Projektledning är ett yrke!

Sid: 1 (7) Projektledning är ett yrke! Idékraft har bedrivit projektledarutbildning inom ramen för KY sedan 1997. När vi startade ifrågasattes det om projektledning var ett yrke och om det inte borde vara utbildning för en viss bransch och att det borde ligga fackkunskap i botten. Detta trots Gunnar Selins forskning, som redan på 80 talet visade att det inte var fackkunskap som påverkade projekts resultat. Det som påverkar ett projekts resultat är bl.a. det som kännetecknar ett framgångsrikt team Tydliga mål, engagerat och personligt ledarskap, trygghet, god kommunikation, tydliga roller, rätt kompetens och ansvarstagande. Det som också påverkar ett projekts resultat är projektledarens metodkunskap, projektets organisation, styrgrupp, beställare etc. samt det projektstöd som finns i organisationen i form av projektkontor, projektmodell och projektmognad. Internationella certifieringar och utbildningar i projektledning Internationella krav och beskrivningar på projektledarens kompetens har vuxit fram sedan början på 90 talet. Först kom den amerikanska PMI (Project Management Institute) med sin Project Management Body of Knowledge. Därefter kom ISO 10006 Riktlinjer för kvalitet i projektledning sist kom den europeiska IPMA (International Project Management Association) med sin Competence Baseline. Nu har ISO tagit initiativ till The Global Guide to Project Management Ett samarbete mellan ISO, PMI och IPMA. Det går att ta internationella certifikat genom PMI och IPMA på 4 nivåer A, B, C och D. Den högsta nivån kräver många års erfarenhet av komplexa projekt, medan nivå C kräver ca 2 års erfarenhet av komplexa projekt och det skulle kunna motsvaras av vår Kvalificerade Yrkesutbildning i projektledning. Idékraft har bidragit till fler certifieringar än någon annan organisation i Sverige. För att erhålla en internationell master i projektledning samarbetar vi med Bond University i Australien, som har validerat Idékrafts Kvalificerade Yrkesutbildning i projektledning till 60 högskolepoäng. Arbetsförmedlingens syn på projektledning Även arbetsförmedlingen beskriver projektledning som en roll som allt oftare ses som ett eget yrke. Se beskrivning nedan. Artikeln är hämtad från http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?c=107

Sid: 2 (7) Projektledare ArbeteUtbildningFramtidAtt tänka på Mer info Arbete Projektledaren planerar, leder och styr projekt. Som projektledare ska du skapa ett kreativt arbetsklimat bland deltagarna i projektet och stimulera nytänkande. Du samordnar de olika uppdrag och arbetsuppgifter som hör till projektet. En viktig uppgift är att säkerställa att alla medverkande har klart för sig projektets riktning och syfte. Projekt är tidsbegränsade med en egen budget. Projekt har en start och ett slut, då projektets resultat ska levereras till den som beställt projektet. I ett projekt medverkar ofta personer med olika kompetenser. Det är vanligt att projektledaren har sakkunskap inom det område som projektet ska arbeta med. I vissa fall kan det dock vara mer fruktbart att ha en projektledare som kommer från något annat område och därför kan se uppgiften med nya ögon. Projektledning kan ske vid sidan av andra uppgifter i ett företag eller en organisation. Samtidigt sker en utveckling som innebär att projektledning också utvecklas till ett eget yrke. Man kan då jämföra projektledare med till exempel chefsbefattningar. En chef med god kompetens som ledare kan leda olika verksamheter utan att ha kunskaper i detalj om dessa. Projektledaren ska kunna planera organisera, marknadsföra och utvärdera. Men viktigast av allt är att projektledaren kan leda människor. Projektledaren ska organisera arbetet så att resurserna används väl och resultatet blir som planerat. I projektplanen beskriver du som projektledare när olika delar ska genomföras och hur lång tid de beräknas ta. Din uppgift är att ha kontroll över hur projektet fortlöper och kunna sätta in åtgärder om

något går snett. Måttet på om ett projekt lyckats är att rätt saker blivit gjorda, men också att projektet genomförts i tid och enligt budget samt slutligen att den som beställt projektet är nöjd med resultatet. Sid: 3 (7) Ekonomi och administration är oftast en del av ditt uppdrag. Är projektet riktigt stort kan det finnas en projektadministratör eller projektkoordinator till din hjälp. Projektledare på reklambyrå har en egen beskrivning i Yrken A-Ö. Om projektledare inom IT-området kan du läsa i beskrivningen Systemutvecklare, om projektledare på TV i Producent på radio och TV och om projektledare i grafiska företag i Grafisk produktionsledare. Upp Utbildning Oavsett om man arbetar tillfälligt eller permanent som projektledare måste man i allmänhet ha en yrkesutbildning och/eller erfarenhet som grund inom det område man vill arbeta, till exempel reklam, teknik, IT, media, pedagogik, och sedan bygga på med en projektledarutbildning. Det finns projektledarutbildningar som innehåller projektmetodik och ledarskap inom kvalificerad Yrkesutbildning. Inom vissa utbildningar, kan man kombinera fackkunskaper med utbildning i projektledning, till exempel projektledning inom informations- och mediateknik inom Kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (KY). I Utbildningar.arbetsformedlingen.se kan du söka information om utbildningar. Upp Framtid Hur arbetsmarknaden ser ut för projektledare styrs av vilket område du arbetar inom. Läs mer under de yrkesområden du är intresserad av. Upp Att tänka på Du bör ha en utvecklad social förmåga. Du bör ha lätt för att uttrycka dig i skrift och tal. Du måste tycka om att planera och organisera Tomas Jansson vid Karlstad Universitet har skrivit en artikel om projektledare som ett eget yrke. Artikeln är hämtad från http://www.projektvision.se/projektledaryrket/artikel arprojektledare ett yrke.html

Sid: 4 (7) Är projektledare ett yrke? Alla har vi nog en föreställning om vad en läkare, präst eller revisor är och bör kunna. Rätt eller fel, men föreställningar har vi - både läkarna och prästerna och revisorerna själva och alla vi andra. Yrkesrollen är tydlig. Man är läkare även utanför arbetstiden och arbetsplatsen. Man tillhör en grupp - ett slags skrå. Nu försöker vi etablera projektledare som en yrkesroll. Utan koppling till viss bransch eller teknologi. Bara projektledare. Hur långt har vi kommit? Vilka är vi? Rötterna Dagens projektledaryrke har sina rötter i det kalla krigets kapprustningsprojekt i USA. Tron på ingenjören och naturvetenskapen som nyckeln till utveckling och framåtskridande var mycket stark och drivkrafterna oerhörda. Det var en kamp på liv och död, att hinna före östsidan, som drev fram utvecklingen av sådana tekniker som WBS, PERT, CPM och EV. Kortare ledtid krävde mer parallellarbete, tillgång till datorer gjorde omfattande simuleringar av planer möjliga, systemtänkande bäddade för att organisera ledning horisontellt i stället för vertikalt och projektledning som ny arbetsform växte fram. De tekniker för planering och ledning som utvecklades då är fortfarande grunden i projektledarens kunskapsbas. Det handlar om struktur Det handlar om strikt strukturerade tekniker: hierarkiska diagram, logiska nätverk, kvantifierade sannolikheter. Som ledare är projektledare sällsynt ingenjörspräglade och projektledarutbildning handlar om strukturerade tekniker i en omfattning som inte har sin motsvarighet inom någon annan ledargrupp. När datorerna spreds till finans-, försäkring-, telekom- och andra branscher under 60- och 70-talet följde ingenjörerna med och med dessa även projektledningsverktygen. Verktygslådan för projektledare har alltså skapats av ingenjörer. Men hurdana människor är då projektledarna själva? Det handlar om människor Under slutet av 90-talet gjorde 159 av Ericssons allra främsta projektledare ett test baserat på ett analysinstrument (Team Management System) som beskriver beteende i arbetsgrupper genom att dela upp människor i ett litet antal grupproller. Resultatet visade en anmärkningsvärt homogen grupp vars utmärkande drag handlade om uppgifts- och handlingsorientering, liksom behov av struktur.

Sid: 5 (7) 159 seniora projektledare vid Ericsson 1997-2000, TMI grupprollsprofiler. Studier av 380 amerikanska, brittiska och australiensiska projektledare gjord av forskaren Lynn Crawford pekar på riskfokusering och kontrollbehov som typiska drag hos framgångsrika projektledare. Av 185 studenter i projektledningsutbildning vid universitetet i Karlstad under 2002-2004 som gjort grupprollstest enligt Belbin-systemet, är den starkaste rollen hos mer än 100 av dessa Shaper eller Implementer. Deras normala beteende i arbetsgrupper handlar därför om uppgift snarare än människa och handling snarare än idé. 185 studenter i projektledningsutbildning Karlstads universitet 2002-2004, Belbin grupprollsprofiler.

Sid: 6 (7) Självförstärkande cirkel? Kaka söker maka - yrket leds av strukturerade handlingsmänniskor och yrket attraherar människor med liknande drag. IPMA och PMI, som båda med branschoberoende som ambition certifierar projektledare, betonar också praktik i sina krav, liksom förtrogenhet med den strukturerade begreppsapparat som projektledningsteknikerna utgör. När det gäller utbildning är vare sig IPMA eller PMI särskilt precisa och det beror kanske på att man ännu är osäker på vad en lämplig utbildning skulle innehålla. Utbudet är enormt. Tusentals privata företag och mer än 100 svenska universitetskurser konkurrerar om uppmärksamheten. Men utbildningarna är korta och spretiga och det är tydligt att det är i praktiken man väntas bli formad till skråmedlem. Självförstärkande yrkesidentitet. I den ettåriga magisterutbildningen för industriell projektledning vid universitetet i Karlstad blandar vi studenter med inriktning på IT, produktionsteknik, ekonomi, undervisning, vård, media, kultur, osv. med varandra vilket skapar spännande insikter om vad det innebär att leda projekt, oavsett miljö: Att lyckas i första försöket, att leda förändringar, att stå utanför chefsgruppen och få konkurrera om engagemanget och att förstå organisationens projektmiljö. Och att ha tillgång till alla de utmärkta "gamla" projektledarteknikerna. Det är kanske dags att börja fundera över både om den yrkesidentitet som växer fram är så generell som vi tror, om det är den vi vill ha och hur vi på ett strukturerat (sic!) sätt skulle kunna utbilda och praktikträna de kommande projektledarna. Det är glest mellan projektledare från offentlig verksamhet, marknadsföring eller kultur bland dem som certifierar sig, trots att det är väl så projekttätt i dessa branscher. Hur kommer det sig? Är det så vi vill ha det? Kan vi, vill vi, bryta cirkeln?

Sid: 7 (7) Tomas Jansson Eftersom projektledarskap som kompetens bäst utvecklas genom teori varvat med praktiskt arbete anser vi att Yrkeshögskolan är bästa vägen att tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetenta projektledare. Av våra examinerade projektledare i oktober 2008 har alla arbete utom 1 som är mammaledig och arbetssökande. Vi har fantastiska studenter och en stimulerande utbildningsmiljö. Vi utbildar framtidens projektledare. Läs gärna en artikel i Forum ekonomi och teknik, bl a om Osmo Härkönen, direktör för projektleveranser på finska Wärtsilä Power Plants i Finland och hans syn på projektledare och utbildning. http://www.pry.fi/html/02_documents/forum_1-07_projektledare.pdf