Informationsmöte 2014-01-28, Grimstorp Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten
Riskreduktion åtgärdsbehov Den interna cirkulationen av arsenik i Lillesjön och risken för att sedimenten i framtiden blir en nettokälla. Detta motverkar att sjöns sediment återhämtar sig på sikt och utgör därmed grunden till att risker för djur och i viss mån människor kommer att kvarstå över lång sikt. Riskerna för vattenlevande djur i Lillesjön. Undersökningar pekar på att vattenlevande djur är påverkade av de förhöjda arsenikhalterna. Riskerna för människors hälsa kopplat till förhållandena i Lillesjön. Akuttoxiska halter (för barn vid intag genom munnen) av arsenik förekommer i sedimenten. De långsiktiga riskerna anses i praktiken som små. Riskerna för vattenlevande djur i Perstorpabäcken och dammen vid Önnarp. Teoretisk risk med hänsyn till arsenikhalter i sediment.
Övergripande åtgärdsmål 1. Minska riskerna för människors hälsa kopplat till direktexponering för akuttoxiska sediment 2. Minska riskerna för den akvatiska miljön i vattensystemet kopplat till arsenikföroreningen 3. Minska riskerna för den sedimentmiljön i vattensystemet kopplat till arsenikföroreningen
Områden 4
Åtgärdsnivåer Kombinera olika tekniska och administrativa lösningar Uppskatta kostnader (endast entreprenadkostnader anges, byggherrekostnader tillkommer) Uppskattningar baseras på andra genomförda projekt. Saknar data vad gäller avvattning, stabilisering mm (osäkerheter!). Bedöma hur väl förslagen uppfyller projektets målsättning Underlag för beslut om fortsättning
Åtgärdsnivå 0 Ingen förändring i förhållande till dagsläget January 28, 2014 6
Åtgärdsnivå 1 Administrativa restriktioner Information (ex vis fiske, bevattning, bad). Finns redan idag Restriktioner och hanteringsrutiner (exempelvis anläggande av bryggor) Uppföljning och återkommande information krävs Begränsar riskerna för människors hälsa. Övriga åtgärdsmål uppfylls inte Bedömd kostnad: 0,1-0,3 MSEK January 28, 2014 7
Åtgärdsnivå 2 - Biomanipulering Vanlig metod för återställa ekologisk balans Karpfisk (vitfisk fiskas ut) för att öka betestrycket på växtplankton Om sutare (hög biomassa) är orsaken till resuspensionen kan metoden vara en lämplig åtgärd Förutsättning för biomanipulering Beståndet av signalkräfta får inte vara för stort Extern belastning av fosfor minskar (orsak till rubbad balans) Efter genomförd manipulering: återetablering av undervattensväxter January 28, 2014 8
Åtgärdsnivå 2 (forts.) Förväntade effekter: minskad resuspension av arsenik ökat siktdjup, vilket leder till etablering av undervattensvegetation vattenvegetation stabiliserar sedimenten och minskar resuspensionen. Vattnet blir därför klarare och möjligheterna till bad och fiske förbättras när vattenvegetation etablerats ökade syrgasförhållanden och minskad predation på bottenfauna ger ökad diversitet och minskat fosforläckage från sedimenten när mängden sutare minskar, ökar andelen musslor som i sin tur filtrerar vattenmassan January 28, 2014 9
Åtgärdsnivå 2 (forts.) Få väldokumenterade projekt där biomanipulering använts för att minska resuspensionen Förslag till upplägg Förundersökningar (provfiske, siktdjup, bottenfauna, fosforbelastning, kartering av undervattensväxter) Utfiskning: trålning (ev. bottengarn) Kvittblivning av fisk Förnyad referensundersökning Minskar inte riskerna för människors hälsa om åtgärden inte kombineras med restriktioner och information. Behöver sannolikt upprepas för att vara långtidsbeständig Föroreningen finns kvar, restriktioner och information krävs Kostnad: 2-3 MSEK (inkluderar inte förnyad utfiskning) Utförandetid: 2-4 år January 28, 2014 10
Åtgärdsnivå 3 Muddring eller täckning av strand- och bebyggelsenära områden med arsenikhalter större än 100 mg/kg TS. Minskar riskerna för direktkontakt med sediment med akuttoxiska risker Risker för miljön kvarstår Stor risk för återkontaminering av efterbehandlade områden pga. den omfattande interncirkulationen. Kan kanske undvikas genom kombination med nivå 2? 25 000 m2, 5000 m3, 50 kg arsenik Liten mängd sediment som behöver omhändertas vid muddring kan sannolikt omhändertas externt (förbränning) till en rimlig kostnad. Kostnad: 5-10 MSEK (täckning), 7-10 MSEK (muddring) Utförandetid: 5-10 år 11
Täckning Utläggning av täckmaterial för att minska toxicitet i sedimentytan Sand används som täckmaterial. Antas behöva ske med 0,3 m mäktighet för att vara tillräckligt robust med hänsyn till bioturbation och resuspension. Helt ny bottenmiljö skapas. Återkolonisering sker vanligen relativt snabbt Risk för diffusion av arsenik från de förorenade sedimenten upp genom täckningen behöver undersökas. Kostnaderna baseras på antagandet att täckning kan läggas ut utan armering, vilket visats fungera i genomförda projekt på lösa sediment i USA. Pilotförsök bör genomföras för att testa metodens genomförbarhet i Lillesjön och för att få säkrare kostnadsuppskattningar. Särskilt med hänsyn till att sedimenten är lösa 12
Muddring Sugmuddring eller frysmuddring bedöms som lämpliga och ur miljösynpunkt jämförbara metoder. Sedimentens höga vatteninnehåll + grumlingen bedöms innebära att grävmuddring är mindre lämpligt. Vid sugmuddring behövs omfattande installationer för avvattning och vattenrening som ger en hög initialkostnad oberoende av mängd. Installationskostnaderna är lägre för frysmuddring, men driftkostnaderna högre. Låg kapacitet hos frysmuddring innebär längre entreprenadtid om volymerna är stora. Således, frysmuddring mest kostnadseffektivt för små volymer sediment Kostnadsbedömningarna för muddring påverkas kraftigt av vilka insatser som behövs för avvattning och stabilisering. Mer utredningar krävs för att få en säkrare kostnad. 13
Omhändertagande av muddermassor Före omhändertagande krävs avvattning och sannolikt stabilisering Termisk behandling för avdrivning av arsenik är möjlig men mycket dyr. Anläggningar: SAKAB eller Savaterra. Kräver effektiv avvattning. Skyddstäckning Dränering Tätskikt Extern deponeringskapacitet finns för närvarande inte pga. den höga halten TOC För icke-farligt avfall (IFA) kan dispens från förbudet erhållas, vilket öppnar en möjlighet för lokal deponering i en specialdeponi. Dränering Tätskikt Geologisk barriär Kostnader baseras på att massorna omhändertas lokalt som IFA Kostnad för lokalt omhändertagande skulle kunna minska om acceptans erhålls för en deponikonstruktion motsvarande inert avfall 14
Möjliga platser för lokal deponi Impregneringen 15
Åtgärdsnivå 4 Muddring eller täckning av alla sediment med arsenikhalter större än 100 mg/kg TS. 380 000 m2, 44 000 m3, 600 kg arsenik Minskar riskerna för människor vid direktkontakt med sediment Riskerna för vattenlevande djur begränsas i viss utsträckning (halterna i vattenpelaren minskar sannolikt). Riskerna för sedimentlevande djur begränsas i liten utsträckning (halterna i ytsediment minskar). Kräver framtida övervakning av funktionen antingen hos en täckningskonstruktion eller en deponi. Täckning bedöms ge större riskreduktion än muddring eftersom täckningsmaterial med låga arsenikhalter tillförs över en stor del av sedimentytan. Medelhalterna i ytsediment kommer därmed att bli lägre och interncirkulationen av arsenik minska Utförandetid: 5-10 år Kostnader (storleksordningar för entreprenad): 120 MSEK (täckning), 70 MSEK (muddring) 16
Åtgärdsnivå 5 Muddring eller täckning av alla sediment med arsenikhalter större än 17 mg/kg TS. 510 000 m2, 160 000 m3, 800 kg arsenik Även dammarna inkluderas Uppfyller samtliga åtgärdsmål. Kräver framtida övervakning av funktionen antingen hos en täckningskonstruktion eller en deponi. Kombinationsmöjlighet: muddra strandnära, täcka resten Vid efterbehandling till denna nivå bedöms det inte föreligga någon avgörande skillnad mellan täckning och muddring vad avser riskreduktionen. Utförandetid: 5-10 år Kostnader (storleksordningar för entreprenad): 160 MSEK (täckning), 200 MSEK (muddring) 17
Hur går vi vidare? Vilket alternativ ska väljas? January 28, 2014 18
Underlag för val av alternativ Riskreduktion och uppfyllnade av åtgärdsmål Kostnad Genomförandetid Prövning: behov av tillstånd eller anmälning Långtidsverkan och beständighet: behov av fler insatser på sikt eller problemet löst en gång för alla? Miljö- och hälsorisker under genomförandet: innebär åtgärden i sig en risk/påverkan? Kontroll och uppföljning: behov av miljökontroll samt efterföljande mätningar Resursförbrukning: kvalitativt mått på förbrukning av resurser (koldioxid, naturmaterial etc.) NV:s krav och principer: överenstämmelse med NV:s principer för åtgärder av förorenade områden Miljömål: nationella miljömål Närboende: närboendes syn på åtgärden Fritid och rekreation: hur åtgärden påverkar möjligheten till fritid och rekreation January 28, 2014 19
January 28, 2014 20
Fortsatta arbeten Kommunala beslut Huvudmannaskap Åtgärdsalternativ Riskvärderingsrapport upprättas och därefter avslutas huvudstudien Ev. bidragsansökan upprättas. Skickas från kommunen till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansöker om medel hos Naturvårdsverket Om/när bidrag erhålls: Förberedelseskede med kompletterande utredningar: fosforbelastning, biologi, natur- och kulturvärden (fördjupad lokaliseringsstudie), avvattningsegenskaper etc. Tillståndsansökan Projektering Genomförande Kontroll/uppföljning