Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?
Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete. Det innebär ett stort lidande för patienter och närstående, men också för den personal som på något sätt varit inblandad. Vårdskadorna medför också stora kostnader för samhället. Den 1 januari 2011 träder en ny lag, patientsäkerhetslagen, i kraft. Den nya lagens syfte är att främja hög patientsäkerhet. För att vården ska bli säkrare ställer lagen krav på systematisk och förebyggande patientsäkerhetsarbete och att alla i vården ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Dessutom ska vården tillvarata patienternas och de närståendes kunskap om brister i vården. De ska ses som en resurs i patientsäkerhetsarbetet. Disciplinpåföljderna erinran och varning tas bort. De ersätts istället av utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen som kan rikta kritik mot enskilda yrkesutövare. För att nå målet med en högre patientsäkerhet och färre vårdskador är det viktigt att alla i vården - vårdgivare, medarbetare, patienter och närstående - får kunskap om den nya lagen och vad den innebär. Framförallt måste vi alla ta ansvar för att den nya lagen tillämpas och används i vården. Vi måste också alla bidra till att utveckla en säkerhetskultur där säkerhetstänkande ska vara en naturlig del i vården och där medlemmar i Vårdförbundet får använda sin kunskap fullt ut för att minska risken för vårdskador.
De viktigaste nyheterna Vårdgivaren Vårdgivaren är den myndighet, landsting, kommun, juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. Vårdgivaren är ansvarig för att leda, planera och kontrollera verksamheten så att kraven på god vård uppfylls. I detta ingår ansvar för att identifiera medarbetarnas utbildningsbehov och ge möjligheter till regelbunden fortbildning och kompetensutveckling. Risker i verksamheten ska identifieras och analyseras av vårdgivaren. Riskinventeringar bör göras regelbundet och alltid vid införande av ny teknik och vid organisationsförändringar. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undanröja riskerna, eller om det inte går, hålla dem under kontroll. klarlägga orsakerna. Utredningen ska ge underlag för vad man kan göra så att det inträffade inte ska hända igen. Vid en så kallad Lex Maria-anmälan ska vårdgivaren lämna in en utredning om händelsen. Om vårdgivaren misstänker att en legitimerad yrkesutövare kan vara en fara för patientsäkerheten ska vårdgivaren anmäla det till Socialstyrelsen. Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Vårdgivaren ska varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som ska vara tillgänglig för var och en som önskar ta del av den. I den ska anges hur arbetet bedrivits, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat man uppnått. Händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska utredas för att så långt möjligt
Vårdpersonalen Alla som arbetar inom vården ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Alla risker för vårdskador och händelser som har eller skulle kunna medföra vårdskador ska rapporteras till vårdgivaren. Det personliga yrkesansvaret förstärks genom att legitimerade yrkesutövare som misstänks vara en fara för patientsäkerheten ska anmälas, genom utökade möjligheter för HSAN att föreskriva prövotid och genom tydligare regler om återkallelse av legitimationen. Dessutom kan Socialstyrelsen utdela kritik mot enskilda yrkesutövare, även för sådant som inte anmälts av patienter och närstående. Socialstyrelsen kan också ställa krav på vårdgivare/arbetsgivare att vidta relevanta åtgärder beträffande all personal, både legitimerade och icke-legitimerade. Patienten Patienter och närstående ska ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivare kan till exempel ha rutiner för att aktivt uppmana patienter och närstående att fråga och ifrågasätta om det är något de undrar över eller känner sig tveksamma till i vårdsituationen. Patienten ska informeras om att det inträffat en händelse som medfört en vårdskada och vilka åtgärder vårdgivaren vidtar. Patienten ska också få information om möjligheten att anmäla till Socialstyrelsen, patientnämnderna och patientförsäkringen. Informationen ska dokumenteras i journalen. Det blir lättare för patienter att klaga på vården genom anmälan till Socialstyrelsen istället för till HSAN. Patienten behöver inte själv ha kännedom om vem eller vad som har brustit i behandlingen, utan det räcker att anmäla händelsen. Socialstyrelsen kan kritisera vården eller en enskild yrkesutövare oberoende av vad som står i anmälan.
Vårdförbundet och säker vård Säker vård är ett prioriterat område för Vårdförbundet. Det är en betydande del av Vision 2018 för hälsa och helhet. Genom att öppet redovisa vårdens resultat på olika sätt kan alla få kunskap om verksamheten och bedöma värdet av verksamheten. Den kunskapen kan också användas för att nå en bättre användning av vårdens resurser, t.ex. genom att fullt ut använda den kunskap som yrkesgrupperna i Vårdförbundet har. Varje individ ska känna sig trygg och säker i vården. Därför arbetar Vårdförbundet för en nolltolerans mot vårdskador. Läs mer om den nya lagen och Vårdförbundets syn på säker vård på Vårdförbundets webbplats, www.vardforbundet.se.
Adolf Fredriks kyrkogata 11, Box 3260, 103 65 Stockholm Tel: 08-14 77 00 www.vardforbundet.se Artikelnummer 604428. Upplaga 10 000 ex. Oktober 2010. Foto Ulf Huett. Form & tryck Ekotryck Redners AB.