Företagshälsovårdens medverkan vid arbetsmiljöproblem Diskussion kring ett praktiskt fall med inneklimatproblem på ett sjukhus

Företagshälsovårdens medverkan vid arbetsmiljöproblem Diskussion kring ett praktiskt fall med inneklimatproblem på ett sjukhus Författare: Inger Olsson Hälsan & Arbetslivet Fyrbodal, Uddevalla Handledare: Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 40 poäng år 2006-2008 vid Örebro Universitet och Arbets och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Arbetet har utförts vid Hälsan & Arbetslivet, Fyrbodal i Uddevalla. Handledare vid Arbets och miljömedicinska kliniken Örebro Överläkare Kjell Andersson. Ett stort tack till min handledare som så tålmodigt har guidat mig i arbetet med projektet. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Uddevalla februari 2008.. Inger Olsson Företagssköterska Hälsan & Arbetslivet. Bävebäcksgatan 2 451 50 Uddevalla Fax 0522-154 60 Telefonnummer:0522-997 36 E-mail adress: inger.b.olsson@vgregion.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets och miljömedicinska kliniken. Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlsson Arbets och miljömedicinska kliniken.

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 ALLMÄN BAKGRUND... 2 SYFTE... 2 BAKGRUND TILL DET SPECIFIKA FALLET... 3 METOD OCH MATERIAL... 4 Läkarkontakten... 4 Tekniska mätningar... 4 Enkätunderökningen... 5 Projektgruppens arbete. Kontakten mellan sjukhuset/fastighetsägare och företagshälsovården... 5 Personaluppföljning... 6 RESULTAT... 7 Läkarkontakten... 7 Tekniska mätningar... 8 Enkätundersökningen... 9 Projektgruppens arbete. Kontakten mellan sjukhuset/fastighetsägare och företagshälsovården.... 14 Personaluppföljning... 15 DISKUSSION... 16 Vad gav läkarundersökningen?... 16 Vad gav enkätundersökningen?... 17 Vad gav de tekniska undersökningarna?... 18 Vad blev utfallet för de personerna som följdes upp?... 18 SLUTSATSER... 19 REFERENSER... 20 BILAGA... 21

Sammanfattning Enligt arbetsmiljölagen skall företagshälsovården vara en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering som särskilt ska arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser. Genom de ändrade förutsättningarna för svensk företagshälsovård kan det dock ibland vara svårt att framstå som en naturlig resurs vid ett arbetsmiljöproblem. Syftet med den aktuella studien var att utifrån ett praktiskt fall se de möjligheter och svårigheter som föreligger för att optimera företagshälsovårdens resurser och specifikt försöka redovisa. Vad gav de olika insatserna från företagshälsovårdens olika kompetenser? Vilka möjligheter har man att följa hur enskilda personer påverkas av problem på en arbetsplats? Bakgrunden till det specifika fallet var att Y-sjukhusets personal under många år framfört klagomål på inomhusklimatet. Detta aktualiserades på nytt våren 2005 då man fick problem med läckage och fuktskador på ytterväggarna framförallt med påtagliga problem med inneklimatet för avdelning x. Studien försöker beskriva processen från första kontakt med sjukhuset och vad som hänt därefter. Fokusering sker mot den mest berörda avdelningen (avdelning x ), där här redovisade aktiviteter initierades. Nedanstående specifika aktiviteter har studerats närmare: Läkarkontakt med personal från avdelning x. Tekniska mätningar utförd av företagshälsovårdens arbetsmiljöingenjör. Enkätundersökning utförd i samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Projektgruppens arbete. Kontakter mellan sjukhuset/fastighetsägare och företagshälsovård. Uppföljning av personal som reagerat med kvarstående symtom även efter insatta åtgärder. Flertalet av de personer som läkarundersöktes uppvisade olika symtom av ospecifik karaktär. Vid enkätundersökningen framkom att problemen med inneklimatet var mest förekommande på den aktuella avdelningen. Detta stämde också väl överens med analyserna från de tekniska mätningarna. Företagshälsovården medverkade initialt fullt ut i projektgruppen men därefter endast med vissa insatser. Personal som reagerat med kvarstående symtom trots teknisk sanering kunde efter olika insatser efter 1 år återgå till ordinarie arbetsplats. Slutsats: Företagshälsovårdens förutsättningar och möjligheter att optimera sina insatser vid ett arbetsmiljöproblem styrs till stor del av avtalens omfattning, uppdragens utformning och debiteringskrav. Detta gör att det kan vara svårt att komma in tidigt i processen och även att få följa fortsättningsvis vad som sker sedan de akuta problemen åtgärdats. Genom att öka kunskapen om företagshälsovårdens specifika kompetens och bättre definiera uppdragets innehåll vid avtalets upprättande underlättar man för brukarna att använda företagshälsovårdens tjänster på ett effektivt sätt. 1

Allmän bakgrund Svensk företagshälsovård består idag av cirka 475 företagshälsovårdsenheter spridda över landet och branschen sysselsätter cirka 3 500 personer (1). Fram till 1992 fanns ett centralt arbetsmiljöavtal mellan SAF, LO och PTK som bland annat innebar att företagen var skyldiga att tillhandahålla företagshälsovård. Avtalet upphörde att gälla 1992 och har därefter inte förnyats. Statsbidragen upphörde 1 januari1993 och numera finansieras företagshälsovården helt av arbetsgivaren (2). Några kommuner har en egen arbetsmiljöenhet som brukar kallas Kommunhälsan, men eftersom företagshälsovården är konkurrensutsatt och tjänsten upphandlas har inte alla kommuner en egen kommunhälsa. En del är aktiebolag och andra är förvaltningar. Företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet är exempelvis en förvaltning inom Västra Götalandsregionen. Länshälsorna i Sverige är en frivillig sammanslutning av främst landstingens arbetsmiljöenheter. Inom kommuner och landsting har företagshälsovården setts som en servicefunktion som ofta placerats utanför verksamheten. Den vanligaste driftformen är att de lokala kunderna via en förening äger ett aktiebolag. Arbetet med att upphandla tjänster har underlättats genom att fler och fler enheter inom företagshälsovården har blivit kvalitetssäkrade. Den lagtext som reglerar företagshälsovården i Sverige finns sedan 1985 i arbetsmiljölagen (3). Enligt denna är företagshälsovård en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering som särskilt ska arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser. Den ska ha kompetens att identifiera och beskriva samband mellan arbetsmiljö organisation, produktivitet och hälsa (Arbetsmiljölagen 3 kap. 2b andra stycket). I föreskriften systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 framgår hur man på en arbetsplats ska ta hänsyn till arbetsmiljölagen i det dagliga arbetet (3). Det kan gälla kartläggningar av arbetsmiljön med riskbedömningar och individuella åtgärdsförslag liksom information om aktuell lagstiftning och forskning inom området (4). Företagshälsovårdens verksamhet ska vara partsneutral och kunna utnyttjas både av arbetsgivare och anställda. God företagshälsovård arbetar utifrån intentionerna gällande arbetsmiljölagstiftningen och angränsande lagar. Den följer de internationella regler och konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Benämningen företagshälsovård är specifikt svensk medan man internationellt använder termen Occupational health services OHS (2). De förändrade förhållandena efter det att statsbidragen upphörde 1991 har medfört stora förändringar och påverkat företagshälsovårdens arbetsformer i hög grad. Syfte Syftet med den aktuella studien är att se de möjligheter och svårigheter som föreligger i dagsläget när det gäller att optimera företagshälsovårdens resurser i ett praktiskt fall och specifikt studera - Vad gav de olika insatserna från företagshälsovårdens olika kompetenser? - Vilka möjligheter har man att följa hur enskilda personer påverkas av problem på en arbetsplats? 2

Bakgrund till det specifika fallet Under många år har man på Y-sjukhuset haft problem med att fukt trängt in i ytterväggarna och orsakat problem. Sjukhuset är 15 våningsplan högt och fasaden som är beläget mot nordväst har ett mycket utsatt läge vid regn och blåst. Framförallt är de våningsplan som ligger högst upp mest utsatta och personal från de olika avdelningarna har framfört klagomål på inneklimatet. Detta aktualiserades på nytt våren 2005 då man fick problem med ett större läckage och fuktskador i ytterväggarna. Särskilt drabbad blev avdelning x på plan 14 vilket visade sig i samband med ett planerat ombyggnads - och reparationsarbete. Avdelningen har 28 vårdplatser och patienterna som vårdas där har olika typer av blodsjukdomar. Vissa av patienterna har dessutom ett mycket nedsatt immunförsvar vilket medför att de är mycket infektionskänsliga. I slutet av november 2005 kontaktades företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet av vårdenhetschefen för avdelning x. Uppdraget innebar att erbjuda läkarundersökning för personalen. De som ville komma till företagshälsovården fick ringa och boka en läkartid. Orsaken till kontakt med företagshälsovården var att personalen framfört klagomål på allmänsymtom som trötthet, huvudvärk, symtom från luftvägar samt komfortproblem som torr och dålig luft. Vid tidpunkten som uppdraget kom var avtalet i stort sett förbrukat. Detta medförde svårigheter att snabbt kunna samordna tiderna till företagsläkare och företagssköterskor vilket initialt medförde vissa problem med att få en samlad bild och struktur i arbetet. Genom omfördelning av resurserna förbättrades strukturen allt eftersom arbetet med hälsoundersökningarna pågick under perioden november 2005 till mars 2006. På initiativ från fastighetsägaren/förvaltaren påbörjades ett arbetsmiljöprojekt gällande problemet med inneklimatet och det bildades en arbetsgrupp. I gruppen ingick fastighetsägare/förvaltare, verksamhetschef, vårdenhetschefer, vårdhygiensköterska, fackliga ombud och skyddsombud samt arbetsmiljöingenjör från företagshälsovården. För att kartlägga innemiljön initierades en enkätundersökning med den så kallade Örebroenkäten bland personalen på vårdavdelningarna från våningsplan 8 till 15 (5). Enkätundersökningen genomfördes under några veckor i februari 2006 på uppdrag av fastighetsägaren/förvaltaren och i samarbete mellan Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro och företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet. En uppföljning av Örebroenkäten planerades till våren 2007. Arbetsmiljöingenjören fick tidigt uppdrag från fastighetsägaren/förvaltaren att genomföra kompletterande tekniska mätningar. Syftet med mätningarna var att påvisa utbredningen av skadorna och orsaken. Både luftprovstagning och materialprover togs på framförallt avdelning x samt även på avdelning y på plan 13 som också visade sig ha fått fuktskador. 3

Metod och material Studien syftar till att beskriva processen från första kontakt från sjukhuset och vad som hänt därefter. Fokusering har skett mot den mest berörda avdelningen (avdelning x), där här redovisade aktiviteter initierades. Såväl tekniska mätningar som enkätundersökning omfattar dock också vårdavdelningar på andra våningsplan. Nedanstående specifika aktiviteter har studerats närmare: Läkarkontakten med personalen från avdelning x. Tekniska mätningar utförda av företagshälsovårdens personal. Enkätundersökning utförd i samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Projektgruppens arbete. Kontakter mellan sjukhuset/fastighetsägare och företagshälsovården Uppföljning av personal som reagerat med kvarstående symtom även efter insatta åtgärder Läkarkontakten Vårdenhetschefen på avdelning x kontaktade företagshälsovården med anledning av personalens arbetsmiljöproblem gällande inneklimatet. Personalen hade under en längre tid arbetat under pressade förhållanden då man på avdelningen både höll på med en ombyggnation och ett omfattande saneringsarbete på grund av fuktskador. Man klagade på besvärande huvudvärk, trötthet samt slemhinne- och hudbesvär. De av personalen som önskade komma till företagshälsovården ringde och bokade tid för en läkarundersökning. Vid läkarbesöket gjordes kroppslig undersökning och det togs blodprover på flertalet. Blodproverna omfattade screeningsprov för allergi (Total IgE) samt blodvärde, vita blodkroppar och infektions/- inflammationsmarkörer ( Hb, LPK och CRP). Vid behov kompletterades undersökningen med ytterliggare blodprover samt vid behov lungfunktionstest (spirometri) eller lungröntgen. Tekniska mätningar Provtagningen utfördes genom företagshälsovårdens omsorg av arbetsmiljöingenjören. I provtagningen ingick både luftprover (MVOC och TVOC) och materialprover. Dessa provtagningar utfördes både initialt och vid ytterliggare två uppföljningstillfällen. MVOC-analys anses vara en luftanalysmetod som används för att få indikationer på om det förekommer mögelskador i en byggnad. Med MVOC avses flyktiga organiska ämnen som anses bildas vid svampars och bakteriers primära och speciellt sekundära metabolism. Ämnena i en analys är utvalda för att ge en vägledning till utredaren om det förekommer mikrobiella skador (mögel och bakterier) på fuktbelastade byggnadsmaterial. TVOC avser flyktiga organiska ämnen av kemiskt ursprung, exempelvis aldehyder och alkoholer från lim, målarfärg och plastmattor. Luftprovsutrustningen placerades i rummen så att förekommande luftföroreningar kunde fångas upp i kolrörsprov. Alternativt placerades kolrören nära föroreningskällan, exempelvis i fönstersmygar där det ofta förekommer fukt eller påväxt. Provtagningstiden varierade beroende på en uppskattning av koncentration förorening i luft. Vid dessa tekniska mätningar var provtagningstiden cirka 4 timmar med flödeshastigheten 1.0-1.3 liter/sekund utförd med 4

kalibrerad Aircheck sampler pump. En enklare kalibreringskontroll med rotameter genomfördes före och efter varje provtagningstillfälle. Med materialprov menas ett skrapprov för typbestämning av den mikrobiella närvaron. Skrapproverna togs med en kniv vars knivegg hettats upp med en låga strax före provtagningen. Därefter samlades materialet som skrapats loss direkt upp i ett sterilt 10 ml plaströr. Provmaterialet skickades till ett analyslaboratorium i Uppsala för analys och slutrapporten skickades till arbetsmiljöingenjören på Hälsan & Arbetslivet. Enkätunderökningen Beslutet att genomföra enkätundersökning togs i projektgruppen på initiativ av företagshälsovården och fastighetsägaren/förvaltaren bestämde omfattningen av vilka avdelningar som skulle ingå. Personalen informerades om enkätundersökningen på sina arbetsplatsmöten av respektive avdelningschef. Även skriftlig information skickades ut till samtliga berörda där syftet med enkäten framgick, tidsplan för genomförandet och hur och när återkopplingen skulle ske. En skriftlig påminnelse skickades ut till respektive chef för de olika avdelningarna under de två veckorna i februari månad år 2006 som enkäten genomfördes. Enkäten delades ut till all personal på samtliga avdelningar från våningsplan 8-15. Enkäten som användes var en standardiserad enkät (den så kallade Örebroenkäten) för sjukvårdsinrättningar med benämning MM040 NA Sp4 med tillgängliga referensdata från olika sjukvårdsinrättningar (Se bilaga) (6). Örebroenkäten innehåller frågor om såväl upplevt inomhusklimat som symtom och deras misstänkta relation till arbetsplatsen. Flera bakgrundsfaktorer efterfrågas vilket medför att man kan se utfallet i olika grupper vid analysen, exempelvis vad gäller kön, ålder och allergistatus. Vid redovisningen görs jämförelser med såväl andra sjukvårdsgrupper (sjukhus) som utfallen mellan de olika våningsplanen. För att studera hur olika yrkeskategorier upplever sin arbetsmiljö har enbart läkare, sjuksköterskor och undersköterskor behandlats då i annat fall gruppstorlekarna blir för små. Projektgruppens arbete. Kontakten mellan sjukhuset/fastighetsägare och företagshälsovården För att säkerställa patientsäkerheten hade vårdhygiensköterskan tagit materialprov för odling i de patientrum på avdelning x som uppvisat fuktskador under ombyggnationstiden. Odlingssvaren visade positivt utfall för ospecifika Aspergillusmögel och vårdhygiensköterskan kontaktade därför arbetsmiljöingenjören på Hälsan & Arbetslivet för att diskutera fortsatt handläggning. Kontakter togs med vårdenhetschefen och fastighetsägaren/förvaltaren. Beslutet togs att arbetsmiljöingenjören skulle utföra vissa delar av den tekniska mätningen vilket resulterade i det formella inträdet i det aktuella projektet. Initiativet till att bilda en projektgrupp kom från fastighetsägaren/förvaltaren och företagshälsovården. Initialt inbjöds verksamhetschefer, vårdenhetschefer och fackliga representanter, skyddsombud, vårdhygiensköterska, personal från lokalenheten och ledningskansliet för Y sjukhus, platschefen för det aktuella byggföretaget samt företagshälsovårdens arbetsmiljöingenjör. I samråd med de närvarande på mötet togs följande kategorier ut för att ingå i projektgruppen: Fastighetsägaren/förvaltaren, platschefen för 5

byggföretaget, vårdenhetschef (avdelning x), facklig representant, skyddsombud, vårdhygiensköterska samt företagshälsovårdens arbetsmiljöingenjör. Gruppen bildades för att öka möjligheter till en gemensam tidsplan och strategi i arbetet med kartläggning och utredning av arbetsmiljön, information och uppföljning samt utvärdering av insatta åtgärder. Sammankallande till mötena var fastighetsägaren/förvaltaren. Kallelser samt mötesprotokoll skedde via meil. Under tiden när den medicinska undersökningen, enkätundersökningen och tekniska mätningarna pågick fanns företagshälsovården med i projektgruppen men därefter var inte företagshälsovårdens medverkan aktuell. Personaluppföljning På avdelning z, plan 13 (= våningsplanet under problemavdelningen ) hade man också haft besvär med fuktskador i vissa arbetsrum. Trots ett omfattande saneringsarbete uppgav ett fåtal personal att de inte klarade av att arbeta på grund av sina besvär. När de vistades i sina arbetsrum blev besvären från framförallt näsa- ögon och hals mycket påtagliga för att klinga av när de var lediga. Vårdenhetschefen initierade kontakten med företagshälsovården och det beslutades omgående att omplacera personerna till andra lokaler tills vidare. I utredningen ingick kompletterande läkarundersökningar. Arbetsmiljöingenjören mätte temperatur, luftfuktighet samt fuktkvot på framförallt ytterväggar i de aktuella lokalerna. Företagssköterska och arbetsmiljöingenjör gjorde en översyn av belysning och arbetsborden med förslag på förbättringar. Vid samma tillfälle gavs möjlighet att få prata med de berörda om deras situation och upplevelser. Samtidigt fick de boken Inomhusklimat ÖREBRO 2006 (7). 6

Resultat Läkarkontakten 32 personer av 60 från avdelning x tackade ja till erbjudandet att komma till företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet för läkarundersökning. Fem personer kom från andra avdelningar, däribland avdelning z. Vid besvär togs prover för att få indikation på eventuell allergi eller infektion. Det framkom att det fanns en subjektiv upplevelse av irritation i ögon, näsa och svalg respektive hudbesvär bland flertalet. Heshet och viss hostretning samt andtäppa konstaterades hos ett par personer. Några personer var sedan tidigare kända allergiker, ett fåtal hade känd astma eller extra känslighet i luftvägarna. Ett fåtal personer upplevde att eksem som funnits tidigare hade blossat upp under renoveringsarbetet. Personer med tidigare känd astma eller allergi med en förväntad känslighet i slemhinnor hörde till dem som uppgivit mest reaktion på arbetsmiljön. Flertalet uppgav förekomst av besvärande buller, att luften kändes torr, varm och innestängd samt att arbetsbelastningen var hög. Man besvärades också av trötthet och huvudvärk. Besvären beskrevs ha varit särskilt påtagliga vid det pågående renoveringsarbetet. Hos vissa av dessa personer kunde läkaren vid undersökningen konstatera tecken på ospecifik irritation i slemhinnor inom övre luftvägar och i ögon samt hudirritation i ansiktet. Spirometriundersökning gjordes på fem personer som uppgav att de ofta hade besvär från luftvägarna och tre personer av dessa remitterades för röntgen av lungorna. Bedömning: Hos flera personer kunde tecken på ospecifik irritation konstateras i slemhinnor inom övre luftvägar och i ögonen samt hudirritation. Däremot kunde inga tecken på allvarligare infektioner eller övre luftvägsinfektioner konstateras. Enstaka personer remitterades vidare till röntgenkliniken, öron/halskliniken samt till Arbets- och miljömedicinsk klinik för fortsatt utredning. Resultaten av alla dessa undersökningar bedömdes vara normala. I ett fall bedömdes det finnas ett samband med arbetsmiljön då det konstaterades en allergi mot Apergillusmögel. Åtgärd: I några fall har omplacering till andra arbetslokaler rekommenderats och då i första hand på prov. Personer med slemhinne- och hudbesvär rekommenderades att använda en lokalt irritationslindrande behandling. Information av resultaten har skett individuellt både muntligt och skriftligt. Sammanställningen av den medicinska rapporten på gruppnivå redovisades till projektgruppen av företagssköterska. Kommentarer: Initialt startade företagshälsovården hälsoundersökningarna med två ordinarie läkare samt ytterligare en läkare insatt som extra resurs. Genom en omfördelning av resurserna bildades ett fast team med företagsläkare, företagssköterska och arbetsmiljöingenjör. Genomgång av journalerna visade att läkarna ordinerat olika prover utifrån individuell bedömning, däremot togs LPK, Hb, CRP samt Total IgE på flertalet. Oro på grund av förhållandena med fukt och mögel kopplat till sin egen hälsa samt stress i arbetet orsakat av låg bemanning, omflyttning och trångboddhet i samband med att hantera patienters och deras 7

anhörigas oro har troligtvis bidragit till en förstärkning av upplevda besvär och påverkan på hälsotillståndet (8). Tekniska mätningar Luftprovtagning och insamling av materialprover genomfördes på avdelning x under november/december 2005 och skickades till ett laboratorium i Uppsala för analys. De olika mätresultaten sammanställdes i en rapport av arbetsmiljöingenjören. Tolkningsresultat: Materialproverna bedömdes innehålla alltför höga halter av mikroorganismer. Analysresultatet ansågs peka mot förekomst av mikrobiella skador. Exempelvis kan omnämnas förekomst av Penicillium chrysogenum som enligt analysrapporten sägs korrelera med klagomål på dålig luftkvalitet. Enligt analysrapporten sägs också att Penicillium chrysogenum är en vanlig mögelsvamp som kan växa och etablera sig på de flesta material så även på fuktiga byggnadsmaterial. Svampen kan växa vid låga fukthalter och den har ett påvisat orsakssamband med sjukahus- symtom. MVOC-analyserna visade inte några direkta indikationer på mikrobiella skador, men antydde problem med otillbörlig fukt i och bakom målade ytskikt, bland annat på grund av att vissa lätt förhöjda värden på 1-etyl-2-hexanol hade noterats. Detta bekräftades framförallt av den optiska besiktningen där latexfärgen släppt från underlaget på flera ställen i utrymmena. Vid kraftig nederbörd och sydvästlig vind genomfuktades en del av ytterväggarna och i vissa fönstersmygar fick man torka upp regnvatten. TVOC-analyserna visade från normalt till lätt avvikande värden vilket antydde att utrymmena var välventilerade. Resultaten från de olika mätningarna men framförallt det man noterat vid besiktningen gjorde att man beslöt att gå vidare i utredningen. Kommentarer: I en nyligen publicerad vetenskaplig sammanställning i serien Arbete och Hälsa betonas att MVOC-analyser inte kan kopplas till ohälsoeffekter eftersom halterna är låga och att det inte heller går att särskilja fuktskadade innemiljöer från sådana som inte är fuktskadade med hjälp av dessa analyser (9). Detta beror på att de ämnen som brukar benämnas MVOC-ämnen inte enbart emitteras från mögel och bakterier utan också från fuktiga byggnadsmaterial. Sannolikt beror de rapporterade slemhinnebesvären på kemiska emissioner från såväl fuktskadat material som mikroorganismer, även om vi inte vet vilka specifika ämnen som verkar och inte heller känner till betydelsen av förekommande lukter. Med hjälp av materialprover kan man bland annat avgränsa skadeområdet och genom artbestämning kan man också få en uppfattning av hur fuktskadan uppstått, då olika mögelarter trivs under olika växtbetingelser. 8

Enkätundersökningen Totalmaterialet Totalt besvarade 259 personer enkäterna vilket motsvarar en svarsfrekvens på ca 70 %. Utfallet från avdelning x särredovisas på grund av att fuktskadorna upptäcktes där och att ett omfattande saneringsarbete pågått där under flera månader före enkätundersökningen. Totalt ser man en uttalad överfrekvens av klagomål på torr luft samt statisk elektricitet och det förekommer också klagomål på såväl instängd dålig luft, obehaglig lukt, damm och smuts som varierande och låg rumstemperatur (Figur 1). En överfrekvens av symtom rapporteras generellt, men relateras i begränsad utsträckning till arbetsmiljön. Allergikerna besväras mer av damm och smuts samt buller, men besvärsmönstren överensstämmer för övrigt väl med icke-allergikernas (Figur 2). Allergikerna besväras mer symtommässigt, främst vad gäller slemhinne- och hudsymtom, vilket är att förvänta. MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Buller Belysning Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur 20% 40% Illamående/yrsel Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Koncentrationssvårigheter Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft Heshet, halstorrhet Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt (n = 259) Totalt (n = 259) Beror på arbetsmiljön Figur 1. Ofta besvärande miljöfaktorer och ofta uppträdande symptom hos anställda vid Y- sjukhuset. Skuggat område markerar utfallet för arbetsmiljöer utan kända klimatproblem. MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Buller Belysning Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Koncentrationssvårigheter Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft Heshet, halstorrhet Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Allergi (n = 121) Ej allergi (n = 136) Allergi (n = 121) Ej allergi (n = 136) Figur 2. Ofta besvärande miljöfaktorer och ofta uppträdande symptom hos allergiker/icke allergiker vid Y- sjukhuset. Skuggat område markerar utfallet för arbetsmiljöer utan kända klimatproblem. 9

Jämförelser görs mot personalen vid Astrid Lindgrens sjukhus i Stockholm, som brukar användas som referens för svenska sjukhus utan större inneklimatproblem. Jämfört med förhållandena vid Astrid Lindgrens barnsjukhus ses något högre frekvens av klagomål på torr luft och statisk elektricitet, men färre symtom i form av huvudvärk och slemhinnesymtom för Y- sjukhuset (avdelning x exkluderat) (Figur 3). MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Buller Belysning Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur 20% 40% Illamående/yrsel Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Koncentrationssvårigheter Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft Heshet, halstorrhet Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Övriga (n = 212) Astr Lindgr (n = 632) Övriga (n = 212) Astr Lindgr (n = 632) Figur 3. Ofta besvärande miljöfaktorer och ofta uppträdande symptom hos anställda vid Y- sjukhuset (förutom avdelning x) och referenssjukhuset Astrid Lindgrens sjukhus. Skuggat område markerar utfallet för arbetsmiljöer utan kända klimatproblem. Våningsplan 14 Enkäterna besvarades av 45 personer på avdelning x vilket motsvarar 75 % av de anställda. Problemen på detta våningsplan initierade hela undersökningen. Man ser en mycket kraftig överfrekvens av klagomål på torr och instängd dålig luft samt statisk elektricitet och det förekommer också klagomål på temperaturförhållandena, obehaglig lukt samt damm och smuts (Figur 4). En generell överfrekvens av symtom rapporteras och symtomen relateras i relativt stor utsträckning till arbetsmiljön. MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Buller Belysning Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron Andras tobaksrök Statisk elektricitet 40% 80% Varierande rumstemperatur För låg rumstemperatur Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta 20% 40% Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft Heshet, halstorrhet Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Plan 14 (n = 47) Beror på arbetsmiljön Plan 14 (n = 47) Beror på arbetsmiljön Figur 4. Ofta besvärande miljöfaktorer och ofta uppträdande symptom hos personalen vid avdelning x. Skuggat område markerar utfallet för arbetsmiljöer utan kända klimatproblem. 10

Av tabell 1 framgår såväl personkaraktäristika, arbetstid som astmatiska sjukdomar bland personalen. Särredovisning sker för personalen på avdelning x och övriga, det vill säga samtliga berörda utom personalen på avdelning x. Det framgår att många på avdelning x rapporterar förekomst av allergiska sjukdomar men i större utsträckning också röker. Tabell 1. Personkaraktäristika, arbetstid samt förekomsten av allergiska sjukdomar för avdelning x, resten av Y-sjukhus och referenssjukhuset. Samtliga uppgifter angivna i procent. Statistiska jämförelser görs mot referenssjukhuset. Avd x Y-sjukhus Övriga Y-sjukhus Referens Astrid Lindgrens sjukhus n=47 n=212 n=632 Kvinnor % 94 89 89 Rökare % 26* 15 12 Heltid % 77 82 74 Astmatiska besvär* 22 14 15 Hösnuva* 37 26 28 Eksem* 44* 34 27 * har eller har haft; *p<0.05 (Chi-2 test) Av tabell 2 framgår personalens upplevelse av den fysiska och psykosociala innemiljön mer detaljerat. Personalen på avdelning x upplever att den fysiska miljön varit dålig och även gruppen övriga upplever allmänintryck och färgsättning som dåliga jämfört med det nybyggda referenssjukhuset. Luftkvaliteten upplevs vara dålig i hela sjukhuset även om den upplevs vara sämre inom avdelning x. Luften upplevs framför allt vara torr och ofräsch och inom avdelning x också dammig. Lukter förekommer i stor utsträckning och hänförs främst till avloppslukter och lukter från toaletter och duschrum. På avdelning x upplever också 25% att det luktar mögel. Temperaturerna varierar mellan olika rum på avdelning x. Bullersituationen är besvärande och hänförs på av delning x i stor utsträckning till störande ventilation. Ett antal specifika kommentarer lämnades av personalen på avdelning x. Dessa gäller framför allt problem som hänförs till ombyggnationen som man upplever har tagit alltför lång tid och medfört störningar i form av buller, lukter samt trånga arbetslokaler. Flera kommentarer gäller att det blir väldigt varmt sommartid men också kallt vintertid. Dålig luft uppges förekomma i de flesta utrymmen och gäller bland annat toaletter samt vissa expeditioner och större patientrum. Arbetet upplevs som stressigt på grund av låg bemanning och man uppger att man inte alltid hinner äta lunch. Det upplevs också stressande att så många bland personalen är oroliga. Klagomål förekommer på bristande städning sedan tidigare. 11

Tabell 2. Personalens upplevelse av det fysiska och psykosociala klimatet. dålig anger andelen personer som besvarat alternativen dålig respektive mycket dålig i en femgradig skala från mycket bra till mycket dålig. Angivna uppgifter angivna i procent. Statistiska jämförelser görs mot referenssjukhuset. Avd x Y-sjukhus Övriga Y-sjukhus Referens Astrid Lindgrens sjukhus n=47 n=212 n=632 Den inre miljön (dålig) allmänintryck 57*** 16** 7 kontakt med yttre miljö 45*** 21 20 färgsättning 53*** 28*** 3 lokalutrymmen 91*** 42 50 personalutrymmen 53 39 53 Luftkvalitén (dålig) 95*** 47*** 31 luften är torr 87*** 74*** 57 dammig 47** 20 23 ofräsch 47*** 36*** 21 instängd 62** 48 42 sämre eftermiddagar 15 15 10 olika lokaler 49** 39*** 29 vädringsmöjligheter saknas 17 13 41 Lukter förekommer (%) 83*** 64*** 30 tobaksrök 19* 15*** 6 bilavgaser 0 2 4 toaletter/duschrum 55*** 43*** 3 avlopp 49*** 32*** 5 kemikalier 37* 14 12 parfymer 17 17** 9 andra irriterande lukter 21 13 10 matos 2 3 8 mögellukt 26*** 12*** 1 annat 13 8 9 Temperaturförhållandena (dåliga) 59*** 29 31 varierar över dygnet 30 23 21 varierar mellan lokaler 64** 46 42 Bullersituationen (dålig) 41** 22 17 ventilationen stör 28** 9 7 buller utifrån 9 19*** 8 buller från utrustning/app 23 22 23 Den psykosocial miljön Stimulerande arbete (ofta) 72 72 75 Arbetsbelastningen för hög (ofta) 45 33 45 Påverkansmöjligheter (ofta) 17 19** 12 Hjälp från kamrater (ofta) 67 66* 58 *p<0.05; **p<0.01; ***p<0.001 (Chi-2 test) 12

Det som skiljer personalen från övriga sjukhusets personal är hög förekomst av klagomål på dålig luft samt hög förekomst av främst allmänsymtom och slemhinnesymtom. Tabell 3. Ofta besvärande miljöfaktorer eller ofta förekommande symtom hos personalen på avdelning x jämfört med övriga avdelningar på sjukhuset. Tabellvärden uttryckta i %. Statistiska jämförelser görs med Chi-2 test. Miljöfaktor/symtom Avdelning x Övriga sjukhuset p-värde* Instängd dålig luft (ofta) 60 25 <0.05 Obehaglig lukt (ofta) 17 14 ej sign Buller (ofta) 26 14 ej sign Arbetsstress (ofta för mycket att göra) 45 33 ej sign Allmänsymtom 70 44 <0.05 Slemhinnesymtom 53 26 <0.05 Hudsymtom 40 26 ej sign *Chi-2 test, skillnad mellan proportioner Skillnader mellan olika yrkeskategorier Vid jämförelsen mellan yrkesgrupperna framgår att gruppen läkare/sjuksköterskor anger en något högre arbetsbelastning samt rapporterar allmänsymtom i något högre utsträckning. Inga av dessa skillnader är dock signifikanta. Tabell 4. Ofta besvärande miljöfaktorer eller ofta förekommande symtom hos avd. x jämfört med övriga avdelningar på sjukhuset. Tabellvärden uttryckta i %. Miljöfaktor/symtom Läkare/sjuksköters Underskötersk kor or 87 99 p-värde* Instängd dålig luft 33 35 ej sign Obehaglig lukt 16 20 ej sign Buller 20 14 ej sign Arbetsstress (för mycket att göra) 51 41 ej sign Allmänsymtom 54 46 ej sign Slemhinnesymtom 32 29 ej sign Hudsymtom 30 26 ej sign *Chi-2 test, skillnad mellan proportioner 13

Kommentarer: Inneklimatproblemen är som väntat mest uttalade på avdelning x, där fuktskadan upptäcktes och där omfattande störningar förekommit på grund av ombyggnadsarbeten. Klagomål och symtom förekommer också i stor utsträckning på underliggande våningsplan (ej specifikt redovisat här) varför den tekniska utredningen inriktas också mot detta plan. Utfallet för sjukhuset (våningsplan 14 exkluderat) avviker inte i väsentlig grad från vad som gäller för referenssjukhuset. Klagomålen gäller framför allt torr luft och statisk elektricitet, vilket är vanliga klagomål på hela sjukhuset och generellt i sjukhusmiljöer. Luften känns dock instängd på flera våningsplan varför man bör kontrollera ventilationen generellt. Lukter hänförs framför allt till avloppslukter och anledningen härtill bör naturligtvis kontrolleras. Arbetet upplevs vara intressant och stimulerande, men många upplever att arbetsbelastningen är alltför hög. Det finns därför anledning att se över den totala arbetsmiljön på sjukhuset. Det är också viktigt i det fortsatta arbetet att ta vara på de värdefulla kommentarer som lämnats av berörd personal. I jämförelsen mellan yrkesgrupperna är det inte några stora skillnader i svaren förutom att fler i gruppen läkare/sjuksköterskor angav en högre arbetsbelastning och rapporterade något fler allmänsymtom. Projektgruppens arbete. Kontakten mellan sjukhuset/fastighetsägare och företagshälsovården. Gruppens arbete resulterade i olika åtgärder och uppföljningar av framförallt ombyggnationsoch saneringsarbetet. Vid ett möte togs beslutet att genomföra Örebroenkäten för de olika avdelningarna på plan 8-15. Kontakten med Arbets- och miljömedicinska enheten i Örebro initierades av arbetsmiljöingenjören. Resultatet av enkätundersökningen redovisades vid ett möte där Kjell Andersson från Arbets- och miljömedicinska enheten i Örebro deltog. Sammanställningen av analyserna från de tekniska mätningarna framfördes av arbetsmiljöingenjör från Hälsan & Arbetslivet. Vid mötet var även övriga berörda chefer, skyddsombud och fackliga representanter inbjudna för att få ta del av informationen. Frågor kring hur verksamheten skulle gå vidare rörande arbetet framförallt när det gällde patientsäkerheten diskuterades i projektgruppen vid några tillfällen med medicinskt ansvarige läkare för avdelning x, infektionsöverläkare/smittskyddsläkare. Under 2006 kom nya bakslag i det pågående sanerings/renoveringsarbetet på grund av förnyade fuktgenomslag i fasaden. Trots åtgärder klarade inte fasaden av allt regn och det uppkom åter nya fuktskador. Detta resulterade i ett omfattande arbete med att få fram ett hållbart material. Arbetet med att klä in fasaden påbörjades i april 2007. Resultatet över den medicinska sammanställningen gällande personalens hälsoundersökningar redovisades i gruppen av företagssköterska. Vid mötena har man följt upp och utvärderat framförallt de byggnadstekniska åtgärderna, men även hur de insatta åtgärderna gällande personalens arbetsmiljö har utvecklats. 14

Kommentarer: Hälsan & Arbetslivets medverkan i projektgruppen var inte aktuell efter sommaren 2006. Detta innebar att man från företagshälsovården inte kunde påverka utrednings- och uppföljningsarbetet. Personaluppföljning Ett fåtal personer från avd z hade kvarstående besvär och symtom speciellt från slemhinnorna med stickningar och sveda i munnen samt huvudvärk trots sanering och nyrenovering av de fuktskadade lokalerna. Åtgärden blev omplacering till andra arbetslokaler och uppföljande läkarundersökning. Vid läkarundersökningen framkom ingen indikation på allergi eller infektion där man kunde påvisa ett samband med inneklimatet. Analysen från de tekniska mätningarna som utfördes av arbetsmiljöingenjören visade en något förhöjd fuktkvot i trämaterialet och att putsen blivit skadad i en fönstersmyg. Kontakt togs med fastighetsägaren/förvaltaren för åtgärd. De berörda bland personalen ställde sig mycket positiva till att få komma tillbaks till sina ursprungliga lokaler och det beslöts att det skulle ske efter att lokalerna blivit besiktigade. Återgången till de ordinarie lokalerna skedde efter knappt 1 år. Uppföljande kontakter med arbetsplatsen har visat att återgången fungerat bra. 15

Diskussion Vad gav läkarundersökningen? Arbetsmiljöutredningen bestod i en medicinsk undersökning på individnivå, enkätundersökning på gruppnivå samt en teknisk utredning av den aktuella miljön och kartläggning av eventuella tidssamband mellan besvären och inomhusmiljön. Efter uteslutande av eventuell specifik sjukdom kvarstod att värdera de besvär som kan betraktas som normalfysiologiska reaktioner på ogynnsamma miljöfaktorer. Kännetecknande är att besvären är reversibla vid upphörd exponering och inte förenade med bestående organiska förändringar. Fynd av specifik sjukdom orsakad av inomhusmiljön är relativt ovanlig vid utredning av inomhusrelaterade besvär, undantaget allergi och astma orsakade av djurepitel eller kvalster. Flertalet av de personer som uppsökte företagshälsovården uppvisade olika symtom av ospecifik karaktär vilka inte gick att klart säkerställa ha orsakats av inomhusmiljön. Av läkarundersökningen framgick att ett antal av allergikernas och astmatikernas symtom förvärrades under ombyggnadstiden vilket stämmer väl med erfarenheter från liknande utredningar (8). Dessa har visat en ökad känslighet för olika inomhusmiljöfaktorer eller att sjukdomen har förvärrats. Det är därför viktigt att dessa personer utreds vidare av exempelvis öron -näs- och halsspecialist, lungspecialist eller av yrkes - och miljömedicin, samt omplaceras vid behov, vilket också skedde i det aktuella fallet. Arbetstagarna hade dessutom en klart belastande arbetssituation då de vårdade svårt sjuka patienter under stökiga arbetsförhållanden med besvärande buller och damm från ombyggnadsarbetet. Arbetsplatsen var svårstädad på grund av mycket provisoriska och trånga lokaler och den pågående ombyggnationen. Några av personalen var oroliga för sin egen hälsa på grund av den rådande arbetsmiljön. Sammanställningen av läkarundersökningarna gav förväntat resultat och stämde överens med hur det brukar se ut i liknande sammanhang (10,11). Under ombyggnadstiden hade man också ett antal vakanta tjänster framförallt hos sjuksköterskorna vilket förmodligen medförde ökad belastning både fysiskt och psykiskt. Samtidigt utsattes personalen för ytterliggare påfrestningar när tiden för sanerings- och ombyggnationsarbetet förlängdes på grund av att man åter fick in fukt i ytterväggarna vilket medförde en pressad arbetssituation. Enstaka personer hade funderingar på varför man vid den medicinska utredningen inte kunnat påvisa några patologiska organförändringar Viss kritik gavs också för att man upplevde sig olika behandlad då det framkommit att företagshälsovården inte tagit enhetliga laboratorieprover. Det finns inte någon specifik utredningsmetod för att objektivt påvisa merparten av inomhusrelaterade besvär. Därför gjordes ett individuellt ställningstagande/bedömning av personerna vid hälsoundersökningen. Det upplevdes dock positivt att man fick svar på sina frågor och lugnande besked gällande hälsotillståndet vid läkarbesöket. Hade man från företagshälsovården haft bättre förutsättningar att optimera sina insatser hade utredningsarbetet sett annorlunda ut från starten. Under rådande förhållande fick man istället initialt utföra lösryckta insatser. Istället för att arbeta i team med företagsläkare, företagssköterska och arbetsmiljöingenjör blev olika personer inkopplade. Genom en omfördelning av resurserna bildades ett ansvarigt team för det fortsatta utredningsarbetet. Detta bidrog bland annat till att information, uppföljning och kontakten med alla berörda underlättades. Det som 16

försvårade arbetet var att företagshälsovården blev sent inkopplad, vilket bidrog till en ökad oro och ryktesspridning bland personalen. Tidpunkten för det aktuella fallet inföll när avtalet med företagshälsovården i stort sett var upparbetat. Insatserna styrs till stor del av uppdragens utformning och avtalsvolym och påverkar förutsättningarna både för uppdragsgivare och företagshälsovård. Genom ett bra samarbete med uppdragsgivare och enskilda individer lyckades man ändå få till en bra struktur i utredningsarbetet. Vad gav enkätundersökningen? Resultatet av Örebroenkäten och vilka åtgärder samt uppföljningar som bedömdes vara av betydelse framgick vid återrapporteringen i projektgruppen. Enkätundersökningen gav förväntat resultat. Man såg något högre frekvens av klagomål på torr luft och statisk elektricitet men färre symtom i form av huvudvärk och slemhinnesymtom för Y-sjukhuset (avdelning x exkluderat). 75 % av de anställda på avdelning x besvarade enkäten. Man kunde klart se att avdelningen skiljde sig från de övriga vilket ett flertal av resultaten visade. En generell överfrekvens av symtom rapporterades där och relaterades i relativt stor utsträckning till arbetsmiljön. Dålig luftkvalité angavs och de flesta upplevde att det förekom lukter som speciellt hängde samman med avlopp, duschrum och toaletter, men även mögellukt och kemikalier. Även klagomål på bristande städning framkom. Specifika kommentarer framkom också och gällde framförallt problem som hörde samman med ombyggnationen som upplevts tagit allt för lång tid och medfört störningar i form av buller, lukt och trånga och dåligt fungerande arbetslokaler. Arbetet upplevdes även stressande på grund av låg bemanning och det var tyvärr vanligt att man inte tog ut sin lunchrast. Många av personalen var oroliga för sin hälsa och arbetssituation vilket upplevdes stressande. Speciellt framkom i gruppen läkare/sjuksköterskor att fler angav en högre arbetsbelastning och rapporterade fler allmänsymtom och slemhinnesymtom men skillnaderna var inte signifikant åtskilda jämfört med gruppen undersköterskor. Detta stämde väl överens med vad de olika yrkesgrupperna uppgav vid hälsoundersökningarna. Framförallt var det i läkare/sjuksköterskegruppen som vakanserna fanns vilket väl hör ihop med deras kommentarer om en pressad arbetssituation. Med tanke på personalens arbetssituation och belastning vid enkätens genomförande var inte resultatet förvånande. Man såg också tydligt att svaren skiljde sig från varandra beroende på vilket våningsplan eller vilken avdelning man arbetade på. Avdelning x hade under en längre tid haft bekymmer med läckage och att fukt trängt in i väggarna trots åtgärder. Riktigt besvärligt blev det när avdelningen skulle byggas om och renoveras. Under ombyggnadstiden blev det förstås extra besvärligt för personalen att bedriva patientarbetet i provisoriska och trånga rum som inte var speciellt ändamålsenliga. Arbetar man under en längre tid under sådana omständigheter blir man utsatt och får mer symtom vilket överensstämmer med enkätsvaren. 17

De som uppgav att de var allergiker och/eller astmatiker visade också en tydlig bild på att deras symtom förvärrades. Att använda enkätens resultat på gruppnivå indikerar vad som orsakar besvären och underlättar därmed arbetat med vilka åtgärder som behöver vidtas. Att försöka kombinera mätresultat av mikroorganismer direkt med symtom eller andra hälsoeffekter är inte helt problemfritt. Symtom som kan associeras med fukt och mögelpåväxt utvecklas över tid och är beroende av många faktorer förutom individuella egenskaper och individens hela exponeringshistoria är viktigt att ha kännedom om. Vad gav de tekniska undersökningarna? Den tekniska sammanställningen med åtgärdsförslagen redovisades samtidigt som Örebroenkäten. Det som framkommit vid de tekniska undersökningarna bidrog till att underlätta planeringen av sanerings- och ombyggnadsarbetet. Trots åtgärder fick man under år 2006 åter in fukt i ytterväggarna vilket medförde ytterligare tekniska mätningar. Detta ledde fram till ett åtgärdspaket som skulle förhindra nya fuktskador. Arbetet med att klä in fasaden med nytt material startade på våren 2007 men det är fortfarande osäkert när det blir färdigt. Den planerade uppföljningsenkäten som skulle ha genomförts i början av 2007 har därför inte utförts. Det har också framkommit att man från personalens sida riktat viss kritik mot fastighetsförvaltaren/ägaren för att ombyggnads- och saneringsarbetet tagit längre tid än vad som tidigare angivits. Personalen har därmed utsatts för ytterliggare påfrestningar i en redan belastande arbetssituation. Vad blev utfallet för de personerna som följdes upp? Trots sanering och nyrenovering av arbetslokalerna reagerade ett antal personer med symtom och besvär, framförallt från slemhinnorna med stickningar och sveda i munnen samt huvudvärk. Reaktionerna kom när de vistades i lokalerna för att klinga av när de var lediga eller vistades på andra lokaler. Resultatet från läkarundersökningarna visade dock inte på något påvisbart samband med inneklimatet. Personerna blev tillfälligt omplacerade till andra arbetslokaler, men de var positiva till att komma tillbaks till den ordinarie arbetsplatsen. Det är inte helt ovanligt att personer reagerar med symtom som förstärks i en sådan situation som dessa personer har befunnit sig i. Genom våra sinnen syn, hörsel smak lukt och känsel får vi information om omgivningens beskaffenhet. Med hjälp av i hjärnan centalt belägna vaktposter avsöks informationsflödet från sinnesorganen och jämförs med tidigare erfarenheter och minnen. Sinnesorganens aktivering är grunden för hjärnans reaktioner på olika miljöfaktorer, det vill säga det vi upplever. Men den individuella upplevelsen varierar mycket och påverkas av tidigare erfarenheter, individens tankemönster, stress och oro. Vid upplevelse av samband mellan obehag och en miljöfaktor försöker personen undvika den specifika exponeringen och den omedvetna kopplingen sprids till andra sinnesintryck. Detta ligger utanför personens kontroll, en så kallad betingning. Dessa mekanismer kan ge en förklaring till varför en del personer har svårt att tolerera specifika miljöer även efter att miljöförbättrande åtgärder genomförts. (12,13) och man har vid liknande situationer sett att besvär och symtom avklingar med tiden. 18

För de personer som följdes specifikt har återgången fungerat bra. Troligtvis har den kontinuerliga kontakten med företagshälsovården och uppföljningen bidragit till att underlätta återgången till ordinarie arbetsplats. Dessutom har vårdenhetschefen varit mycket stödjande och aktivt arbetat för att underlätta återgången. Även tidsaspekten (cirka 1 år) och att personerna själva hade en positiv inställning kan ha haft betydelse i detta sammanhang. Slutsatser Slutsats: Företagshälsovårdens förutsättningar och möjligheter att optimera sina insatser vid ett arbetsmiljöproblem styrs till stor del av avtalens omfattning, uppdragens utformning och debiteringskrav. Detta gör att det kan vara svårt att komma in tidigt i processen och även att få följa fortsättningsvis vad som sker sedan de akuta problemen åtgärdats. Genom att öka kunskapen om företagshälsovårdens specifika kompetens och bättre definiera uppdragets innehåll vid avtalets upprättande underlättar man för brukarna att använda företagshälsovårdens tjänster på ett effektivt sätt. 19

Referenser 1. Föreningen Svensk Företagshälsovård (2007). www.foretagshalsovard.se. 2. Josefsson C, Kindenberg U. Företagshälsovårdens vägval.2004. Eskilstuna AB. 3. Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets författnings samling:afs 2001:1. 4. Arbetsmiljöverket. Handlingsplan för att hantera sjuka- hus- problem. AV 2001. 5. Anderson K, Stridh G. Byggnader med störningar i inomhusklimatet- en utredningsmodell. AMA-nytt Mark Hus 1990; 2:27-30. 6. Amaral Mendes J, Andersson K, Pombo V. The Indoor Climate at the University Hospital in Coimbra Ten Years after the First Survey in 1995. Proceedings of Healthy Buildings 2006:269-273. 7. Stridh G, Andersson K, Fagerlund I, Aslaksen W. Inomhusklimat Örebro 2006. Konferens i Örebro 14-15 mars 2006, 209 sidor. 8. Thörn Å. The emergence and preservation of sick building syndrome. Research challenges of a modern age disease. Thesis. Karolinska Institutet. Department of public Health Sciences, Division of Social Medicine. 1999. 9. Korpi A, Järnberg J, Pasanen AL. 138. Microbial volatile organic compounds (MVOCs).Arbete och Hälsa nr 2006:13. 10. Svartengren M. Hälsa och innemiljö ur ett läkarperspektiv. Inomhusklimat Örebro 2006. Konferens i Örebro 14-15 mars 2006, sid 23-31. 11. Wålinder R, Friis L. Rapport från Arbets- och miljömedicin, Uppsala. Medicinsk utredning av inomhusrelaterad ohälsa. Rapport 5, 1999. 12. Belin L. Kropp och själ i innemiljö. Inomhusklimat Örebro 2006. Konferens i Örebro 14-15 mars 2006, sid 32-46. 13. Gunnarsson L-G. Hjärnans reaktion på signaler från miljön. Inomhusklimat Örebro 2006. Konferens i Örebro 14-15 mars 2006: sid 47-52. 20