Analys av samhällskonsekvenser efter antagonistisk attack mot kärnkraftverk

samhällsskydd och beredskap 1 (35) Enheten för strategisk analys Analys av samhällskonsekvenser efter antagonistisk attack mot kärnkraftverk

samhällsskydd och beredskap 2 (35) Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har mottagit ett regeringsuppdrag att genomföra en översyn av samhällets förmåga att skydda kärntekniska anläggningar mot antagonistiska hot. SSM ska genomföra översynen i samråd med Rikspolisstyrelsen, Svenska Kraftnät och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Myndigheterna har fördelat ansvaret för att genomföra regeringsuppdraget mellan sig på följande sätt: SSM och RPS ansvarar för en analys och översyn av den dimensionerande hotbilden och en analys för att identifiera behov av åtgärder för att stärka förmågan att skydda kärntekniska anläggningar och transporter. MSB ansvarar för en konsekvensanalys av samhällspåfrestningar av sådana hot. I dialog mellan SSM och MSB har det överenskommits att analysen ska fokusera på samhällskonsekvenser av en antagonistisk attack som orsakar radioaktivt utsläpp och störningar i elproduktionen, samt samhällsekonomiska konsekvenser av utsläppet. Analysen ska överlämnas till SSM senast 31 augusti 2011 för att ingå i det fortsatta arbetet med regeringsuppdraget som ska vara slutfört i sin helhet den 31 december 2011. Analysen av konsekvenser av det radioaktiva utsläppet baseras på övningen SAMÖ-KKÖ 2011. MSB vill understryka att varken scenariot eller konsekvensbeskrivningarna i den här analysen är någon prognos om framtida händelser. De mest allvarliga samhällskonsekvenserna av en antagonistisk attack mot ett svenskt kärnkraftverk, med radioaktivt utsläpp och elbrist som följd är enligt MSB:s analys: - Behov av information; är kritiskt under lång tid, beroende på allmänhetens oro, men också på att olika aktörer behöver samordna sin information och sina insatser. - Behov av provtagning och analyser i livsmedelskedjan; är också kritiskt under lång tid. Behoven kvarstår under flera decennier efter händelsen. - Enorma kostnader; som till allra största delen kommer att belasta skattebetalarna. Det långsiktiga förtroendet för svensk ekonomi avgörs av hur regeringen väljer att agera i hanteringen av dessa kostnader. Nyckelordet för samhällskonsekvenser vid en attack mot ett svenskt kärnkraftverk blir därmed förtroende. För politiker och myndigheter, för livsmedel och vistelsemiljö och för svensk ekonomi.

samhällsskydd och beredskap 3 (35) Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Analysansats... 4 1.4 Avgränsningar... 7 2. Scenario... 8 2.1 Antagonistisk attack mot kärnkraftverk... 8 2.2 Beskrivning av det radioaktiva utsläppet... 8 3. Samhällskonsekvenser av radioaktivt utsläpp... 10 3.1 Utrymning, sanering och flyttning...10 3.2 Kommunikation och information...11 3.3 Politisk stabilitet och offentlig debatt...12 3.4 Regional och kommunal verksamhet...13 3.5 Hälsa och sjukvård...14 3.6 Trafik, transporter, infrastruktur...15 3.7 Livsmedel (inklusive dricksvatten), djurhållning, jordbruk, skogsbruk...16 3.8 Internationella reaktioner...17 4. Samhällskonsekvenser av elbrist... 19 4.1 Manuell frånkoppling av elanvändare...19 4.2 Konsekvenser av manuell frånkoppling...20 5. Samhällsekonomiska konsekvenser... 21 5.1 Inledande analys...21 5.2 Tidigare resonemang om kostnader vid utsläpp...23 5.3 Kostnader som uppstår till följd av ett stort radioaktivt utsläpp 23 5.4 Vad berättigar till ersättning?...25 5.5 Täcks kostnaderna av ersättningar?...27 6. Diskussion och slutsatser... 28 6.1 Individens perspektiv...29 6.2 Det organisatoriska perspektivet...30 6.3 Det tekniska perspektivet...31 6.4 Det samhällsekonomiska perspektivet...31 6.5 Slutsatser...32 Bilaga 1: Regeringsuppdrag... 34

samhällsskydd och beredskap 4 (35) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har mottagit ett regeringsuppdrag att genomföra en översyn av samhällets förmåga att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämnen mot antagonistiska hot (bilaga 1). Regeringsuppdraget syftar till att identifiera eventuella brister och lämna förslag till åtgärder för att hantera dessa och ska genomföras av SSM i samråd med Rikspolisstyrelsen (RPS), Svenska Kraftnät (SvK) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Myndigheterna har fördelat ansvaret för att genomföra regeringsuppdraget mellan sig på följande sätt: SSM och RPS ansvarar för en analys och översyn av den dimensionerande hotbilden och en analys för att identifiera behov av åtgärder för att stärka förmågan att skydda kärntekniska anläggningar och transporter. MSB ansvarar för en konsekvensanalys av samhällspåfrestningar av sådana hot. I dialog mellan SSM och MSB har det överenskommits att analysen ska fokusera på samhällskonsekvenser av en antagonistisk attack som orsakar radioaktivt utsläpp och störningar i elproduktionen, samt samhällsekonomiska konsekvenser av utsläppet. Analysen ska överlämnas till SSM senast 31 augusti 2011 för att ingå i det fortsatta arbetet med regeringsuppdraget som ska vara slutfört i sin helhet den 31 december 2011. 1.2 Syfte Syftet med den här rapporten är att utföra en analys av samhällskonsekvenser, inklusive samhällsekonomiska konsekvenser, särskilt avseende radioaktiva utsläpp och störningar i elproduktionen. 1.3 Analysansats Analysarbetet delades upp i tre delar som vardera behandlar samhällskonsekvenser av radioaktivt utsläpp, elbrist samt samhällsekonomiska konsekvenser av det radioaktiva utsläppet. För att identifiera de troliga konsekvenserna har olika analysansatser använts avseende utsläppet, elbristen respektive samhällsekonomin. 1.3.1 Radioaktivt utsläpp En antagonistisk händelse riktad mot en kärnteknisk anläggning har aldrig inträffat i Sverige. Det är alltså inte möjligt att studera verkliga, inträffade konsekvenser efter en sådan händelse. För att kunna undersöka vilka konsekvenserna skulle kunna bli kan man istället utgå från en tänkbar händelse och undersöka vilka konsekvenser den möjligen skulle kunna leda till. Analysen baseras därför på ett scenario, utarbetat av SSM (se avsnitt 2.1). Scenariot kan ses som startpunkten för en lång rad olika konsekvenser med tänkbart stora variationer. Inom ramen för den här analysen har det bara varit

samhällsskydd och beredskap 5 (35) möjligt att översiktligt beskriva en uppsättning av möjliga konsekvenser, inklusive hantering av dessa. I analysen har vi strävat efter att i möjligaste mån beskriva konsekvenser på olika nivåer i samhället (lokalt i kommunerna, regionalt i länen och nationellt) samt i olika samhällssektorer. I diskussionen av analysfynden anläggs olika perspektiv som förklaras närmare i avsnitt 5. Övningen SAMÖ-KKÖ 2011 (februari-mars 2011) baserades på ett scenario med en olycka på en kärnteknisk anläggning som leder till ett stort utsläpp av radioaktiva ämnen, 1 snarlikt det som sker i scenariot för den här analysen. SAMÖ-KKÖ syftade till att öva samverkan och beredskap för ett radioaktivt utsläpp vid en kärnkraftsolycka. Övningens första skede pågick knappt två dygn då det spelade radioaktiva utsläppet sker och andra skedet varade fem veckor när hanteringen av utsläppet fortsatte. Underlag från övningen om de samhällskonsekvenser som uppstår inom övningen, främst analyser och sammanställningar från MSB, har använts i den föreliggande analysen för att identifiera konsekvenserna av radioaktivt utsläpp. De kortsiktiga konsekvenserna (upp till två veckor) är i princip desamma som ingick i övningen. Konsekvenserna på medellång och lång sikt (två veckor till ett år resp. efter ett år och framåt) baseras däremot på MSB:s analyser under övningen av möjliga kommande konsekvenser samt senare diskussioner med SSM utanför övningen. Därmed skiljer sig konsekvenserna delvis i denna analys från de konsekvenser som framkom under SAMÖ-KKÖ 2011. Underlaget från övningen SAMÖ-KKÖ är också begränsat till de aktörer som deltog i övningen. Underlaget för analysen i den här rapporten finns för många aktörer men långt ifrån alla som skulle bli berörda av en terror händelse som leder till radioaktivt utsläpp och elbrist. En viktig skillnad mellan scenariot för den här analysen och scenariot i SAMÖ- KKÖ 2011 är att det här handlar om en antagonistisk handling och inte en olycka. En analys av samhällskonsekvenser som specifikt härrör från den antagonistiska handlingen i scenariot är inte det främsta syftet med den här rapporten. Därför har underlag om den antagonistiska aspekten i konsekvensanalysen begränsats till en workshop internt på MSB kring sådana tänkbara konsekvenser. Av scenariot framgår att personerna som genomför attacken på kärnkraftverket grips direkt efter händelsen. Polisens och övriga rättsväsendets aktiviteter som skulle följa av scenariot är en del i hanteringen mer än direkta konsekvenser har därför inte särskilt tagits med i konsekvensanalysen. 1 ''SAMÖ-KKÖ 2011. Sammanställning skede 2 och 3'', Dnr MSB 2009-10320, Dnr Länsstyrelsen Kalmar län 452-9684-09, 2011-05-17.

samhällsskydd och beredskap 6 (35) 1.3.2 Elbrist Vid en händelse vid en kärnteknisk anläggning där en eller flera reaktorer får ett driftstopp kan elbrist uppstå, vilket även var ett inslag i SAMÖ-KKÖ 2011. I detta avsnitt resonerar vi kring vilka konsekvenser för elförsörjningen som skulle kunna bli aktuella av ett driftstopp av ett helt kärnkraftverk. Vi för även ett resonemang kring den nyligen beslutade lagstiftningen kring projektet Styrel. Samhällskonsekvenser analyseras endast mycket översiktligt eftersom sådana konsekvenser helt beror på vilka beslut som tas inom ramen för Styrels reglering. Styrel användes inte heller i SAMÖ-KKÖ 2011, vilket gör att underlagen inte är anpassade till dagens reglering. Eftersom analysen av samhällskonsekvenser görs på en översiktlig nivå anser inte MSB att det är motiverat att genomföra en mer ingående analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna för elbrist. 1.3.3 Samhällsekonomiska konsekvenser De samhällsekonomiska konsekvenserna bygger på det som framkommit i analysen av det radioaktiva utsläppet samt vad som har konstaterats i tidigare analyser av dåvarande Statens strålskyddsinstitut (SSI) samt en statlig utredning på området (SOU 2009:88). Analysen tar dels upp konsekvenser på nationell nivå för exempelvis svensk ekonomi och näringsliv, men även lokala och regionala konsekvenser för exempelvis kommuner. En faktor som får stor påverkan på de samhällsekonomiska konsekvenserna är hur kostnaderna för det radioaktiva utsläppet kommer att belasta olika aktörer i samhället. Därför görs en separat genomgång av olika kostnader som uppstår samt vilka aktörer som får bära dessa kostnader. Eftersom samhällskonsekvenserna av ett radioaktivt utsläpp kan variera kraftigt och dessutom är svåra att kvantifiera i ekonomiska termer har vi i den här analysen valt att istället för beräkningar föra resonemang kring konsekvenser och kostnader. 1.3.4 Händelserna i Fukushima Under arbetet med denna analys inträffade en jordbävning följd av en tsunamivåg i Japan som ledde till att flera reaktorer och bränslebassänger på kärnkraftverket Fukushima Dai-Ichi skadades allvarligt, med radioaktiva utsläpp som följd. Konsekvenserna av denna kärnkraftsolycka är omfattande och mycket svåra att överblicka, inte minst de ekonomiska konsekvenserna. MSB:s analys har av tidsmässigt skäl inte kunnat ta hand om material rörande konsekvenser av denna olycka. När bilden av vad som hänt i Fukushima klarnar och konsekvenserna av händelsen blir mer tydliga skulle en analys kunna ge värdefull information om hur Sverige skulle kunna drabbas vid ett radioaktivt utsläpp.

samhällsskydd och beredskap 7 (35) 1.4 Avgränsningar Regeringsuppdraget är avgränsat till antagonistiska hot och analyserna inkluderar därför inte olyckor, naturfenomen eller oavsiktligt mänskligt felhandlande. Vidare begränsas arbetet till kärntekniska anläggningar. Annan verksamhet med strålning omfattas således inte. I regeringsuppdraget ingår konsekvensanalys avseende obehörig befattning med kärntekniskt ämne och hot mot transport av kärntekniskt ämne. MSB och SSM har gemensamt bedömt att samhällskonsekvenserna av dessa två händelser är mindre än de som uppstår som följd av hot mot kärnteknisk anläggning. Därför anser myndigheterna att analysen av hot mot kärnteknisk anläggning täcker in obehörig befattning respektive hot mot transport med kärntekniskt ämne. Det bör understrykas att såväl scenariot i SAMÖ-KKÖ 2011 som för den här analysen inte är baserade på verkliga händelser utan endast är tänkta händelseförlopp. Detta gäller också alla beskrivna samhällskonsekvenser i den följande analysen om inget annat sägs, samt de samhällsekonomiska konsekvenserna, och då specifikt kostnaderna som ett radioaktivt utsläpp genererar. Analysen tar därmed inte upp i vilken utsträckning som kostnaderna för en inträffad händelse motiverar kostnaderna för förebyggande åtgärder och beredskap. MSB vill understryka att varken scenariot eller konsekvensbeskrivningarna i den här analysen är någon prognos om framtida händelser. 2.

samhällsskydd och beredskap 8 (35) Scenario 2.1 Antagonistisk attack mot kärnkraftverk För att undersöka vilka samhällskonsekvenser som skulle kunna uppstå vid antagonistisk attack mot ett kärnkraftverk utgår den här analysen från en tänkbar händelse. Analysen baseras därför på följande scenario, utarbetat av SSM (se avsnitt 1.3.1). På förmiddagen (10.00) den 15 december angrep en mindre grupp (fem personer) antagonister Oskarshamns kärnkraftverk. Med ett arbetsfordon och en buss forcerades områdesskyddet till reaktorerna O1 och O2. Anläggningens bevakningspersonal utlöste omedelbart överfallslarm till polisen. Gärningsmännen var beväpnade och medförde sprängämnen. Med våld och hot om våld samt gisslantagning trängde gärningsmännen in i reaktor 2. Upprepade sprängningar orsakade bl.a. totalt elbortfall (såväl yttre nät som reservkraft) vilket i sin tur omöjliggjorde kylning av reaktorhärden. Vidare förstördes reaktorns konsekvenslindrande system. Under angreppet sköt gärningsmännen ihjäl fyra personer, två skyddsvakter och två anställda. Vidare skadades ca fem anställda fysiskt. Samtliga gärningsmän greps under eftermiddagen av poliser från den Nationella insatsstyrkan. 2.2 Beskrivning av det radioaktiva utsläppet För att beskriva det tänkta stora utsläppet av radioaktiva ämnen som följer på den antagonistiska attacken (ovan) har underlag hämtats från övningen SAMÖ-KKÖ 2011 (se avsnitt 1.3.1). Övningens scenario, utarbetat av MSB, är en olycka under vinterhalvåret på en kärnteknisk anläggning som leder till ett stort utsläpp av radioaktiva ämnen. 2 Följande beskrivning av utsläpp och nedfall av radioaktiva ämnen är hämtat från övningen. Som en följd av sprängningar inne på kärnkraftverket skadas en reaktor och utsläppsfiltren. Detta leder till höjd beredskap på anläggningen samt att haverilarm går ut till allmänheten direkt efter attacken 3. Strax efter midnatt varnas för ett utsläpp från kärnkraftverket som en åtgärd för att minska trycket i den skadade reaktorn. Utsläppet påbörjas kl 0130 på natten efter attacken och pågår till strax efter kl 05. 2 ''SAMÖ-KKÖ 2011. Sammanställning skede 2 och 3'', Dnr MSB 2009-10320, Dnr Länsstyrelsen Kalmar län 452-9684-09, 2011-05-17. 3 I övningen SAMÖ-KKÖ höjs anläggningens beredskap och larmas allmänheten senare samma dag som olyckan inträffar. Vid en attack där en reaktor skadas skulle dock dessa åtgärder vidtas direkt.

samhällsskydd och beredskap 9 (35) Mätning av radioaktivitet i den inre beredskapszonen (12-15 km från kärnkraftverket) under det första dygnet efter utsläppet visar inte alarmerande resultat enligt länsstyrelsen, men tolkningen av mätvärdena är enligt SSM osäkra på grund av rådande väderlek. Det visar sig dock inom några veckor att kontamineringen har en större utbredning än vad man först trodde, bland annat är Växjö så pass kontaminerat att man behöver överväga sanering (se karta). Flera av de aktuella radionukliderna har halveringstider som gör att strålningen reduceras markant redan några veckor efter utsläppet. Vissa områden är dock kontaminerade med cesium-137 som har en halveringstid på 30 år, vilket gör att dessa områden kommer att vara kontaminerade under 100-200 år om ingen sanering genomförs. Även cesium-134 med en halveringstid på ca två år förekommer i nedfallet. Karta över det radioaktiva nedfallet 4 4 Kartan är hämtad från övningen SAMÖ-KKÖ 2011.

samhällsskydd och beredskap 10 (35) 3. Samhällskonsekvenser av radioaktivt utsläpp MSB:s analys av samhällskonsekvenser som skulle kunna uppstå vid antagonistisk attack mot ett kärnkraftverk utgår från en tänkbar händelse enligt scenariot i avsnitt 2.1, som orsakar ett radioaktivt utsläpp (avsnitt 2.2). Scenariot kan ses som startpunkten för en lång rad olika konsekvenser med tänkbart stora variationer. Följande är en översiktlig beskrivning av en uppsättning av möjliga konsekvenser. 3.1 Utrymning, sanering och flyttning Länsstyrelsen meddelar att inomhusvistelse rekommenderas på grund av risk för radioaktivt utsläpp, först i den inre beredskapszonen (12-15 km från kraftverket) och sedan för boende i områden söder och väster om Oskarshamn där radioaktivt nedfall riskeras. Eftersom kärnkraftverket skadats av terroristerna beslutar länsstyrelsen om utrymning av området kring verket. Räddningstjänst, polisen och kommunernas socialtjänster förbereder genomförandet av utrymningen så snart beslutet är fattat. Utrymningen sker i ett par omgångar. De fåtal personer som bor inom tre kilometers radie från kärnkraftverket utryms samma dag som attacken. Den inre beredskapszonen utryms under kvällen och natten av länsstyrelsen i Kalmar län som en försiktighetsåtgärd. Totalt 2 500 personer flyttar till mottagningsstationer i Västervik, Kalmar och Vimmerby. Som en konsekvens av allmänhetens oro över attacken och det radioaktiva utsläppet förekommer spontan utrymning från området runt kärnkraftverket, vilket i sin tur leder till trafikstockning på vissa vägar, exempelvis E22, under tidig morgon dagen efter attacken. Om trafikstockningen blir långvarig i det kalla vädret kommer räddningstjänst och polis behövas för att ta hand om de som fastnat i köerna. Det kan också behövas information till de köande i syfte att få dem att återvända till sina hem. Ett antal beslut kommer att behöva tas inom några veckor efter attacken utifrån regleringen i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor kring vilka områden som är värda att sanera eller inte (4 kap 8 ). Sådana beslut blir avgörande för om utrymningen är temporär eller leder till behov av permanent flyttning. Saneringsåtgärder skapar stora mängder avfall och kan bli omfattande och kostsamma, vilket gör att frågorna behöver snabbutredas. Därutöver behöver länsstyrelserna utreda och ta beslut om deponiplatser. Där sanering genomförs sker det snarast möjligt, men det är tveksamt om sanering hinns med inom de första två veckorna när den är som mest effektiv. Vissa områden är så pass kontaminerade att sanering inte är aktuell. Saneringen måste var grundlig och kan leda till mycket stora mängder radioaktivt material som måste deponeras. Saneringen blir därmed kostsam och kan ta lång tid. Det är tveksamt hur många som skulle vilja bo och arbeta i

samhällsskydd och beredskap 11 (35) ett sanerat område trots försäkringar om att risken för hälsoeffekter är jämförbar med andra platser i Sverige. I de här fallen kommer utredningar göras kring hur dessa områden ska hanteras i fortsättningen. I kontaminerade områden som inte saneras blir många följdeffekter inaktuella eftersom ingen bor där. Exempelvis hämtas inget råvatten för dricksvatten i kontaminerade områden. Även i områden där kontamineringen är så låg att sanering inte behövs kommer frivillig utflyttning leda till att områdena töms på invånare. I vilken utsträckning detta sker kommer att vara beroende av hur väl myndigheterna lyckas informera allmänheten om förutsättningarna för att bo kvar. Utrymning, flyttning och sanering innebär omfattande konsekvenser för de företag som drabbas. Detta gäller såväl produktionsstopp och personalfrågor som kontaminerade arbetsplatser eller egendom. Omfattningen av dessa konsekvenser har inte varit möjliga att uppskatta inom ramen för arbetet med den här rapporten. 3.2 Kommunikation och information När attacken på kärnkraftverket blir känd uppstår oro för fler attacker. Det finns ett informationsglapp där allmänheten upplever att det är stor skillnad i vilken information myndigheterna går ut med och vad allmänheten vill veta. Det förekommer spekulationer och ryktesspridning om vilka gärningsmännen är och deras motiv för attacken samtidigt som det råder förundersökningssekretess. Spekulationerna leder till social oro, särskilt i frågan om gärningsmännen tillhörde någon gruppering. Hos allmänheten är stämningen upprörd och en del känner vrede som riktas mot gärningsmännen. Oro för strålskador uppstår i samband med det kontrollerade utsläppet från kärnkraftverket under natten efter attacken. Detta leder till att SSM går ut med information om utsläppets storlek. 5 Länsstyrelsen meddelar att man kontinuerligt mäter radioaktiviteten kring kärnkraftverket. Allmänheten och media efterfrågar kontinuerligt mer information från centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Flera samverkanskonferenser med de berörda samhällsaktörerna om informationssamordning hålls under de två första dygnen. Allmänheten använder i stor utsträckning sociala medier för kommunikation kring händelsen. Ryktesspridningen blir därmed både snabb och omfattande. Olika offentliga aktörer kan se ett behov av att kommunicera sin information på samma medier. I informationsflödet på de sociala medierna 5 I övningen SAMÖ-KKÖ är SSM:s prognos att utsläppet är litet eftersom man där utgår från att utsläppsfiltren fungerar. Som en följd av scenariot i den här rapporten står det klart att dessa filter inte fungerar och att utsläppet därmed inte kan sägas vara litet.

samhällsskydd och beredskap 12 (35) kan det uppstå problem med att verifiera vem eller vilken organisation som står bakom den information som sprids. Efter två veckor finns det ett betydande informationsbehov inom flera områden. Främst gäller detta avseende läget på kärnkraftverket, antagonisterna och risken för nya attacker, hälsoeffekter och sjukvård, livsmedel (inklusive dricksvatten) samt vistelse i det kontaminerade området. Försäkrings- och ersättningsfrågor kommer att behöva mycket omfattande informationsinsatser tidigt efter händelsen och under lång tid framöver. Detta informationsbehov kommer att bestå ett antal år efter händelsen. Trycket på att få fram denna information kommer dock att minska. 3.3 Politisk stabilitet och offentlig debatt Regeringen gör dagen efter attacken ett uttalande om händelsen och vad myndigheterna kommer att göra på en övergripande nivå. Riksdagen och regeringen uppmanar oroliga medborgare att hålla sig underrättade om läget via myndigheternas informationskanaler. Krishanteringsrådet 6 vid Regeringskansliet genomför ett möte på eftermiddagen dagen efter attacken, där myndigheterna ger information till Regeringskansliet samt diskuterar det gemensamma fortsatta arbetet. Det börjar redan efter några veckor att bli tydligt att kunskapen om de planer och regelverk som finns gällande kärnkraftsolyckor är bristfällig. Den offentliga debatten handlar om beredskapen i Sverige fungerade och hur den är organiserad. Under det första året sker inte några stora förändringar i regelverken, men däremot förändras rutiner och planverk, främst utifrån behovet av personella resurser och expertkompetens. Förtroendet för myndigheterna är kontinuerligt lågt under flera månader efter attacken, främst beroende på brister i information och kommunikation. Den sociala oron kvarstår och går eventuellt över i frustration i brist på besked från myndigheterna. Politiskt ansvar kommer att utkrävas i den offentliga debatten med anledning av attacken, men även inom myndigheter och kommunala verksamheter kommer ansvarsfrågor att diskuteras utifrån agerandet efter att attacken inträffade, inte minst gällande polisen. Var polisens agerande snabbt nog? Var vidtagna skyddsåtgärder adekvata? Tog lokala, regionala och nationella beslutsfattare sitt ansvar? Efterfrågan på granskningar och utvärderingar av hanteringen av händelsen och dess efterspel kommer att vara stort. Eventuella politiska avgångar kommer förmodligen att ske inom det första året efter händelsen som också kan ge upphov till oväntade skiften i 6 Regeringskansliets Krishanteringsråd har funnits sedan december 2008 och leds av statsministerns statssekreterare, där SSM, MSB, SvK, Socialstyrelsen, länsstyrelserna mfl. ingår.

samhällsskydd och beredskap 13 (35) svensk politik. De politiska konsekvenserna på lokal nivå i de drabbade kommunerna är svåra att bedöma. Händelsen betraktas som ett nationellt trauma. Bilden av att Sverige inte är ett mål för terrorister ändras och svenskt deltagande i internationella militära insatser kan påverkas. Det blir en långvarig offentlig debatt om säkerhet kontra frihet. Frågor ställs om attacken kunde ha förhindrats och hur den hanterades vilket resulterar i att en kommission tillsätts för att utreda ansvar och hantering. Händelsen leder till en upplevelse av ökad otrygghet och till förändrat beteende hos den enskilde även om den sociala oron minskar, sett i det långa perspektivet. Det tar tid och kräver en omfattande insats från myndigheterna för att höja allmänhetens förtroende för dem. Även om samhället upplevs mindre öppet kan samtidigt idén om det öppna samhället stärkas som en motreaktion. Debatten om kärnkraftens framtid tar fart igen. Både säkerheten i själva driften men också skyddet diskuteras. Det väcks också frågor kring säkerheten för boende nära känsliga anläggningar. Samhället upplevs som mer sårbart och sårbarheten lyfts fram för IT, tele, vattenkraft, mm. Nya debatter om långsiktiga effekter (radioaktivt kontaminerat ingenmansland och cancer) kan också uppstå på längre sikt. Lokalt kan diskussioner om sammanslagning av kommuner bli aktuella beroende på vilket respektive hur stort område som blivit obeboeligt samt utifrån resultatet av frivillig flyttning. Olika juridiska och politiska processer som påbörjats kommer fortgå under åren närmast efter händelsen, exempelvis för ansvarsutkrävande, ekonomisk ersättning, förändring av lagstiftning, arbetsrättsliga frågor, stöd till näringslivet i drabbade områden, friklassning av jordbruksmark, harmonisering av gränsvärden mellan EU och Sverige gällande livsmedel, samt hävande av exportrestriktioner. På längre sikt kan lagstiftning, regelverk och rutiner förändras gällande skyddet av kärnkraftverk och radioaktivt utsläpp. Detta kan konkret handla om höjd säkerhet med beväpnade vakter på kärnkraftverk och offentliga platser. När det gäller radioaktivt utsläpp handlar förändringarna främst om behovet av personella resurser och expertkompetens. 3.4 Regional och kommunal verksamhet Länsstyrelsen i Kalmar län är inledningsvis hårt belastad, men anser att de klarar denna belastning utan externt stöd. Det blir dock tydligt inom några veckor att uthålligheten på myndigheten inte räcker till. Kommunala krisledningsnämnder sammankallas på grund av extraordinär händelse. Kommuner gör prognoser för konsekvenserna av utsläppets och kontamineringens omfattning inom ett antal områden. Frågor om vattenförsörjningen blir en väsentlig fråga för kommunerna. Det efterfrågas information om snöhantering; hur snön ska samlas upp och var den ska deponeras, liksom läckage av smältvatten till enskilda dricksvattenbrunnar.

samhällsskydd och beredskap 14 (35) Socialtjänsterna upprättar värmestugor och kriscentrum. Man flyttar verksamhet vid vårdcentraler, skolor och i barnomsorgen till andra områden och tillfälliga lokaler. Verksamheten påverkas av att personer som arbetar t.ex. inom vård och omsorg också är drabbade. Det radioaktiva nedfallet innebär att länsstyrelsen i Kronobergs län inledningsvis kan få svårt att upprätthålla sin verksamhet utifrån hur kontaminerad centralorten i Växjö är. Detsamma gäller för Växjö kommun och andra kommuner som också har drabbats hårt av nedfallet. Under det första året flyttas verksamheten och organiseras så att den kan fungera alltmer normalt medan frågan om sanering eller flyttning utreds, beslutas och verkställs. Kontamineringen innebär att befolkningen, särskilt den yngre, börjar flytta permanent från nedfallsområdet och dess närhet, vilket leder till att befolkningsunderlaget förändras. Vissa kommuner kan få en ökad inflyttning från drabbade områden och därmed också drabbas av en ökad belastning generellt på grund av en större befolkning. Även i dessa kommuner kan olika kommunala verksamheter behöva bedrivas i tillfälliga lokaler. Denna effekt blir mest kännbar under det första året efter händelsen. Efter ett år stabiliseras läget alltmer avseende frivillig flyttning och befolkningsunderlaget i olika kommuner förändras långsammare som en konsekvens av händelsen. Stöd efterfrågas från kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltning, dels som information till allmänheten, och dels med mätningar för att svara på frågor om man kan äta svamp, bär, frukt, grönsaker mm. från nedfallsdrabbat område. Frågor kring risker med radioaktiva ämnen i dricksvatten kan förekomma. Provtagningar av livsmedel, dricksvatten mm. kommer att behöva göras under många år framöver. Hantering av eventuella deponier av radioaktivt avfall berör kommuner där deponierna förläggs. 3.5 Hälsa och sjukvård Samma dag som attacken uppmanar länsstyrelsen i Kalmar län alla under 40 år i den inre beredskapszonen (12-15 km från kärnkraftverket) att ta jodtabletter för att minska risken för sköldkörtelcancer. 7 Risken för akuta strålskador och långvariga hälsoeffekter (cancer och genetiska skador) uppmärksammas i media. Landstingens verksamhet (vårdcentraler, sjukhus, administration, mm.) i de kontaminerade områdena flyttas till andra lokaler i landstingens regi och tillfälliga lokaler. Detta är mycket omfattande åtgärder som kommer att 7 I övningen SAMÖ-KKÖ kommer rekommendationen om intag av jodtabletter senare samma dag som olyckan inträffar. Vid en attack där en reaktor skadas skulle dock denna rekommendation ges direkt efter händelsen.

samhällsskydd och beredskap 15 (35) innebära behov av hjälp från andra landsting, liksom stöd från Socialstyrelsen kring olika bedömningar. Landstingen kommer att aktivera sina krisledningsnämnder. Allmänheten kommer under lång tid framöver att vara orolig över strålskador inklusive cancer vilket leder till behov av information och kommunikation samt sjukvård, t.ex. provtagning. Det finns en risk för ökad uppkomst av cancer, från några år efter händelsen och för all framtid. Det kan vara svårt att beräkna hur många fall det rör sig om på upp till 50 års sikt, och det kan också vara svårt att visa vilka cancerfall det radioaktiva utsläppet bidragit till. Med snabbt insatta informations- och kommunikationsresurser får man spridning på strategier för undersökning, provtagning och patientinformation vilket minskar belastningen på laboratorieresurser. Sverige kommer att ha ett behov av internationellt stöd för vissa specialanalyser (t.ex. biodosimetri), eftersom vi saknar resursen i landet. Om utsläpp och exponering är så stor att symtom på akut strålsjuka uppstår hos drabbade kommer hematologi och infektionssjukvård att bli hårt belastade. Andra sjukvårdsområden som kommer att bli hårt belastade även nationellt under lång tid (flera år) är cancervården (onkologi) på grund av dels ett ökat antal cancerfall, men även för rådgivning till vårdcentraler kring provtagning, undersökning och behandling. Sannolikt kommer antalet oroliga flerfaldigt överstiga antalet faktiskt drabbade av cancer eller andra hälsoskadliga effekter av strålningen. Personer som genom sina arbetsuppgifter kan utsättas för strålning efter ett radioaktivt utsläpp är en riskgrupp. Frågor om skyddsutrustning för räddningstjänsten tas upp liksom arbetsrättsliga frågor om personal kan tvingas arbeta i miljö med joniserande strålning. 8 3.6 Trafik, transporter, infrastruktur I samband med att haverilarmet går ut spärras all båttrafik av i området utanför Oskarshamn för att minska risken för strålskador hos människor till havs om situationen på kärnkraftverket i Oskarshamn förvärras. Trafikledningar för väg, järnväg, båt och flyg larmas och trafiken spärras av utifrån länsstyrelsens i Kalmar och SSM:s rekommendationer. Det radioaktiva nedfallet påverkar vilka transportleder som kan användas och vilka behov av omledning som finns. Den antagonistiska attacken ger samtidigt höjd säkerhet på flygplatser, i sjöfarten, mm. Vägnätet i främst Småland påverkas, men E4 blir inte allvarligt berörd utan verkar kunna användas för trafik. Stora svårigheter uppstår för att ta sig från Oskarshamn och norrut, 8 Av underlaget från SAMÖ-KKÖ 2011 framgår inte specifikt om några personer drabbades av akuta strålskador.

samhällsskydd och beredskap 16 (35) vilket också gör att befolkningen på Öland i praktiken inte har vägförbindelse med fastlandet. Färjetrafik inrättas efter en tid för transporter från Oskarshamn och Öland till en ort på fastlandet som inte berörts av det radioaktiva nedfallet. De delar av vägnätet som inte kan användas pga. kontamineringen spärras av. På några platser finns bemannade vägspärrar under de första månaderna för att förhindra att de kontaminerade vägavsnitten används. Sanering av genomfartsleder snabbutreds, men i vissa fall kan nya vägar behöva byggas för att undvika kontaminerade områden. All tågtrafik till sydöstra Sverige kommer i princip att upphöra under en tid. Tågtrafiken på södra stambanan drabbas hårt genom att knutpunkten Nässjö ligger inom det kontaminerade området. Detta drabbar såväl person- som godstrafik som eventuellt skulle kunna ledas om via Skövde/Jönköping/ Vaggeryd/Värnamo. En ny förbindelse kan behöva byggas mellan Ljungby och Älmhult om Alvesta inte kan trafikeras. Det är troligt att man skulle föredra att sanera den räls som behövs för att åtminstone kunna köra igenom området på södra stambanan, även om inte alla stationer kan trafikeras. Flygplatsen i exempelvis Växjö kan tvingas upphöra med trafik beroende på om flygplatsen kan saneras eller inte, men också beroende på hur antal resande till och från området påverkas. Både gällande transporter, el och elektroniska kommunikationer behövs omdragning eller nydragning av exempelvis vägar och ledningar i de fall där sanering inte är möjlig. Orsaken är främst att de provisoriska lösningarna inte är långsiktigt hållbara eller att underhåll inte kan genomföras på grund av kontaminering. 3.7 Livsmedel (inklusive dricksvatten), djurhållning, jordbruk, skogsbruk Under det första dygnet efter attacken får lantbrukare med djur inom det larmade området råd om djuren och deras foder, och troligen är det många lantbrukare i angränsande områden som följer råden. Fodret har skördats under sommaren före attacken och är därmed säkert om det förvarats inomhus, och om djuren vistas inomhus så bör de senare vara godtagbara i livsmedelskedjan. Vid utrymning av den inre beredskapszonen lämnas hästar och nötkreatur kvar utan tillsyn, och enligt Jordbruksverket bör de avlivas om de inte kan fortsätta utfodras. I en radie om 30 kilometer från olycksområdet finns 100 besättningar med boskap, sammanlagt tusentals djur som kan bli aktuella för nödslakt, vilket i så fall betyder stor ekonomisk förlust för bönderna. Det skulle också troligen innebära kapacitetsbrist för nödslakt och omhändertagande av slaktkroppar, vilket också genererar stora kostnader.

samhällsskydd och beredskap 17 (35) Direkt efter attacken lyfts frågan om radioaktiv kontaminering av dricksvattnet i området där radioaktivt nedfall kan inträffa. Upp till ett år efter utsläppet pågår en rad arbeten om livsmedelsproduktion och djurhållning: en anpassning till EU:s gränsvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel, en översyn om föreskrifterna för dricksvatten behöver anpassas. En snabbutredning genomförs för att se om ett nationellt övervakningsprogram för radioaktivitet i livsmedel (och miljön) ska införas. Om ett sådant nationellt övervakningsprogram visar sig vara aktuellt så påbörjas införandet inom tre månader från händelsen. Analyser utförs på livsmedel avseende radioaktiva ämnen förhållandevis frekvent, och en anpassning sker så att detta hanteras som en del av den ordinarie verksamheten. De laboratorieresurser som krävs för ett nationellt övervakningsprogram finns inte inledningsvis i Sverige, men kommer att byggas upp. Mätningar för att följa radioaktivitet i vatten (inklusive dricksvatten), i livsmedel och i miljön i kontaminerade områden kommer fortgå under många år. Övervakning behövs för att följa eventuell spridning av radioaktiva ämnen via grund- och regnvatten. Saneringsåtgärder inom jordbruket vidtas troligen till största delen inom det första året efter utsläppet, men åtgärder kommer att behöva vidtas under ett antal år efter utsläppet. Radioaktiviteten i jordbruksprodukter övervakas. Mätningar genomförs och ger ett fortsatt förbättrat underlag beträffande markbeläggningen, och arbete påbörjas för att kunna genomföra friklassning 9. Frågan om vilket gränsvärde som bör gälla för friklassning utreds samtidigt, vilket kan påverka exportrestriktioner från andra länder på svenska jordbruksoch livsmedelsprodukter. Medan radioaktiviteten i jordbruksprodukter blir allt mindre, kommer cesiumhalten i produkter från skogen att vara fortsatt höga under många år framöver. Därmed kommer skogsbruk endast att förekomma i mycket liten skala i kontaminerade områden och jakt, fiske, bär- och svampplockning mm. kommer inte att vara aktuellt. I vilken utsträckning sådana områden kan utnyttjas för andra ändamål än jord- och skogsbruk (t.ex. friluftsliv i begränsad omfattning) utreds av statliga myndigheter utifrån hälsoriskerna. 3.8 Internationella reaktioner Reaktionerna från omvärlden på den antagonistiska händelsen och det radioaktiva utsläppet blir sannolikt omfattande. Internationella aktörer kräver 9 Efter kontroll för radioaktiva ämnen kan material, lokaler, byggnader eller mark undantas från strålskyddslagen (1988:220) och kärntekniklagen (1984:3) om de radioaktiva ämnena i material etc. understiger de fastställda nivåerna för friklassning.

samhällsskydd och beredskap 18 (35) information och erbjuder hjälp. Sveriges grannländer är särskilt oroade på grund av risken för radioaktivt nedfall hos dem. Utrikesdepartementet informerar om vissa rese- och exportrestriktioner, samt att mätningar av nedfallet pågår. Beroende på Sveriges agerande under den första tiden efter händelsen kan förtroendet för Sverige internationellt komma att påverkas. Pressen från utländska intressen är kännbar, t.ex. som exportrestriktioner gällande livsmedel. Den allmänna bilden av Sverige förändras vilket t.ex. påverkar turismen. För en bedömning av hur förtroendet påverkar Sveriges ekonomi, se kapitel 4. Länder som importerar jordbruks- och livsmedelsprodukter från Sverige kräver att myndigheterna i Sverige intygar att livsmedel som exporteras underskrider gällande gränsvärden när det gäller radioaktivitet. Importländerna kräver provtagning och analys av radioaktivitet i livsmedel och miljö samt att dokumentation av resultaten skickas med vid varuexport. Exportrestriktioner förekommer trots detta. Det internationella förtroendet för Sverige stabiliseras på lång sikt och pressen från utländska intressen avtar under de närmaste åren efter händelsen. Det som kvarstår under längre tid är uppfattningen att Sverige har brister i skydd och säkerhet och det behövs en höjning av trovärdigheten för att Sverige är säkert för turister. Exportrestriktioner gällande livsmedel och tvister om ersättning för radioaktivt nedfall utanför Sverige kvarstår också. Studiebesök till Sverige om hur man hanterar kärnkraftsolyckor och forskningsintresset fortsätter under flera decennier även om de avtar efter de första åren. Antagonistattacken väcker också frågor om det kan komma fler attacker från samma gruppering eller andra och om risken för efterapning, s.k. copycats. Kampen mot terrorismen påverkas också av händelsen. Andra länder kan erbjuda sina säkerhetstjänsters hjälp till svenska polisens undersökning av attacken. Om inte gärningsmännen och deras motiv blir klarlagda på ett trovärdigt sätt kan konspirationsteorier om attacken påverka internationella relationer. Exempelvis skulle en misstänkt stat kunna pekas ut i likhet med Lockerbie-händelsen. Efter att kärnkraften drabbats av olyckor av olika slag (Three Mile Island 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011) har den nu utsatts för en antagonistisk attack. Allt som enligt experterna inte kunde hända har nu inträffat och den internationella debatten om kärnkraftens säkerhet fortsätter, vilket kan leda till förtida avveckling av kärnkraft i vissa länder. Därmed uppstår också en mer aktiv debatt om alternativa energikällor.

samhällsskydd och beredskap 19 (35) 4. Samhällskonsekvenser av elbrist Beroende på under vilka omständigheter som råder vid ett reaktorhaveri samt hur omfattande kontamineringen blir av närliggande reaktorer kan haveriet få konsekvenser för svensk elförsörjning. I det här scenariot (se 2.1) sker haveriet på vinterhalvåret då det svenska elförsörjningssystemet är högt belastat och Svenska Kraftnät har upphandlat en effektreserv. I den här rapporten utgår vi från att en händelse inträffar i Oskarshamns kärnkraftverk, som har tre reaktorer. Det är troligt att om ett så kraftigt utsläpp sker som är fallet i den här rapportens scenario så kommer inte bara driften av den skadade reaktorn utan även de andra två reaktorerna att ligga nere. Orsaken till detta är att kontamineringen gör att personal som sköter driften endast kan vistas kortare perioder på anläggningen, om ens alls. I det fall då driften av alla tre reaktorerna ligger nere sjunker elproduktionen i Sverige så kraftigt att elbrist uppstår. Som exempel kan man jämföra maxproduktionen i Oskarshamns tre reaktorer på ca 2 300 MW 10 med den upphandlade effektreserven på högst 2 000 MW 11. Den totala energiförbrukningen i Sverige under vinterhalvåret kan vara upp mot 23 000 MW per timme. 12 4.1 Manuell frånkoppling av elanvändare Om alla tre reaktorer vid Oskarshamns kärnkraftverk inte är i drift innebär det för scenariot i den här rapporten att manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK) av elanvändare behövs. Frånkopplingen sker enligt ett roterande schema. Riksdagen beslutade i april 2011 att Styrel ska användas från och med 1 januari 2012, vilket innebär att frånkopplingen prioriteras mellan olika elanvändare utifrån underlag med prioriteringsgrunder från länsstyrelserna. 13. Svenska Kraftnät har mandat att beordra regionnät- och lokalnätägare att stänga av eldistributionen utom särskilda delar av näten utifrån länsstyrelsernas beslut om prioritering. Den manuella roterande frånkopplingen kommer förmodligen att ske vid topparna av energiförbrukning under dagen. Generellt sett inträffar denna topp 10 Enligt uppgift från OKG som driver kärnkraftverket i Oskarshamn, http://www.okg.se/templates/page 317.aspx 11 1 lagen (2003:436) om effektreserv. 12 Elstatistik för Sverige, hämtat från Svenska kraftnäts hemsida http://svk.se/energimarknaden/el/statistik/rad2/ 13 För mer information om arbetet relaterat till Styrel hänvisar MSB till Energimyndighetens webbplats.

samhällsskydd och beredskap 20 (35) främst mellan kl 7-9 samt 15-19 när många människor exempelvis ska laga mat och ta sig till eller från arbetet eller skolan. Vid mycket stor elbrist kan frånkopplingen ske under längre tidsintervall. 4.2 Konsekvenser av manuell frånkoppling Vilka konsekvenser som följer av manuell frånkoppling och hur allvarliga de blir är starkt beroende av tre faktorer; för hur lång tid i sträck som frånkopplingen varar (antal timmar), hur länge rutinen med roterande manuell frånkoppling pågår (exempelvis några dagar, en vecka eller en månad) samt om man får el från samma linje som prioriterade användare. Om elbristen kvarstår under flera dagar kan det bli aktuellt att införa ransonering och andra regleringar gällande användandet av energi. Eftersom det är mycket svårt att i förväg säga för hur lång tid som manuell frånkoppling skulle behövas anser MSB att det inte är meningsfullt att diskutera i detalj vilka konsekvenser som frånkopplingen skulle innebära. Hur allvarliga konsekvenser som frånkopplingen får inom olika verksamheter beror på verksamheternas karaktär. Syftet med Styrel är att konsekvenserna av avbrotten ska minimeras för samhällsviktig verksamhet, exempelvis sjukhus, dricksvattenförsörjning etc. Processen är dock oprövad och den är dessutom inte en perfekt lösning alla samhällsviktiga verksamheter kommer inte per automatik kunna få ständig elförsörjning. Vid en längre tids roterande frånkoppling kommer troligen offentliga verksamheter, företag och enskilda anpassa sin elförbrukning till tider för bortkoppling om dessa är kända. Utifrån de riktlinjer som finns för prioritering inom Styrel drar MSB slutsatsen att frånkoppling av elanvändare kommer att drabba främst enskilda individer och mindre företag. Om man som elanvändare kommer att bli frånkopplad eller inte beror på dels hur allvarlig elbristen är, men också om man får el från en linje där det även finns prioriterade användare ansluta. I det senare fallet kommer elen inte att stängas av. Ju längre tid som frånkopplingen används, desto allvarligare blir samhällskonsekvenserna. Det innebär att om alla tre reaktorer vid Oskarshamns kärnkraftverk är ur drift kan det bli kritiskt för Sverige att minska vår elförbrukning, importera el samt att balansera elnäten utifrån dessa faktorer.

samhällsskydd och beredskap 21 (35) 5. Samhällsekonomiska konsekvenser Detta kapitel belyser vilka samhällsekonomiska konsekvenser som kan uppstå utifrån en sådan händelse som beskrivs i kapitel 2, det vill säga ett omfattande radioaktivt utsläpp från ett kärnkraftverk. Observera att det finns betydande osäkerheter i vilka konsekvenser som uppstår och hur allvarliga de blir, liksom att det endast är ett övergripande resonemang som redovisas nedan. I analysen av de samhällsekonomiska konsekvenserna har faktorerna elbrist samt det antagonistiska perspektivet utelämnats. Orsaken till detta är att samhällskonsekvenserna av elbristen inte kunnat analyseras tillräckligt för att utgöra ett underlag samt att det antagonistiska perspektivet inte bedöms påverka de samhällsekonomiska konsekvenserna annat än marginellt jämfört med om en olycka hade orsakat samma utsläpp. Kostnader för kärnkraftsolyckor och radioaktivt utsläpp har tidigare studerats och en kort sammanfattning av dessa analyser ges nedan. Därefter följer en analys av vilka samhällsekonomiska konsekvenser som skulle kunna uppstå som följd av scenariot i avsnitt 2.1, samt resonemang om kostnader och ersättningar. 5.1 Inledande analys De samhällsekonomiska konsekvenserna av ett radioaktivt utsläpp går att dela in utifrån två perspektiv. Först har vi dimensionerna lokalt/regionalt samt nationellt där konsekvenserna skiljer sig markant. Det andra perspektivet gäller de aktörer som drabbats, i den här analysen representerade av offentlig sektor, privat sektor samt enskilda individer. 5.1.1 Nationell nivå - översikt För samhällsekonomiska konsekvenser på nationell nivå avgörs omfattningen av sådana konsekvenser av hur hårt utsläppet i förlängningen drabbar statens finanser, liksom hur finansmarknadernas förtroende för både svensk ekonomi och näringsliv påverkas. Det senare är också beroende av hur samhället i stort klarar den ekonomiska påfrestningen som utsläppet genererar i form av kostnader, men även hur exempelvis regeringen och Riksbanken väljer att agera i det inledande skedet. God kommunikation och välgrundade beslut kommer vara avgörande. Finansmarknadernas reaktioner kommer förmodligen att innebära att räntorna har stigit kraftigt inom ett par veckor från händelsen, liksom att den svenska kronan tappat kraftigt i värde mot de flesta valutor och Stockholmsbörsen har backat kraftigt. Förändringarna kommer troligen att stabiliseras under det första året, men på den nya nivån.

samhällsskydd och beredskap 22 (35) De ekonomiska konsekvenserna för svenskt näringsliv och tillväxt på längre sikt påverkas i stor utsträckning av finansmarknadernas förtroende för svensk ekonomi och näringsliv, men även av hur efterfrågan på svenska produkter utvecklas. För den enskilda individen kommer de samhällsekonomiska konsekvenserna främst att handla om hur man påverkas av hur finansmarknaderna reagerar, exempelvis genom aktiekurser och räntenivåer. 5.1.2 Lokal och regional nivå - översikt För konsekvenser på lokal eller regional nivå gäller för både privat och offentlig sektor främst konsekvenser i att återställa eller anpassa verksamheten utifrån nya villkor. För individen gäller samma sak fast på ett personligt plan. Detta härrör sig främst från den kontaminering som utsläppet genererat, vilket har inneburit person- och sakskador av olika omfattning. Kreditförluster kommer att uppstå för banker, vilket kan bli akut för mindre lokala och regionala sådana, främst orsakade av att mark och byggnader har tappat kraftigt i värde. Även de drabbade kommunerna riskerar att få sina ekonomiska tillgångar kraftigt reducerade. Den flyttning som kommer att ske regionalt kommer också att drabba främst enskilda kommuner, både genom minskat skatteunderlag för vissa, men som kraftigt ökat behov av kommunal service för andra. En sådan omställning kommer att innebära stora kostnader för kommunerna. Det regionala näringslivet i det utsläppsdrabbade området kommer utöver direkta konsekvenser även att ha problem med exempelvis personalrekrytering och transporter. Regionalt blir frågan om ekonomisk ersättning kritisk, liksom processen för att betala ut sådan ersättning. Med ekonomisk ersättning avses främst de belopp som utbetalas enligt Atomansvarighetslagen eller motsvarande, se nedan. För individen innebär flyttning den största ekonomiska konsekvensen eftersom det innebär kostnader för nytt boende, men också omställningskostnader i samband med byte av arbete etc. Individen blir starkt beroende av att ersättning för atomskada utbetalas så snart som möjligt för att finansiera exempelvis inkomstbortfall och nytt boende. 5.1.3 Inledande slutsatser för fortsatt analys Både i fallet med finansmarknadernas förtroende för svensk ekonomi och näringsliv, liksom med nya villkor för verksamheter och enskilda människors vardag blir kostnadsfrågan avgörande. Nedan följer därför en redogörelse av vilka kostnader som andra analyser har konstaterat kan uppstå, samt en analys av kostnaderna utifrån de uppgifter som framkommit i kapitel 2. Därefter görs en genomgång av hur atomansvaret och ersättningsfrågan är reglerad samt en kort analys av vilka aktörer som får bära kostnaderna som utsläppet genererar. Slutsatser från detta tas sedan upp i diskussionen i kapitel 5.