BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 UNGERN

BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 UNGERN BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 1

Befolkning 9 797 561 2017 Antal jordbruksföretag 491 330 2013 Lantbruksföretag med djur 312 430 2013 Antal ekologiska producenter 1 971 2015 Medelareal 11 Area km 2 93 000 Utnyttjat jordbruksareal 5 346 450 hektar 2015 Avkastning höstvete 5,46 ton 2017 Avkastning raps 2,56 ton 2017 Avkastning korn 5,28 ton 2017 Pris maltkorn 13,92 Euro/100 kg 2016 Pris vete 12,77 Euro/100 kg 2016 Pris raps 35,29 Euro/100 kg 2016 Antal nötkreatur 138 000 2016 Antal köttproducenter 1 250 2013 Antal mjölkkor 244 000 2016 Antal mjölkproducenter 3 980 2013 Antal modersuggor 255 000 2016 Antal grisproducenter 28 790 2013 Antal tackor 801 000 2016 Antal lammproducenter 17 700 2013 Källa: Eurostat databas (http://c.europa.eu/eurostat/data/database) 2 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

Landet med agrar potential Jordarna i Ungern tillhör världens bästa men omvandlingen från småskaligt jordbruk till bärkraftiga enheter går långsamt. Brist på arbetskraft är en bidragande faktor. Före 1990 fick privatpersoner inte äga jordbruksmark i Ungern eftersom Sovjetunionens ideologi innebar att staten ägde allt. Sovjetunionen såg dock till att bygga upp stora enheter där ortsbefolkningen kunde arbeta, så kallade kollektivjordbruk. När landet demokratiserades påbörjade Ungern arbetet med att gå från planekonomi till marknadsekonomi. Jordbruksmarken lämnades tillbaka till privatpersoner utefter hur ägandet såg ut på 1940-talet, vilket innebar att den delades upp i miljontals småtegar. Sedan dess pågår en omstrukturering där små deltidsjordbruk läggs ner och köps upp av större lantbruk. Nästa stora steg var när Ungern gick med i EU 2004. EU har hjälpt till att göra Ungern mer konkurrenskraftigt och effektivt, inte minst ute på de olika lantbruksföretagen som kunde börja investera i nyare och bättre teknik. Jordarna i Ungern tillhör de bästa i världen. Hög markanvändning låga löner Av landets 9,3 miljoner hektar brukas ungefär 58 procent, antingen som odlad mark eller betes/ängsmarker. Det finns en lång tradition av jordbruks- och livsmedelsframställning som i mångt och mycket bidrar till landets inkomster. Det är dock först de senaste fem åren som den agrara näringen på allvar blivit en stor post i landets totala ekonomi. En bidragande faktor till jordbrukets utveckling är strukturrationaliseringen. Under de senaste tre åren har 12,3 procent av de privatägda företagen försvunnit och marken har tagits över av större och mer bärkraftiga enheter. Småjordbruk som brukat mindre än en hektar har i stor utsträckning lagts ned och medelarealen per jordbruk är idag 11 hektar. Jordbruks- och livsmedelsindustrin anställer allt mer folk. Ett problem är dock att många ungrare tar anställning utomlands där de får bättre betalt. I dagsläget ligger medellönen i Ungern på knappt 500 euro i månaden. Medelåldern för lantbrukare i Ungern är 56 år och antalet yngre lantbrukare minskar hela tiden. Största grödorna inom växtodling De fem största grödorna 2016 var majs, vete, korn, solrosor och raps. Vad gäller de hortikulturella grödorna är tomater, paprika, vattenmeloner, morötter och gröna ärter de största grödorna sett till skördad kvantitet. Dessutom odlar man frukt på över 90 000 hektar. Det beror delvis på att landets alkoholindustri slukar stora mängder frukt för tillverkning av spriten palinka, med en flerhundraårig tradition i Ungern. Palinka görs på jästa frukter, främst päron, plommon, aprikos och äpple. Den ekologiska arealen är väldigt liten då det saknas efterfrågan på ekoprodukter. De låga lönerna anses vara en bidragande faktor. Lantbrukarna tror inte att ekologiska BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 3

produkter kommer att öka särskilt mycket den närmaste framtiden. Lokalproducerad mat är inte ett begrepp som används eftersom många på landsbygden har fortfarande egna djur för sin försörjning. Grisen stor på animaliesidan Inom animalieproduktionen står gris- och slaktkycklingsnäringen tillsammans för 91 procent av den totala djurproduktionen i Ungern. På grund av höga priser konsumeras det bara 3 4 kilo nötkött per person och år i landet. I Ungern finns det cirka 29 000 grisgårdar, men antalet minskar stadigt. 2003 fanns det 430 000 modersuggor, idag är siffran nere på 255 000. Hårdare konkurrens och import från andra länder har pressat de ungerska lantbrukarna. Andra faktorer som påverkar grisbönderna är hårdare lagar kring gödselhantering och markarrenden. I december 2016 låg produktionspriset på slaktsvin på 15,41 kronor per kilo, en ökning med 26 procent jämfört med året innan. Minskningen av antalet grisar i Ungern har gjort att importen av livdjur ökat. Ungern är därmed beroende av import för att klara efterfrågan på fläskkött. Antalet levande födda kultingar i Ungern är knappt 12 stycken och antalet avvanda per kull är drygt 10 stycken. Mjölkproduktionen stiger Mjölkproduktionen i Ungern har ökat med sju procent mellan 2012 och 2016. Konsumtionen i landet ökar också. Ungern är till 80 procent självförsörjande på mjölk. Norbert Kiss. 4 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

Resten importeras, men importen minskar något varje år. Mjölkavkastningen per ko ligger på knappt 6 000 liter. Trots en hårdare konkurrens på mjölkmarknaden ökar invägningen och 2016 låg den på cirka 1,6 miljoner ton. Däremot sjunker koantalet. År 2003 fanns det 333 000 mjölkkor i Ungern, idag är siffran nere på 244 000. Medelbesättningen har under samma tid ökat från 14 till 61 kor per besättning. Ukraina stort orosmoln Lantbrukarna i Ungern ser med viss oro på framtiden. Oron gäller dels politiken i Ungern, dels konkurrensen från andra länder i öst, till exempel Ukraina. Man ser Ukraina som ett lågkostnadsland som enbart är intresserat av att producera billiga livsmedel. Detta upplevs vara ett allvarligt hot mot den inhemska produktionen. Lönerna i Ungern måste höjas för att befolkningen ska kunna prioritera inhemska kvalitetslivsmedel istället för billiga utländska varor. Lantbrukarna är även beroende av arbetskraften från Ukraina och skulle de få en bättre levnadsstandard minskar möjligheten att få tag i personal därifrån. Av samtliga lantbrukare som besöktes hade ingen några lån samtidigt som de inte avsåg att utveckla företagen vidare utan var nöjda med storleken i dagsläget. Peng farm, växtodling och animalieproduktion Peng farm ägs och drivs av Paul Kiss. gården ligger cirka 10 mil öster om Budapest i byn Újszilvás. Paul började bygga upp sitt företag 1989 1990, direkt efter att Sovjetunionen släppte taget om landet. Han brukar ungefär 1 200 hektar mark med grödor som vete, majs, raps, solrosor, korn och lusern för foder. Paul äger 250 hektar, resterande 950 hektar arrenderas av 40 olika markägare. Utöver växtodlingen finns en produktion med 120 suggor och 350 nötdjur. På gården finns 36 anställda varav två är vakter för att skydda mot inbrott. Paul tycker att det är svårt att hitta bra och kompetent personal. Sedan EU-inträdet 2004 har det både blivit bättre och sämre, anser han. Stöden är bra men med stöden följer även många regler om hur han ska driva gården. I framtiden ser Paul ett särskilt hot från Ukraina, eftersom det är ett stort jordbruksland med låga produktionskostnader. Paul har i dagsläget inga planer på att ytterligare utöka verksamheten utan är nöjd med driften som den är idag. Räntan är låg men ett bristande förtroende för staten gör att investeringarna hålls på en låg nivå. Med en bra affärsplan är det dock inga problem att få lån. Ur en ekonomisk synvinkel anser Paul att företaget inte gått runt utan stöd från EU. Veteskördarna ligger på runt 8 ton per hektar och vinsten per hektar pendlar mellan 2 000 och 3 000 kr. Arrendekostnaden för högkvalitativ jord ligger på mellan 1 900 och 2 200 kronor per hektar. Suggorna slaktas på det lokala slakteriet. I snitt får de 13 14 kultingar per kull. Szilvás Hús, slakteri Szilvás hus är den lokala slaktaren i samma by som Peng farm. Ägaren Laszlo Toth, som har en bakgrund som slaktare på ett statligt slakteri, startade sitt slakteri BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 5

1990. Laszlo har utvecklat slakteriet efterhand med enbart eget kapital. Hans dotter har hand om det administrativa arbetet på slakteriet. Filosofin är att utveckla med eget kapital och inte göra sig beroende av andra aktörer. Slakteriet behövde för första gången ta lån vid EU-inträdet år 2004. Nya regler och lagar ställde högre krav på säkerhet, hygien och arbetsmiljö, vilket resulterade i stora merkostnader. Sedan EU-inträdet har konkurrensen ökat vilket har bidragit till sämre resultat för slakteriet. Andra större slakterier har fått ekonomisk hjälp från staten vilket har resulterat i obalans på marknaden. Man slaktar bland annat gris, får, nöt, hjort och vildsvin. Grisarna står för den största delen av omsättningen. 90 procent av slakten utgörs av grisar och man slaktar cirka 6 500 grisar per år. Det finns inga planer på att utveckla slakteriet. Just nu har de full beläggning och är nöjda med det. Merparten av de djur som köps in kommer från lokala bönder. Tidigare köptes en del djur in från privatpersoner som hade grisarna i trädgården, men det systemet har praktiskt taget försvunnit idag. En del av nötdjuren köps dock fortfarande in från privatpersoner men volymen är relativt låg. Slakteriet hyr sju butiker där de enbart säljer sina egna charkprodukter. De arbetar med 300 500 distributörer varav huvuddelen finns i Budapest. Slakteriet bistår själv med transporter till de olika butikerna. Mycket av nötköttet går på export till andra EU-länder. Totalt arbetar 42 personer på slakteriet varav 13 i butikerna. För att få maximalt ekonomiskt utbyte per djur tas allt som går att sälja omhand. Bolyhos and Son, palinkadestilleri Palinka är en 50-procentig alkoholhaltig spritdryck som är mycket populär i Ungern. Drycken framställs av destillerade jästa frukter som plommon, äpple och aprikos. Hos Bolyhos destilleri köps alla frukter in från Ungern. Destilleriet är ett familjeföretag och tillhör de fem största i Ungern. Man tillverkar runt 140 000 liter palinka per år. Genom åren har Bolyhos fått många utmärkelser, främst för den fina kvaliteten på produkterna. På gården finns ett litet palinkamuseum, en gårdsbutik samt en stor uteservering som är öppen under sommarhalvåret. Destilleriets största konkurrenter är privatpersoner som bränner egen palinka. Det är legalt att bränna hemma för privat bruk. Däremot får privatpersoner inte sälja spritdrycken till andra privatpersoner. Vodkan är en stor konkurrent i butikshyllan eftersom palinkan är dubbelt så dyr. Priset på frukten till palinkan trissas upp ytterligare när efterfrågan är hög, till exempel från konservindustrin. Historien började 1993 då det var svårt att hitta palinka av god kvalitet. Efterfrågan var medioker men familjen bestämde sig ändå för att bygga ett destilleri. Tanken var att framställa en palinka av mycket hög kvalitet, men det dröjde runt tio år innan kvaliteten gick hem. Idag ökar försäljningen med ungefär tre procent per år. Nästan all dryck som framställs säljs inom landet, en mycket liten del går på export till Australien och Vietnam. Bolyhos medger att de inte är särskilt duktiga på att marknadsföra sina produkter och försöker hitta nya vägar för att bli bättre på det. Tillsammans med några andra producenter har de bland annat gjort en marknadsun- 6 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

Bolyhos. dersökning och med hjälp av resultatet ska Bolyhos styra utvecklingen åt rätt håll. I framtiden finns det inga planer på att växa ytterligare utan tanken är att vässa det som redan finns tillgängligt. Företaget har inga lån och har som ambition att inte låna kapital. Det är ont om arbetskraft och för att behålla arbetskraften och kompetensen som redan finns har destilleriet höjt lönerna med cirka 40 procent de senaste åren. Medellönen på företaget ligger på ungefär 8 000 kr per månad. Mezöfalvai Rt, växtodling och mjölk Mezöfalvai är en växtodlings- och mjölkgård cirka 1,5 timmer söder om Budapest. Gården driver knappt 7 800 hektar varav växtodlingen bedrivs på 6 300 hektar. Sedan vi besökte gården 2005 har antalet anställda minskats med 45 personer och uppgår nu till 201. De största grödorna är vete, fodermajs och höstraps. Sedan EUinträdet har lönsamheten för mjölkproduktionen blivit allt sämre och trots EU-stöd är vinstmarginalen låg. Gården tror inte på ökad lönsamhet vid omställning till ekologisk mjölkproduktion eftersom efterfrågan är låg. Snabbkalkyl mjölk: Produktionskostnad: 3,33 kronor/kilo Intäkt från mejeri: 3 kronor/kilo Resultat: 0,33 kronor/liter Resultat inklusive EU-stöd: 0,16 kronor/ liter BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 7

För varje produktionsgren finns det en driftsledare med uppgift att styra produktionen samt det operativa arbetet. Gårdens vd Tibor anser att EU är för byråkratiserat och att allt i slutändan handlar om pengar. På senare år har lönekostnaderna ökat och Tibor är bekymrad över hur svårt det är att locka arbetskraft till lantbruksbranschen. För att lyckas som lantbrukare måste man ha mycket kunskap och vara ödmjuk inför sitt yrke, menar Tibor. Ekonomi, miljömedvetenhet och hållbarhet i produktionen är tre nyckelfaktorer för att lyckas i framtiden. Mezöfalvai har en köttdjursbesättning på cirka 1 000 djur med raser som Hereford och Charolais. Djuren betar på marker som är obesprutade och fria från konstgödsel. Köttet går på export till länder inom EU samt till Turkiet och Ryssland. Företaget försöker anpassa försäljningen av kött till köpare i t.ex. Turkiet där de i större utsträckning föredrar halalslaktat kött. Företagen som besöktes och deras resultat omräknat i SEK Omsättning Vinst före skatt Peng Farm, växtodling och animalieproduktion 38 miljoner 3 miljoner Szilvás Hús, slakteri 18,4 miljoner 475 tkr Bolyhos and Son, palinkadestilleri 32 miljoner 4,1 miljoner Mezöfalvai Rt, växtodling, mjölkproduktion, utsädesproduktion och köttdjursproduktion 148,5 miljoner 13,2 miljoner 8 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

UNGERN BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 9

Allt innehåll i denna LRF Konsult, skribenterna och angivna fotografer. Bilderna har tagits av våra utsända lantbruksekonomer, med undantag av dessa: Polenbilder (Torbjörn Esping/Agris Media) Tyskland (Mikael Gianuzzi/Agris Media) Ungernbilder (Henrik Dammberg/Agris Media) Frankrikebilder (Anna Trenning-Himmelsbach) Danmarkbilder (Fredrik Thunberg/Agris Media) Belgienbilder (Jonatan Jacobsson/Agris Media) Storbritannien en av bilderna (Härje Rolfsson/Agris Media) Irland (Härje Rolfsson/Agris Media) Projektledare: Hanna Andersson, LRF Konsult Redigering: Agris Media Grafisk form: Sjö & Berg, Stockholm Tryck: Ljungbergs, Klippan, januari 2018 Upplaga: 1 000 ex, ISBN nr: 978-91-980762-1-9 Pris 100 kr inkl moms