Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Transkript

1 Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1870

2 Föreläsning 7

3 Innehåll Industrialisering 20- och 30-talskriser Andra världskriget - Sveriges ekonomis lyckas smed Ekonomin blomstrar (50- och 60-talen) Verkligheten kommer ikapp Sverige Konstanta problem på 70- och 80-talen Återhämtning efter devalveringarna För mycket av det goda - avregleringar och överhettning 90-talsdepressionen - slutet för Keynesianismen? Ljusare tider

4 Industrialisering % av befolkningen försörjdes av jordbruket endast 10% urbaniserade genombrott för industrialiseringen Bakgrund: Växande befolkning Ökad produktivitet i jordbruket, färre behövs Ökad efterfrågan på industrivaror Ökad utbildningsgrad (folkskolestadgan 1842) Näringsfrihet och avskaffande av skråväsende (1864), företagarvänliga institutioner skapades Kom i gång på allvar i och med att efterfrågan på svenska exportvaror som järn, trä och jordbruksprodukter ökade kraftigt Bättre infrastruktur (järnvägar) och teknologi (t ex uppfinningar)

5 Effekter av industrialiseringen Nya industrier under 1890-talet Massaindustri Malm- och stålindustri Verkstadsindustri Nya sociala förhållanden Befolkningen lämnade landsbygden för städernas fabriker och en arbetarklass uppstod Efter hand bildades politiska partier som företrädde de olika klasserna

6 20-tals krisen Spekulationsboom efter 1:a världskriget Bubblan sprack 1921 och många företag gick omkull Arbetslöshet på 30%, BNP föll med 25% Socialt svårt, men ett stålbad för industrin Internationell konjunkturförbättring som Sverige snabbt hakade på med sin nya meaner and leaner industri Snabb återhämtning till ett högt socialt pris

7 30-tals krisen Spekulationsbubbla spricker i USA 1929 En period av högkonjunktur bröt samman i oktober 1929 landet var inne i en recession Börskurser föll våldsamt finansiell kris Finanskrisen framkallar en internationell lågkonjunktur med mindre världshandel och mer protektionism - depression Sverige drabbas via exportindustrin och arbetslösheten är % Sveriges kris i ett internationellt perspektiv relativt kort, varför?

8 Tre orsaker till den snabba Svenska återhämtningen Kronan devalverades 30% (mer konkurrenskraft och export) Starkt näringsliv (stort nyföretagande, stort konkurrenstryck) Keynesiansk efterfrågepolitik Kombination av strukturomvandling från 20-talskrisen med Keynesiansk efterfrågepolitik

9 Andra världskriget - Sveriges ekonomiska lyckas smed Samarbetsanda ( Saltsjöbadsavtalet 1938) på arbetsmarknaden växte fram på 30-talet mellan LO och SAF. Stabil arbetsmarknad, få konflikter Sverige utanför 2:a världskriget - bibehållen produktionsapparat Sverige kunde hjälpa till att bygga upp Europa Konkurrenterna var skövlade av kriget Snabb tillväxt, möjligt bygga ut offentliga sektorn och föra stabiliseringspolitik

10 Blomstrande ekonomi (50- och 60- talen) BNP steg i genomsnitt 2,7 % per året i reala termer mellan 1870 och 1970 BNP steg i genomsnitt 5,3 % om året under 60-talet Produktiviteten steg med 5,6 % per år Arbetslösheten låg, ca 2 % Keynesiansk efterfrågepolitik Snabb tillväxt gjorde en växande offentlig sektor möjlig och sociala reformer Den svenska modellen med en blandning av privatoch offentlig sektor föreföll fungera väldigt bra The middle way

11 Den starka tillväxten bromsades (70- och 80-talen) Takten i BNP ökningen halverades, (2,7% , 1,3% ) Produktivitetsstegringen dämpades och industrin slutade växa Inflationen steg kraftigt Stagflation! Gäller många västländer, men värre för Sverige

12 Varför bromsning av tillväxten? Europa allt mer uppbyggt Nya och nygamla konkurrenter Inflation i USA steg, dollarkris, mer osäker världsekonomi Oljekriser Ökad protektionism Sämre yttre förhållanden - mindre utrymme för stabiliseringspolitik Sänkt omvandlingstryck Sämre inre förhållanden - svårare omstrukturera ekonomin

13 Varför sjönk omvandlingstrycket? Större offentlig sektor Regleringar i t ex finansiella sektorn, varuhandeln, jordbruket och byggbranschen Statligt stöd till krisbranscher, t ex varvsindustri Devalveringar när konkurrenskraften gick ner Mindre konkurrenstryck medförde att rationaliseringstakten och förnyelsearbetet dämpades

14 Drivkrafter för arbete, utbildning och sparande minskade samtidigt Höjning av skattetryck (större offentlig sektor = större skattetryck) med skattekilar som följd Marginaleffekten 76 % för en metallarbetare slutet av 70-talet Stora skattekilar stör prissignaler Generösare arbetslöshets- och sjukersättning Mindre löneskillnader - mindre utbildningspremie Företagens vinster skulle låsas in i företagen Devalveringar gynnade existerande företag men gjorde via den höjda räntan investeringar (och nya företag) dyra Sveriges attraktionskraft och de svenska företagens långsiktiga konkurrenskraft försvagades Sämre tillväxtklimat

15 Verkligheten kommer ikapp Sverige, kostnadskrisen mitten av 70-talet Underskott i bytesbalansen Höga lönekostnader stramades den ekonomiska politiken åt - kreditåtstramning 1973/74 oljekris och internationell lågkonjunktur Sveriges lösning: brygga över lågkonjunkturen Höga löneökningar i Sverige från > kostnadsexplosion + fast växelkurs (apprecierande krona) = Låg konkurrenskraft Produktiviteten sjönk Exportindustrin gick mycket dåligt -> Industrikris Lågt omvandlingstryck + högt lönetryck + fast växelkurs = Kris

16 Hur reagerade den ekonomiska politiken? Offentliga utgifter fortsatte öka (trots regeringsskifte) Devalveringar 1976 och 1977 Valutasamarbetet ormen övergavs Bytesbalansunderskott växte och utlandsskulden (räntor på utlandsskuld höga, försämrade bytesbalans ytterligare ond cirkel) Fallande investeringar, hög konsumtion Nettosparkvot föll från 12-14% (av BNP) kring -75 till 3% 1982 Växande budgetunderskott Långsam ökning av inkomster pga allmän försvagning av tillväxt och konkurrenskraft Krav på statliga stödåtgärder till den försvagade arbetsmarknaden Den nya regeringen ingen regeringsvana, partier drog åt olika håll Reglering av kreditmarknaden

17 Inflation ett stort problem Finansieringen av budgetunderskott gav inflation (Ackommoderande penningpolitik) Samtidigt: Kostnadsstegringar drev upp inflationen Oljepriserna Lönekostnader Ett inflationsklimat skapades, årlig inflation på 10 % Produktionen stagnerade Stagflation!

18 En ond cirkel startade under 70-talet Försvagad tillväxtkraft (pga dåligt omvandlingstryck..) Med oljekriserna och snabba lönestegringar försämrades konkurrenskraften Arbetsmarknaden försvagades, underskott i bytesbalansen, växande utlandsskuld Växande budgetunderskott och ökande penningmängd spädde på inflationen Ytterligare försvagad konkurrenskraft Förväntningar på ytterligare inflation Försämrad lönsamhet i näringslivet mindre investeringar Målkonflikter

19 Hur sänka arbetslösheten OCH öka konkurrenskraften? Devalveringar - en enkel utväg(?) Kostnadskriser gav två devalveringar 1976 och 1977 (inga långsiktiga positiva effekter) Devalvera igen 10% (1981), 16% (1982). (Omvärlden tog större arbetslöshet i stället) Effekter: Försämrade Terms of Trade Tillväxt? Inflation från importpriser Minskat förtroende för ekonomisk politik - inflationsförväntningar

20 Återhämtning efter devalveringarna Effekten på konkurrenskraften blev stark Exporten ökade ==> arbetslösheten ner, företagsvinster upp, ökade investeringar, bättre statsfinanser (fortfarande mycket stor statsskuld) Men inflationen tog fart igen.. Avreglering av kreditmarknader (mitten 80-talet) Oväntad effekt: hushållen började låna mer (skattetekniskt fortfarande bra att låna plus att bankerna slogs om nya kunder) ==> konsumtionsboom på lånade pengar + fastighetsspekulation ==> överhettning Löneinflation pga förbättrat läge på arbetsmarknaden

21 Summering: De kroniska problemen under 70- och 80- talet Hög efterfrågedriven inflation (full sysselsättning prioriterades) Svag tillväxt (Devalvering delade ut gratisvinster till företag) Lågt sparande

22 Teoretisk lösning på hög inflation Priser A B C BNP

23 Varför följdes inte teorin i praktiken? Nedskärningar politiskt omöjligt åtstramning gör ont Utbudsstimulans genom skattereform ( ) och avregleringar: Förenklat skattesystem Sänkt marginalskatt på arbete Begränsade ränteavdrag Jordbruks-, transport-, livs- och kreditmarknaderna avreglerades Problem Kreditmarknad avreglerad före skattereform - folk lånade som tokiga..

24 90-talsdepressionen - slutet för Keynesianismen? Överhettning, inflationen hög, statskulden hög, lågt förtroende för svensk politik Åtstramning tvingades fram: begynnande kapitalutflöde pga valutaavreglering ==> räntan upp för att kompensera för inflationsförväntningar och devalveringsrykten För lite och för sent ==> naturlig åtstramning, dvs räntan upp och företag kan ej betala lån => fastighetskrasch ==> bankkris Det kostade att låna (räntekostnader efter skatt höjdes) - hushållen började betala av sina lån ==> mindre konsumtion Depression

25 Varför depression? Konjunkturell förklaring Tillfällig försämring Strukturell förklaring Sverige levt för länge över sina tillgångar För lågt omvandlingstryck i ekonomin för länge pga höga skatter, subventioner, devalveringar mm. Går ej att ha fast växelkurs och ha högre inflation än omvärlden i längden

26 Systemskifte i svensk ekonomisk politik Inte längre stimulera efterfrågan istället hålla inflationen i schack, slutdevalverat Fast växelkurs: kronan knöts till ECU Beslut att anpassa Sverige till den ekonomiska integrationen och fast växelkurs Anpassningskostnader stora: Ingen handlingsfrihet ingen möjlighet att stoppa fallet Den öppna arbetslösheten fördubblades på 4 år Budgetförsvagning Ökad ersättning till arbetslösa Finanskris - Bankakuten Statsskulden växte

27 Finanskris Lättsinning kreditgivning Kreditförluster Hög realränta Skattereform Realräntechock gjorde så att hushållen ändrade sitt beteende: privat konsumtion sjönk

28 Sverige hamnade i depression Landet höll på att fastna i en skuldfälla De växande underskotten gjorde att den offentliga sektorn inte kunde motverka arbetslöshet Ekonomin i fritt fall 1992 I början av 1990-talet föll BNP tre år i rad Den svenska modellen var upplöst

29 Valutakris! Depressionen orsakade tvivel om den fasta växelkursen! Kritiken mot den fasta växelkursen växte under 1992 Danmark röstade nej till EMU motstånd mot planer på gemensam valuta Europeisk valutakris köp av D-mark Finland, Italien och Storbritannien övergav fast valutakurs Räntan steg till 500% för att försvara kronan Fastighet och finanskrisen fördjupades, arbetslöshet ökade Krispaket lades fram men för sent kronan släpptes fri i november 1992!

30 Vad hände sen? Kronan sjönk kraftigt Förstärkning av konkurrenskraften Viktigt att inte inflation tog fart igen!

31 Penningpolitik och finanspolitik Inflationsmål utmaning för centralbank utan förtroende Fortsatt höga räntor och fortsatt stort budgetunderskott och statsskuld Dramatisk sanering av finanserna Ersättning till arbetslösa och sjuka sänktes Inkomstskatten höjdes Offentlig konsumtion minskade Reformer Treåriga budgetramar Årliga utgiftstak och mål för budgetsaldot Pensionssystemet EU-medlemskap och konvergensregler Självständig riksbank

32 Effekter av reformerna Skärpt konkurrens- och omvandlingstryck Förbättrade drivkrafter för arbete och utbildning Förbättrade drivkrafter för investering Stabil stabiliseringspolitik

33 Återhämtning Budgetunderskott nere på hanterbara nivåer 1996 Inflationen låg Räntorna föll Tillväxten fortsatt trög pga att den disponibla inkomsten inte var så hög mindre efterfrågan Arbetslöshet fortsatt hög saneringen kännbar för hushållen Rörlig valuta mindre sårbar för finansiella kriser Ekonomin mer stabil!

34 Uppsving och börskrasch Konjunkturen tog fart -98 Saneringsprogram för offentliga finanser avklarat Privat konsumtion kunde öka Produktiviteten steg Inflationen kunde hållas nere Men inte immun mot störningar Nedgång på Wall Street Företag i den nya ekonomin värderades enligt nya måttstockar Börsbubbla generalindex föll med nästan 70 procent under tre år!

35 Penningpolitikens nya roll Expansiv penningpolitik för att dämpa deflationsförväntningar Fastighetspriser hölls uppe - ingen recession och protektionism! Ny högkonjunktur inleddes redan 2003 Nya målkonflikter för centralbanker

36 Bestående strukturproblem - arbetsmarknaden Arbetslösheten fast trots god tillväxt jobless growth Produktivitetsökning kunde öka produktionen utan att anställa Utbyggnad av produktionen gjordes i billigare länder Kommuner och landsting fortfarande hål i budgetar, som fylldes Inte förrän 2006 sjönk arbetslösheten, flera år in i konjunkturuppgången Problem med långvarig arbetslöshet: Utanförskap Regionala olikheter segregation Missbruk och kriminalitet Frestar på statsfinanserna

37 Framtida utmaningar Ekonomin måste vara attraktiv globalt Räcker de reformer som genomförts? Skattesystemet?