Nationalekonomi för tolkar och översättare 13 mars 2012 Den öppna ekonomin Förväntningarnas betydelse Sveriges ekonomiska utveckling Nationalekonomiska riktningar Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen
Den öppna ekonomin Vi har hittills inte sagt mycket om utrikeshandeln, trots dess växande betydelse i Sverige och världen. Vi ska fokusera på två aspekter: - Valet av växelkurssystem. - Utrikeshandelns betydelse för stabiliseringspolitiken. Men vi börjar med två mått som är särskilt viktiga i sammanhanget: - Bytesbalansen - Växelkursen
Den öppna ekonomin Repetition från föreläsning 4: Bytesbalansen (current account) visar om ett land har överskott eller underskott i sina affärer med omvärlden. Handelsbalansen + Tjänstebalansen + Nettoavkastning på kapital + Transfereringsnetto = Bytesbalansen I Sverige 252 miljarder kr 2011. Drygt 7 procent av BNP.
Den öppna ekonomin Offentligt + privat sparande = Investeringar + nettoexport (+lager) Överskottet i bytesbalansen innebär att vi lever under våra tillgångar. Vi lånar ut överskottet och skapar därmed fordringar på andra länder. Långvariga underskott i bytesbalansen kan bli problematiska, om de internationella finansmarknaderna tappar förtroendet för betalningsförmågan.
Den öppna ekonomin Växelkursen (exchange rate) är värdet på en valuta, uttryckt i en annan valuta. Exempel: En USA-dollar kostade 6,63 svenska kronor den 1 mars. En krona kostade 0,15 dollar. När en valuta ökar i värde säger man att den apprecierar. Om den depreciserar minskar den i värde. Skilj på detta och revalvering/ devalvering uppskrivning och nedskrivning av en fast växelkurs.
Den öppna ekonomin Växelkursen påverkas av en rad faktorer: - Inflationen. Om priserna ökar snabbare i ett land urholkas penningvärdet. Det försvagar valutan. - Ökad efterfrågan på ett lands varor innebär att köparna behöver mer av landets valuta, som ökar i värde. - Intresse för investeringar från utländska företag. - Värdepappershandeln allt viktigare. Över 95 procent av valutahandeln.
Den öppna ekonomin Allt detta gör att växelkurserna kan variera kraftigt. Inte alltid tydligt varför. Företag med verksamhet i flera länder kan försäkra sig mot kursförändringar kurssäkring. För finansiella placerare gäller att ta hänsyn till vad som kan tänkas hända med växelkurserna. Princip på avreglerade internationella kapitalmarknader: Samma förväntade avkastning överallt (justerat för risk).
Den öppna ekonomin Ränteparitetsvillkoret: Inhemsk ränta = utländsk ränta + förväntad förändring av växelkursen + riskpremie Exempel: Om räntan är 4 procent i Tyskland och 5 procent i Sverige är det ett tecken på att marknaden räknar med att kronan kommer att försvagas med en procent mot euron. Varför så höga räntor i Grekland?
Den öppna ekonomin När utrikeshandeln tas med i bilden förändras stabiliseringspolitikens villkor. Stimulanspolitik försvagar bytesbalansen. Detta beror på att en del av ökningen av BNP används till import. Detta kallas importläckage. Stimulanspolitik kan leda till högre inflation och sämre konkurrenskraft för de inhemska företagen. Motsatsen gäller för åtstramningspolitik.
Den öppna ekonomin Dessa aspekter har blivit viktigare i takt med globaliseringen. Mer handel, fria kapitalrörelser, mer internationella investeringar. 40 procent av Stockholmsbörsen är utlandsägd. Starkare konkurrens när hela världen är en marknad. Skattesatserna utjämnas. Svårare att avvika för ett land. Lönerna påverkas. Avkastningen på produktionsfaktorerna tenderar att utjämnas.
Den öppna ekonomin Valet av växelkurssystem (exchange rate regime) har stor betydelse, för handel och företagande men också för stabiliseringspolitiken. I grunden tre alternativ: - Rörlig växelkurs - Fast växelkurs - Valutaunion Under 1900-talet var fast växelkurs det vanligaste alternativet. Nu har de flesta länder rörlig växelkurs. Några undantag: Danmark (fast kurs mot euron) och Kina (fast kurs mot USD).
Den öppna ekonomin Källa: Wikipedia (Creative commons)
Den öppna ekonomin En rörlig växelkurs avgörs av utbud och efterfrågan på valutamarknaden. Det händer dock att centralbanker ingriper och handlar för att påverka kursen. En fördel med rörlig växelkurs är att landet kan föra en finans- och penningpolitik helt anpassad till egna behov. Den stora nackdelen är att den rörliga kursen skapar osäkerhet för företagen. Detta kan hämma handel och investeringar mellan länder.
Den öppna ekonomin Med fast växelkurs är priset på valutan reglerat av staten. Valutan är då knuten till en eller flera andra valutor. Detta ger mer stabilitet än en rörlig växelkurs - så länge växelkursen är trovärdig. Starka spänningar kan dock uppstå om marknaden börjar tro att landet tänker devalvera eller revalvera. Landet måste hålla samma inflationstakt som ankarlandet och kan inte fritt använda penningpolitiken.
Den öppna ekonomin I en valutaunion har länderna avskaffat de nationella valutorna och antagit en ny gemensam valuta. Länderna har en gemensam centralbank och gemensam penningpolitik. All osäkerhet om växelkurserna försvinner. Detta gynnar handel och företagande. Transaktionskostnaderna minskar. Lättare jämföra priser -> mer transparens och ökad konkurrens.
Den öppna ekonomin Nackdelen är att den gemensamma penningpolitiken kanske inte passar alla länder. Risk för asymmetriska chocker. Ett optimalt valutaområde har relativt homogen ekonomi och rörliga produktionsfaktorer. I en valutaunion som inte uppfyller dessa villkor krävs andra medel. Större roll för inhemsk finanspolitik, utrymme för rörlighetsfrämjande åtgärder och en gemensam finanspolitik.
Den öppna ekonomin Stabiliseringspolitikens villkor ser alltså olika ut, beroende på växelkurssystem. Penningpolitiken blir mer effektiv i ett system med rörlig växelkurs. En räntesänkning försvagar växelkursen eftersom placeringar blir mindre attraktiva. Detta förstärker bytesbalansen. En sådan operation fungerar inte vid fast växelkurs, om kapitalflödena är fria. I så fall kan inte räntan sänkas, just för att växelkursen inte får försvagas.
Den öppna ekonomin Finanspolitiken får därför en viktigare roll vid fast växelkurs, liksom i en valutaunion. I båda fallen kan finanspolitiken också bli mer effektiv, eftersom kopplingen till räntan blir svagare. Ett EMU-land kan föra en expansiv politik utan att det påverkar ECB:s räntesättning. Dock risk för högre inflation och högre långräntor. Samt devalveringsoro i fallet med fast växelkurs.
Den öppna ekonomin EMU har regler för att förhindra att länder utnyttjar dessa mekanismer. Tidigare fick budgetunderskottet inte vara större än 3 procent av BNP, utom vid stora BNP-fall. Fler kryphål infördes dock när länder bröt mot reglerna. Den nya finanspakten ställer strängare krav: Budgetunderskottet får vara högst 0,5 procent, justerat för konjunkturen. Också ändrad beslutsgång: Starkare roll för EU-domstolen och kommissionen.
Förväntningarnas roll Vi har flera gånger talat om förväntningarnas betydelse. Till en början räknade ekonomer ofta med adaptiva förväntningar. Förväntad inflationen nästa år = inflationen i år. Numera vanligare att anta rationella förväntningar. Individer och företag antas använda all tillgänglig information för att göra rationella förutsägelser om framtiden.
Förväntningarnas roll Två exempel på hur förväntningarna kan komplicera stabiliseringspolitiken: Lägre styrränta kan leda till att långräntorna stiger i stället för att sjunka. Möjlig effekt om sänkningen ses som signal om mjukare syn på inflationen. Sänkta skatter kan leda till minskad konsumtion. Möjlig effekt om hushållen räknar med att skattesänkningen leder till statsfinansiella problem i framtiden.
Sveriges ekonomiska utveckling Sverige har under 150 år utvecklats från ett fattigt jordbruksland till ett avancerat tjänste- och industrisamhälle. Detta är en möjlig epokindelning: 1870-1910 Snabb industrialisering 1910-1950 Internationell oro 1950-1970 Gyllene årtionden 1970-1992 Kriser och inflation 1992- Nyorientering
1870-1910 Sen men snabb industrialisering. Några faktorer: - Ökad produktivitet i jordbruket - Högre utbildningsnivå - Näringsfrihet - Stor utländsk efterfrågan I början av 1900-talet var industrin större än jordbruket. Viktigast: Massa-, malm- och stål- samt verkstadsindustrin. Företag som Aga, Asea, LM Ericsson, Separator och SKF.
1870-1910 Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita Sverige Övriga Norden GB USA 1870-1890 1,0 0,8 0,9 2,0 1890-1910 2,4 1,7 0,9 2,2 Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)
1910-1950 Den första globaliseringen varade till 1914. Fri rörlighet för varor, kapital och arbetskraft. Utvecklingen bröts av första världskriget (1914-18). Inledningen på lång period av protektionism. Kort spekulationsdriven högkonjunktur efter krigsslutet, följd av kris 1921-22. Åtstramningspolitik för att återinföra guldmyntfoten, även i andra länder.
1910-1950 Andra halvan av 1920-talet mer gynnsam. Börskraschen i New York 1929 utlöste en finansiell kris. Fallande tillgångsvärden fick banker att gå omkull. Detta ledde till 30-talsdepressionen. - Inställda investeringar - Pessimism bland hushållen - Åtstramningspolitik - Handelshinder och regleringar
1910-1950 Sverige klarade sig bättre än de flesta andra länder. Tre orsaker: - Kraftig depreciering av valutan när guldmyntfoten övergavs 1931. - Relativt starkt näringsliv i spåren av krisen 1921-22. - Aktiv konjunkturpolitik efter riksdagsvalet 1932. Trots detta mängder av konkurser (bl.a. Kreugerkraschen). Arbetslösheten 25 procent 1932.
1910-1950 Samtidigt färre konflikter på arbetsmarknaden. Under 1920-talet var Sverige ett av de länder som hade flest strejker och arbetsmarknadskonflikter. Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) om kollektivavtal lade grunden för lång period av arbetsfred.
1910-1950 Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita Sverige Övriga Norden Övriga Europa USA 1890-1910 2,4 1,7 Drygt 1,0 2,2 1910-1950 2,5 1,8 1,0 1,6 Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)
1950-1970 Krigsekonomi och ransoneringar under andra världskriget. Stark tillväxt i västvärlden under 1950- och 1960-talen. Några orsaker: - Återuppbyggnad efter kriget - Ny teknik slog igenom på bred front. Bilar och hushållsapparater. - Gradvis minskade handelshinder - Ekonomisk-politisk stabilitet. Bretton Woods-systemet med fasta växelkurser.
1950-1970 Den svenska modellen : Historisk kompromiss mellan s-styrd stat och det privata näringslivet. - Stor privatägd industrisektor - Stor skattefinansierad offentlig sektor. - Stark fackföreningsrörelse - Aktiv arbetsmarknadspolitik - Höga utjämningsambitioner
1950-1970 Rehn-Meidnermodellen: En del av den svenska modellen. Strävan efter att förena låg inflation, låg arbetslöshet och inkomstutjämning. Fokus på utbudssidan av ekonomin. Skapa omvandlingstryck på företagen. Medel: - Solidarisk lönepolitik - Aktiv arbetsmarknadspolitik - Stram stabiliseringspolitik
1950-1970 Växande problem i världsekonomin mot slutet av 1960-talet. Tillväxtboom p.g.a. återuppbyggnad klingar av. Dollarkris på grund av hög inflation i USA. Bretton Woods-systemet bryter samman. Ökad konkurrens för svenska exportföretag. Sammantaget större krav på omvandling och modernisering.
1950-1970 Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita Sverige Europa utanför Norden USA Japan 1910-1950 2,5 1,0 1,6 1,0 1950-1975 3,4 3,9 1,9 7,6 Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)
1970-1992 Politiska beslut bidrog i stället till att minska omvandlingstrycket och drivkrafterna för arbete och utbildning. - Snabb utbyggnad av offentlig sektor. - Högre skatter och generösare transfereringar. - Minskad utbildningspremie. - Regleringar till skydd för företagen. - Företagsbeskattning låste in vinster. - Upprepade devalveringar.
1970-1992 Oljekrisen 1973 i kombination med inflationsförväntningar orsakade som vi tidigare sett stagflation. Sverige och flera andra länder försökte hålla sysselsättningen uppe med hjälp av expansiv finanspolitik. Svenskt försök mer ambitiöst än på många andra håll. Överbryggningspolitiken. Löneökningar och höjda arbetsgivaravgifter ledde till kostnadskris 1976-77. Relativa enhetsarbetskostnaderna (real unit labour cost) steg 20 procent.
1970-1992 P LRAS P1 B SRAS P0 A AD Y Y1 Y0
1970-1992 P LRAS P2 C P1 B SRAS P0 A AD Y Y1 Y0
1970-1992 Minskad efterfrågan på svenska varor. Försvagad bytesbalans och utslagning av industrijobb. Nya lösningar: Devalvering av kronan och direktstöd till utsatta branscher (bl.a. varven och tekoindustrin). Devalveringar: 3 % 1976 6+10 % 1977 10 % 1981 16 % 1982
1970-1992 Den sista superdevalveringen genomfördes 1982 av en nytillträdd s- regering. Tanken var att detta skulle återställa exportindustrins konkurrenskraft och att inga fler devalveringar skulle behövas. Krav för bibehållen konkurrenskraft vid fast växelkurs: Inflation i takt med konkurrentländerna.
1970-1992 Detta lyckades inte i Sverige. Flera orsaker: - Åtstramningspolitik i andra länder. - Höga löneökningar. - Svagt politiskt stöd för åtstramande finanspolitik. - Avreglering av kreditmarknaden 1985. Kraftig expansion av utlåningen och stigande priser på aktier och fastigheter.
1970-1992 Källa: Jonung, Från guldmyntfot till inflationsmål
1970-1992 90-talskrisen den värsta sedan 30- talsdepressionen. Sveriges BNP föll tre år i rad. Hundratusentals jobb försvann. Flera samverkande kriser: - Kostnadskris Svag konkurrenskraft - Finans- och fastighetskris. - Valutakris Spekulationer mot kronan - Statsfinansiell kris p.g.a. ovanstående. Yttre faktorer: Internationell recession, höga tyska räntor och valutaoro. Politiska beslut: Skattereform och slopad valutareglering.
1970-1992 Bakgrund: Fortsatt högre inflation i Sverige än i konkurrentländerna. Överhettning i slutet av 1980-talet. Hög inflation + arbetslöshet under 2 procent. Stoppaket fälls i riksdagen våren 1990. Regeringskris. Runt 1990 vänder konjunkturen nedåt i Europa och USA. Den svenska exporten drabbas. Bytesbalansen försvagas efter ett antal år i balans.
1970-1992 Källa: EEAG report 2012
1970-1992 Politiska förändringar 1990/91: Århundradets skattereform gör det mindre lönsamt att låna. Ränteavdragen sänks från 50 till 30 procent. Valutaregleringen avskaffas. Stora valutaflöden över gränserna tillåts. Regeringen förklarar att inflationsbekämpningen är det centrala målet. Kronan knyts till ecun (eurons föregångare) i stället för till valutakorgen. Planer på EU-inträde presenteras.
1970-1992 Misstro mot kronan medför valutautflöde och högre räntor. Realräntan stiger kraftigt. Hushållen börjar spara. Sparkvoten går på något år från -5 procent av BNP till 7 procent av BNP. Investeringarna faller. Fastighetspriserna faller. Högt belånade fastighetsbolag går omkull och drar finansbolag med sig i fallet. Stora kreditförluster för bankerna. Staten öppnar bankakuten.
1970-1992 Fallet i privat efterfrågan drabbar också de offentliga finanserna. Budgetunderskottet stiger till 12 procent av BNP. Den borgerliga fyrpartiregeringen gör upp med socialdemokraterna om flera sparpaket under hösten 1992. Samtliga efterfrågekomponenter faller alltså. Y=C+I+G+NX
1970-1992 Källa: Jonung, Från guldmyntfot till inflationsmål
1970-1992 Valutaoro i Europa under sommaren 1992. Den 8 september låter Finland marken flyta. Storbritannien och Italien följer efter någon vecka senare. Svenska riksbanken höjer styrräntan till 500 procent för att försvara kronan. Det fungerar tillfälligt. Räntan kan sänkas. Kronförsvar med hjälp av sparpaket och stödköp, men valutautflödet fortsätter. Den 19 november ger Sverige upp kronförsvaret och låter kronan flyta.
1970-1992 Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita Sverige Europa utanför Norden USA Japan 1950-1975 3,4 3,9 1,9 7,6 1971/75-1991/95 1,2 1,8 1,6 3,0 Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)
1992-2008 Efter det misslyckade kronförsvaret följde en omorientering av politiken. Ny penningpolitik. Flytande växelkurs, inflationsmål på 2 procent och ökad självständighet för riksbanken. Saneringsprogram för statsfinanserna. Nya regler för finanspolitiken. Utgiftstak läggs fast av riksdagen. Överskottsmål på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.
1992-2008 Källa: EEAG report 2012
1992-2008 Källa: EEAG report 2012
1992-2008 1990-talets u-sväng enligt Eklund: Nya regler för stabiliseringspolitiken. Skärpt konkurrens och omvandlingstryck. - Avregleringar och skärpt konkurrens, delvis p.g.a. medlemskapet i EU. - Konkurrens i den offentliga sektorn. Förbättrade drivkrafter för arbete, utbildning och investeringar. - Skattereformen 1990/91. - Sänkta ersättningsnivåer. - Decentraliserad lönebildning
1992-2008 Över lag bättre ekonomisk utveckling efter 90-talskrisen. Högre tillväxt, låg inflation, överskott i bytesbalansen och goda offentliga finanser men arbetslösheten har legat kvar på en högre nivå än förut. Några orsaker: - Förändrad politik (u-svängen) - Kronfallet - Gynnsam teknisk utveckling - Globaliseringen - Industriavtalet 1997
1992-2008 P LRAS SRAS P0 A p1 B AD p2 Y Y1 Y2
1992-2008 Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita Sverige Europa utanför Norden USA Japan 1971/75-1991/95 1,2 1,8 1,6 3,0 1991/95-2001/05 2,4 1,7 2,1 0,9 Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)
Nationalekonomiska riktningar Keynesianer. Efterfrågepolitik för full sysselsättning. Den neoklassiska syntesen. Måttfull kontracyklisk stabiliseringspolitik. Monetarister. Normstyrd penningpolitik och avregleringar. Nyklassiker. Real business cycle theory = inget produktionsgap. Nykeynesianer. Rationella förväntningar och nominella stelheter. Den österrikiska skolan. Fokus på entreprenörskap och företagande.
Framåtblick Nästa gång (20 mars): - Finanskrisen (Eklund kapitel 21) - Riksbankens penningpolitiska rapport - Repetition Inga instuderingsfrågor. Läs i stället konjunkturrapporten och fundera på hur ni kan använda de teoretiska modellerna. Mottagning 15.30-16.45 i A263. Anmälan till tentan senast 20 mars på lista i F6. Öppet till 17.30 på tisdagar.