Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24 Utgivare: Länsstyrelsen Örebro län www.lansstyrelsen.se/orebro Författare: Maria Lindström och Lena Lundkvist Länsstyrelsen Örebro län Layout: Länsstyrelsen Örebro län Foton omslag: Mostphotos Övriga foton: Mostphotos Diarienummer: 405-3578-2015 2

INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 5 2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? 6 2.1 Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? 6 2.2 Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? 10 2.3 Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder 12 2.4 Mäklarstatistik 18 2.5 Vad händer med allmännyttan? 18 2.6 Diskussion 19 3. Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? 21 3.1 Hur utvecklas befolkningen - och hushållen? 21 3.2 Hur ser flyttmönstren ut? 25 3.3 Diskussion 26 4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? 27 4.1 Vilka pendlingsmöjligheter finns inom regionen? 27 4.2 Arbetsmarknadsutsikter 28 4.3 Diskussion 32 5. Finns det bostäder för alla? 33 5.1 Hemlöshet 33 5.1.2 Bostad först 35 5.1.3 Åtgärder för att motverka hemlöshet 35 5.2 Hur tar vi emot nyanlända invandrare i vårt län? 36 5.3 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? 38 5.4 Diskussion 40 6. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? 41 6.1 Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågor? 41 6.2 Hur arbetar Länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? 43 6.3 Diskussion 43 7. Källförteckning 44 7.1 Tryckta och elektroniska källor 44 7.2 Fotografier och tabeller 46 4

1. Sammanfattning och slutsatser I Örebro län färdigställdes totalt 1 200 stycken lägenheter i småhus och flerfamiljshus under år 2014. I tio av länets totalt 12 kommuner färdigställdes bostäder under året. Liksom tidigare år är det den största kommunen Örebro som år 2014 dominerar när det gäller nyproduktion av lägenheter i länet. Örebro stod för 85 procent av nyproduktionen i länet under 2014. Kumla och Askersunds kommuner stod för 4 procent vardera av länets nyproduktion. Bostadsutbudet i Örebro län har totalt sett ökat i jämförelse med tidigare år. Samtidigt bedömer fler kommuner att det råder underskott på bostäder. Av länets 12 kommuner anger sju att det i kommunen som helhet råder ett underskott på bostäder. Av länets befolkning bor ca 80 procent i kommuner med underskott på bostäder i kommunen som helhet. Åtta kommuner anger att de har underskott på lägenheter i centralorterna/innerstaden. Tio kommuner bedömer att det behövs fler bostäder under de kommande fem åren, samtliga ser ett behov av hyresrättslägenheter. Sju av kommunerna har underskott på bostäder för ungdomar, beroende på brist på små och billiga bostäder. Tre av dessa har även underskott på studentbostäder. Majoriteten av länets kommuner har balans på bostadsmarknaden för särskilda boendeformer för äldre. Folkmängden i länet har ökat med 2 755 invånare till 288 150 invånare år 2014. Örebro kommuns befolkningstillväxt motsvarar drygt 73 % av länets befolkningsökning. Endast Hällefors kommun och Nora kommun visar på en minskad folkmängd. Befolkningstillväxten i länet kan främst förklaras av ett positivt flyttningsnetto från utlandet. Fördelningen mellan olika åldersgrupper i länet år 2014 var totalt sett ungefär den samma som år 2009 och framåt. Andelen personer i 0-17 år i stort sett oförändrad medan andelen personer 18-64 har fortsatt att minska något de senaste åren. Andelen personer i 65 år och äldre har fortsatt att öka i länet. Tio av länets kommuner har en överenskommelse med Länsstyrelsen angående flyktingmottagande år 2015. Alla kommuner utom en tog emot fler flyktingar än överenskommet år 2014. Nio kommuner har ett underskott på bostäder för nyanlända. Åtta kommuner har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. De största utmaningarna för bostadsmarknaden i Örebro län är fortfarande: att andelen personer över 65 år ökar att det är stor inflyttning från utlandet att det råder brist på hyresrättslägenheter. Samtliga utmaningar för bostadsmarknaden ställer krav på kommunernas bostadsförsörjning, kapacitet och beredskap. Sammantaget ställer detta krav på en god framförhållning i kommunerna för att kunna möta de behov och den efterfrågan som finns och som kommer att finnas på bostadsmarknaden framöver. 5

2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? 2.1 Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? I bostadsmarknadsenkäten har kommunerna gjort en bedömning av läget på bostadsmarknaden. Kommunerna tar bland annat ställning till frågor om det råder balans eller obalans på den lokala bostadsmarknaden och vilka upplåtelseformer som behöver tillkomma. Balans eller obalans på bostadsmarknaden I samband med 2015 års bostadsmarknadsenkät omformulerades frågan om läget på bostadsmarknaden för att den bättre skulle spegla situationen i respektive kommun. Fram till år 2013 besvarade kommunerna frågan om de ansåg sig ha brist, balans eller ett överskott på bostäder. Från och med 2015 års enkät bedömer istället kommunerna om det råder balans eller obalans på respektive kommuns lokala bostadsmarknad 1. Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är en fråga om tolkningar och bedömningar. För att det ska råda balans på en bostadsmarknad ska bostadsbeståndet möta efterfrågan och behovet inom kommunen. En bostadsmarknad i obalans kännetecknas av att det finns ett underskott eller ett överskott av bostäder. För att bättre avspegla marknaden skiljer frågorna på situationen i kommunens centralort och i övriga delar, samt i kommunen som helhet. Bedömningen av läget på bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan länets 12 kommuner. Inom kommunerna skiljer sig ofta bedömningarna om det gäller kommunen som helhet, kommunens centralorter/innerstaden och övriga kommundelar. För att få en förståelse av vad som har hänt på bostadsmarknaden de senaste åren redovisas och jämförs nedan resultatet från bostadsmarknadsenkäterna i januari år 2010-2014. I kommunen som helhet Sju av länets kommuner bedömer i januari 2015 att det i kommunen som helhet råder obalans på bostadsmarknaden genom underskott på bostäder. Lekeberg, Hallsberg, Kumla, Nora och Lindesbergs kommun har angett brist varje år under perioden 2010-2014. Askersunds kommun har under perioden 2010-2013 angett att bostadsmarknaden totalt i kommunen varit i balans, men i januari 2015 bedömdes att det är underskott på bostäder. Två av länets kommuner, Ljusnarsberg och Laxå, bedömer att de har överskott på bostäder totalt i kommunen, vilket kommunerna har angett varje år 2010-2014. I båda kommunerna bedöms balans i centralort men överskott i övriga kommundelar. Degerfors kommun, som tidigare år bedömt ha ett överskott av bostäder totalt sett, bedömer i januari 2015 att läget på bostadsmarknaden är under balans, fortfarande anges dock överskott i övriga kommundelar. Tre av länets kommuner bedömer i januari 2015 att det i kommunen som helhet råder balans på bostäder. 1 Begreppen balans och obalans: Balans innebär att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott. Källa BME 2015 6

Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 Lekeberg Brist Brist Brist Brist Underskott Laxå Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Hallsberg Brist Brist Brist Brist Underskott Degerfors Överskott Överskott Överskott Överskott Balans Hällefors Balans Balans Balans Balans Balans Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Örebro Balans Balans Balans Brist Underskott Kumla Brist Brist Brist Brist Underskott Askersund Balans Balans Balans Balans Underskott Karlskoga Överskott Överskott Balans Balans Balans Nora Brist Brist Brist Brist Underskott Lindesberg Brist Brist Brist Brist Underskott Tabell 1. Bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet 2 Centralorterna/innerstaden Ingen av länets kommuner bedömer i januari år 2015 att det finns ett överskott på lägenheter i centralorterna/innerstaden vilket är en förändring jämfört med tidigare år. Åtta av länets kommuner bedömer att de har underskott på lägenheter i centralorterna/innerstaden, vilket är en kommun fler än tidigare år. Fem av dessa kommuner har angett brist på bostäder under samtliga år 2010-2014. Laxå kommun och Degerfors kommun som tidigare uppgett ett överskott bedömer i januari 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden. Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 Lekeberg Brist Brist Brist Brist Underskott Laxå Överskott Överskott Överskott Överskott Balans Hallsberg Brist Brist Brist Brist Underskott Degerfors Balans Överskott Överskott Överskott Balans Hällefors Balans Balans Balans Balans Balans Ljusnarsberg Balans Balans Överskott Balans Balans Örebro Balans Balans Brist Brist Underskott Kumla Brist Brist Brist Brist Underskott Askersund Brist Brist Balans Balans Underskott Karlskoga Överskott Överskott Brist Brist Underskott Nora Brist Brist Brist Brist Underskott Lindesberg Brist Brist Brist Brist Underskott Tabell 2. Bostadsmarknadsläget i centralorterna/innerstaden 3 Övriga kommundelar Majoriteten av kommunerna bedömer i januari år 2015 att de har balans på lägenheter i övriga kommundelar, vilket majoriteten av länets kommuner har angett de senaste fem åren. Hallsberg och Nora kommun som år 2013 bedömde att bostadsmarknaden var i balans i övriga kommundelar anger i årets bostadsmarknadsenkät att det finns ett underskott på lägenheter. 2 Bostadsmarknadsenkäter 2010-2015 3 Bostadsmarknadsenkäter 2010-2015 7

Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 Lekeberg Balans Balans Balans Balans Balans Laxå Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Hallsberg Balans Brist Brist Balans Underskott Degerfors Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Hällefors Balans Balans Balans Balans Balans Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Örebro Balans Balans Balans Balans Balans Kumla Balans Balans Balans Balans Balans Askersund Balans Balans Balans Balans Balans Karlskoga Balans Balans Balans Balans Balans Nora Balans Balans Balans Balans Underskott Lindesberg Överskott Balans Brist Balans Balans Tabell 3. Bostadsmarknadsläget i övriga kommundelar 4 Läget på bostadsmarknaden för olika grupper I bostadsmarknadsenkäten har kommunerna gjort en bedömning av läget på bostadsmarknaden för grupperna ungdomar 5, studenter samt nyanlända 6. Kommunerna gör även en bedömning av utbudet av särskilt boende för äldre 7 och personer med funktionsnedsättning. En klar majoritet, nio kommuner i länet, bedömer att läget för nyanlända på bostadsmarknaden är i obalans på grund av underskott på bostäder. En majoritet ser även en brist på bostadsmarknaden för ungdomar. I Örebro kommun bedöms ett underskott på bostäder för alla grupper i motsats till Degerfors där bostadsmarknaden bedöms vara i balans. I avsnitt 5.2 samt 5.3 finns en längre beskrivning av bostadssituationen för olika grupper. 4 Bostadsmarknadsenkäter 2010-2015 5 Ungdomar 19-25 år 6 En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. 7 Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. 8

Kommun Ungdomar Studenter Nyanlända Särskilt boende för äldre Personer med funktionsnedsättning Lekeberg Underskott Underskott Underskott Balans Underskott Laxå Underskott Balans Balans Balans Balans Hallsberg Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Degerfors Balans Balans Balans Balans Balans Hällefors Balans Balans Underskott Balans Balans Ljusnarsberg Överskott Balans - - - Örebro Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Kumla Underskott Balans Underskott Underskott Balans Askersund Underskott Underskott Underskott Balans Balans Karlskoga Underskott Balans Underskott Balans Balans Nora Balans Balans Underskott Balans Balans Lindesberg - - Underskott Underskott Underskott Tabell 4. Bostadsmarknadsläget för olika grupper januari 2015 8 Beskrivning av bostadsmarknadsläget i kommunen I Bostadsmarknadsenkäten kan respektive kommun beskriva bostadsmarknadsläget i kommunen närmare. Laxå Sedan 2013 har Laxå kommuns befolkning ökat, främst genom invandring, men också en avstannande utflyttning. Detta gäller främst centralorten. Hallsberg Det finns ett underskott/överskott på vissa bostadsformer i kommunen. I de mindre tätorterna saknas i vissa fall markbostäder (flerbostadshus) samtidigt som tomter står obebodda/obebyggda på andra delar av kommunen. I Sköllersta planeras flerbostadshus som komplement till befintlig bebyggelse medan det i centralorten Hallsberg byggs fler lägenheter som det funnits få av de senaste åren. Degerfors Överskott i Svartå och Åtorp och balans i centrum. Hällefors Statens Bostadsomvandling har nyligen avslutat sitt åtagande att skapa balans på bostadsmarknaden genom att riva några fastigheter. Däremot kan det inom en fem års period bli tal om ett nytt överskott som då kommer resultera i nya rivningar. Örebro Visst underskott i centralorten. Utbyggnadstakten har inte följt efterfrågan de senaste åren, men det finns många byggprojekt som pågår eller som ligger i startgroparna, så gissningsvis når vi balans inom några år. För gruppen studenter upplever vi visst underskott på bostäder men vi tror att balans uppnås de närmsta åren. Askersund Det finns en brist på hyreslägenheter i centralorten som begränsar möjligheten för flyktingar att bosätta sig. Lägenheter finns i viss utsträckning på andra mindre orter inom kommunen. Karlskoga I centrala Karlskoga har det under lång tid varit underskott på bostäder, särskilt lägenheter med hög tillgänglighet. Första nybyggnaden av flerbostadshus (44 lgh) på ca 20 år med inflyttningsår 2014 fylldes omgående, trots avsevärt högre hyresnivå. Underskottet i centrum kvarstår dock. Från år 2012 har överskottet på lägenheter i övriga Karlskoga minskat snabbt hos det kommunala bostadsbolaget KarlskogaHem. Nu råder balans eller underskott även utanför centrala Karlskoga. Privata hyresvärdar har haft balans eller underskott under lång tid (ca 10 år eller mera). Ökad invandring, underskott på lägenheter i Örebro samt ändrade lånevillkor som gör att färre kan köpa villa/brf bedöms vara orsakerna. Nora Framför allt i centralorten råder det brist på hyreslägenheter sedan lång tid. I synnerhet gäller detta för gruppen seniorer +70 år. Bristen innebär även att kommunen har svårigheter att leva upp till avtalet med Migrationsverket om kommunplacerade flyktingar. 8 Bostadsmarknadsenkäter 2010-2015 9

Behov av ytterligare bostäder Tio av länets tolv kommuner bedömer att det kommer att behövas fler bostäder under de kommande fem åren. Degerfors kommun och Ljusnarsberg kommun anger att det inte finns något behov av ytterligare bostäder. Av de tio kommunerna som ser ett behov av lägenheter bedömer samtliga en brist på hyresrättslägenheter. En majoritet av kommunerna ser även en brist på bostadsrätter och äganderättslägenheter. I Hällefors bedöms ett behov av fler stora lägenheter på grund av ökad asylinvandring med stora familjer. Örebro kommun ser ett behov av alla storlekar för att bidra till blandade storlekar i beståndet. I Askersunds kommun byggs hyresrätter för nya på bostadsmarknaden, ungdomar och flyktingar. I kommunen finns mark och intressenter för byggnation av bostadsrätter i attraktiva lägen samt ett utbud av attraktiva tomter för byggnation av småhus. Hallsbergs kommun upplever till skillnad från tidigare behov/efterfrågan på bostadsrätter i kommunen. Historiskt har det varit hyresrätter och villor (äganderätt) som efterfrågats i kommunen. 2010 2011 2012 2013 2014 Hyresrätt 6 7 7 11 10 Bostadsrätt 2 2 1 5 7 Äganderätt 4 3 1 7 7 Tabell 5. Antal kommuner som bedömer behov av viss typ av lägenhet under kommande fem år 9 2.2 Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer årligen statistik för bostadsbeståndet med uppgifter om antalet lägenheter fördelat på flerbostadshus och småhus samt upplåtelseform. För att få en förståelse av vad som har hänt med bostadsutbudet de senaste åren redovisas och jämförs nedan statistik från SCB, för åren 2011-2014. Bostadsutbudet i Örebro län har totalt sett ökat med 874 bostäder år 2014 i jämförelse med år 2013, jämfört med år 2011 har antalet bostäder ökat med 1 025 stycken. Det skiljer sig åt mellan kommunerna i länet med avseende på vilka hustyper som bostadsbeståndet utgörs av. Fördelningen mellan olika hustyper visar att det totalt i länet fanns 139 651 lägenheter, fördelat på 66 616 lägenheter i flerbostadshus och 65 367 lägenheter i småhus och 7 668 specialbostäder 10 år 2014. Sammanlagt fanns det därmed något fler lägenheter i flerbostadshus än småhus år 2014. Samtidigt bestod år 2014 bostadsutbudet i tio av länets kommuner övervägande av lägenheter i småhus. Det är bara två kommuner, Örebro kommun och Karlskoga som har ett bostadsutbud som övervägande består av lägenheter i flerbostadshus. I Örebro kommun finns 18 349 fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus. I Karlskoga kommun finns 163 fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus. Observera att i statistiken från och med år 2013 särredovisas specialbostäder. Specialbostäder omfattar bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. 9 Bostadsmarknadsenkäter 2010-2015 10 Specialbostäder omfattar bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. 10

2011 2012 Flerbostadshus Småhus Totalt Flerbostadshus Småhus Totalt Lekeberg 553 2 643 3 196 553 2 655 3 208 Laxå 887 1 939 2 826 883 1 943 2 826 Hallsberg 2 550 4 706 7 256 2 569 4 714 7 283 Degerfors 1 668 3 167 4 835 1 648 3 166 4814 Hällefors 1 475 2 302 3 777 1 592 2 300 3 892 Ljusnarsberg 960 1 740 2 700 960 1 720 2 680 Örebro 45 538 22 390 67 928 45 858 22 553 68 411 Kumla 4 076 5 238 9 314 4 139 5 260 9 399 Askersund 1 831 3 753 5 584 1 818 3 787 5 605 Karlskoga 7 950 7 119 15 069 7 921 7 132 15 053 Nora 1 632 3 300 4 932 1 626 3 291 4 917 Lindesberg 4 201 7 008 11 209 4 187 7 031 11 218 Örebro län 73 321 65 305 138 626 73 754 65 552 139 306 Tabell 6a. Antal lägenheter efter hustyp år 2011-2012 11 2013 2014 Flerbostadshubostädehubostäder Småhus Special- Totalt* Flerbostads- Småhus Special- Totalt* Lekeberg 505 2 565 82 3 152 521 2 576 82 3 179 Laxå 765 1 964 103 2 832 765 1 961 103 2 829 Hallsberg 2 382 4 656 136 7 174 2 430 4 655 136 7 221 Degerfors 1 552 3 117 213 4 882 1 552 3 126 225 4 897 Hällefors 1 433 2 287 209 3 929 1 365 2 270 226 3 861 Ljusnarsberg 783 1 735 129 2 647 783 1 727 129 2 639 Örebro 40 706 22 595 4 702 68 003 41 031 22 682 5 009 68 722 Kumla 3 954 5 262 244 9 460 3 954 5 270 244 9 468 Askersund 1 558 3 693 251 5 502 1 578 3 713 251 5 542 Karlskoga 7 310 7 147 700 15 157 7 332 7 140 701 15 173 Nora 1 519 3 190 122 4 831 1 530 3 230 122 4 882 Lindesberg 3 758 7 010 440 11 208 3 781 7 017 440 11 238 Örebro län 66 225 65 221 7 331 138 777 66 616 65 367 7 668 139 651 Tabell 6b. Antal lägenheter efter hustyp år 2013-2014 12 11 SCB statistikdatabas 12 SCB statistikdatabas 11

Drygt 90 procent av lägenheterna i småhus i länet är äganderätter. Av lägenheterna i flerbostadshus är 76 procent hyresrätt och nästan 24 procent bostadsrätter. Hustyp Upplåtelseform 2013 2014 småhus hyresrätt 2 633 2 628 bostadsrätt 3 609 3 571 äganderätt 58 965 59 136 uppgift saknas 14 32 Total 65 221 65 367 flerbostadshus hyresrätt 50 604 50 729 bostadsrätt 15 621 15 862 äganderätt 0 0 uppgift saknas 0 25 Total 66 225 66 616 övriga hus 13 hyresrätt 2 758 2 720 bostadsrätt 276 276 äganderätt 0 0 uppgift saknas 21 0 Total 3 055 2 996 specialbostäder hyresrätt 7195 7614 bostadsrätt 53 54 äganderätt 0 0 uppgift saknas 83 0 Total 7 331 7 668 Tabell 7. Antal lägenheter efter hustyp och upplåtelseform år 2013-2014 14 2.3 Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Färdigställda lägenheter Totalt färdigställdes i länet 1200 lägenheter år 2014. Antalet färdigställda lägenheter i länet har ökat sedan 2013. Liksom tidigare år är det Örebro och Kumla kommun som dominerar när det gäller nyproduktion av lägenheter i länet. Även Karlskoga kommun har under 2014 färdigställt fler bostäder än tidigare år. Örebro kommun svarade år 2014 för 85 procent av antalet färdigställda lägenheter i länet som helhet medan Kumla och Karlskoga svarade för ca 4 procent vardera. Samtidigt färdigställdes inte några lägenheter i Laxå och Degerfors. I Hällefors och Ljusnarsberg färdigställdes 2 respektive 1 lägenhet under 2014. 13 Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Källa SCB 14 SCB statistikdatabas 12

2010 2011 2012 2013 2014 Lekeberg 33 10 14 12 22 Laxå 0 5 0 7 0 Hallsberg 3 3 24 6 26 Degerfors 6 11 3 3 0 Hällefors 1 1 0 0 2 Ljusnarsberg 1 0 0 0 1 Örebro 550 424 1125 291 1020 Kumla 71 34 78 57 50 Askersund 6 9 11 26 12 Karlskoga 5 1 6 11 47 Nora 5 8 4 8 10 Lindesberg 4 26 4 2 10 Örebro län 685 532 1269 423 1200 Tabell 8. Antal färdigställda lägenheter år 2010-2014 15 Majoriteten av de färdigställda lägenheterna uppfördes i flerbostadshus, 824 lägenheter i hela länet. Av dessa färdigställdes 721 stycken, drygt 87 procent, i Örebro kommun. I fyra kommuner färdigställdes endast lägenheter i småhus år 2014. Färdigställda lägenheter efter hustyp 1400 1200 1000 småhus flerbostadshus 800 600 400 200 0 2011 2012 2013 2014 Diagram 2. Antal färdigställda lägenheter efter hustyp år 2010-2014 16 15 SCB statistikdatabas 16 SCB statistikdatabas 13

2011 2012 2013 2014 Lekeberg 0 / 10 0 / 14 0 / 12 16 / 6 Laxå 0 / 5 0 / 0 6 / 1 0 / 0 Hallsberg 0 / 3 20 / 4 0 / 6 18 / 8 Degerfors 6 / 5 0 / 3 0 / 3 0 / 0 Hällefors 0 / 1 0 / 0 0 / 0 0 / 2 Ljusnarsberg 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 1 Örebro 320 / 104 966 / 159 157 / 134 721 / 299 Kumla 0 / 34 47 / 31 32 / 25 20 / 30 Askersund 6 / 3 0 / 11 0 / 26 0 / 12 Karlskoga 0 / 1 0 / 6 6 / 5 45 / 2 Nora 4 / 4 0 / 4 0 / 8 0 / 10 Lindesberg 22 / 4 0 / 4 0 / 2 4 / 6 Örebro län 358 / 174 1 033 / 236 201 / 222 824 / 376 Tabell 9. Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus/småhus år 2011-2014 17 Under år 2014 färdigställdes totalt 607 hyresrättslägenheter, 311 bostadsrättslägenheter och 282 äganderättslägenheter i länet. Hyresrätter färdigställdes i sju av länets kommuner, medan bostadsrätter endast färdigställdes i Örebro kommun och Askersunds kommun. Äganderätter färdigställdes i tio av länets kommuner, dvs. i samtliga kommuner som färdigställde lägenheter under 2014. 1400 Färdigställda lägenheter efter upplåtelseform 1200 1000 Äganderätt 800 Bostadsrätt 600 400 Hyresrätt 200 0 2011 2012 2013 2014 Diagram 3. Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform år 2010-2014 18 17 SCB statistikdatabas 18 SCB statistikdatabas 14

Hyresrätt Bostadsrätt 2012 2013 2014 Äganderätt Tot Tot Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Lekeberg 0 0 14 14 0 0 12 12 16 0 6 22 Laxå 0 0 0 0 6 0 1 7 0 0 0 0 Hallsberg 20 0 4 24 0 0 6 6 18 0 8 26 Degerfors 0 0 3 3 0 0 3 3 0 0 0 0 Hällefors 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 Ljusnarsberg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 Örebro 596 408 121 1 125 27 181 83 291 492 308 220 1 020 Kumla 60 0 18 78 32 0 25 57 28 0 22 50 Askersund 6 0 5 11 6 0 20 26 4 3 5 12 Karlskoga 0 0 6 6 6 0 5 11 45 0 2 47 Nora 0 0 4 4 0 0 8 8 0 0 10 10 Lindesberg 0 0 4 4 0 0 2 2 4 0 6 10 Örebro län 682 408 179 1 269 77 181 165 423 607 311 282 1 200 Tabell 10. Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform år 2012-2014 19 Tot Rivning av lägenheter Under åren 2010-2014 revs 157 lägenheter i flerbostadshus i länet. Karlskoga kommun har rivit det största antalet, följt av Hällefors, Degerfors, Örebro och Askersunds kommuner. Övriga kommuner i länet har inte rivit några lägenheter under perioden. Rivningsorsak 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt Rivning p.g.a. 49 32 54 0 0 135 uthyrningssvårigheter Rivning av andra orsaker 0 0 0 22 0 22 än uthyrningssvårigheter Totalt 49 32 54 22 0 157 Tabell 11. Antal rivna lägenheter i flerbostadshus år 2010-2014 20 Förväntad nyproduktion av bostäder I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om kommunens bedömning att påbörja bostäder i flerbostadshus respektive småhus genom nybyggnation eller ändring 21, hinder för ett ökat bostadsbyggande och indikationer på vad som är planerat att byggas under år 2015 och 2016. Enligt bostadsmarknadsenkäten är den förväntade nyproduktionen av bostäder i länet 1 358 lägenheter år 2015 och den bedöms öka till 1 484 lägenheter år 2016, vilket är ett högre antal än tidigare år. Majoriteten av länets kommuner bedömer att den förväntade nyproduktionen kommer att vara högre år 2015 och 2016 jämfört med de senaste åren. 19 SCB statistikdatabas 20 SCB statistikdatabas 21 Innefattar inte uppgifter om ungdomsbostäder, studentbostäder, äldrebostäder, seniorbostäder, trygghetsbostäder och bostäder för personer med funktionsnedsättning, frågor om dem kommer i BME om olika grupper. 15

2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lekeberg 20 16 10 26 21 46 Laxå 6 0 0 4 13 2 Hallsberg 20 40 40 34 34 30 Degerfors 4 0 11 2 5 10 Hällefors 0 0 0 0 11 5 Ljusnarsberg 0 0 0 1 0 0 Örebro 600 500 600 620 920 980 Kumla 70 80 90 110 138 90 Askersund 15 25 20 28 17 60 Karlskoga 20 20 20 30 30 100 Nora 35 10 20 44 40 100 Lindesberg 15 30 10 51 129 145 Örebro län 805 721 821 950 1 358 1 484 Tabell 12. Förväntad nyproduktion av antalet lägenheter år 2011-2016 22 Antalet framtida projekt som förväntas påbörjas under år 2015-2016 varierar mellan kommunerna, mellan huruvida de allmännyttiga bostadsbolagen förväntas att genomföra dem samt mellan olika hustyper och upplåtelseformer. Majoriteten av de bostäder som förväntas byggas i länet under år 2015 och 2016 finns i Örebro kommun. I Ljusnarsberg bedöms ingen nyproduktion ske under samma tid. Även Laxå kommun, Degerfors kommun samt Hällefors kommun förväntar sig låg nyproduktion. Totalt i länet förväntas i första hand lägenheter i flerbostadshus byggas under år 2015-2016, detta motsvarar ca 75 procent. Åtta av länets kommuner förväntar att antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus under 2015-2016 är fler än antalet småhus. Lekeberg, Degerfors samt Hällefors kommun har en förväntad högre produktion av småhus under dessa år. Flerbostadshusen förväntas främst i form av hyresrättslägenheter men även bostadsrättslägenheter. Kommunerna bedömer att de allmännyttiga bostadsbolagen kommer att bygga 461hyresrätter år 2015 respektive 246 lägenheter år 2016, varav majoriteten av dessa kommer att byggas i Örebro, Kumla och Lindesbergs kommun. Antalet nyproduktion av hyresrätter av privata hyresvärdar bedöms till 267 lägenheter år 2015 respektive 426 lägenheter år 2016. År 2016 förväntas 30 kooperativa hyresrättslägenheter byggas i Lindesbergs kommun. Cirka 25 procent av det totala antalet bostäder som förväntas påbörjas under år 2015-2016 är lägenheter i småhus. En majoritet av dessa är eget ägande. I Karlskoga bedöms minst hälften av de nya småhusen utgöra konvertering av fritidshus, med stöd av genomförd eller pågående planläggning med detta syfte. 22 Bostadsmarknadsenkäter 2011 2015 16

2015 2016 Bostäder i Bostäder i Totalt Bostäder i Bostäder Totalt Flerbostadshus småhus Flerbostadshus i småhus Lekeberg 6 15 21 26 20 46 Laxå 12 1 13 0 2 2 Hallsberg 24 10 34 20 10 30 Degerfors 0 5 5 0 10 10 Hällefors 6 5 11 0 5 5 Ljusnarsberg 0 0 0 0 0 0 Örebro 710 210 920 760 220 980 Kumla 90 48 138 50 40 90 Askersund 2 15 17 40 20 60 Karlskoga 10 20 30 80 20 100 Nora 35 5 40 11 5 100 Lindesberg 119 10 129 135 10 145 Örebro län 1 014 344 1 358 1 122 362 1 484 Tabell 13. Förväntad nyproduktion av antalet lägenheter i flerbostadshus respektive småhus år 2015-2016 23 Om man jämför den förväntade nyproduktionen av lägenheter under åren 2011 till 2014 i respektive kommun samt i länet som helhet, med antalet färdigställda lägenheter, visar statistiken att det är svårt för kommunerna att uppskatta hur stor nyproduktionen av lägenheter förväntas bli. Vissa år uppskattas en större nyproduktion jämfört med utfallet av färdigställda lägenheter medan det andra år uppskattas lägre nyproduktion. Totalt för Örebro län förväntades en nyproduktion av 3 297 lägenheter medan 3 424 färdigställdes under åren 2011-2014. 2011 2012 2013 2014 Totalt Örebro län 805 / 532 721 / 1 269 821 / 423 950 / 1 200 3 297 / 3 424 Tabell 14. Förväntad nyproduktion/antal färdigställda lägenheter år 2011-2014 24 Förväntad nyproduktion av specialbostäder Vad gäller specialbostäder finns det indikationer på att det kommer att byggas särskilt boende för äldre i fyra kommuner år 2015-2016. Både i Kumla och Örebro kommun bedöms 50-60 stycken särskilt boende för äldre påbörjas under 2015. Två kommuner, Örebro och Hällefors kommun, har planer att påbörja byggnation av seniorbostäder under år 2015. I Kumla och Degerfors kommun bedöms arbete påbörjas med trygghetsbostäder under år 2015-2016. Fem av länets kommuner bedömer att arbete kommer att påbörjas med särskilda bostäder för personer med funktionsnedsättning (enligt LSS eller SoL) genom nybyggnad eller ändring av byggnad under 2015 eller 2016. Örebro kommun bedömer att arbete kommer att påbörjas med särskilda studentbostäder under perioden 2015-2016. I kommunen planeras cirka 300 studentbostäder tillkomma genom nyeller ombyggnad. 23 Bostadsmarknadsenkäter 2011-2015 24 Bostadsmarknadsenkäter 2011-2015 17

Faktorer som förnärvarande begränsar bostadsbyggandet I Bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. Alla kommuner har i årets enkät uppgett faktorer. De hinder som flera av kommunerna i länet uppger för ett ökat bostadsbyggande år 2015 är olika ekonomiska faktorer så som höga byggkostnader, höga produktionskostnader i förhållande till bostädernas marknadsvärde, finansiering, hårda lånevillkor samt att intresse från privata byggherrar saknas. Olika planeringsförutsättningar och planeringskrav/lagstiftning/riktlinjer uppges också som hinder för ett ökat bostadsbyggande av flera kommuner. De frågor som nämns är strandskydd, buller samt översvämningsrisk. 2.4 Mäklarstatistik Svensk Mäklarstatistik redovisar varje månad prisstatistiken för villor, fritidshus och bostadsrätter i Sverige. Statistiken är framtagen av SCB - Statistiska Centralbyrån, på uppdrag av Svensk Mäklarstatistik och baseras på cirka 80 procent av Sveriges bostadsaffärer som genomförts via fastighetsmäklare. Enligt de senaste mätningarna från Svensk Mäklarstatistik för juni månad år 2015 har priserna på villor i Sverige de senaste 3 månaderna stigit med 5 procent och bostadsrätterna med 6 procent. Detta kan jämföras med Örebro läns prisutveckling där priserna på både villor och bostadsrätter stigit med 5 procent. Årstakten i riket, dvs. ökningen de senaste 12 månaderna ligger på samma nivåer som föregående månad med +11 procent för villor och +12 procent på bostadsrätter. I Örebro län är årstakten +14 procent för villor och +30 procent på bostadsrätter. 2.5 Vad händer med allmännyttan? I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om förändringar i det allmännyttiga bostadsbeståndet. En kommun i Örebro län saknar ett allmännyttigt bostadsföretag. Allmännyttans bostäder i Ljusnarsbergs kommun har från och med 1 januari 2014 överförts till kommunen. Under år 2014 ökade det totala allmännyttiga beståndet i länet med 201 lägenheter. I fyra kommuner varken ökade eller minskade det totala allmännyttiga beståndet. I sex kommuner ökade det totala allmännyttiga beståndet under år 2014. I Karlskoga kommun minskade antalet lägenheter på grund av att lägenheter revs. Det finns skillnader mellan kommunerna med avseende på om allmännyttan planerar att sälja, har sålt eller köpt ytterligare lägenheter till sitt bostadsbestånd. Enligt bostadsmarknadsenkäten har ingen av länets tolv kommunerna planer på att minska allmännyttans bostadsbestånd genom försäljning av lägenheter 2015. Under år 2014 såldes 6 lägenheter i länet ur allmännyttans bostadsbestånd. Tre av dessa såldes i Örebro kommun och var lägenheter som byggts och hyrts ut med så kallad Hyrköpsmodell, dvs. hyresgästen har möjlighet att först hyra lägenheten i 2 år för att sedan köpa loss sin lägenhet mot en förutbestämd köpeskilling. Motiv till försäljning till övriga lägenheter, 3 lägenheter i Kumla kommun, var att göra det möjligt för fler att äga sin bostad. 18

Generellt sett har allmännyttan i länet under år 2014 enbart köpt ytterligare 1 lägenhet till sitt bostadsbestånd. I sju kommuner utökades under år 2014 antalet lägenheter i allmännyttan, med totalt 315 stycken, genom nyproduktion. Totalt sett har antalet lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsbolagens bestånd minskat kraftigt under perioden 2010-2014. Enligt bostadsmarknadsenkäten fanns det i länet 197 lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet i januari år 2015, jämfört med 523 i januari år 2010 vilket är en minskning med 326 lägenheter. Minskningen har skett i samtliga kommuner i länet under femårsperioden. De största förändringarna har skett i Laxå, Karlskoga, Degerfors och Hallsbergs kommun, i vilka antalet lediga lägenheter har minskat kraftigt och mer än halverats. 2010 2011 2012 2013 2014 Lekeberg 12 12 2 0 4 Laxå 50 44 62 35 15 Hallsberg 93 72 55 40 42 Degerfors 35 48 30 48 32 Hällefors 15 30 15 9 7 Ljusnarsberg 27 47 30 - - Örebro 62 11 33 13 20 Kumla 15 18 8 6 2 Askersund 10 11 10 18 0 Karlskoga 172 127 71 55 68 Nora 15 15 17 3 1 Lindesberg 17 20 12 13 6 Örebro län 523 455 345 240 197 Tabell 16. Antal lediga lägenheter i allmännyttan (januari år) 25 I länet finns totalt 197 outhyrda lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag 1 januari 2015. Askersunds kommun saknar outhyrda lägenheter. Laxå kommun uppger att outhyrda lägenheter är ett problem. I Hällefors kommun och Kumla kommun kan det under 2015-2016 bli aktuellt att riva bostäder. Vad som är orsak till att uthyrningsbara lägenheter inte är uthyrda eller att lägenheter planeras rivas är bland annat bristande efterfråga, minskad befolkning, för stora renoveringsbehov och att fastigheterna är under reparation. 2.6 Diskussion Antalet bostäder har ökat i länet år 2014, samtidigt anger sju kommuner att de har ett underskott på lägenheter. Länet har en fortsatt befolkningsökning. I kommuner med underskott på lägenheter borde en stabil eller ökande folkmängd medföra ett ökat behov av nyproduktion. I de sju kommuner som uppgav att de totalt sett har underskott på bostäder beräknar samtliga nyproduktion av lägenheter. Under år 2014 färdigställdes 1 150 lägenheter i dessa kommuner, majoriteten uppfördes i form av lägenheter i flerbostadshus. Även majoriteten, 76 procent, av 25 Bostadsmarknadsenkäter 2010-2014 19

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 de bostäder som förväntas påbörjas i samma kommuner under år 2015-2016 är lägenheter i flerbostadshus. Tio av länets tolv kommuner bedömer att det behövs fler bostäder under de kommande fem åren. Degerfors kommun och Ljusnarsberg kommun anger att det inte finns något behov av ytterligare bostäder. Av de tio kommunerna som ser ett behov av lägenheter bedömer samtliga ett underskott på hyresrättslägenheter. En majoritet av kommunerna ser även ett underskott på bostadsrätter och äganderättslägenheter. Bostadsutbudet i länet består av totalt 139 651 lägenheter fördelat på 66 616 lägenheter i flerbostadshus, 65 367 lägenheter i småhus och 7 668 specialbostäder år 2014. Bostadsutbudet i tio av länets kommuner består övervägande av lägenheter i småhus. Bara i två kommuner, Örebro och Karlskoga, är antalet lägenheter i flerbostadshus fler än i småhus. Antalet färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus har ökat markant sedan 2010. Totalt färdigställdes 1 200 lägenheter under 2014. Liksom tidigare år dominerar Örebro kommun och svarade för 85 procent av antalet färdigställda lägenheter. Kumla och Karlskoga svarade för ca 4 procent vardera. Ingen kommun har rapporterat rivning av lägenheter. Den förväntad nyprodukton av lägenheter är dubbelt så stor 2016 jämfört med år 2010. Majoriteten av dessa förväntas byggas i Örebro kommun. Totalt förväntas i första hand lägenheter i flerbostadshus byggas under 2015-2016, motsvarande ca 75 procent. Åtta kommuner förväntar att antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus är fler än i småhus. Tre kommuner har en högre förväntad produktion av småhus. 1600 1400 1200 1000 800 600 Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Förväntad nyproduktion av lägenheter 400 200 0 Diagram 4. Förväntad nyproduktion av lägenheter samt färdigställda lägenheter 1999-2016 26 26 Bostadsmarknadsenkäter 1999-2015 (förväntad nyproduktion), SCB 1999-2014 (färdigställda lägenheter) 20

3. Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? 3.1 Hur utvecklas befolkningen - och hushållen? Befolkningsutvecklingen i Örebro län har under de senaste åren varit stark och folkmängden har ständigt ökat. Under början till mitten på 1990-talet hade länet en stark befolkningsutveckling, vilken bröts år 1994. Från år 1994 och fram till och med år 2001 fortsatte länet att förlora invånare, men denna trend vände och de senaste åren har länet haft en stark befolkningsutveckling. För att få en förståelse av hur befolkningsutvecklingen har sett ut de senaste åren redovisas och jämförs nedan statistik från SCB år 2010-2014. Totalt sett har folkmängden i länet ökat med 2 755 invånare under år 2014 till 288 150 invånare. Befolkningstillväxten i länet kan till stora delar förklaras av ett positivt flyttningsnetto från utlandet på 2 757 personer år 2014. Befolkningstillväxten förklaras även av ett fortsatt positivt födelsenetto. Från att länet har haft ett negativt födelsenetto sedan mitten på 1990-talet har det skett ett trendbrott. Under år 2014 föddes 3 323 personer medan 2 818 personer avled under samma tidsperiod, vilket ger ett positivt födelsenetto på 505 personer. 2010 2011 2012 2013 2014 Folkmängd 280 230 281 572 283 113 285 395 288 150 Folkökning 1 348 1 342 1 541 2 282 2 755 Födda 3 266 3 297 3 208 3 249 3 323 Döda 2 929 3 027 3 002 3 093 2 818 Samtliga inflyttningar 9 054 9 366 9 669 10 583 11 268 Samtliga utflyttningar 8 049 8 274 8 341 8 457 9 072 Tabell 17. Folkmängd och förändringar för Örebro län år 2010-2014 27 Örebro län under de senaste åren haft ett fortsatt negativt flyttningsnetto mot övriga Sverige, dvs. fler personer flyttar från Örebro län till övriga Sverige än antal personer som flyttar till länet. Flyttningsnettot mot övriga Sverige var år 2014 minus 561 personer i länet, vilket är en ökning av flyttningsnettot mot övriga Sverige jämfört med åren 2010-2013. 2010 2011 2012 2013 2014 Övriga Sverige - 261-41 - 520-289 -561 Utlandet 1 266 1 133 1 848 2 415 2 757 Totalt 1 005 1 092 1 328 2 126 2 196 Tabell 18. Flyttningsnetto för Örebro län år 2010-2014 28 Örebro kommun visar år 2014 på en befolkningstillväxt med 2 019 personer jämfört med folkmängden år 2013, vilket motsvarar drygt 73 % av länets befolkningsökning. Endast Hällefors kommun och Nora kommun visar på en något minskad folkmängd. Detta kan jämföras med åren 2010-2012 då sex till åtta kommuner visade på sjunkande folkmängder. Övriga kommuner hade år 2014 en relativt stabil eller ökande folkmängd. 27 SCB statistikdatabas 28 SCB statistikdatabas 21

2010 2011 2012 2013 2014 Lekeberg 7 134 7 223 7 298 7 289 7 363 Laxå 5 686 5 622 5 552 5 580 5 664 Hallsberg 15 275 15 248 15 283 15 267 15 315 Degerfors 9 641 9 551 9 477 9 500 9 531 Hällefors 7 220 7 140 6 988 6 982 6 936 Ljusnarsberg 4 931 4870 4 848 4 875 4 913 Örebro 135 460 137 121 138 952 140 599 142 618 Kumla 20 456 20 510 20 738 20 904 21 016 Askersund 11 278 11 134 11 011 11 096 11 119 Karlskoga 29 668 29 616 29 631 29 728 30 054 Nora 10 447 10 429 10 356 10 399 10 352 Lindesberg 23 034 23 108 22 979 23 176 23 269 Örebro län 280 230 281 572 283 113 285 395 288 150 Tabell 19. Antal invånare per kommun år 2010-2014 9 Folkmängd i länet, andel per kommun år 2014 Askersund 4% Lindesberg Nora 8% 4% Karlskoga 10% Kumla 7% Lekeberg 3% Laxå 2% Hallsberg 5% Degerfors 3% Hällefors 2% Ljusnarsberg 2% Örebro 50% Diagram 4. Folkmängd i länet, andel per kommun år 2014 29 29 SCB statistikdatabas 22

2010 2011 2012 2013 2014 Lekeberg 11 89 75-9 74 Laxå -100-64 -70 28 84 Hallsberg 40-27 35-16 48 Degerfors -68-90 -74 23 31 Hällefors -113-80 -152-6 -46 Ljusnarsberg -124-61 -22 27 38 Örebro 1 454 1 661 1 831 1 647 2 019 Kumla 242 54 228 166 112 Askersund -29-144 -123 85 23 Karlskoga -74-52 15 97 326 Nora 104-18 -73 43-47 Lindesberg 5 74-129 197 93 Örebro län 1 348 1 342 1 541 2 282 2 755 Tabell 20. Folkökning per kommun år 2010-2014 9 Vad det gäller fördelningen mellan könen fanns det år 2014 totalt sett fortsatt något fler kvinnor än män i länet, vilket det även fanns i riket som helhet. Under se senaste åren har samtliga tolv kommuner i länet haft ungefär samma procentuella fördelning mellan könen, där andelen män har varit något högre i majoriteten av länets kommuner. Generellt sett är det något fler kvinnor i de till folkmängden största kommunerna i länet, medan andelen män är något högre i de till folkmängden mindre kommunerna i länet. Folkmängd Därav andel (%) Medelkvinnor män 0-17 18-64 65- ålder år år år Hela riket 9 747 355 50,0 50,0 20,4 60,0 19,6 41,2 Örebro län 288 150 50,1 49,9 20,2 58,8 21,0 41,8 Askersund 11 119 49,4 50,6 18,1 54,5 27,4 46,1 Degerfors 9 531 48,8 51,2 17,4 56,3 26,3 45,8 Hallsberg 15 315 49,0 51,0 19,8 57,8 22,4 43,3 Hällefors 6 936 48,9 51,1 16,3 55,0 28,8 46,7 Karlskoga 30 054 50,0 50,0 19,0 56,6 24,4 44,0 Kumla 21 016 49,9 50,1 23,2 57,6 19,2 40,3 Laxå 5 664 48,4 51,6 16,9 55,0 28,1 47,0 Lekeberg 7 363 48,1 51,9 22,1 56,3 21,6 42,0 Lindesberg 23 269 49,3 50,7 19,6 56,8 23,6 43,5 Ljusnarsberg 4 913 47,5 52,5 16,1 55,9 27,9 47,2 Nora 10 352 50,4 49,6 19,5 54,5 26,0 44,7 Örebro 142 618 50,8 49,2 21,0 61,2 17,8 39,6 Tabell 21. Andel kvinnor/män i procent samt andel invånare per ålderskategori i procent år 2014 9 23

Totalt sett var fördelningen mellan olika åldersgrupper i länet år 2014 ungefär den samma som år 2009 och framåt. Andelen personer i gruppen 18-64 år har fortsatt att minska något de senaste åren, medan andelen personer i 65 år och äldre har fortsatt att öka i länet. År 2014 bestod länets befolkning till 20,2 procent av personer i 0-17 år, till 58,8 procent av personer i 18-64 år samt till 21 procent av personer i 65 år och äldre. Andelen personer i 0-17 år respektive i 18-64 år var något lägre i Örebro län jämfört med i hela riket år 2009-2014, medan andelen personer i 65 år och äldre var drygt en procentenhet högre i Örebro län än riksgenomsnittet. Liksom tidigare år är det Örebro kommun som år 2014 har störst andel personer i arbetsför ålder, medan Kumla kommun har fortsatt störst andel unga personer i åldern 0-17 år. Hällefors och Laxå kommun har störst andel äldre personer i åldern 65 år och äldre. 24

Personer 3.2 Hur ser flyttmönstren ut? Under hela 2000-talet har länet sammantaget haft ett positivt flyttningsnetto, dock har de lokala variationerna varit relativt stora. 2500 Flyttningsnetto Örebro län 2000 1500 1000 Flyttningsnetto Örebro län 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 5. Flyttningsnetto Örebro län år 2010-2014 30 År 2014 flyttade totalt 11 268 personer till länet, 7 753personer från övriga Sverige respektive 3 515 personer från utlandet. Samtidigt flyttade totalt 9 072 personer från länet, 8 314 personer till övriga Sverige och 758 personer till utlandet. Sammanfattningsvis innebär detta ett flyttningsnetto för länet på totalt 2 196 personer. I förhållande till övriga Sverige uppvisar Örebro län ett negativt flyttningsnetto på 561 personer, medan länet uppvisar ett positivt flyttningsnetto på 2 757 personer från utlandet. Elva av länets tolv kommuner hade totalt sett ett positivt flyttningsnetto år 2014, endast Nora kommun hade ett negativt flyttningsnetto. Fyra av länets kommuner hade ett positivt flyttningsnetto från det egna länet och tre kommuner från övriga Sverige. Samtliga kommuner i länet hade ett positivt flyttningsnetto från utlandet. Av de elva kommuner som hade ett positivt flyttningsnetto år 2014 hade sju av kommunerna ett negativt flyttningsnetto inom det egna länet. Karlskoga och Örebro kommun hade ett positivt flyttningsnetto från både det egna länet, övriga Sverige samt utlandet. 30 SCB statistikdatabas 25

2013 2014 Egna Övriga Utlandet Totalt Egna Övriga Utlandet Totalt länet Sverige länet Sverige Lekeberg 2-23 11-10 51-14 13 50 Laxå -38-52 162 72-78 -75 264 111 Hallsberg -57 30 33 6 18-4 61 75 Degerfors 4 19 35 58-33 78 31 76 Hällefors -34-25 109 50-40 -55 110 15 Ljusnarsberg -10-107 216 99-74 -250 405 81 Örebro 185 189 753 1 127 284 254 719 1 257 Kumla 70-45 47 72-20 -33 62 9 Askersund 6 6 134 146-63 -121 227 43 Karlskoga 43-65 222 200 196 13 200 409 Nora 17 26 19 62-25 -23 35-13 Lindesberg -188-242 674 244-216 -331 630 83 Örebro län 0-289 2 415 2 126 0-561 2 757 2 196 Tabell 22. Flyttningsnetto år 2013-2014 31 3.3 Diskussion En fortsatt ökande folkmängd i länet kan medföra ett behov av ytterligare lägenheter beroende på om inflyttande invånare väljer att bosätta sig i en kommun med balans, underskott eller överskott på lägenheter. Sju av länets tolv kommuner angav i januari 2015 att de totalt sett hade ett underskott på lägenheter. Av dessa hade sex kommuner en befolkningsökning och ett positivt flyttningsnetto. De två kommuner som totalt sett uppgav att de hade överskott på lägenheter hade år 2014 en befolkningsökning och ett positivt flyttningsnetto. Av de tre kommuner som angav att de totalt sett hade balans på lägenheter hade två kommuner en befolkningsökning och ett positivt flyttningsnetto år 2014, medan Hällefors hade en befolkningsminskning trots ett positivt flyttningsnetto. Ett positivt flyttningsnetto från utlandet samt ett positivt födelsenetto kan ställa krav på bostadsutbudet bland annat vad gäller upplåtelseform och storlek. En minskning av unga och personer i arbetsför ålder samt en ökning av personer i 65 år och äldre kan även det medföra förändrade krav på bostadsutbudet. 31 SCB statistikdatabas 26

4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? 4.1 Vilka pendlingsmöjligheter finns inom regionen? Örebro län är till ytan ett relativt litet län vilket innebär att pendlingsavstånden inom länet är relativt små. Från Örebro stad når man i stort sett alla större tätorter i länet på ungefär en timmes bilkörning. Arbetspendlingen i länet är starkt koncentrerad till och från Örebro. Betydande pendling sker också i relationen Örebro - Stockholm. Genom länet går två europavägar, E18 och E20, samt ett utbyggt järnvägsnät i både öst-västlig som nord-sydlig riktning. Kollektivtrafiken i länet utgörs främst av buss- och tågtrafik. Samtliga centralorter i länets kommuner har en utbyggd busstrafik, åtta av länets kommuner har tillgång till någon form av tågtrafik och en av länets kommuner har en flygplats med reguljär- samt chartertrafik. Enligt bland annat Region Örebro län och flera av kommunernas översiktsplaner utgör kollektivtrafiken ett viktigt verktyg för den regionala utvecklingen och för arbetsmarknadsregionen. Kollektivtrafiken ses som en tillgång som ska värnas och förstärkas i länet. Den behöver dock bli mer konkurrenskraftig med bland annat kortare restider för att kunna få fler personer att nyttja den. Restiderna med kollektivtrafik mellan Örebro och länets övriga kommunhuvudorter har förbättrats de senaste åren. Trots de infrastrukturella förutsättningarna sker dock fortfarande majoriteten av resandet med bil. 27

Den geografiska rörligheten inom och utanför regionen underlättas med bättre förbindelser och det blir allt vanligare att arbeta på en annan ort än bostadsorten. In- och utpendlingen i länet har ökat vilket visar på behovet av bra förbindelser. Det är vanligare att pendla ut från länet än att pendla in. År 2013 hade länet totalt sett ett pendlingsnetto på minus 1 180 personer, varav 8 510 inpendlare och 9 690 utpendlare. Majoriteten av utpendlingen från Örebro län var till Stockholms, Västmanlands och Värmlands län. Majoriteten av både in- och utpendlare i länet var män, 62 procent in och 65 procent ut. Även i respektive kommun var majoriteten av in- och utpendlare män. In- och utpendlingen i länets kommuner är varierande och endast tre av tolv kommuner har en positiv nettopendling. Det var Örebro, Karlskoga och Hallsberg som hade fler inpendlare än utpendlare. Resterande nio kommuner hade en större utpendling än inpendling år 2013. Flest antal personer pendlade in till Örebro, Karlskoga och Hallsbergs kommun. Detta samtidigt som flest antal personer pendlade ut från Örebro, Kumla och Hallbergs kommun. Örebro kommun hade år 2013 16 006 inpendlare och 10 950 utpendlare. Statistiken ger dock inte en rättfärdig bild av den totala pendlingen, då antalet personer som pendlar inom en och samma kommun inte finns med i statistiken. Inpendlare Utpendlare Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Pendlingsnetto Lekeberg 333 342 675 941 1 231 2 172-1 497 Laxå 197 471 668 347 478 825-157 Hallsberg 1 404 2 240 3 644 1 420 1 915 3 335 309 Degerfors 367 477 844 930 1 123 2 053-1 209 Hällefors 179 259 438 246 306 552-114 Ljusnarsberg 169 228 397 280 396 676-279 Örebro 6 742 9 264 16 006 4 266 6 684 10 950 5 056 Kumla 1 356 1 860 3 216 2 357 3 249 5 606-2 390 Askersund 281 582 863 823 1 069 1 892-1 029 Karlskoga 1 945 2 297 4 242 945 1 612 2 557 1 685 Nora 301 416 717 855 1 173 2 028-1 311 Lindesberg 1 110 1 202 2 312 1 065 1 491 2 556-244 Örebro län 3 264 5 246 8 510 3 355 6 335 9 690-1 180 Tabell 23. Antal pendlare år 2013 32 4.2 Arbetsmarknadsutsikter Arbetsförmedlingen gör två gånger om året en prognos för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden. Prognosen bygger på intervjuer med privata och offentliga arbetsgivare och presenteras i rapporter för hela riket men även per län. Arbetsmarknadsprognosen för Örebro län visar hur arbetsmarkandsutsikterna ser ut i länet, med avseende på den förväntade 32 SCB statistikdatabas, RAMS 28