Qualis Granskningsrapport Vuxenutbildningen i Ängelholms kommun Granskning genomförd i mars 2013 av Kurt Westlund och Leif Jarlén Q-Steps Kvalitetssäkring AB
Sammanfattning av rapporten Vuxenutbildningen i Ängelholms kommun Qualisgranskades i mars 2013. Den kommunala vuxenutbildningen i Ängelholm som granskats omfattar: Särskild utbildning för vuxna Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, vård- och omsorgsprogrammet Utbildning i svenska för invandrare Utöver dessa fyra delar, tillkommer verksamheter som inte omfattas av granskningen. Dessa utgör upphandlade utbildningar av allmänna ämnen, som genomförs av Lernia och Hermods. Härtill kommer YH-utbildning vid Järnvägsskolan med kommunen som huvudman samt lärlingsutbildning i samverkan med gymnasieskolan. Skolan hade i november 2012 315 elever och 24 personal. Det finns också ett utvecklat samarbete med kommunerna i nordvästra Skåne när det gäller vuxenutbildning. Ett nätverk som i god samverkan planerar utbudet av utbildningar för de olika orterna. Inom kommunen samarbetar skolan med gymnasieskolan genom Vård- och omsorgscollege. Rektor har på ett systematiskt sätt utvecklat skolans organisation, ekonomi och måluppfyllelse. För rektor är det viktigt att lärarna har stor frihet att utveckla sin pedagogik. Eleverna ger en mycket positiv bild av skolan, lärarna och sin rektor. Skolan har ett mycket effektivt resursutnyttjande, särskilt relaterat till de jämförelsevis goda resultat som verksamheten uppnår. Imagen är god. Viktiga utvecklingsområden är att utveckla systematiken i kvalitetsarbetet, elevernas ansvarstagande och delaktighet och slutligen arbetet med kompetensutveckling. Skolan har arbetat med Qualis sedan 2009 och granskades 2010 och fick då 79 poäng och blev således certifierad enligt Qualis. Under de senaste två åren har omfattade revideringar genomförts av Qualis kvalitetskriterier utifrån ny skollag och nya läroplaner. Bland annat har skollagens krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. Vid denna granskning uppgår poängen till 85 och skolan är fortfarande certifierad. Vuxenutbildning i Ängelholm en kort presentation Vuxenutbildningen i Ängelholm genomför utbildning inom följande områden. Kursiverade utbildningar har inte ingått i granskningen. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå - Allmänna ämnen. Upphandlat som distansstudier i gemensamt avtal med Helsingborgs kommun. Yrkesvux inom ramen för gemensamma avtal med Skåne Nordväst.
Lärlingsutbildning för vuxna inom ramen för gemensamma avtal med Skåne Nordväst. Anordnare av Handel- och administrationsutbildning genom avtal med Rönnegymnasiet. Yrkesutbildningar genom avtal med andra kommuner (IKE). Vård- och omsorgsprogrammet inklusive uppdragsutbildningar. Utbildning i svenska för invandrare (Sfi) Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (GRUV) Särskild utbildning för vuxna (Särvux) KY/YH - Ängelholm som huvudman för lokförarutbildning och järnvägsteknikerutbildning vid Järnvägsskolan i Ängelholm. De 315 eleverna fördelar sig på de olika utbildningarna enligt följande: Sfi 88 GRUV 35 VOP 117 OPSNV 45 Särvux 30 Skolan är organiserad i tre pedagogiska arbetslag. Sfi/GRUV, särvux samt Vård- och omsorgsprogrammet. Vägledning Ängelholm har tre studievägledare som tillsammans med skolassistenten bildar ett arbetslag. Rektor är Anders Lindberg. I organisationen finns 18 lärare och tre studievägledare, en skolassistent, en vaktmästare och slutligen rektor. Totalt 24 personal. Elever kommer från företrädesvis Ängelholms kommun men via Samverkansavtal Skåne Nordväst deltar studerande även från dessa övriga kommuner. Skolan har omvårdnadsutbildning för elever med annat modersmål än svenska. Denna utbildning finns enbart lokaliserad till Ängelholm. Skolan är en gammal landstingskola för vårdutbildning, vilket sätter sin prägel på lokalerna. Vissa tidigare metodsalar används som vanliga lektionssalar. Det råder mycket god ordning i salarna och skolan är välstädad. Därför ger helhetsintrycket för en besökare en positiv bild av de pedagogiska förutsättningarna att bedriva undervisning, även om det finns fysiska otillräckligheter som åtgärdade skulle öka trivseln. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans alla arbetslag och ledningen har före besöket genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Inför läsåret 2011/2012 gjordes omfattade revideringar av Qualis kvalitetskriterier utifrån ny skollag och nya läroplaner. Från läsåret 2012/2013 har även skollagens krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de
utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, och personal. Av skolans 315 elever har 185 svarat. Skolan undantog särvux och sfi A och B av skälet att det bedömdes att svaren kunde bli för lärarstyrda. Undantas dessa är svarsfrekvensen 73 procent. Av skolans 24 personal har 17 svarat (71 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Vi har besökt lektioner/arbetspass i samtliga grupper och intervjuat sex grupper, bestående av ledning, personal och elever. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Ett av arbetslagen har placerat skolan på steg 7 på alla kvalitetsområden. I dialogen mellan oss granskare och detta arbetslag, instämde de i att de nog placerat sig för högt inom vissa områden. En problematik i analysen är att enkäterna genomfördes ett halvår före granskningen vilket medför att det inte fullt ut går att värdera dessa, utifrån den situation skolan befinner sig i när granskningen genomförs. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde övriga* Vårdlaget Sfi-laget** Särvux Självvärdering rektor Extern A. Kunskaper och färdigheter 5 7 5 7 6 5 B. Trygghet och trivsel 6 7 6 7 6 4 C. Elevernas ansvar för eget lärande 4 7 5 5 5 3 D. Arbetssätt och 4 lärarroll 4 7 6 7 6 E. Delaktighet 5 7 6 6 5 4 F. Organisation 4 7 5 7 6 6 G. Styrning och ledarskap 7 7 5 7 6 6 H. Kommunikation 7 7 5 7 5 5 I. Kompetens 6 7 5 7 6 3 J. Resursutnyttjande 7 7 7 7 7 7 K. Image 7 7 7 7 7 7 * Övrig personal: SYV och skolassistent. ** Sfi och GRUV Verksamhetens kvalitet inom elva områden Kunskaper och färdigheter De olika skolformerna har för resp. skolform anpassade, olika och varierande metoder för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå (steg 1-2). Exempel: På särvux samtalar lärarna med eleverna. Sfi-laget använder de individuella studieplanerna och följer upp dessa med hjälp av
muntliga och skriftliga tester, diktamen, inlämningsuppgifter och nationella prov. Vårdlaget gör muntliga utvärderingar med varje elev. Resultaten följs upp på arbetslags- och skolnivå via arbetsplatsträff, s.k. APT och analyser i arbetslagen (steg 3). Skolan använder tester, både muntliga och skriftliga från vilka man ser stödbehov (steg 1). Det finns organiserad stödverksamhet för eleverna. Dels i studieverkstad, schemalagd resurstid och individuellt anpassade tider. 85 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att de får veta hur det går för dem i studierna och 84 procent anger på motsvarande sätt att de vet vad de ska kunna för att nå målen. Steg 3 är därmed till alla delar uppnått. För att säkerställa en likvärdig bedömning använder sig utbildningarna av matriser. Dessa är utarbetade i samarbete mellan vuxenutbildningarna i nätverket Skåne Nordväst. Uppföljning av nationella prov och lärare som testar varandras elever är andra sätt att säkra en kvalificerad bedömning (steg 4). Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar och skolor i riket, kan konstateras i den statistik som Skolverket presenterar (steg 4). De olika skolformerna följer på olika sätt upp hur eleverna inhämtar fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet (steg 5). För Vårdlaget är APL, dvs. arbetsplatsförlagt lärande, viktigt för att kunna bedöma elevernas förtrogenhetskunskaper. Skolledningen gör också bedömningar utifrån resultaten på de nationella proven. Frågan om hållbar utveckling tolkades av lärarna som hållbar pedagogisk utveckling. Det är förvisso ett perspektiv och när vi frågade om andra perspektiv så visade det sig att skolan arbetar med hållbar utveckling ur ett mer allsidigt perspektiv, där även frågor om vår miljö finns med. Därmed når skolan även upp till steg 5. När det gäller självvärderingarna placerar övrig personal skolan på steg 5, Sfi-laget väljer steg 5 medan rektor placerar skolan på steg 6. Särvuxlaget och vårdlaget anser att skolan når steg 7. För steg 6 krävs att skolan har kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid. Organisationsvolymen har stadigt växt sedan 2008, vilket är en indikation på skolans attraktivitet och goda resultat. Resultatet är dock inte entydigt, även om förbättringarna är tydliga. Skolans OPutbildning har förbättrade resultat fram t.o.m. 2011 men försvagas något 2012. Även sfi-resultaten är något svagare 2012 jämfört med 2011. Positivt är att avhoppen minskat, särskilt för vårdutbildningen. I tabell 2 nedan kan vi skönja en resultatförbättring, dock relaterad till olika år. Vi har själva gått in i Skolverkets statistik för att göra jämförelser och kan konstatera att resultaten för sfi är goda jämfört med riket, vilket bekräftas av resultaten på de nationella proven. Även resultaten på gyvux visar en positiv progression i Skolverkets statistik. Det kan inte heller konstateras att det inom skolan finns förankrade metoder för att minska andelen elever som ej når godkända betyg inom grundläggande och gymnasial nivå. Därför stannar vår bedömning vid steg 5. Även om det inte finns lagkrav på åtgärdsprogram inom vuxenutbildningen kan det vara en metod att använda.
Tabell 2: Slutförd utbildning samt måluppfyllelse i vuxenutbildningen Kvalitetsområde Kunskaper och färdigheter Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som under kalenderåret slutfört utbildning Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som under kalenderåret slutfört utbildning Andel kursdeltagare som nått lägst målen på Ängelholm Vuxenutbildning år 2012 Genomsnitt i riket år 2011 enligt Skolverket 75 % 60,2 % 84 % 73,2 % Uppgift saknas 62,6 % MaA Andel kursdeltagare som nått lägst målen på SvB Uppgift saknas 64,6 % Andel kursdeltagare som nått lägst målen på EnA Uppgift saknas 66,0 % Trygghet och trivsel Skolan har utarbetade rutiner för att följa upp frånvaro (steg 1). Verksamheten startar på avtalad tid, även om sena ankomster uppmärksammades vid besök på en sfi-lektion. Det finns också rutiner för mottagande av nya elever (steg 1). När eleverna börjar informeras de om rättigheter och skyldigheter och om hur de ska framföra synpunkter eller klagomål (steg 2). Såväl elevrepresentanterna som personalen hävdar att mobbning inte förekommer. Elevrepresentanterna har begränsad kunskap om likabehandlingsplanen. Eleverna informeras om den när de börjar sin utbildning, vilket också eleverna bekräftade. De saknar kunskap om var den finns. Likabehandlingsplanen är inte uppdaterad utifrån gällande lagstiftning. Detta måste göras och arbetet med att involvera eleverna i framtagandet av planen behöver utvecklas för hela skolan. Sfi-laget arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. De har dokument. Sfi D-klassen arbetar med likabehandlingsplanen så eleverna ska förstå den. Även om skolan har en hög trivselnivå ska personal och elever vara medvetna om hur man arbetar främjande och förebyggande och vilka konkreta åtgärder som används i händelse av diskriminering, kränkning och trakasserier. I personalenkäten hävdar 88 procent av personalen att man reagerar på regelbrott. I elevenkäten bedömer 60 procent att de skulle få stöd av personalen om de blir mobbade/trakasserade. Det indikerar en osäkerhet hos eleverna som skolan behöver åtgärda. Dessa synpunkter till trots har skolan ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering m.m. (steg 2). Likabehandlingsplanen finns på lätt svenska och översatt till ett tiotal språk Den pedagogiska miljön är mycket god på skolan. Såväl elever som personal har en vänlig attityd som uttrycker trivsel. Elevenkäten visar att 90 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i påståendet att de trivs i skolan (steg 3). Motsvarande siffror i personalenkäten är 65 procent. Däremot finns det inte någon, vare sig bland elever eller bland personal som svarar, instämmer inte alls. Under besöken i verksamheten kan en god arbetsro konstateras. I enkätsvaren uppger 44 procent av eleverna att de instämmer helt i påståendet att de har arbetsro och 34 procent instämmer till stor
del. Det är tillfredsställande värden men 41 av 185 svarande elever är inte nöjda med arbetsron, vilket bör initiera en diskussion inom personalgruppen vad detta kan bero på och vilka insatser som krävs för att ytterligare förbättra arbetsron. Elevrepresentanterna anser att lärarna ibland behöver vara tydligare och säga ifrån när det är oro och visa hur man tar sitt ansvar. Vissa har svårt att säga till när elever stör. Kraven för steg 3 uppnås i sin helhet. Den fysiska arbetsmiljön har sina brister men skolan gör vad som kan göras inom dess ramar för att skapa en trivsam miljö. Det är en välstädad och ren skola. Den fysiska miljön med ventilationsbrister, kallt i vissa lokaler och lukt i huset på sina ställen begränsar den totala trivseln. Trots dessa brister upplever vi en miljö som skapar trivsel (steg 4). Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och gemenskap (steg 4), synliggörs av att 95 procent av eleverna i enkätsvaren, har helt eller till stor del, förtroende för sina lärare. Eleverna anser på motsvarande sätt att 94 procent följer skolans ordningsregler. Vid verksamhetsbesöken får vi se exempel på ett rollspel som visar hur skolan aktivt arbetar med att påverka och stimulera eleverna att arbeta med vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Eleverna ska utgå från erfarenheter från sin praktik. Rollspelet visar personal som bemöter vårdtagare med otillräcklig respekt. Kommunikationen är bristfällig. Istället använder personalen sin maktposition. Kränkning av kroppsjaget och integriteten förekommer. Koncentrerad tystnad när eleverna ska svara på frågan hur man istället skulle ha agerat. Läraren antecknar på tavlan elevernas kommentarer. Öppen stämning, elever som svarar fel utmärker sig inte, de får göra det, inga negativa elevkommentarer eller skratt, även om eleven kan bli något generad. Även steg 4 bedömer vi att skolan uppnår. När det gäller självvärderingarna placerar tre lag och ledningen skolan på steg 6. Särvuxlaget och vårdlaget anser att skolan når steg 7. För att uppnå steg 5 krävs att skolan har metoder för att hantera konflikter, förhindra diskriminering och kränkande behandling och att dessa utvärderas kontinuerligt. Klasserna Sfi C och Sfi D gjorde en utvärdering om trivsel veckan innan vi besökte skolan. Det var en god ansats men tydligheten gentemot diskrimineringsgrunderna återstår att utveckla. För att nå steg 5 är det nödvändigt att likabehandlingsplanen är ett levande dokument som följs upp, utvärderas och uppdateras årligen. Detta görs inte. Vi bedömer att skolan når steg 4, trots att skolan själv bedömer att den befinner sig på steg 6 och 7. Åtgärdas arbetet med likabehandlingsplanen skulle skolan även kunna nå steg 6. Elevernas ansvar för eget lärande Eleverna har individuella studieplaner (steg 1) och eleverna tränas i att ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt lärande (steg 2). Fronter används som kommunikationssystem och eleverna kan därför hålla sig uppdaterade vid ev. frånvaro. Genomgång av kursplanen görs vid kursstart och varje delmål likaså. Utvärdering av kursplanemålen görs vid kursens slut. Eleverna känner till och förstår målen i aktuella ämnen och kurser samt examensmålen (steg 3) bekräftas av elevenkäten där 84 procent av eleverna uppger
att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Vid verksamhetsbesöken ser vi hur eleverna tränar sin förmåga att arbeta i demokratiska former (steg 3). Ett exempel på detta är en lektion där eleverna ska arbeta två och två. De ska välja en kamrat som talar annat språk och som man inte har talat så mycket med. Parindelningen görs snabbt och effektivt, eleverna finner snabbt sina partner. Läraren kontrollerar att alla förstått uppgiften. De ska utarbeta underlag för en individuell omsorgsplan. Eleverna ska kreativt gestalta ett samtal utifrån att de själva är 50 år äldre än vad de är idag. Elevernas delaktighet är hög, respekten för varandra är tydlig och de betraktar det som självklart att genomföra uppgiften med vem som helst i klassen. Kraven på steg 3 kan därför bedömas vara uppnådda. Endast 56 procent av eleverna anser att mål och utvecklingssamtal styr arbetet. Även personalen ligger lågt, 65 procent anser detta. Det blir därför oklart hur de individuella studieplanerna används som verktyg för individualisering. Även om skolan har en god måluppfyllelse skulle denna öka med en ökad individualisering där elevernas egna mål träder i förgrunden, utifrån att de väl förstått de kunskapskrav som gäller för betygen i de olika kurserna. När det gäller självvärderingarna placerar övrig personal skolan på steg 4, Sfi-laget, särvuxlaget och rektor placerar skolan på steg 5. Vårdlaget anser att skolan når steg 7. Vid samtalet med elevrepresentanterna framkommer även viss oklarhet i hur lärare använder sig av elevernas egna målsättningar för studierna. Även om det kan råda svårigheter i detta arbete med sfi-elever, så undantar det inte ansvaret att försöka arbeta gentemot dessa elever med samma ambitioner att de ska förstå målen. Vi bedömer därför att den individuella studieplanen tillsammans med kursmål i otillräcklig omfattning styr uppläggningen av lärandet, vilket krävs för att nå steg 4. Vi bedömer att skolan når steg 3. Vägledningssamtalen som insats ger inte avsedd effekt. Därför bör skolan se över hur vägledningssamtalen förankras hos lärarna. Arbetssätt och lärarroll Det finns institutionsbibliotek och lärarna är nöjda med att de kan köpa litteratur och datorprogram utifrån de behov de bedömer att de har. Eleverna har därför tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor (steg 1). Verksamhetsbesöken bekräftar att arbetssätt och lärarroll präglas av variation och flexibilitet. Elevenkäten bekräftar detta då 95 procent av eleverna anser att de får arbeta på många olika sätt (steg 1). Kreativa arbetssätt är en del av skolkulturen (steg 2). Ett exempel från verksamhetsbesöken: En övning genomförs där eleverna bakom ryggen får en liten produkt som de ska känna av och beskriva för kamraterna. Därefter ska de gissa vad det är. Alla är aktiva och glada. Sedan skriver läraren upp orden på tavlan och ritar en bild för ordet. Mycket skratt när eleverna säger fel men i positiv anda, det gör inget att man säger fel, det t.o.m. uppskattas. Läraren bejakar och uppmuntrar elevernas svar. Mycket glädje och inspiration för att lära sig nya begrepp uppstår hos eleverna. Deras nyfikenhet och självförtroende stärks (steg 2). Lärarna utvärderar arbetssätt och arbetsformer muntligt och skriftligt vid kursens slut. I detta vardagslärande omprövas arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Eleverna får träna opponentskap, de diskuterar källkritik och PBL, problembaserat lärande, används. Eleverna tränas därför i kritisk granskning och inte minst på APL tränas de i problemlösning (steg 3). Arbetssätt och arbetsformer utvärderas vid varje kursslut, tillsammans med eleverna (steg 3). Skolan arbetar genom sina studie-
och yrkesvägledare med kartläggning och vägledning, vilket ger en grund för den individuella studieplanen. Särskilt inom sfi fullföljs detta vid introduktionen av studierna och de kartläggningar lärarna gör. Lärarna arbetar med de nationella målen och skolans egna verksamhetsmål. Skolan fullföljer därmed de krav som finns på steg 3, även om kvaliteten i detta arbete som påtalats under kvalitetsområdet Elevernas ansvar för det egna lärandet, behöver förbättras. Elevrepresentanterna ger sina lärare mycket beröm. Eleverna vid verksamhetsbesöken berömmer också sina lärare spontant. Enligt elevenkäten anser 99 procent av eleverna att lärarna är kunniga! De tycker att de har hjälpsamma lärare, får tid som behövs. Sfi-eleverna efterfrågar mer omväxling och fler allmänna ämnen. I elevenkäten uppger 95 procent att de har stort förtroende för sina lärare. 90 procent anser att lärarna helt eller till stor del hjälper dem om de behöver det. Att skolarbetet utmanar och väcker lust anser 82 procent av eleverna (steg 4). Vid verksamhetsbesök kan vi ta del av samverkan mellan ämnen (steg 4). Genom Fronter som lärplattform används modern teknik som en integrerad del i undervisningen (steg 4). Eleverna efterfrågar dock att få mer frekvent tillgång till datorer. Sammantaget innebär detta att skolan når steg 4. När det gäller självvärderingarna placerar övrig personal skolan på steg 4. Sfi-laget väljer steg 6, vilket även rektor gör. Särvuxlaget och vårdlaget anser att skolan når steg 7. Vi bedömer att skolan når steg 4. För steg 5 krävs att arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs för att ta reda på vilka som har bäst effekt. Vi kan inte konstatera en sytematik i detta arbete. Det är en grannlaga uppgift att konstatera vilka insatser som ger bäst effekt. Det förutsätter analyser där insatser jämförs gentemot de resultat som insatsen åsyftade. En utvecklad systematik för detta arbete skulle göra att skolan når steg 6. Delaktighet Programråd finns och eleverna deltar i skyddsrond. På så sätt tillförsäkras eleverna möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor (steg 1). Rektor träffar elevgrupper terminsvis. Där ges utrymme för eleverna att uttrycka sin kritik och vad som är bra. Under en timme samtalar man om detta. Samtalen följs upp på APT. Därigenom har skolan ett system för formellt inflytande för eleverna, trots att det saknas elevråd (steg 2). Eleverna efterfrågar dock elevråd. Eleverna planerar avslutningar och Luciafirande själva vilket uttrycker skolans önskan att eleverna ska engagera sig i skolans verksamhet (steg 2). Elevernas förtroende för sina lärare inbjuder till delaktighet. Eleverna deltar i kvalitetsarbetet genom de utvärderingar skolan genomför på kursoch skolnivå. Steg 2 är därmed uppnått. Endast 41 procent av personalen menar att eleverna är med i skolans planeringsprocesser helt eller till stor del. Den låga siffran förklarar skolan främst av att sfi-undervisningens planeringförutsättningar, inte ger så stort utrymme för elevernas inflytande. Samtidigt betyder detta, att för att nå demokratimålen är det viktigt att skolan försöker utveckla metoder för hur dessa elever ska kunna bli mer delaktiga i planeringen. I elevenkäten kan vi se att 73 procent anser att de helt eller till stor del får vara med och planera sitt arbete i skolan. Tre av fyra elever bedömer
också att de formulerar egna mål för lärandet. Endast 56 procent av eleverna tycker att utvecklingssamtalen är bra. Det finns viss systematik i hur eleverna tas med i skolans planeringsprocesser (steg 3). Elever finns företrädda i programråd. Genom bl.a. Qualisenkäten mäts elevernas delaktighet (steg 3). Uppföljning görs, även om systematiken i detta arbete kan förbättras. När det gäller självvärderingarna placerar övrig personal och rektor skolan på steg 5, Sfi- och särvuxlagen väljer steg 6. Vårdlaget anser att skolan når steg 7. Vi bedömer att steg 3 uppnås, dock utan marginaler. Skolan har lagt ett förslag till nämnden om en kvalitetsdekaration för kommunens vuxenutbildning, som är framtagen i en diskussion mellan rektor och elever. Detta medför att vi bedömer att skolan når steg 4. Detta är ett viktigt steg i att utveckla metoder som stärker elevernas delaktighet. Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna delaktiga (steg 4) bekräftas av rektor. Med ett systematiskt arbete för detta skulle analysen göra det tydligare vilka insatser som behövs för att öka elevernas delaktighet. Skolan arbetar med formativ bedömning. Utvecklas den på så sätt att elevsynpunkterna utgör grund för förbättringar av undervisningen och inte bara som vägledning för eleverna att nå målen, skulle skolan även kunna nå steg 6. Organisation Tabell 3: Sjukfrånvaro samt antal lärare per 100 elever Kvalitetsområde Organisation Ängelholm Vuxenutbildning år 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 5,8 % 5,1 % Antal lärare (heltidstjänst)/100 elever gy/vux 4,2 % 8,1/4,6 Den kommunala vuxenutbildningen i Ängelholm omfattar: *Sveriges Kommuner och Landsting Särskild utbildning för vuxna Vuxenutbildning på grundläggande nivå Vuxenutbildning på gymnasial nivå, vård- och omsorgsprogrammet Utbildning i svenska för invandrare Utöver dessa fyra delar, som vår granskning redovisar, omfattar vuxenutbildningen upphandlade utbildningar av allmänna ämnen. Dessa genomförs av Lernia och Hermods. Det finns också ett utvecklat samarbete med kommunerna i nordvästra Skåne när det gäller vuxenutbildning. Härtill kommer Yrkeshögskoleutbildning vid Järnvägsskolan med kommunen som huvudman samt lärlingsutbildning i samverkan med gymnasieskolan. Skolan har SYV-resurs omfattande cirka en tjänst, en heltidsanställd skolassistent samt en vaktmästare (steg 1).
Skolans organisation har en tydlig struktur med tre arbetslag, vård- och omsorgsprogrammet, samt sfi och särvux. Varje arbetslag leds av en kursledare med ett tydligt uppdrag. Arbetslagen har ett tydligt fokus på elevernas lärande och har stor frihet att utforma sitt uppdrag. Inom respektive lag finns kontaktlärare för varje elevgrupp. Arbetslagen träffas varje vecka och rektor träffar också kursledarna varje vecka (steg 2). Det finns en väl fungerande mötestruktur på såväl arbetslagssom skolnivå, vilket leder till förankrade beslut. Denna bild bekräftas av personalen vid våra intervjuer (steg 3). Fastställda rutiner för olika ärenden finns på både skol- och arbetslagsnivå. Vid arbetslagsmöten behandlas frågor som rör den dagliga verksamheten. En kontinuerlig utvärdering av organisationen äger rum via kursutvärderingar, årliga Qualisutvärderingar, utvecklingssamtal med elever och medarbetarsamtal. Rektor är också kontinuerligt ute i verksamheten och det sker en mängd informella samtal (steg 4). Arbetslagen upplever att de har en väl fungerande verksamhet med fokus på elevernas lärande och kunskapsutveckling samt väl inarbetade rutiner för att prioritera och fördela arbetsuppgifter (steg 5). Skolans organisation har utvecklats med allt fler elever och en förbättrad ekonomi (steg 6). Av personalenkäten framgår att 71 procent anser att skolan har en väl fungerande organisation och 59 procent att mötestrukturen är bra. När det gäller arbetslagen anser 82 procent att det egna arbetslaget fungerar väl och 88 procent att arbetslaget prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. När det gäller självvärderingarna placerar övrig personal skolan på steg 4, Sfi-laget väljer steg 5 medan rektor placerar skolan på steg 6 Skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Särvuxlaget och vårdlaget anser att skolan når steg 7 Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom succesivt måluppfyllelsen och Skolan utvärdeerar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Vi anser i vår bedömning att skolan har en väl fungerade organisation som utvecklats mycket de senaste åren. Vi placerar därför skolan på steg 6. För att nå steg 7 måste systematiken vid utvärderingen av den egna organisationen förbättras. Styrning och ledarskap Skolan har tre övergripande verksamhetsmål, kvalitet, omtanke och mångfald. Dessa överensstämmer väl med läroplanens värdegrund och är väl kända av såväl personal som elever (steg 1). Verksamhetsmålen har tagits fram under arbetsplatsträffar i samråd mellan personal och ledning och gås igenom med eleverna i samband med kursstarter. De utvärderas och dokumenteras kontinuerligt i samband med de årliga Qualisutvärderingarna. Eleverna är också väl insatta i kursplanemålen. Såväl personal som elever upplever att skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer, vilket bekräftas vid våra samtal och intervjuer (steg 2). Skolan har en tydlig struktur i sin planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Detta blir tydligt om man gör en överblick av de senaste åren. Det öppna klimatet som vi möter på skolan såväl i personalrum som i klassrum bidrar till att elever och personal upplever delaktighet och får förståelse för sina synpunkter (steg 3).
Skolan arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten med hjälp av kontinuerliga utvärderingar på såväl klass- som skolnivå. Vidare arbetar ledningen med nyckeltal då det gäller resultat och resursutnyttjande samt jämförelse över tid och med nationella förhållanden. Vi möter ett tydligt ledarskap på såväl skol som klassrumsnivå, vilket bidrar till att lärandet sätts i centrum och utvecklas. Lärarna känner uppmuntran av rektor och stor frihet i att bepröva sina erfarenheter med kollegerna (steg 4). Genom utvecklingssamtal och vid arbetslagsmöten stimuleras personalen att bepröva sina erfarenheter och de uppger sig också ha stor frihet att utveckla sitt arbete. Detta leder också till ett tydligt ledarskap på alla nivåer i verksamheten. Vid våra samtal framgår också att personalen är delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet (steg 5). Mål på såväl skol- som kursnivå ligger till grund för systematiska förbättringar och skolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling (steg 6). Av personalenkäten framgår att 71 procent känner sig sedda och bekräftade av ledningen och 65 procent att den är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. När det gäller de gemensamma målen anser 77 procent att dessa är tydliga och lika stor procent anser att man är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. På båda dessa påståenden instämmer övriga 23 procent till viss del. När det gäller delaktigheten i det systematiska kvalitetetsarbetet svarar 82 procent positivt och övriga till viss del. I självvärderingarna anser ett arbetslag att skolan når steg 5, rektor anser att det är steg 6 som gäller medan övriga tre arbetslag placerar skolan på steg 7 Skolan har strategier för att koppla forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling, samt Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Vår bedömning är att skolan når steg 6 Mål och utvärderingar utgör grund för systematiska förbättringar och Skolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. Vi bedömer att skolan behöver arbeta med Skolverkets anvisningar för kvalitetsarbete, för att svara upp mot de krav på sytematik som lagstiftningen numera ställer. Arbete görs på skolan men det behöver bl.a. dokumenteras i en tydligare struktur i form av en tydlig kvalitetsplan och en uppföljande årlig rapport. Kommunikation Skolan har ett väl fungerande informationssystem såväl internt som externt. Fronter är den plattform som används och alla förklarar sig nöjda med denna. Informationshanteringen anpassas efter vilka händelser och behov det gäller och det finns skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål som gäller utbildningen (steg1). Lokal samverkansgrupp, arbetsplatsträffar, lärarlagsträffar och medarbetarsamtal är exempel på personliga möten för att sprida och utbyta information. Vidare arbetar skolan med hemsida, Facebook, e-post och SMS som digitala former för informationsspridning (steg 2).
Eleverna är nöjda med den information de får av sina lärare och övrig personal på skolan och vi upplever det interna samtalsklimatet som öppet och förtroendefullt. I personalrummet sker många informella kontakter, då lärare ofta har gemensam rast och där rektor och övriga medarbetare ofta är närvarande (steg 3). IT-stödet är väl utvecklat och vi ser många exempel på användande av olika pedagogiska programvaror inom särvux och sfi. Varje klassrum är utrustat med bildkanon vilken används vid elevredovisningar. Inlämning av uppgifter sker digitalt. En utbyggd samverkan inom vuxenutbildningsområdet mellan kommunerna i nordvästra Skåne fungerar mycket väl, vilket vi får tillfälle att diskutera med skolledare från Helsingborg och Bjuv. Samverkan med gymnasieskolan sker bl.a. i form av att gymnasieelever kan läsa vissa kurser på skolan (steg 4). Vi besöker ett äldreboende som ett exempel på skolans APL-kontakter. Vi får också bekräftelse på det väl utbyggda samarbetet med arbetsförmedling, socialtjänsten och de angränsande kommunerna i aktuella frågor som berör elevens studiesituation. Alla vi talarmed uttrycker att detta samarbete fungerar väl (steg 5). Bland personalen anser 71 procent att de som arbetar på skolan har en öppen kommunikation och 12 procent instämmer till viss del. När det gäller påståendet att kommunikationen är förtroendefull blir instämmandena 77 procent respektive 12 procent. I påståendet Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter instämmer 76 procent medan 18 procent gör det till viss del. Går vi till självvärderingarna finner vi att Sfi-laget och rektor placerar skolan på steg 5, medan övrig personal, särvuxlaget och vårdlaget väljer steg 7 Skolan har strategier för deltagande i externa nätverk. Vår bedömning stämmer överrens med den bedömning rektor och Sfi-laget gör och vi stannar för steg 5. För att utveckla detta område ytterligare behöver omvärldsbevakningen förbättras likasom samarbetet med högskolan. Vi anser därför att detta är ett förbättringsområde. Kompetens Tabell 4: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kvalitetsområde Kompetens Ängelholm Vuxenutbildning år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 gy/vux enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 100 % 73,8 %/68,3 % Samtliga lärare har pedagogisk högskoleexamen och det finns en väl genomtänkt plan för såväl nyanställningar som introduktion av nyanställda. Detta garanterar en god kontinuitet i bemanningen. Varje nyanställd lärare får en personlig mentor (steg 1). Kompetensutveckling tas upp vid medarbetarsamtalen årligen och i samband med lärarlagsträffar och APT (steg 2). Kompetensutvecklingen tas visserligen upp kontinuerligt men det saknas tydliga planer som pekar framåt. Detta framgår vid våra samtal och flera lärare uppger också att de kompetensutvecklar sig på sin fritid utan att få något ekonomiskt stöd från skolan. Däremot ger det nya arbetstidsavtalet
ökat utrymme för kompetensutveckling. Skolan avsätter för närvarande cirka 3 000 SEK per medarbetare för kompetensutveckling. Detta kompletteras med ytterligare medel för t.ex. fortbildning kring VUX 12 och motsvarande större reforminsatser (steg 3). Genomförda kompetensutvecklingsinsatser följs upp vid lärarlagsträffar och medarbetarsamtal. Skolan har lätt att rekrytera lärare, vilket garanterar en god komptens och kontinuitet i bemanningen (steg 4). Skolan har framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt, men vi finner inte inte belägg för att skolans långsiktiga utveckling är grundad på utvärderingar av komptensutvecklingsinsatser (steg 5). Personalenkäterna bekräftar den bild av otydligheter inom detta område som vi får genom våra samtal. Endast 41 procent anser att komptensutvecklingen har hög prioritet medan 35 procent inte instämmer alls. När det gäller påståendet huruvida det finns en plan för den personliga komptensutvecklingen svarar 47 procent positivt och 35 procent instämmer inte alls i detta påstående. Att komptensutvecklingen utgår från skolans, arbetslagens och individens behov bejakas av 47 procent medan 18 procent instämmer till viss del och lika stor procentandel svarar negativt. Självvärderingarna avviker från enkätresultaten. Sfi-laget placerar skolan på steg 5, rektor och övrig personal anser att skolan når steg 6 Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Vårdlaget och särvuxlaget sträcker sig till steg 7, som innebär att skolan bygger sina metoder och planer inom området på forskningsrön och beprövad erfarenhet samt att lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhat. Vi bedömer att kompetens är ett av skolans viktigaste förbättringsområden, då det är otydligt hur arbetet med kompetensutvecklingsplaner är utformat. Personalen bekräftar detta tydligt och vid våra samtal framgår att kopplingen till forskning och beprövad erfarenhets inte är så tydlig som några lag bedömt. Skolan når inte steg 5, men uppfyller kraven på steg 4. Då det finns tveksamheter om steg 3 är helt uppfyllt gör vi en samlad bedömning och placerar skolan på detta steg. Resursutnyttjande Tabell 5: Kostnader och nettoresultat Totalkostnad per elev 33 000 Kostnad per elev för undervisning 21 000 Totalkostnad per elev exklusive lokaler 29 000 Nettoresultat vid senaste bokslut 2 200 000 Lokalkostnad per elev 4 000 Vi redovisar dessa data utan några jämförelsetal, då varje komvuxenhet är unik beroende på vilka verksamheter som bedrivs. Skolan har en väl genomtänkt ekonomisk planerring, uppföljning görs regelbundet och redovisas månadsvis i samband med APT (steg 1). Budgeten har visat ett överskott sedan 2009, beroende på effektivisering av verksamheten, satsningen på Yrkesvux samt uppdragsutbildningar. Prognoser görs regelbundet och redovisas för personalen (steg 2). Personalen känner delaktighet för ekonomin då arbetslagen har egen budget och
investeringsplanen som löper på tre år beslutas vid APT. Lärarna i de olika arbetslagen bekräftar att resurserna fördelas efter elevernas behov. Rektor avsätter också resurser i form av tid för vissa lärare att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet (steg 3). Vid våra samtal får vi bekräftelse av personalen att de är nöjda med hur kvalitetarbetet fungerar och att kvalitetssäkringen av innehåll och metoder diskuteras vid såväl arbetslagsmöten som APT. På regionsnivå samverkar Ängelholm med nio andra kommuner för att effektivisera Yrkesvux och lärlingsutbildningen på ett mycket bättre sätt än vad varje enskild kommun skulle klara av (steg 4). Vi får bilden av en skola som tillämpar ett effektivt resursutnyttjande, vilket bekräftas vid våra samtal (steg 5) samt att insatta resurser ger gott resultat. Detta visas när vi jämför skolans resultat i den nationella statisken som Skolverket upprättar årligen (steg 6). Personalen bekräftar bilden av att de är väl insatta i skolans resurser och hanteringen av dessa samt medvetet arbetar med att skolan har en så god resurshantering som möjligt (steg 7). På enkätpåståendet Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser instämmer 59 procent medan 24 procent instämmer till viss del. I självvärderingarna placerar samtliga arbetslag, rektor och övrig personal skolan på steg 7. Vi delar denna uppfattning och placerar skolan på steg 7. Detta är också ett av skolans starka områden. Image Grunden för skolans image är den dagliga verksamheten, där de olika verksamheterna bidar till detta (steg 1). Skolan följer kontinuerligt upp detta genom utvärderingar terminsvis (steg 2). Skolan arbetar på många sätt för att påverka sin image. Exempel är information genom skolans personal till allmänhet, arbetsförmedling och socialtjänsten samt medverkan i olika nätverk. Härtill kommer hemsidan, Facebook, annonser och artiklar i lokalpress samt informationsblad som finns tillgängliga hos arbetsförmedling, försäkringskassa och skattemyndigheten (steg 3). Genom utvärderingar och elevsamtal arbetar skolan med att förbättra sin image och genom att visa på goda resultat visar skolan hur väl det nationella uppdraget genomförs (steg 4). Vid våra samtal får vi en tydlig bild av att skolans image är god och har utvecklats över tid, inte minst genom de goda resultat eleverna uppnår (steg 5). Skolan har ett mycket gott rykte, bland såväl personal som elever (steg 6). Skolan har en väl genomtänkt systematik i arbetet med sin image, såväl genom kontinuerliga uppföljningar av resultaten och olika utvärderingar samt bredden på den verksamhet som bedrivs (steg 7). Personalenkäterna bekräftar vår bild. Som vi skriver inledningsvis är ibland andelen vet ej svar något stort, vilket förklarar procentandelarna som redovisa på denna fråga. 59 procent svarar positivt på påståendet att skolan har ett gott rykte, medan 12 procent svarar till viss del. Motsvarande siffror för att man rekommenderar andra elever att välja skolan är 82 procent och 12 procent. Totalt sett är 65 procent nöjda med skolan och 35 procent till viss del.
Elevenkäten ger en liknande bild. På påståendet att rekommendera mina kompisar att börja på skolan är 85 procent positiva och 10 procent till viss del. När det gäller hur nöjd man är svarar 90 procent positivt och 9 procent till viss del. Samtliga anser i självvärderingarna att skolan når steg 7, att skolan systematiskt arbetar med sin image. Som granskare gör vi samma bedömning och anser att detta är skolans andra riktigt starka område. Slutomdöme Vuxenutbildningen i Ängelholm karaktäriseras av en trygg pedagogisk miljö med en öppenhet för att utveckla undervisningen. Det råder ordning och reda. Lokalerna är välstädade och arbetsro råder i klassrummen. Resurser är fördelade utifrån behov och medarbetarna upplever att de i stort får behoven täckta. Skolan har välfungerande stödprocesser bortsett från kvalitetsområdet Kompetens. Ett arbete med att utveckla kompetensområdet skulle även stärka huvudprocesserna som inte når lika höga värden generellt som stödprocesserna. Skolan når dock goda resultat inom kvalitetsområdet Kunskaper och färdigheter och har förbättrat sitt arbete sedan den förra granskningen. Skolans starkaste områden som är viktiga att tillvarata och arbeta vidare med är en huvudprocess och två stödprocesser: Kunskaper och färdigheter, en positiv trend med färre avhopp och förbättrade betyg. Resurser - tillgodoser behov på ett resurseffektivt sätt med goda resultat som följd. Image - nätverksarbete inom och utom kommunen och nöjda elever som bekräftar bilden. Skolan har mycket goda förutsättningar att utveckla sina övriga kvalitetsområden. Trots att det är en välutvecklad organisation finns brister i hur elevernas delaktighet tillvaratas. Vi vill särskilt uppmärksamma skolan på följande förbättringsområden: Elevernas ansvar för eget lärande ett målmedvetet arbete där den individuella studieplanen används relaterad till kursmålen, skulle förbättra en reell individualisering och därmed måluppfyllelsen. Ett välutvecklat formativt arbetssätt, där alla lärare är delaktiga, skulle ytterligare möjliggöra ett ökat ansvar för det egna lärandet. Delaktighet är nära förknippat med elevens eget ansvar. Därför skulle dessa båda områden förstärka varandra om elevernas deltagande i skolans planeringprocesser bättre togs tillvara. Trygghet och trivsel likabehandlingsplanen behöver uppdateras och inte bara bli ett dokument, utan en vital del av undervisningen.
Arbetssätt och lärarroll utvärderingar som synliggör effekterna av olika arbetsformer och arbetssätt är centrala för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Se även nedan vår generella kommentar. Kompetens utarbeta individuella kompetensutvecklingsplaner som har bäring utifrån skolans plan för utveckling. Generellt gäller att ett systematiskt kvalitetsarbete utvecklar skolan. Skolan behöver utveckla systematiken i att dokumentera och analysera vilka effekter ett valt arbetssätt, förändringar i organisationen etc. ger i verksamheten. Resultat kan betraktas i just det perspektivet, dvs. vilka effekter får en viss insats. En kvalitetsplan som bl.a. bygger på självvärderingar och hur-frågor som följs upp med en rapport över hur det gick, bidrar till bygget av ett årshjul som tydliggör kvalitetsarbetet inom organisationen. Vi som granskare vill avslutningsvis tacka för det positiva bemötandet vi fick från alla, såväl ledning, medarbetare som elever. Besöket var väl förberett och det material vi behövde för granskningen var heltäckande och strukturerat, vilket redan innan besöket vittnade om en skola med god struktur. Skolan har alla förutsättningar att lyckas väl med sitt fortsatta förbättringsarbete. Malmö och Lidköping 2013-05-06 Kurt Westlund Leif Jarlén Bilaga: Sammanställning av poäng
Qualis poängmatris skola Skola Vuxenutbildning Ängelholm Delkriterium Faktor Steg Poäng 1 2 3 4 5 6 7 A Kunskaper och färdigheter 3 x 15 B Trygghet och trivsel 2 x 8 C Elevernas ansvar för eget lärande 2 x 6 D Arbetssätt och lärarroll 2 x 8 E Delaktighet 2 x 8 F Organisation 1 x 6 G Styrning och ledarskap 2 x 12 H Kommunikation 1 x 5 I Kompetens 1 x 3 J Resursutnyttjande 1 x 7 K Image 1 x 7 Poängsammanställning Villkor Vuxenutbildning Ängelholm 85 Certifiering - lägst 60 Alla delkriterier steg 3 eller högre Maxpoäng 126