Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter



Relevanta dokument
Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Vad är afasi? Swedish

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Har barn alltid rätt?

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Tolkhandledning

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Ett sätt att mötas och förstå

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Autismspektrumtillstånd

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

en vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Pedagogiska verktyg för kommunikation

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Checklista för barnvänlig kommunikativ miljö

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Start-paket. Prata med. bilder. Widgitsymboler Widgit Software Informationsbok

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E

Tecken som stöd för tal, TSS

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

När tre behövs för samtal mellan två

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK. Lejla Kocan, Leg. logoped DART

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Uppdaterad

Ritade tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

Presentationsteknik Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Kommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Bildbaserad information till personer med utvecklingsstörning Hur utformar man den?

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor

Intervjuguide - förberedelser

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Idrott utan mobbning! Studieplan.

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Habiliteringen i Blekinge

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet

PENGASAGOR HANDLEDNING

Individuell plan LSS

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Checklista för kognitiv tillgänglighet

Aspeflo om Autism.

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Transkript:

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus. Ingen talar svenska, såklart. Du kan lite engelska, men det kan inte sjukhuspersonalen. Hur gör du för att beskriva ditt problem och för att förstå de råd du får? Den här situationen är verklighet för människor som av olika anledningar har nedsatt förmåga att kommunicera. Här i Sverige. Och varje dag. Den här skriften är till för dig som möter personer med kommunikationssvårigheter. Den innehåller konkreta tips och råd som överbryggar hinder och underlättar i samtalet. Och kom ihåg: Även den som inte kan tala har alltid något att säga. 2

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet Fungerande kommunikation är en förutsättning för att vara delaktig i allt som rör vardagsliv och samhällskontakter. Därför är det viktigt att människor med kommunikationssvårigheter får möjlighet att uttrycka sig och att förstå vad som sägs. Ett sätt att underlätta är att anpassa omgivningen och skapa en kommunikativ miljö. Vardagen och livet blir smidigare om många platser i samhället kan erbjuda alternativa sätt att kommunicera. I den här skriften kan du som möter personer med komunikationssvårigheter läsa mer om vad du kan använda när orden inte räcker till. 3

AKK, kommunikation på flera sätt glad höger vänster tecken vänster höger människor pekkarta Fungerande AKK innefattar flera delar: Brukare, personen med kommunikationssvårigheter Redskap, olika kommunikationssätt och hjälpmedel Omgivning, personer som brukaren möter Delarna utgör en BRO som bär kommunikationen. } AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. } AKK är kommunikation som ersätter eller kompletterar när talat språk inte räcker till för att vi ska förstå varandra. } Inom AKK pratar man om olika sätt att kommunicera. Ett kommunikationssätt kan vara: icke hjälpmedelsberoende att använda mimik, gester eller tecken hjälpmedelsberoende att använda föremål att använda grafisk AKK som kan bestå av foton, tecknade bilder och symboler. Grafisk AKK kan presenteras på olika sätt, till exempel som en kommunikationskarta eller i en samtalsapparat. 4

Om AKK Alla har rätt att kommunicera men alla har inte samma möjlighet att utöva denna rättighet. Att ha kommunikationssvårigheter kan innebära att det är svårt att: } göra sig förstådd, uttrycka åsikter och delta i samtal } uppfatta och förstå det som sägs i ett möte Svårigheterna kan bero på: } tal- och språkstörning, till exempel afasi } utvecklingsstörning } autismspektrumtillstånd } rörelsehinder, till exempel cerebral pares Fungerande kommunikation är ett samarbete. Att använda AKK ger större förutsättningar för att kommunikationen ska lyckas. 5

Att tänka på innan ert möte } Förbered dig på att kommunicera direkt med den person du ska möta. } Det är bra om du i förväg tar reda på hur personen kan kommunicera. } Ta fram papper och penna så att du kan rita bildstöd under ert samtal. } Gör en samtalsplanering i förväg, gärna med bilder eller symboler som stöd, så blir det enklare för er båda att följa strukturen i samtalet. } Fundera igenom vad du vill veta så att det blir ett bra möte. 6

Vid mötet } Fråga efter kommunikationshjälpmedel. } Uttryck dig på ett sätt som är lätt att förstå. } Undvik svåra ord. } Försök att återanvända de ord som personen själv använder. } Prata inte för mycket. } Ge god tid för svar. } Erbjud minnesanteckningar, till exempel att du i punktform skriver ner vad ni har pratat om. } Spela gärna in viktig information. Fråga efter mobiltelefon eller annan utrustning med inspelningsfunktion. Samtala 7

Om tolkhjälp } En person som har stora svårigheter att kommunicera behöver ofta tolkhjälp i samtal med obekanta personer. } Ofta är det en anhörig, vän, personlig assistent eller någon annan i personens omgivning som tolkar via tal eller AKK. } Om ni känner varandra väl kanske det är du själv som tolkar för personen. } Ett bra tips! Personer med kommunikationssvårigheter kan kostnadsfritt boka in och ta med tolk från Tolkcentralens Taltjänst till mötet. Här handlar det om tolkhjälp från någon som är bra på just kommunikationssvårigheter, inte om tecken- eller språktolkning. 8

Vad du ska tänka på om det är du själv som tolkar: } Tolka enbart det du kan avläsa. } Om du utvecklar det som personen säger, sök bekräftelse hos honom eller henne för att kolla att det blev rätt. } Tillrättalägg inte det som sägs. } Lägg inte till egna värderingar till det som sägs. om det är någon annan som tolkar: } Ha fokus på personen, inte på den som tolkar. } Vänd dig direkt till personen, prata inte över huvudet på honom eller henne. } Var medveten om att det är möjligt att personen blir feltolkad. } Sök bekräftelse och förtydliganden om du är osäker på att personen tolkades rätt. Tolka 9

Om en kommunikativ miljö Med en kommunikativ miljö menas både lokaler och de människor som arbetar där. } I en kommunikativ miljö har personalen kännedom/kunskap om AKK. } I en kommunikativ miljö är lokaler utformade så att de underlättar för människor med kommunikativa svårigheter i mötet med andra. } Det innebär att det i korridorer, väntrum, besöks- och behandlingsrum, toaletter m.m. finns bilder, symboler och fotografier som gör det möjligt för personen, medföljare och personal att kommunicera med varandra. 10

Tips på hur du skapar en kommunikativ miljö: } Var uppmärksam på alla initiativ till kommunikation, till exempel ljud, mimik och gester. } Ge tid för kommunikation och visa att du har tid att vänta. } Använd rikligt med kroppsspråk och gester för att förtydliga ditt tal. } Visa eller peka på det du pratar om. } Använd papper och penna och rita stödbilder till det du säger. Bilderna kan också tjäna som minnesstöd för personen. } Utrusta rum med lämpliga bilder, symboler eller foton. Tänk igenom vad som brukar vara viktigt att prata om i olika situationer, till exempel i receptionen, vid behandling eller vårdplanering. } Tänk på att bilder, symboler eller foton också är bra för att: uttrycka åsikter, till exempel med hjälp av en graderingsskala informera om vad som kommer att hända under besöket anpassa och förtydliga textbaserad information märka upp lokaler Kommunikativ miljö 11

Vad tycker personen? Människor med kommunikativa svårigheter har ofta svårt att beskriva känslor, åsikter och önskemål, dvs. sådant som är viktigt för att han eller hon ska kunna vara delaktig i både samtalet och i sin vårdplanering. Ett sätt att få fram åsikter är att ställa frågor och att använda skattningsskalor. Genom att ställa frågor kan du få personen att berätta vad han eller hon verkligen tycker. Exempel på frågor att ställa } Hur sitter du i din rullstol? } Hur motiverad är du att träna på? } Hur känns det i handen efter operationen? 12

Skattningsskalor Många kan tycka att det är lättare att förstå ansiktsuttryck och färgskalor än text och siffror. Använd gärna en sådan här skattningsskala för att få fram mer detaljerade åsikter som hjälper er vidare i samtalet. mycket Mycket bra bra Bra bra helt Helt OK OK inte så bra Inte så bra ganska Ganska dåligt dåligt mycket Mycket dåligt dåligt 13 Vad tycker personen

Örebro läns landstings värdegrund Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna genom hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Örebro läns landsting Box 1613, 701 16 Örebro, www.orebroll.se Läs- och hjälpmedelstips: Hjälpmedelsinstitutet, www.hi.se, sök i Publikationer efter pdf Vad är AKK Referenser: Heister Trygg, B., Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Hjälpmedelsinstitutet och SÖK Heister Trygg, B. (2008). Tidig AKK. Stöd för stora och små. Malmö: SÖK Widgitsymboler Widgit Software 2013, (sid. 4 och 10), www.hargdata.se Produktion: Tammerman/Koubek. Foto: Petter Koubek. Tryckning: Trio Tryck AB, Örebro. Februari 2013