ÅRSREDOVISNING 2014
Å RSREDOVISNING 2014 Innehåll Ordförande har ordet... 2 Förvaltningsberättelse Informätion om verksämheten... 3 VBU:s orgänisätion... 4 Viktigä hä ndelser... 5 Omvä rldsänälys... 11 Främtiden... 12 Mä luppfyllelse... 13 Viktigä nyckelomrä den... 18 Ekonomisk o versikt och änälys... 22 Å rets investeringär... 23 Stätistik Ungdomsgymnäsiet... 24 Vuxenutbildningen... 26 Verksämhetsberä ttelser Ho gbergsskolän 1... 27 Ho gbergsskolän 2... 29 Mälmen... 31 Smeden... 33 Stegelbäckens skolä... 35 Gymnäsiesä rskolän... 37 YH, uppdräg... 39 Sfi och lä rvux... 40 Komvux... 42 Känslienheten... 43 Ledningssto d... 44 Personal och hälsobokslut Hä lsä och friskvä rd... 46 Personälstätistik... 47 Finansiella rapporter Resultäträ kning...48 Bälänsrä kning...49 Kässäflo desänälys...50 Redovisningsprinciper...51 Noter och tillä ggsupplysningär...52 Fo rsläg till vinstdisposition...56 Revisionsberättelse... 57-1 -
ORDFÖRANDE HAR ORDET Yvonne Persson, ordf. Fo r ätt klärä konkurrensen frä n friskolor och ändrä kommuner mä ste VBU vid värje tillfä lle kunnä erbjudä releväntä utbildningär äv mycket ho g kvälitet som bä de svärär mot elevernäs o nskemä l och behoven frä n regionens nä ringsliv, men ocksä trivsämmä ärbetsmiljo er, utvecklände ärbetsuppgifter och ett klimät som uppmunträr strä vän efter ätt bli ä nnu bä ttre. Under fo rrä ä ret firäde VBU sitt 20-ä rsjubileum. Det go r oss i däg till ett kommunälfo rbund som kän se tillbäkä pä en lä ng period äv verksämhet inom utbildningssektorn. Det här värit hä ndelserikä ä r med fo r- ä ndringär och utveckling äv orgänisätionsformer, pedägogik och teknik, liksom nä r det gä ller utbudet bä de inom ungdomsgymnäsiet och vuxenutbildningen. En utveckling som skulle hä värit omo jlig utän engägemäng och flexibilitet frä n personäl och elever, en mä lmedveten styrning frä n ledningen och ett äktivt intresse frä n ä gärnä. Å ndä sedän stärten här Roger Stä l värit ordfo rände i VBU:s direktion. Häns engägeräde ärbete här värit en ho rnsten i bygget äv dägens VBU. Efter 20 ä r lä mnär hän nu uppdräget och det blir bländ ännät mitt änsvär ätt fortsä ttä ärbetet med ätt utvecklä VBU, sä ätt vi ä ven i fortsä ttningen kommer ätt värä en utbildningsorgänisätion i toppkläss. Under ä ret som gä tt här VBU kunnät erbjudä ett brett utbud äv verksämhet fo r vä rä elever bä de inom ungdomsgymnäsiet och vuxenutbildningen. I ett lä ngre perspektiv här VBU:s utbildningär fo rmä tt hä vdä sig vä l i de fo rä ndringär utbildningssektorn genomgä tt. Innän friskolornä expänderäde so kte omkring 80 procent äv elevernä frä n Ludvikä och Smedjebäcken gymnäsieutbildning inom VBU medän 20 procent so kte sig till ändrä kommuner. I däg ä r fo rhä lländet 76 procent mot 24, men om ÅBB-gymnäsiet rä knäs in i Vä sterbergslägen fo rblir fo rhä lländet 80 procent mot 20. De senäste ä ren här vi häft ett vikände elevunderläg, men vi kän nu se en stäbilisering och sä smä ningom en liten o kning äv eleväntälet. Vä rä utbildningär stä r sig ällt bä ttre i konkurrensen mot ändrä utbildningsänordnäre. Årets verksamhet Regionens nä ringsliv beho ver kvälificeräd ärbetskräft och det ä r en äv VBU:s uppgifter ätt värä en pärtner i ärbetet fo r ätt ge bä de ungä och ä ldre en mo jlighet ätt skäffä sig den kompetens som beho vs. Det ärbetet fo r- utsä tter stä ndig utveckling äv skoläns egen orgänisätion, men känske främfo r ällt ett nä rä fo rtroendefullt och engägerät sämärbetä med det lokälä nä ringslivet. Det ä r roligt ätt konstäterä ätt intresset fo r ätt vä ljä teknikprogrämmet stä r sig. Regionens tvä Teknikcollege - VBU och ÅBB-gymnäsiet - visär ätt bä de nä ringslivets efterfrä gän och elevernäs intresse hä ller i sig. Vä rdprogrämmet pä ungdomsgymnäsiet här vissä problem och ho sten 2014 gjordes ett nollintäg. Nä r det gä ller vuxenutbildning och Yrkesho gskoleutbildningärnä ä r dock intresset stort. Sämtidigt ä r det viktigt ätt kommä ihä g ätt gymnäsieskoläns uppgifter inte begrä nsär sig till ätt fo rse nä - ringslivet med kompetent personäl. VBU:s utbildningär skä ocksä ge elevernä mo jlighet till personlig utveckling och skäpä fo rutsä ttningär fo r ätt uto vä ett äktivt medborgärskäp. Ekonomiskt uppvisär ä ret ett resultät i bäläns, vilket vi kunnät vä njä oss vid de senäste ä ren. Ofo rutseddä externä kostnäder vä gs upp äv ätt vi kunnä hä llä igen pä de internä kostnädernä. Pä mä ngä omrä den här VBU under det gä ngnä ä ret nä tt de uppsättä mä len, ä ven om betygsnivä n pä Smeden- och Mälmenskolornä inte ä r de vi ärbetät fo r. Under ä ret här T4 permänentäts och VBU ä r i däg en äv 45 gymnäsier i ländet som här stätsbidräg fo r fyrä ä r. I mycket hä rd konkurrens här vi dessutom fä tt mo j- lighet ätt stärtä tvä äv de tre utbildningär vi so kt inom rämen fo r Yrkesho gskolän, vilket ä r ett fäntästiskt resultät. Sämmäntäget kän VBU se tillbäkä pä ett ä r och en epok, som inneburit utmäningär och utveckling. Vä r uppgift i direktionen ä r nu ätt tillsämmäns med elever, personäl, skolledning och sämärbetspärtners inom nä ringslivet byggä vidäre pä den grund som lägts under kommunfo rbundets fo rstä 20 ä r. Yvonne Persson ordfo rände - 2 -
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten Vä sterbergslägens utbildningscentrum, VBU, ä r ett kommunälfo rbund med medlemskommunernä Ludvikä och Smedjebäcken. Ett kommunälfo rbund bildäs nä r kommuner vill sämverkä inom nä got eller nä grä omrä den. Myndighetsuto vningen inom det omrä de dä r sämverkän sker o verlä ts dä till kommunälfo rbundet som blir en egen myndighet. Kommunälfo rbundet VBU leds äv en fo rbundsdirektion som bestä r äv nio ledämo ter, väräv fem kommer frä n Ludvikä och fyrä frä n Smedjebäcken. VBU bedriver utbildning vid skolor i Ludvikä, Smedjebäcken och Grä ngesberg. Medlemskommunernä lä mnär ekonomiskt bidräg till VBU i proportion till hur elevernä frä n respektive kommun vä ljer progräm och utbildning. Årets förbundsdirektion Ledamöter, Ludvika Roger Stä l (S), ordfo rände Kjell Isräelsson (M), 2:e vice ordfo rände Kerstin Frost Erkers (S) Kurt Josefsson (-) Sten G Johänsson (V) Ledamöter, Smedjebacken Hä kän Svensson (S), 1:e vice ordfo rände Fredrik Ro nning (S) Bengt Norrle n (S) Birgittä Gränqvist (M) Förbundets samverkansområde Gymnäsieskolä Gymnäsiesä rskolä Grundlä ggände vuxenutbildning (gruv) Gymnäsiäl vuxenutbildning Yrkesho gskolä Sä rskild utbildning fo r vuxnä (lä rvux) Svenskundervisning fo r invändräre (sfi) Yrkesutbildning fo r vuxnä (yrkesvux) O vrigä utbildningsinsätser frä n grundskole till ho gskolenivä sämt utbildningsinsätser fo r ärbetsmärknäd och nä ringsliv. - 3 -
VBU:s organisation Förbundsdirektion Controller Åndreäs Lundholm Utbildningschef Å ke Sändberg Direktionssekreterare Ulrika Lindquist Ledningsstöd Kanslienheten Högbergsskolan 1 Högbergsskolan 2 Smedenskolan Malmenskolan YH Uppdragsutbildning Stegelbackens skola Vuxenutbildningen Gymnasiesär Marie- Hélène Abrahamsson Håkan Franklin Mats Johnsson Kristina Karlsson Kenth Runnberg Carina Hedström Hammar Bitr. rektor Magnus Hellqvist Bitr. rektor Madeleine Gustavsson Mats Berglund Mats Berglund Bitr. rektor Mourad Elbied Karin Pihlström Andreas Lundholm Lena Risberg Administration Ekonomi Reception/ assistenter Skolhälsovård Arbetsrätt HR IT Information Marknadsföring EK ES HA HU SA Bibliotek I-val Stödcentrum EE IN NA TE VTC Idrott och Hälsa Lokal idrottsprofil RL VO BA BA vux FT FT gysär FT lärling IMIND IMPRE IMPRO IMYRK Uppföljaransvar Komvux Sfi Lärvux Vård- och omsorgscollege Rektorsadm. Schema och systemstöd Uppdragsutbildning Yrkeshögskoleutbild ningar Gymnasiesär Teknikcollege Programförkortningar Övriga förkortningar BÅ EE EK ES FT HÅ HU IN IMIND IMPRO IMPRE IMYRK NÅ RL SÅ TE Bygg- och änlä ggningsprogrämmet El- och energiprogrämmet Ekonomiprogrämmet Estetiskä progrämmet Fordon- och tränsportprogrämmet Händels- och ädministrätionsprogrämmet Humänistiskä progrämmet Industritekniskä progrämmet Individuellt älternätiv Progräminriktät individuellt väl Prepärändutbildning Yrkesintroduktion Näturvetenskäpsprogrämmet Restäuräng- och livsmedelsprogrämmet Sämhä llsvetenskäpsprogrämmet Teknikprogrämmet Grundvux Gysä r Sfi Lä rvux VTC Vux YH Vuxenutbildning pä grundlä ggände nivä Utbildningär fo r ungdomär med utvecklings sto rning Svenskundervisning fo r invändräre Sä rskild utbildning fo r vuxnä Verkstädsteknisk utbildning Vuxenutbildning Yrkesho gskolä - 4 -
Viktiga händelser T4-utbildningen permanentas VBU fick mo jlighet ätt som en äv tio, senäre 20 skolor i Sverige, stärtä fo rso ksverksämhet med ett fjä rde ä r pä teknikprogrämmet. Frä n och med 2015 permänentäs utbildningen och det blir fritt ätt stärtä den. VBU ä r en äv 45 skolor som fä tt stätsbidräg fyrä ä r främä t. Det gä ller 12 elever pä inriktning design och produktutveckling. Det ä rligä verksämhetsbidräget ligger pä 95 000 SEK per elev. Två av tre sökta YH-utbildningar startade VBU här värit lyckosämmä inom Yrkesho gskolän och lyckädes fä stärtä tvä äv tre so ktä utbildningär ho sten 2014, miljo - och VÅ-teknik sämt bryggeriteknik. Som jä mfo relse kän nä mnäs ätt äv 1 186 änso kningär som kom till myndigheten fick 377 godkä nnände, vilket motsvärär en tredjedel. Arbetet med lärarnas arbetsmiljö VBU här tägit ett kräfttäg i ärbetet med en bä ttre ärbetsmiljo. Under en heldäg sämt ytterligäre nä grä konferenstillfä llen här lä rärpersonälen, fäcken och rektorernä ärbetät med ärbetsinnehä ll fo r lä räre, ällt fo r ätt minskä stressfäktorn. Lärs Mälmros och Lenä Lindqvist-Ålbinsson frä n Lä rärnäs Riksfo rbund sämt Märgärethä Jänsson frä n Lä rärfo rbundet här värit ledäre fo r fortbildningen. VBU här tägit främ en modell som kommer ätt änvä ndäs i de fortsättä diskussionernä kring ärbetsinnehä ll och ärbetsmä ngd., vilken kommer ätt utvä rderäs. Nollintag på gymnasieutbildningen vård och omsorg I och med ett mycket lä gt intresse fo r vä rd- och omsorgsprogrämmet vid gymnäsieskolän beslutäde direktionen ätt inte stärtä ä k 1 ho sten 2014. Dä remot ä r intresset fo r VBU:s vuxenutbildning sämt yrkesho gskoleutbildning inom vä rd stort. VBU plänerär ätt ä terigen stärtä progrämmet inom ungdomsgymnäsiet ho sten 2015 och informätion om dettä här getts i grundskolornä och vid gymnäsiemä ssän. Ung Företagsamhet (UF) VBU ärbetär äktivt med UF och främfo rällt vid utbildningärnä i Ludvikä o kär äntälet elever med UFfo retäg. Ho gbergsskolän vid VBU här flest elever i UF -verksämhet i helä Dälärnä, friskolornä inrä knäde. Under februäri vär det UF-mä ssä i Engelbrekt Gälleriä i Ludvikä. Trettiotvä UF-fo retäg häde slägit upp sinä monträr i en tom butikslokäl fo r ätt visä upp och sä ljä sinä produkter eller tjä nster. Dälkullä UF frä n VBU blev Ludvikäs bä stä UF-fo retäg. Elevernä frä n de tre bä stä UF-fo retägen fick visä sinä fo retäg och produkter fo r ett 100-täl fo retägäre i Ludvikä vid en fo - retägärfrukost. Gymnasiemässa 2014 Pä pläts i idrottshällen fänns ällä VBU:s progräm representeräde vid ä rets gymnäsiemä ssä. Monträrnä fylldes äv engägeräde elever som visäde upp väd män kän go rä pä progrämmen och berä ttäde fo r beso kärnä hur det ä r ätt värä elev pä VBU. Uto ver VBU:s progräm fänns ä ven ÅBB industrigymnäsium sämt de progräm som VBU säknär men som finns inom Gysäm-regionen. Ållä elever i ä rskurs nio frä n Ludvikä och Smedjebäckens kommun sämt elever frä n individuellä progrämmet beso kte under dägen mä ssän och pä kvä llen o ppnädes do rrärnä upp fo r fo rä ldrär och ändrä intresseräde. - 5 -
(Forts. från sidan 5) Nystartade samarbetet med University of East London, UEL VBU här inlett ett sämärbete med UEL i London. Sämärbetet innebä r ätt VBU värje ä r kän skickä elever och personäl till skolän fo r ätt till exempel fortsä ttä ärbetä med projekt som män pä bo rjät pä hemmäplän eller studerä nä got inom de forskningsomrä den som bedrivs dä r. UEL kommer ocksä ätt kunnä skickä gä stfo - relä säre till VBU och erbjudä webbfo relä sningär. VBU:s elever kommer ä ven hä mo jlighet ätt lä sä sommärkurser dä r. Humanisterna besökte Bad Honnef Innän ho stlovet ä kte ä rskurs 3 pä humänistiskä progrämmet till Ludvikäs vä nort Bäd Honnef i vä strä Tyskländ. Dä r finns ett ÅBB-kontor och floden Rhen rinner igenom städen. Elevernä bodde i vär sin vä rdfämilj fo r ätt tä del äv det tyskä värdägslivet. Fo rmiddägärnä ä gnädes ä t skolän och pä eftermiddägärnä stod utflykter pä schemät, till Bonn och Ko ln. Museer, bländ ännät ett med rymdtemä, ett som händläde om Tyskländs historiä efter ändrä vä rldskriget och ett pärfymerimuseum i Ko ln dä r den kä ndä pärfymen Eäu de Cologne kommer ifrä n stod pä schemät. Å ven Ko lnerdomen, som ä r Ko lns storä kätedräl fick ett beso k. Skolvalet vid VBU Utfället äv skolvälet här änälyseräts. Ett äv de prioriteräde omrä denä fo r fo rstelä rärnä ätt ärbetä med ä r vä rdegrunden. Det här pläneräts under ho sten och stärtär 7 jänuäri 2015. Årets pedagog i Västerbergslagen I snärt tio ä r här Kärin Sändstro m ärbetät som yrkeslä räre i händelsä mnen pä VBU. I ä r fick hon utmä rkelsen ä rets pedägog i Vä sterbergslägen äv Ludvikä Rotäryklubb. Utbyte med School of Nursing and Medical Thechnology, Kina VBU deltär i ett utbyte med School of Nursing änd Medicäl Technology, Jiänghän University fo r ätt ge elever och personäl en mo jlighet ätt lä rä äv värändrä nä r det gä ller ä ldreomsorg, demens och funktionsnedsä ttningär. Schemät vär fullspä ckät fo r VBUelevernä under de tvä veckor de vär i Kinä. De här bländ ännät beso kt ett second welfäre house som kän jä mfo räs med vä rä demens-/ä ldreboenden, stiftät bekäntskäp med träditionell kinesisk medicin som äkupunktur, beso kä ett hjä rtsjukhus och ett universitet som bedriver vä rd- och sjuksko terskeutbildning. Elever frä n Kinä beso kte VBU under vinterhälvä ret. Estetelevernas kulturmässa Teätertreornä bjo d som vänligt under vä ren pä en vä ldigt underhä llände show dä r Gud berä ttäde fo r publiken hur skev vä rlden här blivit. Publiken fick ä ven dejtingtips frä n ä ngeln Gäbriel. Showen bjo d pä mä ngä skrätt och ho gljuddä äpplä der. Ute i foäje n fick ällä, som häde sämläts, chänsen ätt se en ännorlundä modevisning dä r bildelevernä häde skäpät kreätioner äv ä tervinningsbärä mäteriäl. Runtom i lokälernä pryddes vä ggärnä äv konstverk som fo restä llde ällt frä n myror i stä lträ d till Putin som tittär sig i spegeln. (Forts. på sidan 7) 45% 40% 35% 30% 25% 20% VBU Riket 15% 10% 5% 0% S SD M MP V FP C FI PP KD - 6 -
(Forts. från sidan 6) Samhällsvetenskapsprogrammet till Riga Nä grä lä räre sämt 17 elever frä n sämhä llsvetenskäpligä progrämmet, beteendevetärinriktningen reste till Rigä i Lettländ. Gruppen tittäde pä och blev guidäde i den historiskt beväräde städen. I Rigä finns bländ ännät flerä kyrkor sämt ett museum frä n ändrä vä rldskriget med en del mäteriäl frä n fo rintelsen sämt Europäs sto rstä utomhusmärknäd. Elevernä beso kte ä ven ett bärnhem, en institution fo r funktionshindräde och utvecklingssto rdä bärn och ungä sämt ett fo re dettä fä ngelse frä n KGB-tiden. sämt med i vä rt sämhä lle. Hän nä mnde hur vänligt det ä r ätt män bärä prätär om siffror nä r det kommer till invändring och oftä glo mmer ätt det ä r mä nniskor det händlär om. Hän fo rkläräde ä ven fo r ä ho rärnä ätt det händlär om tur. Ått vi här häft tur ätt fo däs i ett länd som här fred och ytträndefrihet. De som lever i krigshä rjäde omrä den här inte häft tur, utän riktig otur. Hän tog upp vikten äv ätt kommä ihä g ätt vi inte här gjort nä got speciellt fo r ätt fo rtjä nä ätt fo däs hä r och ätt vi här ett gemensämt änsvär fo r ätt se till sä ätt Sverige fortsä tter ätt värä ett o ppet och toleränt länd. VBU-stipendium för goda pedagogiska insatser I ä r häde skolledningen pä VBU exträ svä rt ätt vä ljä vem äv ällä nomineräde som skulle fä 2014-ä rs VBUstipendium fo r godä pedägogiskä insätser. Lo sningen blev ätt priset tredubblädes. De tre lyckligä vinnärnä blev Märie Hjälmärsson pä Smedenskolän, Mägnus Hellqvist pä näturvetenskäpsprogrämmet och Å sä Olenius pä vuxenutbildningen. Diplom och blommor delädes ut i sämbänd med en konferens fo r äll personäl pä VBU. Prispengärnä skä änvä ndäs fo r kompetensutveckling. Det ä r tredje ä ret i räd som stipendiet deläs ut. Bä de elever och personäl kän nominerä lä mpligä pristägäre. EUP, Europeiska Ungdomsparlamentet Representänter frä n EUP här värit pä beso k pä Ho g- bergsskolän fo r ätt diskuterä äktuellä politiskä frä gor som ä r viktigä i sämbänd med EU-välet och fo r ätt vä ckä ett intresse fo r politik hos ungdomärnä. Dägärnä här pläneräts och letts äv fyrä representänter frä n EUP. Deräs sto rstä jobb här värit ätt hjä lpä och vä g- ledä elevernä i deräs ärbete. Vi ä r vä ldigt no jdä med elevernäs insätser de visär ätt de kän ärbetä och uppträ dä som ungä vuxnä, vilket ä r väd vi eftersträ - vär kommenterär Jän Johänsson, lä räre pä sämhä llsvetenskäpsprogrämmet. Hållbar utveckling Meteorologen Pä r Holmgren beso kte VBU fo r ätt berä ttä om klimätet och de fo rä ndringär som skett och fortfärände sker pä vä r jord. Vi ä r 7 miljärder mä n- niskor pä pläneten och vi lever extremt resurskrä - vände. Det endä sä ttet fo r den vuxnä befolkningen ätt lo sä den nuvärände resursbristen ä r ätt stjä lä frä n kommände generätionen, säktä men sä kert fo rsä m- rär vi fo rutsä ttningär fo r er, sä hän och riktäde sig mot den ungä publiken. Besök av integrationsminister Erik Ullenhag Erik Ullenhäg, integrätionsminister i Sveriges regering främ till välet, belyste under sitt änfo rände flerä orä ttvisor som hän tyckte vi mä ste ärbetä gemen- Ny pedagogik på handel- och administrationsprogrammet Under pompä och stä t invigdes den nyä butiken MODE. Händelselevernä i ä rskurs tvä här inrett butiken under ä ret. Nu skä den verkä som o vningsbutik i undervisningen. Det blir ett helt ännät sä tt ätt undervisä pä. Vi kommer ätt kunnä jobbä mycket mer präktiskt med butikskommunikätion och ändrä sä ljfrä m- jände ä tgä rder, vilket innebä r ätt de fä r en bä ttre verklighetsfo ränkring, sä ger Cärinä Kärlsson Flink, händelslä räre och änsvärig fo r butiken. Fo rsä ljningsteknik, produktdemonsträtion, reklämätioner och utveckling äv sä ljkompetensen ä r bärä nä grä äv ingrediensernä som kommer ätt lyftäs främ genom ätt o vä präktiskt i butiken. Besök av Margot Wallström VBU häde beso k äv den svenskä politikern och ä m- betsmännen Märgot Wällstro m. Hon berä ttäde fo r elevernä om sitt engägemäng i FN dä r hon vär Bän Ki- Moons sä rskildä representänt fo r ätt beväkä kvinnors utsättä situätion i krig och ändrä konflikter och hur hennes resor i Ugändä och Sierrä Leone och de utsättä kvinnor hon trä ffäde lä ngs vä gen här pä verkät hennes syn pä dägens sämhä lle. Det här gett henne viljä och drivkräft till ätt ä terigen ge sig in politiken med hopp om ätt kunnä fo rä ndrä sämhä llet till det bä ttre. ESF-projekt Dalalyft avslutat Europeiskä sociälfondens projekt Dälälyft, med VBU som projektä gäre, stärtäde februäri 2010 och breddädes och fo rlä ngdes senäre till och med märs 2014. Dälälyft syftäde till ätt kompetensho jä 1 000 ä gäre och änstä lldä inom fo retäg med upp till nio änstä lldä inom strätegiskt viktigä ä mnesomrä den. Projektet utveckläde dessutom modeller fo r änälys äv kompetensutvecklingsbehov, strukturer fo r livslä ngt lä rände (Next Generätion Leärning) sämt strä väde efter ätt o kä fo rstä elsen fo r tillgä nglighets- och jä mstä lldhetsäspekter sämt tränsnätionell sämverkän. Projektupplä gget utgick frä n ESF:s nätionellä och regionälä strukturfondsprogräm, dä r vikten äv innovätion och (Forts. på sidan 8) - 7 -
(Forts. från sidan 7) fo rnyelse tydligt lyfts främ. Det mä rks äv ett fokus pä behovet äv ätt utvecklä regionens kunskäpsmiljo er ytterligäre genom bl.ä. lä rplättformär sämt ätt utvecklä lä rände miljo er och kunskäpen om hur lä rändet sker. Dälälyft häde ä ven sin utgä ngspunkt i Region Dälärnäs Dälästrätegi liksom i Årbetsfo rmedlingens prognoser om den demogräfiskä utvecklingen sämt ärbetsmärknädens främtidä behov. Projektet här genomgä tt en räd fäser med olikä fokus: Vä ren 2010 innebär en uppbyggnädsfäs med fokus pä orgänisätion, upphändlingär äv utbildäre, lokäler, utrustning, fo ljeutvä rderäre, m.m. Ho sten 2010 inleddes en informätions-/märknädsfo ringsfäs med fokus pä kommunikätionsplän, fo r- änkring, synliggo rände, m.m. Dennä fäs pä gick till vä ren 2013. Vä ren 2011 stärtäde utbildningsfäsen med fokus pä kurser, workshops och ändrä deltägäräktiviteter. Dennä fäs pä gick till november 2013. Ho sten 2012 inleddes en pä verkänsfäs med fokus pä strätegisk pä verkän, lä ngsiktighet, m.m. Fäsen pä - gick under resterände projekttid. De olikä fäsernä vär inte skärpt ävgrä nsäde utän läppäde o ver värändrä. Dälälyft häde, enligt fo ljeutvä rderären SERUS, mycket ho g mä luppfyllelse och projektet nä dde ex. mä lsä ttningen 1000 unikä projektdeltägäre under juli 2013. Enkä ter gäv ä ven vid hän- den ätt godä resultät nä tts väd beträ ffär fo retägens ättityder till kompetensutveckling, tillgä nglighet, m.m. och ätt Dälämodellen verkligen gäv nyä tänkär om det främtidä lä rändet. Främgä ngsfäktorernä fo r Dälälyft här värit bl.ä. god omvä rldsbeväkning, lyho rdhet fo r deltägärnäs behov sämt strä vän ätt tillfredsstä llä dessä behov utifrä n deltägärnäs fo rutsä ttningär och o nskemä l sä vä l väd beträ ffär innehä ll och nivä som genomfo rände i tid och rum. Det innebä r ällt frä n enstäkä kurser utänfo r ärbetsplätsen till kompetensutveckling integreräd i strätegier fo r orgänisätionsutveckling. En ännän mycket viktig främgä ngsfäktor här värit projektledningens olikä bäkgrunder, en mix äv erfärenheter frä n sä vä l privät som offentlig sektor sämt o ver generätionsgrä nser. Fo r vidäre info: www.story.dälälyft.se Ny elevcafeteria i B-huset Pläneringen här pä gä tt frä n vä ren till november. Cärinä Kärlsson Flink, lä räre pä händels- och ädministrätionsprogrämmet, berä ttär ätt elevernä kommer ätt kunnä uppfyllä mä ngä kursmä l genom ärbetet med cäfeteriän. Ållä elever pä HÅ-progrämmet kommer ätt hjä lpäs ä t med bemänningen äv cäfeteriän som kommer ätt värä o ppen ällä skoldägär. Cäfeteriän ä r en filiäl till cäfeteriän i Å-huset och hä ller dä rfo r sämmä prisnivä. - 8 -
(Forts. från sidan 8) Satsningar på det pedagogiska arbetet VBU här sedän nä grä ä r sätsät pä ätt nä rmä skolforskningen till det dägligä ärbetet. Genom en riktäd sätsning pä doktoränder finns i dägslä get en fä rdigutbildäd och en ä r under utbildning. Doktorändernä, tillikä lektorernä skäll bidrä till den pedägogiskä utvecklingen genom rektorernä. Sätsningen pä fo rstelä räre frä n stätsmäkternä som tillkommit här fo rstä rkt dettä ärbete som nu fä tt ordentligt uto käd volym. Årbetsomrä den ä r fo r nä rvärände: - Nä stägenerätionslä rände (Jessica Mattsson) - Temätiskt ärbete (Christian Brattstro m) - Vä rdegrundsärbete (Lars Pettersson) - Lä sning och lä sfo rstä else (David Rindeskog) - Mätemätik pä yrkesprogrämmen (Jenny Ungsga rd) - Mätemätiklyftet, en fortsä ttning (Go ran Å slund) - Entrepreno riellt lä rände (Karin Sandstro m) - Å mnesutveckling, fo ljä upp ä mneslägens ärbete och skäpä ärbetspläner (Ånna Porath) - Integrering äv vuxenutbildning och ungdomsgymnäsiet (Reijo Ja rvi) - Utvecklä en lä rände orgänisätion, kollegiält lä rände (Sofia Norgren) - Å mnescirklär (Mikael Berg) VBU deltog i Almedalsveckan VBU här deltägit med projektet Vä gväl-främtid. Projektet händlär om hur män ärbetär med ungdomär som värken finns i skolä eller i ärbetslivet. Nittio ungdomär här deltägit under lä ngre eller kortäre tid. Resultätet ä r brä och mä ngä här hittät en vä g vidäre. Å mnet vär intressänt, vilket främgick äv ätt mä ngä seminärier tog upp det. Mäts Johnsson, rektor, berä t- tär ätt det viktigä inte ä r väd män go r utän hur män go r, och dä bygger det pä personälens engägemäng och bemo tände. En vä g ätt minskä utänfo rskäpet ä r ätt o kä insätsernä äv elevhä lsän i tidigäre ä r. Diägnosen sociäl fobi ä r i sä rkläss sto rst, dä rfo r beho vs personäl med speciälkompetens inom omrä det. Öppna jämförelser 2014 Sveriges kommuner och ländsting (SKL) presenterär en sämmänstä llning äv resultäteten i gymnäsieskolän värje ä r. Kommunernä jä mfo rs i räng hur de lyckäs. Fo r Ludvikä och Smedjebäckens del, dä r VBU svärär fo r ungefä r 75 % äv elevernä ligger ändelen elever som uppnä tt grundlä ggände beho righet till universitet och ho gskolä i topp, ändelen elever som fullfo ljt gymnäsieutbildning inom fyrä ä r o ver medelkommunen och betygsmedelvä rdet o ver medel fo r Ludvikä och under fo r Smedjebäckens del. Kostnädernä per elev visär fo r senäste mä tningen o ver tre ä r ätt bä de Ludvikä och Smedjebäcken ligger ungefä r dä r de bo r go rä om män tär hä nsyn till ävvikelsen frä n ständärdkostnäden. VBU:s el- och energiprogram (EE) är ETGcertifierad Under ä ret här EE vid VBU fä tt mo jligheten ärbetä enligt ETG-modellen. Ått värä ETG-pärtner innebä r: ätt eleven efter ävslutäd utbildning kän tä änstä llning som fo rstää rsmonto r. ätt gymnäsieärbetet blir exämensprov dä r bränschen ä r med och bedo mer. ätt eleven fä r minst 600 timmär ärbetsfo rlägt lä - rände (ÅPL) under gymnäsietiden. ätt bränschorgänisätionen uppdäterär kursinnehä ll och exämensuppgifter efter gä llände behov och ständärd. - 9 -
ESF-projekt Vägval-Framtid lever vidare Projektet slutäde formellt i juni 2014 men direktionen här intentionen ätt det skä levä vidäre. Resultätet äv projektet ä r ätt: En personälresurs med teräpeutisk kompetens kommer fortsä ttä ätt ärbetä med dägligä verksämheten. Tvä ändrä personer i orgänisätionen gä r pä utbildning inom KBT fo r ätt lä ngsiktigt kunnä sto djä ärbetet med mä lgruppen. En strukturgrupp fo r ungdomär med sto rre neuropsykiätriskä diägnoser (med fokus pä äutismspekträ) kommer ätt undervisäs och sto djäs pä hemmäplän. Dettä här kommit pä pläts genom ett sämärbete mellän VBU och medlemskommunernä. Verksämheten kommer ätt finänsieräs äv VBU sämt Ludvikä och Smedjebäckens kommuner. Sämärbetet i ärbetsgruppen kommer ätt fortsä ttä. Det finns en viljä hos, i ällä fäll, delär äv styrgruppen ätt fortsä ttä ätt trä ffäs fo r ätt skäpä en strätegisk resurs fo r problemomrä det. Årbetet med ätt utvecklä yrkesintroduktion som kommer ätt värä ett viktigt ben fo r orgänisätionen (VBU) här fortsätt under ho sten viä sto d frä n Skolverket. Ett fokus här värit ätt ge ungdomär och ä ven vuxnä sto d under präktiktiden viä webbäseräde molntjä nster viä googleplättformen. Nyä mo jligheter till vidäre utveckling kommer ätt finnäs viä ESF frä n vä ren 2015. VBU kommer tillsämmäns med de o vrigä intressenternä ätt so kä ett nytt projekt. VBU 20 år VBU tillkom 1994 genom ett sämärbete mellän Ludvikä och Smedjebäckens kommun i form äv ett kommunälfo rbund fo r gymnäsie- och vuxenutbildning. Ursprungstänken vär ätt ge Vä sterbergslägsbornä finä utbildningsmo jligheter. Det här värit fruktsämt och resultätet syns bländ ännät genom ätt fo rbundet fortfärände ä r äktivt, här behä llit ungdomärnä kvär i regionen, visär relätivt brä resultät, tillgodoser bränschernä med efterfrä gäde utbildningär m.m. - 10 -
Omvärldsanalys ÅBB, det sto rstä och dominerände fo retäget i Ludvikä här under flerä ä r äviserät behov äv ytterligäre kvälificeräd ärbetskräft fo r ätt kunnä utvecklä nyä system inom sinä äffä rsomrä den. En ny fäbrik ä r byggd inom HVDC-omrä det. Det finns ocksä ett stort äntäl mindre fo retäg i Ludvikä och Smedjebäcken som beho ver kompetensfo rso rjäs inom de nä rmäste ä ren. Dettä gä ller inom mä ngä olikä omrä den. Å ven gruvornäs äviseräde stärt kän go rä ätt ärbetskräftsbehovet o kär. Utbyggnäden äv Spendrups bryggeri i Grä ngesberg till ländets sto rstä go r ätt behovet äv kvälificeräde medärbetäre inom bryggeri, logistik och tränsport beho ver fylläs. Elevunderläget vid gymnäsieskolän här bo rjät stäbiliseräts nä got. 2014-ä rs ä rskurs 9 ä r nä got sto rre ä n fo rrä ä ret och ä ven 2015 blir det en liten o kning. Dock gä r äntälet elever ned ä ren efter fo r ätt ä terigen o kä främemot ä r 2017. Utvecklingen ätt elever so ker teoretiskä utbildningär hellre ä n yrkesutbildningär fo rstä rks, i linje med utvecklingen i riket. De storä pensionsävgä ngärnä i lä net ligger tidigt jä mfo rt med mä ngä ändrä lä n. Speciellt stor kommer efterfrä gän pä kvälificeräde yrkesärbetäre och personäl inom vä rdsektorn ätt bli. Miljo medvetenheten o kär stort och Vä sterbergslägen beho ver kompetenstillskott fo r ätt kunnä utvecklä fo retäg och orgänisätioner i nyä bänor. Ett speciellt viktigt omrä de ä r energifo rso rjningen och dess utveckling. Det gä ller ällt frä n energio verfo ring till uppvä rmning. Hä r kommer kretsloppstä nkändet ätt fä stor betydelse. En konkurrensfo rdel kommer i främtiden liggä pä ätt fo retäget miljo änpässär. ny personäl fä r nyä ärenor genom de sociälä mediernä. Det blir enkläre, snäbbäre, billigäre och främfo r- ällt trä ffsä kräre. Molntjä nsternä tär o ver ytterligäre tjä nster som tidigäre sko tts äv IT-ävdelningär, vilket ger bä de lä gre kostnäder och ho gre effektivitet. Globäliseringen go r ätt nyä tekniker och fo rä ndräde ärbetssä tt här kommit och fortsä tter utveckläs. Fo retägen och orgänisätionernä i Vä sterbergslägen mä ste kunnä änpässä sig efter dettä. Ide er sprids och ro rligheten o kär. Globälä fo retäg fättär beslut som redän sämmä däg pä verkär orgänisätioner och fo retäg i Vä sterbergslägen. Konkurrensen frä n friskolornä verkär hä ävstännät men friso ket go r ätt elevernä lä ttäre kän studerä pä ändrä orters kommunälä skolor. Sämärbetet inom Gysäm-omrä det intensifieräs och det tillkommer nyä ärbetsfä lt fo r sämverkän. Distänsutbildningärnä blir betydligt sto rre konkurrenter till ätt flyttä ungdomär dä r utbildningärnä tidigäre legät. Dessutom o kär utbudet genom dettä sä tt ätt ärbetä. Personälomsä ttningen vid VBU kommer ätt o kä i och med de ällt sto rre pensionsävgä ngärnä. Speciellt kä nsligt kän det bli inom snä vä kompetensomrä - den. Flerä nyä teknikomrä den kommer ätt utveckläs. Det mobilä internet go r ätt miljärder äv mä nniskor kommer ätt kopplä upp sig. Internet kommer ätt ge mo j- lighet ätt styrä och kontrollerä mä ngder äv processer och prylär. Fo rärlo sä fordon med äutopilot minskär olycksfällsrisken och fo rbä tträr miljo n ur utslä ppssynpunkt. Konstgjordä DNÅn mo jliggo r ätt mikroorgänismer blir nyä fäbriker. Bä ttre bätterier go r ätt elbilärnä kän slä igenom pä bred front sämtidigt som känske brä nslecellernä fä r o käd änvä ndning. Nyä mäteriäl ä r pä gä ng, till exempel gräfen som kän ge effektiväre bätterier och solceller. 3dskrivären ä r en teknik som redän idäg ä r i snäbb utveckling, tekniken fo rfinäs och prisernä sjunker. De sociälä mediernä fortsä tter ätt o kä. Nyä medier kommer ätt blommä. Integritetsproblemätiken mä ste dock lo säs pä nä got sä tt. Rekryteringärnä äv - 11 -
Framtiden VBU ä r beroende äv hur utvecklingen i Ludvikä och Smedjebäcken kommer ätt se ut. Uppgiften fo r VBU ä r ätt tillhändähä llä utbildningär som efterfrä gäs äv elever, fo rä ldrär, nä ringsliv och offentligä fo rvältningär. Lyho rdheten fo r fo rä ndringär mä ste värä stor. Utbildningärnä pä vuxenutbildningen mä ste skrä ddärsys utifrä n behoven. Utbildningärnä i Vä sterbergslägen inom VBU:s änsvärsomrä den mä ste värä ätträktivä pä sä vä l ärbetsmärknäd som fo r individen. Mä ngfälden äv progräm och utbildningär ä r ocksä viktig. Det skäll finnäs mo j- ligheter ätt vä ljä en brä utbildning i hemkommunernä. Ett äv problemen ä r ätt ungdomskullärnä minskär ytterligäre nä got under nä grä ä r, dock inte älls i den omfättning som skett hittills. Den storä utmäningen hä r ä r ätt hä llä ett tillrä ckligt brett utbud äv utbildningär kvär inom regionen. Stä lltidernä kommer ätt bli kortäre, efterfrä gäde utbildningär mä ste riggäs snäbbäre och orgänisätionen mä ste bli mer flexibel. Nä grä omrä den som ä r viktigä ätt utvecklä vidäre ä r Teknikcollege och Vä rd- och omsorgscollege genom fo rä ndringär inom progräm och inriktningär. Kompetensutveckling äv personäl fo r ätt mo tä främtidens utveckling äv befintligä omrä den blir en no dvä ndig utmäning. Begreppet hä llbär utveckling kommer ätt genomsyrä helä orgänisätionen. VBU mä ste änvä ndä sämhä llet utänfo r, som ärenä fo r utbildning. Det blir mer och mer viktigt ätt elevernä fo rbereds fo r de utmäningär som bä de ärbetsliv och sämhä llsliv krä ver. Konkurrensen om elever blir sto rre och sto rre. Ett äntäl fo retäg driver skolor i vinstsyfte och en del äv dem fä r problem med vinsten dä eleväntälet minskär. Ytterligäre skolnedlä ggningär kän värä fo restä ende. Skolsystemet styrs om sä ätt eleven mer och mer fä r vä ljä vär hän/hon vill studerä. Utveckling äv kvälite n blir älltmer viktigt fo r VBU. Ett nä rmäre sämärbete i Gysäm inom Fälu/Borlä nge-regionen underlä ttär genom ätt män fortsä tter utvecklä gemensämmä de- lär äv utbildningärnä fo r ätt bli bä de kostnädseffektivä och kvälitetsho jände. Män kän ocksä lä rä äv värändrä och delä pä gemensämmä kostnäder. Omrä - det med distänsutbildningär kommer ätt exploderä. Idäg finns fortfärände mä ngä hinder kvär. VBU kräftsämlär kring den pedägogiskä utvecklingen genom sin flerä rsplän fo r dettä ärbete. En motor i ärbetet blir Gruppen Fo r Utvecklingssto d som ä r forskningsbäseräd och leds äv rektor med lektorer sämt fo rstelä räre. Ett omrä de som kommer ätt utveckläs ä r kollegiält lä rände sämt uppbyggnäd äv en modell fo r kompetensho jning äv lä räre i deräs ärbete med svägä elever genom sto d äv speciälpedägoger. Ny teknik fo r undervisningen här blivit älltmer vänlig och fler olikä tekniker kommer ätt änvä ndäs mer i undervisningen. Infrästrukturen fo r VBU inom omrä - det bo rjär bli stäbil och nu ä r kompetensho jning äv personälen i frä mstä rummet. Främtidens elevärbetspläts blir i fokus bländ ännät pä grund äv den älltmer o käde konkurrensen. Värje elev här redän idäg tillgä ng till egen dätor och pä sikt ä ven egen ärbetspläts. Det betyder ätt bä de lokälkostnädernä och driftskostnädernä per elev kän kommä ätt o kä nä got i det kortä perspektivet. Minskning äv personäl kän ä ven bli en reälitet de nä rmäste ä ren. Ett problem i sämmänhänget ä r dä ätt de o vergripände funktionernä mä ste finnäs och kän inte rent mätemätiskt reduceräs. Hä r mä ste nytä nkände och fo rä ndräde ärbetssä tt utveckläs vidäre. I det kortä perspektivet bo r lokälbehovet änälyseräs fo r ätt se om ytor kän fristä lläs. Kort sägt mo ter en spä nnände tid skolän. Hä r kommer de mest utvecklingsbenä gnä skolornä ätt tä ny märk och det ällrä bä stä konceptet ä r ätt kunnä hänterä ällä ungdomär och vuxnä i undervisningen utifrä n de fo rutsä ttningär och den kompetens de här med sig. Bä de lä räre och skolledäre beho ver ärbetä mer med sjä lvä undervisningen fo r ätt klärä dettä. Det gä ller bä de lokält och nätionellt. - 12 -
Måluppfyllelse Mål 2014 Skolplänen gä ller fo r perioden 2013-2015 och utbildningschefen här utifrä n den formulerät mä l fo r 2013/14. Nedänstä ende mä l ä r en sämmänstä llning o ver olikä mä l i en period nä r VBU gä tt o ver frä n lä sä rsmä l till kälenderä rsmä l. Övergripande mål för läsåret 2013/14 Vt-14 gick de första avgångseleverna ut med den nya betygsskalan A-F. Kraven har höjts och en nedgång av betygspoängen var förväntad. Mål 1 Den genomsnittliga betygspoängen ska öka med 0,5 poäng Våren 2013 13,8 Våren 2014 14,1 Mä let ä r inte riktigt uppfyllt men snittet här ä ndä o kät trots en fo rvä ntäd nedgä ng. Till kommände ä r ä r mä let uppdelät pä progrämnivä dä r värje progräm skä liggä 0,1 ho gre ä n rikssnittet. Dettä fo r ätt kunnä go rä bä ttre händlingspläner änpässäde efter värje progräms fo rutsä ttningär. Under respektive rektorsomrä de finns mä let nedbrutet enligt dennä modell ä ven i dennä ä rsredovisning. Siffrorna är hämtade från SIRIS, den nationella databasen för skolan. Siffrorna är inte jämförbara med andra kommuner/ skolor eftersom gymnasieskolorna har olika programstrukturer. Mål 2 Den genomsnittliga elevfrånvaron ska minska till högst 10%. Ho gbergsskolän Mälmenskolän Smedenskolän Ogiltig frä nväro 4 % 4 % 10 % Frä nväron gä ller lä sä ret 2013/14. Den ogiltigä frä nväron ligger pä mäximält 10 % och ur den äspekten ä r mä - let uppfyllt. Den totälä frä nväron ligger dock o ver. Se delä rsbokslutet. - 13 -
Forts. från sidan 10 Skolplanemål för 2014 Mål 3 Verklighetsnära projekt ska skapas inom natur- och samhällsvetenskapsprogrammen. Mä let ä r uppfyllt. Åvgä ngselevernäs gymnäsieärbeten go rs oftä i form äv verklighetsnä rä projekt, t ex i sämärbete med olikä myndigheter och fo retäg. Exempelvis finns det pä NÅ uppärbetäde sämärbeten med miljo kontoren i ä gärkommunernä och pä SÅ med gymnäsiesä rskolän och Medborgärskolän. Det go rs ocksä studieresor till bländ ännät O länd, O ddo och Rigä, dä r elevernä fä r utvecklä sinä kunskäper i konkretä projekt. Mål 4 Minst 70 % av eleverna/studenterna ska uppleva att VBU erbjuder en trygghet i egen studiemiljö. Helt/Till stor del Till viss del Summä Ho sten 2014 90 % 7 % 97 % Mä let ä r uppfyllt med rä ge. - 14 -
Mål 5 Minst 80 % av personalen ska uppleva ett konstruktivt samarbete mellan egna och andra arbetslag Helt/Till stor del Till viss del Summä Ho sten 2014 22 % 45 % 67 % Mä let ä r inte uppfyllt och dessutom ä r ändelen Till viss del stor. Enligt tidigäre enkä t i vä räs kring ärbetsmiljo n visäde siffrornä dä ätt sämärbetet i egnä ärbetsläget lä g pä 85 %. Omrä det beho ver ytterligäre genomlysning och beärbetning. Mål 6 Minst 80 % av eleverna/studenterna ska uppleva att den nya tekniken används i undervisningen. Helt/Till stor del Till viss del Summä Ho sten 2014 77 % 16 % 93 % Hä r finns en god mä luppfyllelse. Helä 77 % äv elevernä/studenternä upplever ätt tekniken änvä nds i undervisningen och dessutom tycker 16 % ätt det go rs Till viss del, sä totält blir det 93 %. Mål 7 Minst 90 % av personalen ska uppleva att resurser för nyttjande av ny teknik är tillräcklig. Helt/Till stor del Till viss del Summä Ho sten 2014 49 % 44 % 93 % Knäppt hä lften äv personälen upplever ätt resursernä ä r tillrä ckligä och ytterligäre 44 % till delär. Mä let ä r uppfyllt. - 15 -
Mål 8 Minst 75 % av de företag VBU samverkar med ska uppleva att VBU anpassar sin verksamhet efter den regionala arbetsmarknadens behov. En mä tsiffrä ä r inte mo jlig ätt fä pä ett korrekt sä tt. Dä rfo r här frä gän tägits upp vid bränschrä den pä de olikä progrämmen. Handel- och administrationsprogrammet Branschen efterlyser bättre utbildade elever från administrationsinriktningen. Man är nöjd med ÅPL men vill att gymnasieskolan samordnar bättre med grundskolan. Samhällsvetenskapliga programmet/humanistiska programmet/ekonomiprogrammet Få synpunkter på programutbud. Estetiska programmet Det finns ingen praktik. Däremot skapas ofta skarpa uppdrag som utsmyckning eller underhållning. El- och energiprogrammet Överlag relativt bra men branschen efterlyser mer aktivitet från automationsinriktningen då det gäller företagskontakterna. Industriprogrammet Bra men det handlar ofta om elevernas attityd. Teknikprogrammet Branschen efterlyser mer engagemang från skolan då det gäller företagens besök i skolan. Man är mycket positiv till gymnasieingenjörsutbildningen. Naturvetenskapliga programmet Svårt att hitta både branscher och branschföreträdare. Yrkesintroduktion/Vuxenutbildningen industri Näringslivet efterlyser mer reparations- och underhållskunnande hos eleverna. Vård- och omsorgsprogrammet Överlag bra men branschen vill ha mer IT-kunnande hos vuxeneleverna. Restaurang- och livsmedelsprogrammet Programmet saknar för närvarande näringslivsrepresentanter. Bygg- och anläggningsprogrammet Relativt bra, branschen är nöjd med bland annat ÅPL. Fordons- och transportprogrammet Branschen är nöjd med både transport och lärling/personbil. Det ä r svä rt ätt ge ett mä tt pä mä luppfyllelsen men delär ä r uppfylldä. Ho sten 2014 Mä luppfyllelse Delvis Mål 9 Minst 90 % av eleverna/studenterna ska vara nöjda med VBU som skola. Helt/Till stor del Till viss del Summä Ho sten 2014 73 % 21 % 94 % Nä stän tre äv fyrä elever/studenter vid VBU ä r no jdä i ho g gräd. Dessutom ä r 21 % no jdä Till viss del värfo r mä luppfyllelsen ä r god. - 16 -
Mål 10 Minst 90% av personalen ska uppfatta VBU som en attraktiv arbetsgivare. Helt/Till stor del Till viss del Summä Ho sten 2014 57 % 36 % 93 % Helä 93 % tycker ätt VBU ä r en ätträktiv ärbetsgiväre i värierände gräd. Omrä det kommer ätt ärbetäs mer med under 2015. Bä de omrä det Medärbetärnäs engägemäng och utveckling sämt Ledärskäp finns med i utbildningschefens verksämhetsplän och dä rmed ocksä i respektive chefs pläner. Mål 11 75 % av eleverna/studenterna ska uppleva att lärarna har ett demokratiskt ledarskap i klassrummet. Frågan formulerades om till: Upplever du att lärarna har ett bra ledarskap på lektionerna? Helt/Till stor del Till viss del Summä Ho sten 2014 68 % 27 % 95 % Mä luppfyllelsen ä r helä 95 %. Frä gän här brutits ned pä progrämnivä och skä ärbetäs med under 2015. Mål 12 95 % av personalen ska vara nöjda med de personalvårdande aktiviteterna vid VBU. Helt/Till stor del Till viss del Summä Ho sten 2014 76 % 22 % 98 % Mä let ä r uppfyllt och inriktningen med äktiviteter och upplä gg verkär fungerä. Mål från 2013 Minst 80% av eleverna ska uppleva skolmaten som bra. Helt/Till stor del Till viss del Summä Ho sten 2014 70 % 19 % 89 % Mä let ä r nu uppfyllt. - 17 -
Forts. från sidan 13 Viktiga nyckelområden Enligt skolplänen skä ett äntäl nyckelomrä den fo ljäs kontinuerligt. Gymnasiet Siffrornä ä r tägnä ur den officiellä stätistiken i dätäbäsen Siris. Ro d märkering innebä r ätt siffrornä ligger under rikssnittet och gro n märkering o ver. Betyg på skolnivå Lä sä r Mälmenskolän Ho gbergsskolän Ho 1 Ho 2 Smedenskolän Helä Rikssnitt Ho 1 och Ho 2 VBU kommuner 2013/14 12,0 14,7 14,3 12,6 14,1 14,5 2012/13 12,4 14,2 12,1 13,8 13,9 Bä de Mälmenskolän och Smedenskolän ligger under rikssnittet vilket kän fo rkläräs äv ätt de enbärt innehä ller yrkesprogräm och i rikssnittet ingä r sämtligä. Fo r Ho 1 och Ho 2 gä ller det omvä ndä, hä r gä r de flestä elevernä ett ho gskoleprogräm. Betygen fo r respektive progräm finns redovisäde under värje rektorsomrä de. Andel med examen 2013/14 Lä sä r Mälmenskolän Ho 1 Ho 2 Smedenskolän Helä VBU Rikssnitt kommuner 2013/14 89,7 % 95,6 % 94,1 % 75,0 % 92,4 % 89,2 % Hä r här tidigäre redovisäts ändel elever med grundlä ggände beho righet till ho gskolä och universitet, men ä rets yrkesprogräm här inte lä ngre den mä lsä ttningen värfo r en ny väriäbel välts. Fo r ho gskoleprogrämmen ä r det sämmä mä tt som tidigäre och fo r yrkesprogrämmen istä llet ändelen elever som klärät ett exämensbevis. Genomströmning på skolnivå Lä sä r Mälmenskolän Ho gbergsskolän Smedenskolän Helä VBU Rikssnitt Ho 1 och Ho 2 kommuner 2013/14 86,7 % 85,2 % 24,5 % 83,2 % 74,4 % 2012/13 89,7 % 88,5 % 46,8 % 87,8 % 75,3 % Genomstro mningen här sjunkit fo r sämtligä skolenheter precis som ä ven rikssnittet fo r Sveriges kommuner gjort. Den lä gre siffrän pä Smedenskolän beror pä ätt en sto rre ändel elever fä tt gä ett ytterligäre ä r fo r ätt kunnä tä exämen. - 18 -
Yrkeshögskolan Utbud och fyllnadsgrad VBU här under 2014 drivit fyrä egnä utbildningär sämt en tillsämmäns med bl.ä. NVU. Utbildningärnä vid VBU ä r bryggeriteknik, märkekologisk design, miljo - och VÅ-teknik sämt omsorgspedägog. Bryggeriteknik här under hälvä ä ret värit dubbleräd. Fyllnadsgrad Bryggeriteknik 96 % Märkekologisk design 75 % Miljo - och VÅ-teknik 70 % Omsorgspedägog inom neuropsykiätri 100 % Under ä ret här ändelen ävbrott frä n utbildningärnä minskät jä mfo rt med tidigäre utbildningsomgä ngär. En tendens ä r ätt de lä ngre utbildningärnä här en sto rre ändel ävbrott, i de ovänstä ende fällen gä ller det de tvä 2-ä rigä utbildningärnä. Vuxenutbildningen Betyg Betyg 2014 Gymnasievux Nationell statistik Det säknäs siffror fo r 2014. Betyg vt-14 Gymnasievux Egen statistik Egen stätistik 60% 50% Engelska 05 40% Engelska 06 30% Matematik 01b 20% Matematik 02b 10% 0% F (ej godk) E (lägst) D C B A (högst) Svenska som andraspråk 1 Svenska 1 Stor koncentration ligger vid betyg E. Verksamhetsplanerna bör därför omfatta aktiviteter som resulterar i högre betyg. - 19 -
(Forts. från sidan 19) Betyg vt-14 Sfi Egen statistik 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kurs A Kurs B Kurs C Kurs D 5% 0% F (ej godk) E (lägst) D C B A (högst) Noterbart är att det inte finns några underkända. Inga nationella siffror finns för jämförelser. Lärvux 2013 VBU 2012 Snitt riket 2012 VBU 2013 Elever per undervisningsgrupp 3,6 3,1 3,4 3,1 Snitt riket 2013 Undervisningstimmär/elev och veckä 2,5 3,1 2,7 3,1 Pä sämmä sä tt som tidigäre ä r ligger snittet fo r äntäl elever/undervisningsgrupp ho gre ä n rikssnittet och äntäl undervisningstimmär/elev och veckä lä gre. Dock här skillnädernä minskät och VBU nä rmär sig rikssnittet. Nätionellä siffror fo r 2014 säknäs. Genomströmning 2014 Grundläggande vuxenutbildning Snitt kommunalförbund Gymnasial vuxenutbildning Snitt kommunalförbund 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Åvbrutit 15% 13% 26% 30% 17% 11% 15% 22% Kvär i utbildning/ slutfo rt 85% 87% 74% 70% 83% 89% 85% 78% Nätionell stätistik säknäs fo r 2014. - 20 -
(Forts. från sidan 20) Utbud VBU här utbildning inom: Kommunäl vuxenutbildning pä grundlä ggände nivä (Lägstädgät) Kommunäl vuxenutbildning pä gymnäsiäl nivä bä de teoretisk och yrkesinriktäd (Delär ä r lägstädgäde) Sä rskild utbildning fo r vuxnä (Lägstädgäd) Utbildning i svenskä fo r invändräre (Lägstädgäd) VBU fo rso ker sä lä ngt det ä r ekonomiskt mo jligt ätt tillgodose elevernäs o nskemä l om kurser genom ätt skäpä egnä undervisningsgrupper, sämlä sä med gymnäsiet sämt ko pä kurser pä distäns. De kurser som beho vs fo r kompletteringär fo r änso kningär till gymnäsium, ho gskolä med merä här ho gstä prioritet. Gymnasiesärskolan Utbud inom Gysam Elevernä här tillgä ng till individuellä progrämmet sämt fordonsvä rd och godshäntering vid VBU och sämtligä o vrigä nätionellä progräm inom sämverkänsomrä det Gysäm. Ådministrätion, händel och väruhäntering Estetiskä verksämheter Fästighet, änlä ggning och byggnätion Fordonsvä rd och godshäntering (VBU) Häntverk och produktion Hotell, restäuräng och bägeri Hä lsä, vä rd och omsorg Sämhä lle, nätur och sprä k Skog, märk och djur - 21 -
Ekonomisk översikt och analys Fördelning medlemsbidrag 2014 Tabellen nedan visar årets utfall fördelat på verksamhet och kommun. Summeringarna i tabellen stämmer ibland inte på grund av avrundningar. Tabellen anges i tkr. Smedjebacken Ludvika Totalt Budget Budgetavvikelse Egna utbildningar Gymnäsiet 29 451,6 79 419,0 108 870,6 108 929,8 59,1 Gymnäsiesä r 584,5 584,5 1 168,9 1 927,4 758,5 Vuxenutbildning 5 702,6 20 958,3 26 660,9 29 871,7 3 210,8 Totalt 35 738,8 100 961,7 136 700,5 140 728,9 4 028,4 Köpta tjänster 1) Gymnäsiet 15 846,5 29 246,8 45 093,3 41 050,0-4 043,3 Gymnäsiesä r 2 117,4 5 833,8 7 951,2 7 381,1-570,1 Totalt 17 963,9 35 080,7 53 044,6 48 431,1-4 613,5 O vrigä kostnäder 2) 1 547,3 3 702,4 5 249,7 5 940,0 690,3 Fördelning året 55 249,9 139 744,8 194 994,7 195 100,0 105,3 Inbetält bidräg 56 500,0 138 600,0 195 100,0 Justering medlemsbidräg 1 250,1-1 144,8 105,3 1) Ko ptä tjä nster omfättär interkommunälä kostnäder, resebidräg, inäckorderingsbidräg sämt busskort till elever pä VBU och interkommunält. 2) I o vrigä kostnäder ingä r till sto rstä del kostnäder fo r projekt och pensioner. Resultatkommentarer Årets utfall visar ett budgetöverskott på 105 tkr. Överskottet har justerats mellan medlemskommunerna enligt tabell ovan. I tabellen framgår det att Ludvika kommun får betala 1 145 tkr medan Smedjebackens kommun får tillbaka 1 250 tkr. De två senaste åren har resultatet påverkats av jämförelsestörande poster som återbetalningar från AFA, ränteändring på pensionsskuld samt reglering av pensionsåtaganden gentemot ägarkommunerna. Årets resultat omfattar inga sådana poster. De egna utbildningarna ger ett överskott och de köpta tjänsterna som omfattar kostnader för elever på andra skolor, inackordering och elevresor ger ett underskott. Kostnadsfördelning Enligt fo rbundsordningen, som reglerär fo rhä lländet mellän medlemskommunernä och VBU, skä nettokostnäden fo r verksämheten värje ä r fo rdeläs mellän medlemskommunernä. Fo r utbildningär som VBU änordnär bäseräs kostnädsfo rdelningen pä eleväntälet pä respektive utbildning. Kostnäder som inte direkt kän hä nfo räs till nä - gon specifik utbildning, t.ex. lokäler, o vergripände Överskottet för de egna verksamheterna är till största delen hänförligt till intäkter inom vuxenutbildningen där merparten utgörs av statsbidrag. De högre kostnaderna för köpta tjänster beror på ökade kostnader för elever som går på andra skolor och är en kombination av högre priser och ökat elevantal. I budgeten hade vi räknat med färre antal elever på andra skolor än VBU p.g.a. det sjunkande elevunderlaget. Vid höstterminen 2013 ökade andelen elever som valde andra skolor, vilket har påverkat kostnaden under 2014. Avvikelsen för övriga kostnader beror på den reglering av pensionsåtaganden som gjordes där pensionskostnader som budgeterats övergick till ägarkommunerna. ädministrätion, IT, bibliotek och väktmä stäre, fo rdeläs utifrä n äntälet helä rsstuderände. Fo rdelningen mellän medlemskommunernä sker utifrä n kostnäden fo r utbildningen och elevers hemkommun. Kostnäder som ä r reläteräde till enskildä elever, t.ex. interkommunälä ersä ttningär, inäckordering och resebidräg/busskort fo rdeläs direkt pä respektive elevs hemkommun. - 22 -
Investeringsredovisning Direktionen fäststä llde investeringsbudgeten fo r 2014 till 3 806 tkr. Med änledning äv ätt Yrkesintroduktion IN stärtädes ho sten 2013 här en o verflyttning äv utbildningens investeringsbidräg pä 412 tkr till 2014 beviljäts. Den totälä investeringsbudgeten uto kädes sä ledes till 4 218 tkr. Beviljäd investeringsbudget 2014 Å rets investeringär Å rets investeringär genom finänsiell leäsing 1) Differens 4 218 tkr -1 682 tkr -2 330 tkr 206 tkr Differensen mellän budget och redovisäde investeringär beror bl.ä. pä ätt den upphändläde lästbilen inte blev likä dyr som budgeterät. 1) Nedänstä ende investeringär här finänsieräts genom finänsiell leäsing pä 5 ä r. Objekt Grä vmäskin, Hyundäi R80CR-9Å Grä vmäskin, Åirmän, ÅX Lästbil, Scäniä Anskaffningspris 875 tkr 560 tkr 895 tkr 2 330 tkr Årets investeringar har fördelats enligt nedan. Budget 2014 Redovisät 2014 Redovisät 2013 Mäskiner och inventärier Fordon och ändrä tränsportmedel 2 682 2 637 1 116 1 260 1 134 81 IT 276 241 309 Totalt 4 218 4 012 1 506-23 -
Statistik ungdomsgymnasiet Elever som studerar på VBU ht-14 ht-13 Antal gymnasieelever totalt på 997 999 - väräv frä n Ludvikä 712 701 - väräv frä n Smedjebäcken 248 263 - väräv frä n ännän kommun 37 35 Statistiken visar antalet elever vid avläsningsdatumet 2014-10-15. ht-14 ht-13 Antal gymnasieelever fördelat på VBU:s skolor 997 999 Ho gbergsskolän 659 647 Smedenskolän 96 117 Stegelbäckens skolä 148 142 Mälmenskolän 94 93 Statistiken visar antalet elever vid avläsningsdatumet 2014-10-15. Elever på särgymnasiet ingår inte i ovanstående statistik utan redovisas separat på sid 37. Antal elever från Ludvika och Smedjebackens kommuner som studerar på VBU 1400 1200 1000 800 348 386 326 338 308 306 289 263 248 Smedjebacken 600 Ludvika 400 887 914 871 920 885 806 773 701 712 200 0 ht-06 ht-07 ht-08 ht-09 ht-10 ht-11 ht-12 ht-13 ht-14-24 -