Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-03-06 Närvarande: Judith Hadnagy, Arbetsmiljöverket, Kerstin Andersson, Boverket, Ylva Bernrup, Försäkringskassan, Ingmari Hielm Jakobsson, Försäkringskassan, Kerstin Twengström, Försäkringskassan, Ann Traber, Konstnärsnämnden, Per Björkgren, Kriminalvården, Lena Hallén, MSB, Atosa Anvarizadeh, Pensionsmyndigheten, Johanna Sarri, Sametinget, Susanna Wanander, Skatteverket, Staffan Engström, Skolverket, Åsa Frodlund, Statens Institutionsstyrelse, Johanna Giorgi, Tillvästverket, Fredrik Wikström, Ungdomsstyrelsen, Helena Lundgren, Ungdomsstyrelsen, Sofie Kindahl, Ungdomsstyrelsen, Ulrika Kaby, Vetenskapsrådet, Kenneth Kaartinen, Vetenskapsrådet, Lillemor Dahlgren, Nationella sekretariatet för genusforskning, Elin Engström, Nationella sekretariatet för genusforskning Presentation av Nationella sekretariatet för genusforskning Har i uppdrag att sprida och främja genusforskning på nationell nivå Sekretariatet inkluderar idag följande verksamheter: NIKK nordiskt institut för kunskap om kön på uppdrag av Nordiska ministerrådet Jämställ.nu en webbportal om jämställdhet och jämställdhetsintegrering JiM Jämställdhetsintegrering i myndigheter GiG Centrum för genusforskning, Göteborgs universitet Har resurser som: Tidningen Genus (nästa nummer har tema jämställdhet) Genusskolan Databasen GENA genusavhandlingar Databasen GREDA genomforskare Hitta allt på genus.se! NIKK Samla in och förmedla nationell forskning, politik och praktik på jämställdhetsområdet i ett nordiskt perspektiv till en bred grupp av intressenter. Förmedla komparativ information om aktuell jämställdhets- och genusforskning i hela Norden.
Syftet är att den kunskap som förmedlas ska kunna fungera som underlag för politiska diskussioner i Norden och internationellt. Jämställ.nu Allt som handlar om kön, genus och jämställdhet i myndigheters regleringsbrev och myndighetsinstruktioner Exempel på arbete med jämställdhetsintegrering i olika verksamheter Databasen JÄMDA rapporter, avhandlingar etc. om jämställdhet Databasen Vem gör vad? Samlar vad olika aktörer arbetar med inom området, sökbar utifrån många olika parametrar. Kalender, lediga jobb, omvärldsbevakning, definitioner, politik, teori och mycket mer. JiM uppdrag att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter Uppdraget startade i början i januari. Deltagande myndigheter har själva tackat ja till att delta i satsningen. Gemensamt för myndigheterna är att de är medborgarnära. Myndigheterna är pilotmyndigheter. Lärdomar ska spridas till andra relevanta myndigheter och bidrar till utveckling av deras verksamheter Lillemor Dahlgren arbetar som projektledare för både Jämställ.nu och det nya stöduppdraget JiM, och kommer även vara den som direkt stödjer ert arbete med jämställdhetsintegrering i år. Elin Engström arbetar som kommunikatör i Jämställ.nu, men även till viss del i JiM. Rekrytering pågår för närvarande av ytterligare en person som ska arbeta med både Jämställ.nu och JiM. Jämställ.nu har en styrgrupp med representanter från alla portalägare: Sveriges kommuner och landsting, ESF Tema Likabehandling, VINNOVA och Nationella sekretariatet för genusforskning. I uppdraget JiM har vi skapat en expertgrupp, en referensgrupp och ett nätverk (det här), samt myndighetshandläggarna på de olika departementen. (Vilka som ingår framgår på organisationsskiss i presentationen). Observera att portalen Jämställ.nu innehåller mycket material till hjälp i det arbete myndigheterna har framför sig. Jämställ.nu finns även på Facebook, följ oss där och missa inget som händer inom jämställdhetsområdet! Presentation av myndigheterna Myndigheter som deltar i satsningen är: Arbetsmiljöverket
Boverket CSN Försvarsmakten Försäkringskassan Konstnärsnämnden Kriminalvården Livsmedelsverket Statens musikverk MSB Pensionsmyndigheten Sametinget Skatteverket Statens institutionsstyrelse Statens skolverk Tillväxtverket Ungdomsstyrelsen Vetenskapsrådet Uppdraget Stommen för uppdragen till de deltagande myndigheterna är: ska ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål, aktiviteter och budget och ska genomföras under 2014. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt lärdomarna från utvecklingsarbetet kan tas tillvara i myndighetens processer efter 2014. Det är kärnverksamheten som ska jämställdhetsintegreras. Det handlar om jämställdhet (med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen) Planering 2013, genomförande 2014 Stärka och vidareutveckla statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. Lärdomar ska spridas till andra relevanta myndigheter och bidrar till utveckling av deras verksamheter Jämställdhet Det handlar om kön, kvinnor och män: Jämställdhetspolitiken skall syfta till att förändra strukturella och ojämlika maktförhållandena mellan kvinnor och män, som innebär att kvinnor som grupp är underordnade männen som grupp i samhället. (Prop. 2005/06:155)
En vanlig reaktion brukar vara: Ska vi bara prata om kön, alla andra då? Där det då syftas till andra diskrimineringsgrunder (som att de inte hade ett kön). En utgångspunkt kan därför vara det faktum att alla har ett juridiskt kön men också den paroll som till exempel Hållbar jämställdhet på Sveriges kommuner och landsting arbetar utifrån: Alltid kön, men inte bara kön Jämställdhetspolitiska målen Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. (Europarådet) Varför jämställdhetsintegrering? Det är där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas som ojämställdheten skapas och upprätthålls. Därför måste vi ha in jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet, våra ordinarie lednings- och styrningssystem, från förslag till genomförande och utvärdering.
Vad vinner vi på det? Kvalitetsutveckling, säkerställer likvärdig service, bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen, förebygger diskriminering, och lever upp till krav. Utgångspunkt och målgrupp Denna satsning fokuserar på verksamheten gentemot medborgare, kund, klient, brukare etc. Inte den egna personalen (arbete utifrån diskrimineringslagstiftningen). Tidigare arbete med jämställdhetsintegrering i myndigheter Tillväxtverket Jämställdhetsarbetet på Tillväxtverket är en del av mångfaldsarbetet. I kommunikationen utåt betonas vikten av jämställdhet ur ett tillväxtperspektiv. Verksamheten har tydligast kopplingen till de två första jämställdhetspolitiska delmålen. En av de stora frågorna nu är vad de ska mäta? Antalet kvinnor och män i företag, stora och små företag? Hur mäter vi vid utbildningsinsatser? Sametinget Sametiget har tidigare flera myndighetsuppdrag som har fokuserat på kvinnors situation. De har även arbetet med det faktum att det är en stor andel män i politiken/på ledande positioner. Har undersökt arbetsfördelningen mellan män och kvinnor, män övertar renskötseln medan kvinnor studerar/flyttar. Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten är en relativt ny myndighet som inte drivit några direkta jämställdhetsprojekt. De tar fram en del könsuppdelad statistik kring sparande och pensionärer, samt publicerar en del lönsuppdelad statistik i de undersökningar som genomförs årligen. Boverket 2008 fick Boverket tillsammans med länsstyrelserna i uppdrag att stärka tryggheten i stadsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. I uppdraget ingick det även att fördela medel. Inom myndighetenens övriga delar har det saknats arbete med jämställdhetsintegrering. Förra året startade de därför en satsning på hela myndigheten och de har inom satsningen genomfört utbildningar och kartläggningar inom de olika enheterna. Man har nu kommit halvvägs i den satsningen och de har upplevt en del svårigheter på den tekniska sidan, med en del motstånd.
Vetenskapsrådet Genomför varje år jämställdhetsanalyser av verksamheten. De har även infört beredningsgrupper som bedömer ansökningarna som kommer in, och i de grupperna har de haft med jämställdhetsobservatörer. I regleringsbrevet är fokus på fördelning av forskningsmedel. Konstnärsnämnden Verksamheten är uppdelad i två delar. En del är stipendier och bidrag, här har det skett en förändring de senaste åren då det är gått från att män fått en större del av medlen, till att det nu är en majoritet kvinnor. Det ser dock olika ut inom olika områden. Den andra delen är arbetet med konstnärers villkor. De har inom det området gjort en utredning där de sett att kvinnor tjänar mindre än män, men kvinnor har ofta en större besparingar. I utredningen framkommer även att kvinnor får färre barn än riksgenomsnittet, medan männen får fler. Rapporten medförde att Musikverket fick i uppdrag att arbeta med jämställdhet. Skolverket Har haft flera jämställdhetsuppdrag under en längre tid från regeringen. Bland annat fokus på skillnader mellan flickor och pojkars meritvärden. Plan för jämställdhetsintegrering är ett av flera uppdrag som de har i år. En utmaning är att skolorna är utförarna och skolverkets uppgift blir därför att i sin tur ge stöd och råd till dem. Skolverket genomförde en mångfaldssatsning för några år sedan vilket resulterade i en mångfaldsplan som är väl förankrad i myndigheten. Därtill finns barnkonventionen och funktionshinderdirektiv som ska beaktas. Försäkringskassan Jämställdhetsarbetet har inte varit i fokus under de senaste åren, vilket delvis kan bero på att målen/styrningen inte haft några tydliga jämställdhetsskrivningar. Jämställdhetsarbetet på myndigheten är en del av likabehandlingsarbetet. I det arbetet har man genomför utbildningsinsatser, där jämställdhet varit en del. En utmaning är att inte enbart fokusera på föräldraledighet, utan även ta i andra frågor som rör jämställdhet såsom att kvinnor i högre utsträckning än män tar emot vårdnadsbidrag. Arbetsmiljöverket Myndigheten har i uppdrag att studera kvinnors arbetsmiljö. Tidigare har fokus främst varit på mäns arbetsmiljö, men det har nu skett en viss förändring i attityder då kvinnors ohälsotal är högt. Flera inspektörer ute i landet verkar enligt en traditionell fördelning, manliga inspektörer inspekterar traditionellt manliga arbetsplatser, medan kvinnliga inspektörer inspekterar traditionellt kvinnliga arbetsplatser.
Arbetsmiljöverket har nu genomfört en genusutbildning för alla på myndigheten (inte bara inspektörerna som tidigare fått i uppdrag att ha ett genusperspektiv i inspektionen). Cirka 90 procent av alla anställda deltog i utbildningen, som på sina håll mötts av motstånd. Kriminalvården 90 procent av alla intagna på Kriminalvårdens anstalter är män. Sedan 1999 finns särskilda anstalter för kvinnor, och man kan därför tillgodose kvinnors behov i större utsträckning. Sedan några tillbaka bedrivs även forskning kring kvinnors villkor på anstalterna. Forskning har visat att kvinnor mår sämre både fysiskt och psykiskt på anstalterna. Kriminalvården har också infört en brottsoffersluss där de försöker ta hand om de besökande kvinnorna och se till deras behov och intressen. Ungdomsstyrelsen Har börjat organisera sig kring det nya uppdraget. De har tillsatt en projektledare och bildat en referensgrupp med representanter från de olika enheterna. US har haft och har många uppdrag som ligger inom jämställdhetsområdet vilket gör att de har god kännedom om de jämställdhetspolitiska målen. Har bl.a. en del utrednings och uppföljningsuppdrag kopplade till jämställdhet. Utmaning att integrera perspektiven i den ordinarie styrmodellen, se över verksamhetsmål, indikatorer. Statens institutionsstyrelse Statens institutionsstyrelses kärnverksamhet är boendena och de står därför i fokus för deras jämställdhetsarbete. De har genomfört flera jämställdhetssatsningar de senaste åren. De tog bl.a. fram en handlingsplan för perioden 2008-2010. Handlingsplanen är fortfarande aktuell då flera ungdomshem och LVM-hem fortsatt är involverade i de åtgärder som handlingsplanen omfattar. Tanken med den kommande satsningen är att boendena själva ska få identifiera utvecklingsbehoven och fokus är tänkt att ligga på bemötandefrågor. Statens institutionsstyrelses fördelar årligen medel till forskning och har där haft särskilda utlysningar kring hot och våld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB är en relativt ny myndighet där jämställdhets/likabehandlingsuppdraget ligger på HRavdelningen. MSB har genomfört en kvalitativ jämställdhetsutredning som de nu kan utgå ifrån då de sätter upp mål för denna satsning. Internt har de god kunskap om jämställdhet och diskriminering, men inte om jämställdhetsintegrering. Den personal som ska tjänstgöra utomlands får en utbildning i jämställdhet och genus. Skatteverket Tog för några år sedan fram en rapport om jämställt bemötande. Deras nya uppdrag utgår från den rapporten och uppgiften är att utifrån rapporten formulera åtgärder. De håller nu på att rigga en organisation kring detta uppdrag.
Vilket stöd behövs/erbjuds under 2013 I uppdraget ingår att: erbjuda stöd i planering och genomförande av berörda myndigheters uppdrag avseende jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten, samordna kompetenshöjande insatser, anordna forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, identifiera och sprida lärande exempel, och sammanställa resultat av de berörda myndigheternas arbete Processtöd till ledningsgrupperna Grundläggande kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering o Politik, teori, praktik Granskning av verksamheten o Inventering av verksamhetsområden o Koppla till jämställdhetspolitiska målen (vad görs kan göras, bör göras för att öka jämställdheten) o Prioritera områden Planering och organisering av arbetet o Mål och styrning, kunskap och styrning, metoder och arbetssätt, stöd och samordning Vilket stöd behöver ni under året? Information om struktur och omfattning av projektplan Utbildning (central upphandling?) med ev. gemensam struktur. Ex vid bedömning av ansökan, eller bemötande av individer. Det kan bli svårt att få tid och möjlighet till utbildning för ledningsgruppen Arbetsgruppen vill ha både utbildning och stöd i att komma igång på rätt sätt När man börjar komma igång med planen kan det finnas ett värde i att träffa de andra myndigheterna Vilket stöd som behövs blir enklare att avgöra när man vet vilket mandat de får från ledningsgruppen Mer utbildning i genus och jämställdhet Fördjupa samarbetet mellan vissa snarlika myndigheter Svårt att hitta gemensamma nämnare mellan olika myndigheter, ex skolverket möter inte kunder/elever utan bara skolhuvudmän.
Få ihop ledningsgruppen, lyckas med förankringen Svårt för ledningen att avsätta tid, men stämma planering med ledningsgruppen Stöd med att stämma av när de kommit en bit på vägen Individualiserat stöd Individualiserad utbildning Hjälp med prioriteringar Sätta flagg på processer i redan genomförda utredningar Hjälp att se vilken del av verksamheten som är spännande Hjälp med att sätta upp mål Hjälp med praktiska exempel Hjälp med urval av metoder Kompetens vid kartläggning Avstämning när handlingsplanerna är klara Matcha ihop myndigheter som ligger lika och verka för samarbete Coaching av myndighetshandläggarna inför departementsuppföljning Exempel på planer Nästa steg Enskilt arbete med stöd till myndigheterna kontakta Lillemor. Stödet anpassas till var och en av myndigheterna under våren. En eventuell gemensam basutbildning för de som önskar kan hållas inom kort (fokus på jämställdhet, politiska målen, teori). JiM träffar generaldirektörerna nästa vecka, den 15 mars. En kontaktlista på medlemmar i nätverket skapas och skickas ut efter mötet. En hemläxa till myndigheterna (SWOT-analys och inventering) skickas också ut. Det materialet lägger en bra grund för arbetet framför. / Lillemor Dahlgren och Elin Engström