Vad kan jag göra? När sjukdomen ej kan botas kan lindrande behandling användas. Här finns råd till dig som är sjuk.

Vad kan jag göra? När sjukdomen ej kan botas kan lindrande behandling användas. Här finns råd till dig som är sjuk.

2

Innehållsförteckning Andnöd 4 Diarré 5 Förstoppning 6 Hicka 7 Illamående 7-8 Klåda 8 Mat/näring 9-10 Munvård 11 Smärtor i munnen 11-12 Muntorrhet 12-14 Svampinfektion i munhåla och svalg 14 Nedstämdhet och depression 15 Orkeslöshet 15-16 Oro och ångest 16-17 Smärta 17-18 Svettning 18 Svullna ben (ödem) 19 Sömn 20 Svårighet vid urinering 21 Källor och litteraturtips 22 3

Andnöd Orsaker Andnöd och andfåddhet är vanliga symtom vid svår sjukdom. Problemet kan uppstå på grund av förändringar som sjukdomen orsakat men ofta ser man att det uppkommer i samband med ångest och smärta. Andnöd är inte lika med syrebrist. Inta en bekväm kroppsställning gärna sittande eller halvsittande. Sänk axlarna och försök att andas med magen. Lätta på åtsittande kläder. Vädra rummet ordentligt. Se till att sängen är torr och sval. En lugn och trygg miljö kan minska andningsbesvär. Försök att inte vara ensam. Lyssna till musik du tycker om. Avslappningsövningar kan användas, gärna till avslappningsmusik. En bordsfläkt som ger en ström av luft mot ansiktet kan upplevas lindrande. Prioritera vad din ork skall användas till. 4

Diarré Diarré kan definieras som lös avföring mer än tre gånger per dygn. Orsaker Allt för intensiv laxering. Strålbehandling mot buk/bäcken (reaktionen kan vara upp till tre veckor efter avslutad strålbehandling). Antibiotikabehandling vilket kan ge en förändrad tarmflora. Förstoppningsdiarré. Vissa läkemedel kan ge diarré. Noggrann underlivshygien förhindrar obehag och hudirritation. Vid uppkomst av hudirritation använd Inotyol salva, finns att köpa på apoteket. Observera att salvan lättas avlägsnas med olja, exempelvis barnolja. Be att få inkontinenshjälpmedel t ex bäddskydd, kontakta sjukvården. Tillför extra vätska, vätskeersättning finns att köpa på apoteket. Stoppande kost till exempel blåbärssoppa. Ibland behövs stoppande läkemedel, hör med apoteket eller sjukvården. 5

Förstoppning Förstoppning innebär att man har längre tidsintervall än tre dagar mellan tarmtömningarna och besvär i form av smärtor och uppkördhet. Orsaker Vid svår sjukdom är det vanligt med förstoppning t ex på grund av inaktivitet, nedsatt vätske- och fiberintag, men också på grund av sjukdomsspecifika orsaker. Den viktigaste åtgärden är att förebygga förstoppning! Vid Morfin och morfinliknande behandling behövs laxermedel oftast användas. Fundera på hur dina avföringsvanor var tidigare. Om möjligt drick rikligt. Prova med lösande kost, till exempel katrinplommonjuice. Vara så aktiv som möjligt. Toalettbesöken måste få ta tid, stressa inte. Träna in en regelbundenhet för toalettbesök, till exempel efter måltid. Utnyttja hjälpmedel, till exempel toastolsförhöjning för att underlätta toalettbesök, arbetsterapeut kan hjälpa dig vilka hjälpmedel som kan vara bra för just dig - kontakta sjukvården. Be om råd av personal från sjukvården eller apoteket för behandling vid förstoppning. 6

Hicka Hicka kan vara övergående eller återkomma i täta intervall. Den kan vara mycket besvärande och svårbehandlad. Orsaker Orsaker till hicka finns att söka antingen inom det centrala nervsystemet eller via påverkan av ytliga nerver som styr andningsmuskulaturen. De flesta huskurer går ut på att bryta tillfällig hicka hos friska och grundar sig på en stimulering av vagusnerven genom att dra i tungan, dricka kallt vatten, dricka pepparmyntsdryck eller genom att hålla andan. Oftast räcker inte detta utan man får överväga medicinering. Kontakt med sjukvården rekommenderas. Illamående Illamående är ett vanligt och ofta förbisett problem vid svår sjukdom. Livskvalitet och socialt umgänge blir lidande av detta. Illamåendet är ofta men inte alltid kopplat till kräkningar. Det förekommer också kräkningar utan illamående. Illamående kan uppstå vid nya läkemedel. Det är viktigt att du funderar när illamåendet och kräkningarna kommer och på så sätt försöka se ett samband och därmed kanske kunna vidta åtgärder som mildrar eller förhindrar besvären. Minska starka lukter och se till att rummet är fräscht och väl vädrat. Ät små portioner. Fundera hur och när du äter och dricker samt tar dina läkemedel - för gärna anteckningar. Förflytta dig lugnt och försök inta en kroppsställning som känns bra för dig. 7

Musik, avslappning eller andra lugna aktiviteter kan minska illamåendet efter som man flyttar fokus från illamåendet till något annat. Lättare fysisk aktivitet kan minska illamående. Klåda Klåda kan vara mycket plågsamt, speciellt om det leder till störd nattsömn. Orsaker Leverpåverkan, njursjukdomar, blodsjukdomar, läkemedel, hudsjukdomar, allergi, torr hud, psykiska orsaker, allmän påverkan vid cancer. Duscha inte för ofta. Undvik att frottera huden efter tvättning, klapptorka istället. Smörj huden med mjukgörande kräm eller oparfymerad olja. Undvik starkt parfymerade och uttorkande tvålar och tvättmedel. Använd duscholja och/eller olja i badvatten. Svalt rum, svala kläder (bomull), kall avtvättning, svala kompresser kan dämpa klåda. Undvik plast i sängen. Inspektera din hud dagligen. Klia inte, ha korta naglar för att undvika rivsår. Kylande liniment /salva. Undvik stress, försök att upprätta en avslappnad/lugn miljö runt dig. Vid utebliven förbättring när du prövat ovanstående kontakta sjukvården. 8

Mat/näring Flertalet med svår sjukdom upplever aptitlöshet och avmagring. Det är naturligt i sjukdomsförloppet att förlora aptiten och hungerkänslorna men det är viktigt att betona att man sällan besväras av hunger eller törst. Kroppen går ned på sparlåga. Det är viktigt att dina önskemål om mat och dryck får vara vägledande. Låt närstående vara delaktiga. Orsaker Kan bero på grundsjukdomen eller vara en behandlingsbiverkan. Även symtom som illamående, kräkningar, trång tarmpassage, förstoppning, gaser, muntorrhet, smärtor från munnen och övriga kroppen påverkar aptiten och matintaget. Det är viktigt att locka fram det friska. Det är inte frågan om en näringsriktig kost utan i första hand en fråga om kalorier. Du bör äta det som känns bra att äta och det som du möjligtvis är sugen på. Generellt kan sägas att strävan är att du ska må så bra som möjligt. Praktiska tips: Ät regelbundet, det mår kroppen bäst av. Försök att äta frukost, lunch och middag och helst ett par mellanmål vilket kan vara plockmat som frukt, ost och kex, små smörgåsar, mjölkdrinkar. Hoppa inte över måltider trots utebliven hunger, ät hellre en liten portion än ingen alls. Med andra ord - små men täta måltider. Ställ rimliga krav på dig själv. Kalla rätter/soppor är oftast lättast att fördra. Bra sittställning och smakfullt serverad mat i en lugn miljö bidrar till att måltiden kan bli en positiv upplevelse och därmed öka aptiten. Försök att skapa den miljö du tycker om: sällskap, musik en aperitif etc. I vissa fall kan energirik mat så som, smör, grädde, majonnäs eller olja vara bra. I en del fall kan dock inte kroppen ta hand om fettet i maten vilket då kan leda till illamående. 9

Välj den mat som ger mycket energi i en liten portion. Feta och söta livsmedel innehåller mest energi, var därför generös med sådan mat. Fiberrik mat ger snabb mättnad men tillför inte så mycket energi. Överdriven användning av fibrer bör undvikas när det dessutom kan ge förstoppning om vätskeintaget ej är tillräckligt. Samma gäller om du använder Morfin och morfinliknande preparat, vilket också ökar risken för förstoppning (se Smärta). Vid muntorrhet är det viktigt med vätska. Gärna mycket sås till maten och rikligt med soppor och dryck. Även mjuk mat som fisk, korv, färs, och soppor liksom gröt, fil och välling går ofta lättare att tugga än helt kött och smörgåsar. Färdiglagade maträtter kan vara bra att ta till då orken att laga mat tryter. Alternativt är att frysa in mat i små portioner så kan du värma i stället för att laga nytt vid varje måltid. Näringsdrycker kan också vara ett komplement och går att köpa på apotek. Dietist kan ibland vara behjälplig med näringsdrycker - ta kontakt med sjukvården för vidare information. Berika gärna maten med berikningspulver från apoteket. Försök att ha en så god munstatus som möjligt (se Munvård). I vissa fall kan man överväga att ge dropp t ex vid stora vätskeförluster som leder till uttorkning eller vid tarmstopp. 10

Munvård God munstatus är viktigt för allmäntillstånd och välbefinnande. Munnen har flera funktioner förutom att äta, dricka och känna smak. Munnen används för kommunikation men också för olika känsloyttringar. Dessutom har munnens och tändernas kondition betydelse för utseendet och självkänslan. Problem från munnen påverkar människan inte bara fysiskt utan även i psykosocialt hänseende och kan ytterst leda till social isolering. Munnen är mycket privat område och det är inte självklart att man vill tala med sin omgivning om olika symtom och besvär, även om de skulle vara påtagliga. Målsättning för munvård vid svåra sjukdomstillstånd bör vara att man har så lite obehag som möjligt från munnen. Smärtor i munnen Orsaker En vanlig orsak till smärta i munnen är inflammation/infektion i slemhinnan. Torra, sköra slemhinnor orsakade t ex av läkemedel som minskar salivutsöndringen. Svampinfektion är den vanligaste orsaken till smärta i munhålan inom den palliativa vården (Se kap Svampinfektion i munhåla och svalg). Känslig, irriterad och sårig munslemhinna orsakad av nedsatt allmäntillstånd, dåligt matintag eller järn-/vitaminbrist. Cytostatikabehandling och lokal strålbehandling kan ge en inflammation, vilket medför att det lätt blir infektioner med bakterier, svamp eller virus. Skavsår eller trycksår av dåligt passande tandprotes eller trasiga permanenta tänder. 11

vid smärtor i munnen God och regelbunden munvård daglig. Undvik het och starkt kryddad mat. Håll kvar vid tandborstningen oavsett om andra åtgärder sätts in. Använd extra mjuk tandborste vid tandborsting och undvik vanlig tandkräm som kan vara stark och irriterande för slemhinnorna. Prova t ex Salutem (tandkräm utan smak), Biotène eller Zendium. Grädde före maten kan minska smärtorna och underlättar ätandet. Acetylsalicylsyratabletter (ASA) exempelvis Magnecyl, Treo eller Bamyl kan krossas och röras ut i grädden för ökad smärtlindring. Grädden bör då hållas i munnen en liten stund för att sedan sväljas. Använd sugrör vid dryck. Pensla munnen och läpparna med smakfri matolja. Använd ej avtagbar protes under natten. Förslag till förebyggande åtgärder: - munsköljning eller tandborstning med antiseptiskt munvårdsmedel (klorhexidin) Hexident 1mg/ml, 2mg/ml eller Corsodyl 2 mg/ml. Munnen sköljes med lösningen (kan spädas med hälften vatten) under 1 minut, 2 ggr dagligen. - Corsodyl gel 1% används som tandkräm 1-2 ggr dagligen. Lägg 2 cm gel på tandborsten och borsta ca 1 minut. Muntorrhet Salivens normala funktion är att fukta och skydda munslemhinnan, samt hålla den frisk. Den hjälper till att spola munnen och tänderna rena så att bland annat karies motverkas. Salivens uppgift är också att fukta födan, underlätta nedsväljningen och starta matsmältningen. Torrhet i munnen är stort och vanligt förekommande problem vid svår sjukdom. 12

Orsak Muntorrhet, ibland med krustbildningar av intorkad saliv, är ofta orsakad av grundsjukdomen och/eller läkemedelsbiverkan. Om du andas med öppen mun blir ofta slemhinnorna torra. Muntorrheten kan i sin tur orsaka andra problem till exempel sår i munnen och ökad risk för svampinfektion. Muntorrhet kan medföra olika besvär: Svårigheter att tala och svälja, tungan klibbar, svårigheter att tugga utan att dricka. Dålig andedräkt, metallsmak. Förändrad smakupplevelse vilket kan leda till minskad aptit. Ökad risk för olika infektioner. Sår i mungiporna (munvinkelsår), spruckna läppar. Rodnande, blanka, ömmande och sköra munslemhinnor. Snabbt utvecklande karies. Svårigheter att använda avtagbara proteser. Sömnstörningar. vid muntorrhet Se vårdåtgärder vid smärtor från munnen. Drick eller skölj munnen med kran- eller vichyvatten. Kontakta sjukvården om du är i behov av muntorkspinnar. Isbitar, glass, fryst yoghurt i kuber eller frusna bär att suga på. Citron och att suga/tugga på bitar av konserverad ananas kan stimulera saliven. Tuggrörelsen stimulerar i sig salivproduktionen varvid sockerfria tuggummin kan prövas. Pröva saliversättningsmedel, munspray Saliva Orthana eller Proxident, muntork Proxident eller Ori Salivia, tandkräm Biothene, salivstimulerande sugtabletter till exempel Xerodent, eller tuggtablett Salivin. 13

Pensla munnen med smakfri matolja, fuktgel Oralbalance eller lösning Salinum (linfröolja). Krustbildningar avlägsnas lättast genom att borsta med en mjuk tandborste. Vid besvärligare fall kan du tvätta munhålan med en bomullstuss indränkt med Bisolvon oral lösning 0,8 mg/ml. Ovanstående läkemedel finns att köpa på apoteket, pröva dig fram för att hitta det som hjälper dig bäst. Svampinfektion i munhåla och svalg Svampinfektion är mycket vanligt vid svår sjukdom. Svampinfektion kan ge en mycket varierande symtombild. Ofta ses en vit eller missfärgad beläggning på tungan, i gommen och neråt svalget men bland ser man endast en rodnad munslemhinna. Besvär med sveda, svårigheter att svälja, förändrad smakupplevelse och problem att bära eventuell tandprotes är andra symtom som är vanliga vid munsvamp. Det är inte ovanligt att infektionen återkommer. Orsak Nedsatt allmäntillstånd. Behandling med antibiotika, cortison, cytostatika- eller strålbehandling samt läkemedel som orsakar muntorrhet. vid munsvamp Skölj munnen och/eller drick vichyvatten. Vid lindriga svampbesvär ges mixtur Mycostatin, recept krävs. Håll kvar mixturen så länge som möjligt innan den sväljs ned. Ta ut eventuell protes före behandling. Vid uttalade besvär av svamp ges kapsel Diflucan under en vecka, recept krävs, därefter kan mixtur Mycostatin tas som ovan. 14

Nedstämdhet och depression Orsaker Svår sjukdom innebär en krissituation och kan för många leda till kraftig nedstämdhet och depression. Dessa reaktioner är oftast fullt naturliga. Samtal med kurator, diakon, präst, annan vårdpersonal eller närstående och vänner. Försök att få den information som du känner är nödvändig. Skriv dagbok om vad du har gått igenom. Har man orkat skriva ner sina tankar och känslor under en mycket svår tid, kan det vara lättare att blicka tillbaka och vara tillfreds med det man har klarat av. Smärtfrihet och god sömn minskar oftast nedstämdhet och depression. Lättare fysisk aktivitet kan ha positiv effekt vid nedstämdhet och depression Om ingen förbättring sker inom rimlig tid kan medicinsk behandling vara det som behövs för att förbättra ditt psykiska tillstånd. Kontakta sjukvården. Orkeslöshet Orkeslöshet/ trötthet är ett vanligt symtom hos svårt sjuka. Den beskrivs som en trötthet som inte kan vilas bort. Orsak Det finns flera bakomliggande orsaker till denna trötthet t ex infektion, blodbrist, dålig aptit, smärta, andfåddhet, sömnbrist, psykiska, sociala faktorer. Ofta är det en kombination av dessa orsaker som ger denna förlamande trötthet. 15

Skapa realistiska förväntningar. Använd hjälpmedel som underlättar det dagliga livet, ta hjälp av sjukgymnast och arbetsterapeut. Spara krafter till det som är roligt. Varva kort vila med aktivitet. Upprätthåll det sociala livet så gott det går. Försök få din nattsömn att bli så bra som möjligt Om ingen förbättring sker trots att ovanstående prövats kontakta sjukvården för eventuella medicinska åtgärder. Oro och ångest Ångest kan beskrivas som en diffus oro med en känsla av osäkerhet och hjälplöshet inför ett hot som man inte kan hantera och därför står vanmäktig inför. Detta är vanligt och ökar ofta vid svår sjukdom. Ångesten kan variera i styrka, vara konstant eller komma i attacker och är förknippad med kroppsliga symtom. Alla människor har olika sätt att hantera svåra situationer. Orsaker Ej fullständig symtomlindring (till exempel smärta). Sociala/existentiella/psykologiska faktorer. Medicinbiverkan. Abstinens. Dålig syresättning av blodet. Högt eller lågt blodsocker. Infektioner. 16

Var lyhörd för dina behov Samtal med släkt, vänner eller sjukvårdspersonal. Mänsklig kontakt och/eller kontakt med djur kan ge ett lugn. Fundera när oron uppträder och hur den påverkar ditt liv. Försök att se olika lösningar i stället för problem. Lättare fysisk aktivitet kan minska ångest. Vid svåra tillstånd kan medicinsk behandling vara till godo, kontakta då sjukvården. Smärta Smärtbehandling är viktig vid svår sjukdom. Smärta förvärras ofta vid ovisshet, livskriser, ensamhet och övergivenhet. Om det finns konflikter eller relationsproblem som inte är lösta kan även det leda till ökad smärta. Fundera över din smärta: orsak, var sitter den, hur länge sitter smärtan i, vilken tid på dygnet, vilken kraft har smärtan, hur känns smärtan och vilka konsekvenser får den? Skriv gärna ner det du kommer fram till. Följ ordinationerna för insatta läkemedel mot smärta inklusive vid behovs doser. Ordna eventuella hjälpmedel som kan behövas för att minska smärtan, det kan handla om förflyttningshjälpmedel i säng, toalettstolsförhöjning, specialmadrass och så vidare. Arbetsterapeut kan hjälpa dig med detta, kontakta sjukvården. 17

Försök finna lämpliga kroppsställningar/rörelser som minskar smärtan. Ibland kan en vid behovsmedicin dos vara bra att ta 40-60 minuter innan aktivitet. Lätt massage på huden kan ge lugn och välbehag. Glöm inte att förstoppning vid Morfin och morfinliknande behandling är väldigt vanligt och kan ge smärta - förebygg (se Förstoppning). Lättare fysisk aktivitet kan minska smärta. Utvärdera de åtgärder du gör, skriv gärna ner. Svettning Orsaker Svettning kan orsakas av hormoner och läkemedel. Vid cancersjukdom ses ofta en förhöjd temperatur framför allt till kvällen. NSAID ( Ibumetin, Ipren) kan ge bra effekt. Akupunktur kan lindra. Håller svettningarna i sig och du upplever dem besvärande kan annan medicinsk behandling prövas. Kontakta sjukvården. 18

Svullna ben (Ödem) Orsak Svåra sjukdomstillstånd kan medföra flera olika kroppsliga förändringar som orsakar svullna ben. Stödstrumpor, undvik att strumporna korvar sig för då stängs blodflödet av vilket gör att ödemen förvärras. Använd strumporna endast dagtid. Fysisk aktivitet minskar oftast ödem. Sitt och ligg gärna med höjd fotända, benen bör gärna vara i samma eller högre läge än hjärtats läge. Se till att knä- och höft- led inte är kraftigt böjd då blodflödet försämras och möjligheten att ödemen förbättras minskar betydligt. Smörj huden för att hålla den smidig. Ibland kan vätskedrivande läkemedel ge lindring. Kontakta sjukvården. Om svullnaden endast finns på ena benet och framför allt om en rodnad och ömhet finns i vaden så kontakta sjukvården när det då kan vara en blodpropp. 19

Sömn Att sova är ett av våra grundläggande behov. Sömn behövs för att hjärnan skall vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Svåra tankar blir ofta värre på natten. Undvik förskjutning i dygnsrytmen om du märker att den försämrar din sömn. Eftersträva regelbundna vanor för sänggående. Ge akt på hur du reagerar på koffein. Kaffe eller andra koffeinhaltiga drycker, i synnerhet i slutet av dagen, bör undvikas om du märker att sömnen försämras. Även vissa tesorter kan påverka sömnen. Alkohol kan ha en avslappnade effekt som kan leda till att man somnar lättare, men sömnen blir ytligare och man vaknar tidigt. För hög alkoholkonsumtion kan orsaka sömnproblem. Måttlig fysisk aktivitet kan förbättra sömnen, dock ej för sent på kvällen. Försök att varva ner kvällstid, upphör med fysisk och psykisk aktivitet någon timme före sänggående. Ett varmt bad före sänggående kan ha god nytta. En kopp varm mjölk eller kamomillte kan kännas rogivande. Se till att miljön är sömnbefrämjande - bekväm säng, frihet från buller, angenäm sovrumstemperatur, mörklagt sovrum är några saker du kan tänka på. Sov en stund på dagen om du kan och det känns bra. Lägg märke till hur just du reagerar, för vissa har det ingen negativ inverkan på nattsömnen medan andra kan mista nästa natts sömn och riskerar då att hamna i en ond cirkel. Försök att få så mycket ljus som möjligt speciellt på morgonen och förmiddagen. Om det är svårt att sova på natten så ät gärna då, drick en kopp varm mjölk, välling eller ta en banan. Det ger kroppen näring och då kan det vara lättare att somna om. 20

Svårigheter vid urinering Är man sängliggande är det svårt att tömma urinblåsan helt och detta kan leda till urinvägsinfektion och även oro. Vid svår sjukdom kan man tappa förmågan delvis eller helt att hålla urinen eller att tömma blåsan. Orsaker Läkemedelsbiverkan. Ryggmärgspåverkan. Urinvägsinfektion. Prostataförstoring eller andra mekaniska hinder. Sköra slemhinnor. Försök att behålla dina toalettrutiner så långt det är möjligt. Använd inkontinenshjälpmedel om det behövs, sjukvården kan hjälpa till med detta. Använd hjälpmedel som underlättar din vardag, sjukvården kan hjälpa till med detta, kontakta arbetsterapeut. Urinkateter (KAD) kan ibland vara ett alternativ. 21

Källor och litteraturtips: Axelsson, B. LILLA SMÄRTIS informationshäfte, Östersund 2007 Beck-Friis, B. & Strang, P. Palliativ medicin. Liber, Stockholm 2003 Bergdahl, E. Klåda - ett omvårdnadsproblem. Sjukskötersketidningen 5/94.Umeå Birgegård, G. & Glimelius, B. Vård av cancersjuka. Studentlitteratur, Lund 1998 Ehnfors, M. et al. VIPS-boken FoU 48, Vårdförbundet, Stockholm 2000 Ericson, E. & T. Medicinsk vård och specifik omvårdnad. Studentlitteratur, Lund 1997 www.fass.se Faull, C. et al. Handbook of Palliative Care. Blackwell Science, Cambridge 1998 FYSS Statens folkhälsoinstitut 2008 Hawthorn, J. Illamående och kräkningar. Studentlitteratur, Lund 199 www.internetmedicin.se Kaasa, S. Palliativ behandling och vård. Studentlitteratur, Lund 2001 Killander, E. Tro på patienten. Studentlitteratur, Lund 2000 Källström, A-C. Kir. klin. & Pettersson, B. Sjukhustandvården & Flashar, E. ÖNH Munvårdsprogram vid Vrinnevisjukhuset, Norrköping Läkemedelsboken 2009/2010. Apoteket AB, 2009 www.lakemedelsverket.se Orrevall, Y. Den viktiga maten. Cancerfonden 1995 Palliativa rådgivningsteamen i Östergötland. Palliativ vård Vägledning för vårdpersonal. 2004 Rolling Ferrell, B. & Coyle, N. Textbook of Palliative Nursing. Oxford University Press, New York 2001 Socialstyrelsen. Smärtbehandling i livets slutskede LTAB Linköpings tryckeri AB 2001 Strang, P. Cancerrelaterad smärta - Onkologiska och palliativa aspekter. Studentlitteratur, Lund 2003 Strang, P. Livskvalitet viktigaste målet i nutritionsbehandling av döende. Läkartidningen vol. 97, nr 10, 2000 Strang, P. Symptomlindring vid cancer - en vägledning. Pharmacia & Upjohn, Stockholm 1999 www.senskidrottsmedicin.se Twycross, R. Palliativ vård, Studentlitteratur, Lund 1998 Waller, A. & Caroline, N.L. Palliative Care in Cancer. Butterworth-Heineman, Boston 1996 22

Texten är sammanställd av Åsa Pellikka sjuksköterska ASIH Sundsvall. Granskad av ASIH Sundsvall, distrikstsköterska kväll/natt Sundsvall. samt Peter Hollender överläkare IVA/ASIH. 23

www.lvn.se