Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Nationell fördjupning - Riskbruk, missbruk, beroende och graviditet Ett studiematerial för att komma vidare
Innehållsförteckning Bakgrund 5 Nationell fördjupningskurs 6 Upplägg av utbildningsdagen 7 Hjärnans utveckling och sårbarhet 8 Alkohol och narkotika under graviditeten effekter på fosterutvecklingen 8 Det ofödda barnet gravida missbrukande flickor i tvångsvård 10 Kvinnor och alkohol/narkotika familjerelaterade, kulturella och omgivningsrelaterade faktorer att uppmärksamma, utreda och behandla 10 Alkohol och graviditet screening och kort intervention 12 Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga 12 Bilaga 1 Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) 14 Bilaga 2 Offentlighets- och sekretesslag (OSL 2009:400) 15 Bilaga 3 Litteraturtips 16 Bilaga 4 AUDIT-formulär 17 Bilaga 5 TLFB-formulär 18 Stockholm 2011-02-13 3
4
Bakgrund Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som syftar till att, med utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007) förbättra den svenska missbruks- och beroendevården. Målet är att alla personer som har behov av samhällets insatser för alkohol- eller narkotikarelaterad problematik ska få bästa möjliga stöd och vård. Kunskap till praktik vill tillsammans med kommuner och landsting/regioner arbeta för att: Utveckla vårdkedjor så att nödvändiga behandlings- och rehabiliteringsinsatser kan erbjudas på lokal nivå. All personal har kompetens att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med befintlig kunskap, bland annat de nationella riktlinjerna. Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst, primärvård, beroendevård och psykiatri blir tydlig. Samverkan mellan de olika aktörerna förbättras. Brukarinflytandet stärks. En evidensbaserad praktik utgörs av en sammanvägning av tre delar: Bästa möjliga vetenskapliga underlag Brukarnas erfarenheter och önskemål Professionell erfarenhet och yrkeskunskap Kurser inom ramen för Kunskap till praktik I syfte att ge en samlad, aktuell och gemensam kunskapsbas till olika aktörer och därigenom bidra till att de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård får genomslag i praktiken har Kunskap till praktik tillsammans med en expertgrupp utformat en nationell baskurs omfattande fyra dagar. Denna baskurs genomförs lokalt i länen med en gemensam grund i föreläsningar som spelats in av forskare, lärare och praktiker som var och en är expert inom sitt ämnesområde. För personer som deltagit i den nationella baskursen under alla fyra dagar finns de inspelade föreläsningar, bildspel som pdf-filer samt arbetsmaterial att tillgå på projektarbetsplatsen fortbildning Kunskap till praktik. Här finns också dokument som beskriver innehåll och syfte med fortbildningen. Ann Gotting-Veide, utredningssekreterare i Kunskap till praktik, har administrerat arbetet i expertgruppen och samordnat arbetet med inspelningar av föreläsningar. I expertgruppen som har letts av Gunborg Brännström, projektchef i Kunskap till praktik, ingår följande personer: Karin Alexandersson, Dalarnas forskningsråd Stefan Borg, Beroendecentrum Stockholm Jan Brännström, Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Claudia Fahlke, Göteborgs universitet Johan Franck, Centrum för psykiatriforskning (Stockholms läns landsting) Arne Gerdner, Hälsohögskolan, Jönköping och Mittuniversitetet, Östersund Håkan Jenner, Linnéuniversitetet Mikael Johansson, Munkfors kommun Annika Nordström, Västerbottens läns landsting Carl Gustaf Olofsson, Psykiatriska kliniken, Skellefteå Lars Oscarsson, Örebro universitet Anette Skårner, Göteborgs universitet Fredrik Spak, Göteborgs universitet Annica Westling, Strängnäs kommun Agneta Öjehagen, Lunds universitet Som en komplettering till den nationella baskursen har expertgruppen utarbetat ett antal fördjupningskurser. En av dem handlar om riskbruk, missbruk, beroende och graviditet. Innehållet i denna fördjupningskurs har utarbetats av Fredrik Spak vid Göteborgs universitet och Annika Nordström, vid Landstingets FoUU-stab i Västerbotten. Fördjupningskurserna riktar sig, något snävare än baskursen, till målgrupper med behov av särskild kunskap i något/några områden och har olika karaktär och omfattning. Till varje kurs finns ett studiematerial vars syfte är att bidra till fortsatt diskussion och utveckling av arbetet lokalt. Ett krav för att ta del av fördjupningskurserna är att man gått baskursen. Den aktuella fördjupningskursen Riskbruk, missbruk, beroende och graviditet utgör dock ett undantag från den regeln eftersom baskursen inte tar upp detta område. 5
Nationell fördjupningskurs Riskbruk, missbruk, beroende och graviditet Mödrahälsovården har en viktig uppgift i att förmedla kunskapen till gravida kvinnor hur bruk av alkohol och narkotika medför en risk för skador på det väntade barnet, samt att tidigt uppmärksamma de kvinnor som trots graviditet fortsätter att använda alkohol eller narkotika. Samverkan och upparbetade rutiner med socialtjänst, barnhälsovård, specialist- och behandlingsenheter är av synnerlig vikt för de kvinnor som behöver ett mer omfattande stöd än vad som kan erbjudas inom ordinär mödrahälsovård. Psykosociala faktorer som kvinnans familjesituation, nätverk, förmåga att ta hand om och relatera till barnet är också viktiga att beakta. Vision Visionen med fördjupningskursen är att alla personer som i sin yrkesutövning möter gravida kvinnor och/eller föräldrar med nyfödda barn, skall ha en aktuell kunskap om hur alkohol och narkotika kan påverka fosterutveckling och tidig anknytning. Vidare skall barnmorskor och andra berörda ha kunskap om hur man kan förebygga alkohol- och narkotikakonsumtion under graviditet, om bemötandet av dessa kvinnor och om hur man kan behandla alkohol- och narkotikarelaterade problem under graviditet. Fördjupningskursen syftar även till att belysa hur samverkan sker på det lokala planet och ska bidra till möjliga förbättringar. Målgrupp Barnmorskor, personal inom barnhälsovård, socialtjänst, kriminalvård och Statens institutionsstyrelse samt andra särskilt intresserade som möter dessa kvinnor/familjer. Lärandemål Efter medverkan i kursen ska deltagarna Ha kännedom om metoder för att motverka alkoholkonsumtion, riskbruk, missbruk och för att behandla beroende av alkohol och narkotika under graviditet. Ha kännedom om mekanismer för hur fosterskador av alkohol och narkotika uppkommer. Ha kännedom om metoder för att vårda kvinnor som missbrukar alkohol och/eller narkotika under graviditeten. Kunna tillämpa kunskap om betydelsen av vård och stöd de första månaderna efter förlossning för att förhindra återfall. Kunna värdera hur det lokala arbetet på området kan utvecklas. Kunna analysera de etiska överväganden som kan uppkomma i skärningspunkten mellan kvinnans rättigheter och skydd av foster. Studiematerial för att komma vidare Detta studiematerial har utarbetats av Annika Nordström, Landstingets FoUU-stab i Västerbotten på uppdrag av Gunborg Brännström, Kunskap till praktik. Helen Ingvarsson, samordningsbarnmorska i Västerbotten och Ingela Mattsson, handledare vid Umeå socialtjänst, BarnUnga har lämnat värdefulla synpunkter. Underlaget till studiematerialet består av sex inspelade föreläsningar som kortfattat redovisas på nästa sida. Till var och en av de inspelade föreläsningarna finns också ett bildspel. 6
Upplägg av utbildningsdagen Denna fördjupningskurs om riskbruk, missbruk, beroende och graviditet är tänkt att kunna genomföras under en heldag, med visning av de sex inspelade föreläsningarna varvat med tid för gemensamma diskussioner utifrån den kunskap som förmedlats, samt om organisation, samverkan och utvecklingsmöjligheter på det lokala planet. Det är därför en uppenbar fördel om berörda aktörer lokalt kan genomföra utbildningsdagen gemensamt. För att kursen ska bli ett aktivt tillfälle till lärande och diskussion bör det helst finnas två personer som håller i genomförandet av dagen, förslagsvis någon från socialtjänsten och någon från mödrahälsovården. Gruppledarna bör själva ha tittat igenom föreläsningarna och materialet i förväg för att kunna introducera och leda dagen på ett konstruktivt sätt. Antalet deltagare bör begränsas till 20-25 personer per tillfälle. Notera - de frågeställningar som finns i materialet bör främst ses som ett stöd i gruppsamtalen. Det står gruppledarna fritt att fördjupa eller välja bort frågeställningar, utifrån lokala förutsättningar samt gruppens sammansättning och behov. Inspelade föreläsningar De inspelade föreläsningarna är listade i den ordning de är tänkta att visas. Tillsammans har filmerna en visningstid på ca tre timmar. För att få tillgång till detta material ska en beställning göras till kunskaptillpraktik@skl.se. 1. Hjärnans utveckling och sårbarhet, 37 min Hugo Lagercrantz, professor, barnläkare, Karolinska Institutet, Stockholm. 2. Alkohol och narkotika under graviditeten effekter på fosterutvecklingen, 34 min Magnus Landgren, barnläkare, barnneurolog, Mariestad/Skövde. 3. Det ofödda barnet gravida missbrukande flickor i tvångsvård - deras egna tankar och funderingar, 33 min Eva Robertsson, barnmorska, med dr, Lund. 4. Kvinnor och alkohol/narkotika familjerelaterade, kulturella och omgivningsrelaterade faktorer att uppmärksamma, utreda och behandla, 28 min. Annika Jacobsson, lektor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 5. Alkohol och graviditet screening och kort intervention, 19 min. Eva-Karin Envall, barnmorska, Riskbruksprojektet, Statens folkhälsoinstitut. 6. Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga, 30 min. Kerstin Agnetun, barnmorska och Elisabeth Danielsson, barnmorska, Göteborg. 7
Föreläsning 1 Hjärnans utveckling och sårbarhet, och 2 Alkohol och narkotika under graviditeten effekter på fosterutvecklingen Hugo Lagercrantz ger i sin föreläsning en illustrativ skildring av hur hjärnan bildas och organiseras. Detta för att ge en förståelse och kunskap om hjärnans känslighet under hela fosterutvecklingen och även efter födseln. Hjärnans Big Bang i form av ett explosionsartat bildande av hundra miljarder nervceller och miljontals synapser per minut är enligt Hugo Lagercrantz ett lika stort mysterium som universums uppkomst. Fostrets hjärna är aktiv och reagerar relativ tidigt på känselintryck och från vecka 27-32 utvecklas de synapser som möjliggör för cellerna att kommunicera med varandra. Hjärnans känslighet gör att för tidigt födda barn behöver skyddas från stimuli och behöver lugn och ro för en gynnsam utveckling. I samband med födseln får barnet ett högt påslag av stresshormoner som väcker barnet och hjärnans funktioner. Utvecklingen fortsätter därefter under hela uppväxten och sociala faktorer har stor påverkan på densamma. Några stadier som Hugo Lagercrantz belyser är; social interaktion, minne, språkutveckling, medvetande, empati, inlärning och beslutsförmåga. Alkohol och droger kan under hela fosterutvecklingen påverka och störa hjärnans utveckling. Magnus Landgren följer upp med att visa på vilket sätt påverkan sker och vilka effekter, främst alkohol, har under fosterutvecklingen. Inledningsvis talar han emellertid om en perceptuell blindhet, om att vi inte ser det som vi inte är mottagliga för att se. Överfört på aktuellt område kan den egna inställningen till alkohol eller till personer med missbruksproblematik, påverka hur vi agerar till exempel i relation till gravida kvinnor/föräldrar. Det kan också vara så att vi kan se, men ändå inte tar till oss, tecken på en riskabel alkoholkonsumtion. Om en gravid kvinna dricker passerar alkoholen enkelt alla kroppens biologiska membran. På cellnivå under fosterutvecklingen påverkas bland annat celldelningen, hur celler sitter ihop och hur de signalerar, förekomsten av fria radikaler, tillväxtfaktorer och genuttryck. Fostrets hjärna utvecklas under hela graviditeten och skadepanoramat av alkohol styrs av tidpunkten för exponering. Alkoholens breda påverkan på hjärnans funktioner omfattar till exempel omdöme, känsel, syn, minne, motorik/ koordination, belöning, motivation och vilja. De narkotiska preparaten har inte samma breda skadepanorama som alkoholen, men är för den skull inte ofarliga. Narkotika under graviditeten kan orsaka abstinens hos barnet vid födsel. Fetalt alkoholsyndrom, FAS: Tillsammans med kunskap om att modern druckit alkohol under graviditeten omfattar FAS tre delar: Störd tillväxt (längd och/eller vikt) Ansiktskaraktäristika Hjärnskada - centrala nervsystemet (negativ påverkan bland annat på kognition, motorik, social förmåga, inlärning, utveckling) Andra alkoholrelaterade diagnoser: Fetala alkoholeffekter FAE, Fetala alkoholspektrumstörningar FASD. Uppgifter om antalet alkoholskadade barn är osäkra, delvis beroende på den perceptuella blindheten som leder till en oförmåga att se dessa barn och därmed också att korrekt diagnosticera. 8
Frågor att fundera över Kan det finnas en perceptuell blindhet för alkohol- eller drogbruk inom den verksamhet du arbetar på? Vilken inställning har du själv till alkohol? Tror du att din egen relation till alkohol på något sätt påverkar ditt bemötande gentemot kvinnor med riskabla/skadliga alkoholvanor? Vilken kunskap, och i vilket skede bör kunskap om effekter av alkohol/narkotika förmedlas till den gravida kvinnan? Vem bör förmedla denna kunskap? Har alla som behöver det på din ort/upptagningsområde adekvat kunskap om alkohol/narkotikaskador? Skulle biologiska alkoholmarkörer, ex CDT och B-PEth, vara obligatoriska inom MHV? Har du stött på barn med FAS/FAE? Vilken beredskap har ni inom BHV att upptäcka om ett barn har skador på grund av alkohol- eller narkotikabruk under graviditet? Vilka tecken uppmärksammas, vilka tester görs? 9
Föreläsning 3 Det ofödda barnet gravida missbrukande flickor inom tvångsvård deras egna tankar och funderingar, och 4 Kvinnor och alkohol/narkotika familjerelaterade, kulturella och omgivningsrelaterade faktorer att uppmärksamma, utreda och behandla Eva Robertsson tar upp frågor om barnmorskans roll för gravida kvinnor med ett uttalat alkohol- eller narkotikaberoende. Hon betonar vikten av att utgå från barnet och att även kvinnor med ett beroende vill sina barns bästa. Få situationer i livet gör kvinnor med missbruksproblem så motiverade till förändring som graviditeten. Men livet i missbruk kolliderar med livet som gravid. Genusperspektiv och maktrelationer synliggörs, inte minst i relation till myndigheter. Gynekologiska undersökningar och förlossning kan väcka undanträngda minnen och känslor utifrån erfarenheter av våld, sexuella övergrepp och utsatthet. Det självförakt många bär kan återspeglas i en försvarsattityd alternativt tystnad. Detta gör bemötandet, lyhördhet och det sätt undersökningar genomförs, extra viktigt. Att ge tydlig information och kunskap till kvinnan ger henne kontroll över vad som händer i kroppen, den kommande förlossningen och vad som i övrigt sker inom och omkring henne, vilket i sin tur påverkar självkänslan. Den blivande pappan, som många gånger själv har ett missbruk, måste också involveras. Inom tvångsvården för missbrukare finns en Praxismodell, en konkret och praktisk plan som omfattar graviditeten, förlossningen, stöd och kontakt därefter. Det är viktigt att lokalt ha liknande modeller/handlingsplaner där berörda instansers roller och samarbete tydliggörs, baserat på en helhetssyn. Annika Jacobsson ger ett genusperspektiv på alkohol- och drogbruk. Förutom biologiska skillnader finns skillnader mellan könen i normer, attityder och anledningar till att dricka. En historisk syn på alkohol i relation till könsroller hänger delvis kvar än idag. Nedanstående tabell illustrerar 1900 års synsätt (Eriksen S, 2000). Alkoholkonsumtion relaterad till uppfattningar om könsroller Alkoholkonsumtion Kvinnlig roll Manlig roll Nykterhet Drickande Stark Ren, feminin och hedervärd Svag Lössläppt och liderlig Svag Impotent och kraftlös Stark Robust och manlig I studien Kvinnor och alkohol i Göteborg (WAG), med drygt 600 unga kvinnor i svarsgruppen, framkom som vanligaste skäl till att dricka alkohol; avslappning, de blev mindre blyga/mer självsäkra, mindre sexuellt hämmade, de fick roligare och att de drack för att glömma bekymmer/muntras upp. Kvinnor som löper risk att utveckla alkoholproblem är de som dricker ofta och som samtidigt upplever att alkohol gör det lättare att somna, att de av alkohol blir gladare vid nedstämdhet, att smärtor lindras och att de arbetar bättre. Bland kvinnor med alkoholproblem beräknas femtio procent leva med en man med alkoholproblem. Motsvarande siffra är att tio procent av män med alkoholproblem lever med en kvinna som också har problem. Det är viktigt att uppmärksamma våld i nära relationer där alkohol- eller drogmissbruk förekommer. 10
Frågor att fundera över En gravid kvinnas alkohol- eller drogbruk kan ses utifrån tre perspektiv: det sociala, det medicinska och kvinnans perspektiv. Är de konkurrerande perspektiv eller kan de finnas samtidigt? Finns det fler? Man talar ofta om en helhetssyn. Vad lägger ni in i det begreppet? Det finns beskrivet olika kulturer inom social omsorg och hälso- och sjukvård, med likheter respektive olikheter i förhållningssätt och gällande lagar som styr. Samtidigt förväntas man samarbeta och samverka i en mängd frågor. Diskutera vilka förutsättning som råder lokalt hos er. Vilka skillnader/likheter anser du det finns i synsätt på en kvinna respektive en man som dricker för mycket alkohol? Har det skett en förändring över tid eller är det oförändrat? Bra eller dåligt? Vad har du för tankar om kvinnor som missbrukar alkohol eller droger? 11
Föreläsning 5 Alkohol och graviditet screening och kort intervention, och 6 Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Eva-Karin Envall inleder med budskapet att alkoholskador hos barn till följd av moderns alkoholkonsumtion går att förebygga till 100 procent. En förutsättning är att man tidigt kommer i kontakt med den gravida kvinnan och att frågor om alkoholvanorna finns med redan i det första samtalet. Så gott som alla av de gravida kvinnorna i Sverige besöker mödrahälsovården vilket ger en unik möjlighet till intervention. Som redskap i samtalen finns: AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) De tio frågorna besvaras med fokus på kvinnans alkoholvanor tiden innan graviditet. TLFB (Time Line Follow Back) Är ett redskap att kartlägga aktuell alkoholkonsumtion, görs med fokus på det väntade barnet. MI Motiverande samtal Används med fördel i samtalen med de gravida kvinnorna. Det finns ingen säker riskfri mängd alkohol under graviditeten och berusningsdrickande medför särskilda risker. Om en kvinna med riskabla alkoholvanor identifieras är kontakten med barnhälsovården viktig. Kerstin Agnetun och Elisabeth Danielsson åskådliggör i form av rollspel ett samtal med en gravid kvinna. Där åskådliggörs användandet av Meny-Agenda, det vill säga att tillsammans med kvinnan inledningsvis identifiera områden som ska diskuteras. Där finns redan de obligatoriska ABCD-områdena; Alkohol, Borttagande eller bevarande av mediciner, Cigaretter/tobak och Droger, som i samtalet kompletteras med kvinnans egna frågeområden, vilket i rollspelet var kostvanor och fostervattenprov. Med denna struktur är det kvinnan som styr i vilken ordning teman tas upp, hon får tid att tänka efter, kan förbereda sig och det leder till mindre överraskningar i samtalet. I samtalet illustreras också användningen av AUDIT och TLFB. Utan att göra någon värdering av alkoholkonsumtionen ställs frågor i motiverande samtalsstil som Vad vet du om alkohol och graviditet? Får jag berätta för dig vad som händer med barnet om du dricker alkohol under graviditeten? Vid mödra/barnhälsovårdsteamet i Haga/Göteborg, för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn, sker arbetet i ett tvärprofessionellt team med barnmorska, BVC-sköterska, undersköterska/assistent, gynekolog, barnläkare, psykiatrisjuksköterska, kurator/socionom och psykiater. Arbetet förutsätter nära samarbete, förtroendefulla relationer, tillit till varandras kompetens och samverkan internt och externt. 12
Frågor att fundera över - struktur/organisation/samverkan Hur ser det lokalt ut hos er? Vilka rutiner finns för att tidigt uppmärksamma om en kvinna använder alkohol/narkotika med risk för det väntade barnet? (Avser MHV, socialtjänst andra instanser) Används den föreslagna strukturen med tidigt första besök, formulär och samtal i motiverande anda? Vilka bör involveras om en gravid kvinna fortsätter att bruka alkohol eller narkotika? Finns det rutiner för hur kontakter ska tas mellan berörda parter? Finns det resurser att tillgå för att stötta gravida kvinnor med särskilda behov? Vilka, vad i så fall? Används strukturerade handlingsplaner? I vilket skede blir BHV informerade/delaktiga? När och hur kontaktas socialtjänsten? På vilket sätt sätts barnets behov i centrum? I vilken grad involveras papporna till det väntade barnet? Är det självklart att pappornas alkohol- eller drogvanor diskuteras? Har det någon betydelse om barnet fötts eller inte? I vilket sammanhang ställs frågor om kvinnan utsatts för våld? Vad händer om en gravid kvinna kommer berusad till akutmottagningen efter att till exempel ha skadat sin fot? Finns det någon handlingsberedskap/rutin? Vad händer om ni misstänker att föräldrar till ett litet barn har ett missbruk/beroende? Ser det olika ut om misstanken väcks inom förskolan, inom socialtjänsten, i sjukvården eller vid besök på barnhälsovården? Sker det någon samverkan mellan olika verksamheter? Finns det/behövs det ett lokalt nätverk? Vilka bör ingå och vilken legitimitet ska de personer som ingår ha? Är det något som kan utvecklas, förbättras, ändras? Frågor att fundera över - anmälningsplikt Hur hanterar ni inom respektive verksamhet anmälningsplikten om ni misstänker att ett barn far illa (SoL 2001:453, se bilaga 1) I Offentlighets- och sekretesslagen (OSL 2009:400, se bilaga 2) finns särskilda bestämmelser då barn är involverade. Hur sker förmedlingen av information mellan verksamheter hos er? Frågor att fundera över - etik Hur hanteras den konflikt som kan uppstå mellan respekten för kvinnans behov av och rätt till integritetsskydd, samt fostrets behov av att växa upp under drogfria förhållanden. Finns det en sådan konflikt? Är det någonsin etiskt försvarbart att argumentera för abort? I vilket läge, under vilka omständigheter, bör det beslutas om tvångsvård för en gravid kvinna? Vems ord väger tyngst hälso- och sjukvårdens, socialtjänstens, kvinnans? 13
Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) 14 kap. /Rubriken upphör att gälla U:2011-07-01/ Anmälan om missförhållanden Rubrik 2010-06-04 gm SFS 2010:429, ikraft 2011-07-01, överg.best. Bilaga 1 14 kap. /Rubriken träder i kraft I:2011-07-01/ Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (2003:407). 14
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 25 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m. Sekretessbrytande bestämmelser Bilaga 2 12 Sekretessen enligt 1, 2 andra stycket och 3-5 hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. 13 Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretess enligt 1 inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område. 15
Litteraturtips Alkohol, graviditet och barns utveckling. Statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Barnmorskans guide för samtal om alkohol. Statens Folkhälsoinstitut www.fhi.se En bra start. Statens Folkhälsoinstitut (Information till blivande föräldrar) www.fhi.se Barnmorskors kompetens, en resurs i behandling? Erfarenheter från LVM och LVU vården vid Lunden. Statens institutionsstyrelse, SiS, Allmän rapport 2005:8 www.vardguiden.se /Tema/Gravid/Livsstilsfragor/Alkohol/ Presentationerna av Annika Jakobsson och Eva Robertsson innehåller egna referenslistor Bilaga 3 16
AUDIT Här är ett antal frågor om dina alkoholvanor. Vi är tacksamma om du besvarar dem så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller för dig. Bilaga 4 Med ett standardglas menas 50 cl folköl 33 cl starköl 25 cl stark starköl 12 15 cl vin 8 cl starkvin 4 cl sprit hur gammal är du? år q man q kvinna 1. Hur ofta dricker du alkohol? 2. Hur många standardglas (se exempel) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 1 gång i månaden 2 4 gånger 2 3 gånger 4 gånger/vecka Aldrig eller mer sällan i månaden i veckan eller mer q q q q q 1 2 3 4 5 6 7 9 10 eller fler q q q q q 3. Hur ofta dricker du sex sådana standardglas eller mer vid samma tillfälle? 4. Hur ofta under det senaste året har du inte kunnat sluta dricka sedan du börjat? 5. Hur ofta under det senaste året har du låtit bli att göra något som du borde för att du drack? 6. Hur ofta under senaste året har du behövt en drink på morgonen efter mycket drickande dagen innan? 7. Hur ofta under det senaste året har du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grund av ditt drickande? 8. Hur ofta under det senaste året har du druckit så att du dagen efter inte kommit ihåg vad du sagt eller gjort? 9. Har du eller någon annan blivit skadad på grund av ditt drickande? 10. Har en släkting eller vän, en läkare (eller någon annan inom sjukvården) oroat sig över ditt drickande eller antytt att du borde minska på det? Mer sällan än en Dagligen eller Aldrig gång i månaden Varje månad Varje vecka nästan varje dag q q q q q Mer sällan än en Mer sällan än en Ja, men inte under Dagligen eller Aldrig gång i månaden Varje månad Varje vecka nästan varje dag q q q q q Mer sällan än en Dagligen eller Aldrig gång i månaden Varje månad Varje vecka nästan varje dag q q q q q Ja, men inte under Dagligen eller Aldrig gång i månaden Varje månad Varje vecka nästan varje dag q q q q q Mer sällan än en Dagligen eller Aldrig gång i månaden Varje månad Varje vecka nästan varje dag q q q q q Mer sällan än en Dagligen eller Aldrig gång i månaden Varje månad Varje vecka nästan varje dag q q q q q Ja, under Nej det senaste året det senaste året q q q Ja, under Nej det senaste året det senaste året q q q har du besvarat alla frågor? tack för din medverkan! Översatt och bearbetat av professor Hans Bergman vid Karolinska Institutet.
TLFB-formulär Bilaga 5 Time Line Follow Back graviditetsvecka 1 20 Namn Ålder Veckodag Graviditetsvecka Dag 0 Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 18
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se www.skl.se/kunskaptillpraktik Layout: SKL FS Grafisk Produktion 2011