Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet
När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb, om det finns mat om det är drägligt där dom bor, finns det får och kor och vatten och luft? Kan dom sola sig gratis, finns det blommor och blad? Har dom fläsk och potatis, kan dom ta sig ett bad? Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl men man hoppas att barna ändå får ett glas öl. Hasseåtage
Välfärdsstatsmodeller Effektivt sätt att sammanfatta likheter och skillnader mellan länder och över tid Från marginell till institutionell modell Eller parallellspår, olika varianter av vägar för välfärdskapitalism
Vad är den Nordiska modellen för något? Samhällets institutioner Jämlikhet Modernisering
Brytningstider i socialpolitiken Universalismens genombrott 1930-talets kris och befolkningsfrågan Socialt medborgarskap efter kriget Inkomstrelaterad socialförsäkring Modern familjepolitik Efter krisen med åldrande befolkningar? Varje skede har präglats av politisk mobilisering, strategiskt handlande och koalitionsbildning som svar på strukturförändring
Universella förmåner Inkomstrelaterad socialförsäkring Riktade bidrag till låginkomsttagare Den nordiska modellen Välfärdstjänster -decentraliserade -separerade från kontanta förmåner Individuella sociala rättigheter Skatter Arbetsgivaravgifter Statlig/kommunal skatt Kommunal skatt med statliga subventioner Tvåförsörjar-familjen är modellen
Livscykelprofiler av de lagstadgade trygghetssystemen i tre socialpolitiska modeller 2000 90 Barn Arbetsliv Ålderdom 80 Nordisk 70 60 Korporativ 50 40 Grundtrygghet 30 20 10 0 Procent av industriarbetarlön
Omfördelningsparadoxen Paradoxalt nog så verkar det som att ju mer vi riktar bidragen exklusivt till de sämst ställda, desto sämre blir vi på att faktikskt lyfta dem ur fattigdomen Låt inte de fattiga stå ensamma!
Familjepolitiska modeller Grundtrygghet Statligt korporativ = Manlig familjeförsörjarmodell Nordisk = Tvåförsörjarmodell
Procent 20 Fattigdom bland barn 0-5 år i olika familjepolitiska modeller 1985-2000 18 16 Grundtrygghetsmodell 14 12 10 Manlig familjeförsörjar-modell 8 6 4 Två-försörjarmodell 2 0 1985 1990 1995 2000 Fattigdomsgränsen 50 procent av av ekvivalerad disponibel medianinkomst
Genomsnittlig total fertilitet i olika familjepolitiska modeller Total fertilitet 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 Två-försörjarmodell Grundtrygghetsmodell Manlig försörjarmodell 1,6 1,4 1,2 1,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i fertil ålder (20-44) i olika familjepolitiska modeller Procent 90 80 70 60 50 Två-försörjarmodell Grundtrygghetsmodell Manlig försörjarmodell 40 30 20 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
Jämlikhet och effektivitet Generella system minskar fattigdomsfällor Transaktionskostnader låga med universella system Portabilitet bra för flexibilitet på arbetsmarknaden Investeringar i hälsa och utbildning ger produktiv arbetskraft Stabila institutioner är tillväxtvänliga Programdesign avgör, inte utgiftsnivåerna i sig
Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för de europeiska välfärdssystemen den åldrande befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan generationerna globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna
Detta reser frågor för omfördelningens politiska ekonomi Vilken roll skall lagstadgade system spela för hur vi försäkrar olika risker över livscykeln? Vilka konsekvenser får institutionella val för arbetsutbudet, inkomstfördelningen, genusordningen och normbildningen i samhället? Hur samspelar skattesystemet med andra samhällsinstitutioner?
Socialpolitik för åldrande samhällen Debatten har fått ett ensidigt fokus på pensionsreformer och sparande Hur socialpolitiken interagerar med fertilitet, utbildning och arbetsutbud (den framtida skattebasen) är av avgörande betydelse Vi behöver reformera de sociala trygghetssystemen så att de blir ekonomiskt, socialt och politiskt hållbara
Välfärdsstatsregimer Produktionsregimer Utbildningsregimer Migrationsregimer
Brundtland Rapporten 1987 Vår gemensamma framtid: Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov
Framgångsrik välfärdspolitik måste inte bara vara ekologiskt, utan också ekonomiskt, socialt, och politiskt hållbar
Ekonomiskt hållbar strategi: Incitament; universella förmåner och inkomstrelaterade socialförsäkringar Humankapital; investeringar i utbildning, livslångt lärande Välfärdstjänster som infrastruktur; barnomsorg, äldreomsorg Sysselsättningsmöjligheter; prioriteringar i makroekonomisk politik
Joseph Schumpeter Kapitalismens konstruktiva destruktion - Gamla ineffektiva strukturer bryts ner och ersätts av mer effektiva och välståndsskapande sätt att producera. Den Nordiska modellen som ett socialt och politiskt svar: - Gör också förlorarna till vinnare.
Vad är problemet med den Nordiska modellen? Samhällets institutioner Jämlikhet Modernisering
Rowntrees fattigdomscykel - 100 år sedan Fattigdom låg - hög 10 0 Barndom Ungdom Familj Tomt i huset Ålderdomen
Vår tids fattigdomscykel Fattigdom låg - hög 10 0 Barndom Ungdom Familj Tomt i huset Ålderdomen
Sverige: Andelen barn och ungdomar med ogynnsam utveckling Källa: Socialmedicinska databasen, EpC/Socialstyrelsen
Fattigdom och sociala problem under uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknadsanknytning långt in i framtiden De påverkar faktorer som utbildningsprestationer, hälsa och avvikande beteenden. Effekterna av både utbildningsframgångar och riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en gång gått in i en negativ karriär Utbildningsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livet
Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar och på arbetsmarknaden Och bekämpa riskfaktorerna: låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende
100+ år 90 år 80 år 70 år Sveriges befolkning år 2006 fördelad på ålder och kön Män Kv 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år 75 000 50 000 25 000 0 000 25 000 50 000 75 000
Storstadsregion 2004 2025 2004 2025 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kv Män Kv 40 000 20 000 0 20 000 40 000 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 40 000 20 000 0 20 000 40 000
10 Medianregioner 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2004 2025 2004 Män Kv Män Kv 4 000 2 000 0 2 000 4 000 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2025 4 000 2 000 0 2 000 4 000
10 Svagaste regioner 2004 2025 2004 2025 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kv Män Kv 600 300 0 300 600 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 600 300 0 300 600
Föryngring av arbetsmarknaden 40-talister 100+ 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 40 000 60 000 80 000 kvinnor män 105+ 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 40 000 60 000 80 000 kvinnor män 2005 2015 Baby boom 86-95
Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser.
Fyra hot och en möjlighet
Fyra hot och en möjlighet Hoten 1. Åldrande befolkningar 2. Globaliseringen av ekonomin 3. Ekonomisk kris 4. Politisk handlingsförlamning
Fyra hot och en möjlighet Hoten 1. Åldrande befolkningar 2. Globaliseringen av ekonomin 3. Ekonomisk kris 4. Politisk handlingsförlamning Möjligheten 1. Sociala investeringar
Det gemensamma målet för EU Den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning. Lissabon strategin 2000
EU2020 strategin gör tre prioriteringar Smart tillväxt: kunskaps- och innovationsdriven tillväxt. Hållbar tillväxt: mer resurseffektiv, grön och hållbar tillväxt Inkluderande tillväxt: full sysselsättning och social sammanhållning.
Problem EU 2020 Agenda Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en social investeringsansats Saknas mål för gymnasie- och yrkesutbildning Hållbarhet för sociala trygghetssystem? Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål
Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt
En humankapitalrespons Hur social- och skattepolitik interagerar med fertilitet, utbildning, och arbetskraftsutbud - den framtida skattebasen är avgörande Vi behöver reformera systemen för att öka antalet skattebetalare
sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden
Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg
Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång
Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga
Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga Den lärande ekonomin - företag och anställda behöver ständigt förbättra kompetenser
Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag
Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar
Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar Lärande som en komponent i den europeiska integrationen outnyttjad potential
Social trygghet och inkludering Inkomst trygghet Skyddsnät mot fattigdom Belöna arbetskraftsdeltagande Förbättra matchning Makroeconomsk stabilitet Stödja ekonomisk omstrukturering Bidragsberoende i frånvaro av villkor
Hur ser den ekonomiska livscykeln ut? I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn
600 000 Omfördelningar per capita 2003 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0-100 000-200 000-300 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Nettosparande Inom hushåll Mellan hushåll Genom offentliga sektorn Arbetsinkomster
För fäfot? Nominella kostnadstak och prisindexering vs. försäkringsprincip Valfrihet vs. segregation, no voice Nödvändiga/önskvärda reformer vs. tillit till stabila institutioner Socialpolitik vs.fiskal och yrkesbaserad välfärdspolitik Lokal autonomi vs. socialt medborgarskap Interessebildningen: vart går medelklassen? Invandrarna? Slut på fullsysselsättningspolitik?
Den politiska agendan Socialt medborgarskap Sociala investeringar Social inkludering Socialt kapital Social sammanhållning
Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt
Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras. Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.
Slutsats Vägen till helvetet är asfalterad med god vilja. Det är detaljerna som avgör var vi hamnar
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika?
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien?
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa?
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa.
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa. Men Skandinavien det är alladar!
Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa. Men Skandinavien det är alladar! Blott Norden nordisk välfärd har.
Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa. Men Skandinavien det är alladar! Blott Norden nordisk välfärd har.