TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt

Relevanta dokument
PLATSBUNDEN INNOVATIONSFÖRMÅGA OCH ARBETSKRAFTENS SAMMANSÄTTNING MIKAELA BACKMAN LINA BJERKE SARA JOHANSSON TINA WALLIN SOFIA WIXE

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

MÅNGFALD OCH UTVECKLING AV LÅNGSIKTIGT UTHÅLLIGA INNOVATIONSMILJÖER MIKAELA BACKMAN LINA BJERKE SARA JOHANSSON TINA WALLIN SOFIA WIXE

Tillväxtstudier med individdata

Tillgänglighet, Innovationsprocesser och tillväxt

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Länsstyrelsens länsuppdrag

NÄTVERK OCH DESS BETYDELSE FÖR LOKALA INNOVATIONSMILJÖER LINA BJERKE SARA JOHANSSON

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor

Regionforum 2016: EU:s lägsta arbetslöshet hur kommer vi dit?

Vad sker i dynamiken mellan städer och landsbygder? Platsens betydelse för innovation, förnyelse och tillväxt

Registerdata för integration

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

APRIL Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

Forum förnyelse. Tjänsteskrivelse RJL 2015/1784

Ekonomisk utveckling och fysisk planering

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

OCH BOENDESEGREGATION ARBETSMARKNADSINTEGRATION. Sofia Wixe

Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Lunchseminarium: Forskningsperspektiv på integration och migration. 15 november, 2017

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Googla: gröna kronoberg rapporter

KalmarÖland En smartare landsbygd!

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Regionledningskontoret Regional utveckling Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

INNOVATIONSKRAFT KALMAR LÄN HANDLINGSPROGRAM FÖR ÖKAD INNOVATIONSFÖRMÅGA I KALMAR LÄN

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,

Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

En internationell dimension i vardagspolitiken

Tillväxtstrategi för Halland

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län till slutet av 2016

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013

Regionala matchningsindikatorer Fördjupad analys : Anteckningar från workshop den 9 november

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, våren Fredrik Mörtberg,

Innovation i södra Småland

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Vilket påstående är rätt?

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan

Demografiska statistikområden Ny regional indelning under kommunnivå

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Innovation för ett attraktivare Sverige

De stora lärargrupperna

Utvecklingen av undersysselsatta

En landsbygd i framkant? Landsbygdsutveckling i ett urbaniserat Sverige

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2013

GAMLA UTMANINGAR OCH NYA STRATEGIER. Kraft att utveckla våra landsbygder i ett urbaniserat Sverige

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

NDHC. Nordic Digital Health Center

Läget i Kalmar län 2016

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

Framtida utbildning och arbetsmarknad

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren

m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Nätverksträff Skolmatsakademin Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av september månad 2013

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Inrättandet av två nya Jobbtorg Motion (2016:10) av Johanna Sjö (M)

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Kunskap och kompetens i Jönköpings län Regionala strukturbilder

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Bilaga 1: Den nationella innovationsstrategins områden

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Transkript:

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt

Delprojekt 2: Platsbunden innovationsförmåga och arbetskraftens sammansättning Syftet med delprojektet är att belysa hur arbetsmarknadsrelaterade faktorer påverkar företags förmåga till innovation och förnyelse. Av särskilt intresse är att studera hur mångfald i olika bemärkelser påverkar innovationskraften samt hur tillgänglighetsvillkor på lokala arbetsmarknader kan påverka platsers förmåga till innovation och förnyelse. Särskilt fokus riktas mot förhållandena i Jönköpings län.

Delprojekt 3: Diversitet och utveckling av långsiktigt uthålliga innovationsmiljöer Syftet med delprojektet är att analysera betydelsen av mångfald i det lokala och regionala näringslivet för att innovativa miljöer ska skapas samt hur mångfald påverkar platsers tillväxt och utveckling. Analyserna omfattar också ett tillgänglighetsperspektiv eftersom brist på mångfald i den lokala miljön ibland kan kompenseras av mångfald i den närliggande omgivningen. Särskilt fokus riktas mot förhållandena i Jönköpings län. ----------------------------------------------------------------------------- Mikaela Backman, Lina Bjerke, Sara Johansson, Tina Wallin, Sofia Wixe

Vad är mångfald?

Mångfald Delprojekt 2: Platsbunden innovationsförmåga och arbetskraftens sammansättning (heterogenitet). Delprojekt 3: Diversitet och utveckling av långsiktigt uthålliga innovationsmiljöer. Diversitet, heterogenitet MÅNGFALD! Svenska Akademins ordbok: ett förhållande som är växlande eller varierande och/eller som en generell beteckning för sådant som inom sig uppvisar åtskillnad.

Varför är mångfald viktigt? Social och ekonomisk mångfald är drivkraften bakom tillväxt och innovation (Jacobs, 1969). Mångfald inom företag och i regionen/kommunen/den omgivande miljön ger upphov till nya idéer och ny kunskap som flödar mellan människor och företag, vilket i sin tur ökar innovations- och förnyelseförmågan hos regioner och enskilda företag. Varierat utbud av producenttjänster. Nätverk. Differentierat utbud av arbetskraft. Kreativ och öppen miljö. Attraktionskraft. Tillvaratagande av innovationer och nya idéer. Informationsutbyten och kunskapsflöden!

Att mäta mångfald Tidigare forskning fokuserar på mångfald på produktoch/eller näringsgrensnivå. Vi fokuserar på mångfald i arbetskraften eftersom kunskap överförs mellan människor! Mångfald definieras därmed utifrån vilka egenskaper individerna i företaget/regionen har. Arbetskraften delas upp i olika grupper, baserade på: Kön Ålder Utländsk bakgrund Utbildning Yrke Näringsgrenstillhörighet

Att mäta mångfald Ett entropimått visar hur en population fördelar sig över olika grupper. Andelen av regionens arbetskraft i varje grupp aggregeras till ett viktat medelvärde för regionen som helhet. Kommunen arbetskraft Kvinna Utrikes född -30 år Man Utrikes född -30 år Kvinna Inrikes född -30 år Man Inrikes född 55+ år

Mångfald i kön, utländsk bakgrund och ålder, 2010 Mycket under Under Medel Över Mycket över

Besläktad mångfald Forskning menar att för att mångfald ska ge upphov till kunskapsflöden och ökad innovationsförmåga krävs det att det finns någon typ av kognitiv närhet mellan företag. Kognitiv närhet innebär att individer delar en gemensam kunskapsbas, vilken baseras på t.ex. liknande typ av utbildningsbakgrund, yrkestillhörighet eller näringsgrenstillhörighet. en avvägning måste göras mellan kognitiva avstånd, för att skapa nytt, och kognitiv närhet, för effektiv absorption. Information är värdelös om den inte är ny, men det är också meningslöst om den är så ny att den inte kan förstås. (Noteboom, 2000, fri översättning)

Att mäta besläktad mångfald Andelen av gruppens arbetskraft i varje undergrupp aggregeras till ett viktat medelvärde för gruppen som helhet. Dessa aggregeras i sin tur till ett viktat medelvärde för regionen som helhet. Näringsgrenar, utbildning och yrken. Kommunen arbetskraft Naturvetenskapliga yrken, t.ex. ingenjörer, kemister och statistiker Samhällsvetenskapliga yrken, t.ex. företagsekonomer, jurister och mäklare Pedagogiska yrken, t.ex. högskolelärare, gymnasielärare och speciallärare

Besläktad mångfald i näringsgrenar, 2010 Mycket under Under Medel Över Mycket över

Besläktad mångfald i utbildning, 2010 Mycket under Under Medel Över Mycket över

Besläktad mångfald i yrken, 2010 Mycket under Under Medel Över Mycket över

Den geografiska dimensionen Arbetsmarknadsregioner/kommuner/grannskap? Nyare forskning visar att kunskapsflöden är geografiskt bundna. Mångfald kan även mätas på grannskapsnivå: SAMS = Small Areas for Market Statistics Ca 9200 SAMS-områden i Sverige. Bygger på kommuneras delområden (NYKO) i större kommuner och valdistrikt i mindre kommuner.

Besläktad mångfald i utbildning och yrken på grannskapsnivå, 2011 Utbildning Yrken Mångfald i utbildning Mycket under Under Genomsnitt Över Mycket över sams2011a_sw_region_rveduocc

Tillgänglighet till kunskap Mångfald kan även mätas som utbud av produktionsfaktorer, tjänster eller varor på en viss plats. Vi fokuserar på tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster (KIBS), vilket är ett mått på mångfald i utbud av kunskap som förmedlas via tjänstemarknaden. Tillgänglighet visar möjligheterna till interaktion med olika aktörer i omgivningen, med hänsyn taget till restiden inom och mellan kommunerna i hela landet (DYNLOK). Mindre kommuner har begränsade möjligheter till egen mångfald och kunskapsutbud. Vikten av infrastruktur.

Tillgänglighet till KIBS, 2010 Mycket under Under Medel Över Mycket över

Sammanfattning - Mångfald i Jönköpings län Givet regionens storlek, har Jönköpings län förhållandevis god mångfald. MEN, det finns stora skillnader, både mellan länets delar och gällande olika typer av mångfald. Länet uppvisar relativt hög grad av mångfald i ålder, kön och utländsk bakgrund, samt näringsgrenar och framförallt yrken. Gällande mångfald i arbetskraftens utbildning, samt kunskapsutbud, är mångfalden betydligt mer begränsad.