Mall för Tillämpningsanvisningar

ICT Mall för Tillämpningsanvisningar Mall för tillämpningsanvisningar Version: 080903, Ändrad: ICT- Industrigruppen för informations- och kommunikationsteknologi i bygg och fastighet

3 (45) FÖRORD Den tekniska utvecklingen inom ICT (Informations- och kommunikationsteknologi) med tillämpning på bygg- och fastighetsbranschen har i dag kommit långt. Exempelvis är en övergång till 3D-projektering och användning av byggnadsinformationsmodeller (3D/BIM) fullt möjlig. För att den satsningen ska bli verklighet krävs bland annat att företagen inom bygg- och förvaltningsbranschen i Sverige får igång användandet av de nya möjligheterna på bred front. Samtidigt behövs stora satsningar på FoU inom områden som IT-verktyg, informationshantering, samarbetsformer och affärsmodeller. Industrigruppen ICT 2008 har som mål att främja en sådan utveckling. I det syftet har ICT 2008 valt att finansiera detta projekt som berör digitala leveranser av förvaltningsinformation. Projektet syftar till att nå en precisering av innehållet i informationsleveransen till fastighetsföretaget från byggprojektet. Detta ska bl.a. ske genom framtagning av en mall för tillämpningsanvisning, upphandlingsinstruktioner samt exempel på digitala mallar. Projektet bygger vidare på ett antal genomförda och pågående projekt inom ICT-området: Ett sådant är arbetet med att aktualisera Bygghandlingar 90 del 8, som kan betraktas som ett ramverk för digital informationshantering. Med hjälp av detta är det möjligt att precisera informationsinnehållet i informationsleveranserna. En annan utgångspunkt är resultat från det danska programmet Det digitala byggeriet. Bl.a. har man utvecklat detaljerade informationsscheman inom vissa områden. Ett tredje arbete är utvecklingen av Demohuset, som syftar till att ta fram ett heltäckande demonstrationsmaterial i form av ett digitalt demonstrationshus. Här finns det möjligheter att testa informationsöverföring mellan olika system. I demoprojektet ingår bl.a. formatet FI2.xml. Ett fjärde inslag är arbetet, som bedrivs av Föreningen för förvaltningsinformation. FFI har publicerat ett fastighetslexikon som bl.a. tydliggör den begreppsapparat som används i FI2.xml. Arbetet har utförts av en expertgrupp med följande deltagare: Stig Brinck, Niras A/S Bo Johansson, Referat Fastighetsinformation AB Kurt Löwnertz, SWECO AB Väino Tarandi, Eurostep AB Till sin hjälp har expertgruppen haft tillgång till en större projektgrupp med följande deltagare: Medlemmarna i expertgruppen, se ovan Peter Johansson, Högskolan i Jönköping Peter Linde, AP Fastigheter Bo Mattsson, Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Leif Sundbom, Akademiska Hus, har verkat som projektledare och Bo Mattsson från Fastighetsbranschens Utvecklingsforum har fungerat som representant för ICT 2008.

4 (45) Anvisning: Detta dokument innehåller en mall som är tänkt att vara ett stöd i arbetet med att ta fram tillämpningsanvisningar för leverans av teknisk information från projektet till fastighetsföretaget. Mallen är tänkt att utgöra stommen i det praktiska arbetet med att ta fram en tillämpningsanvisning för det enskilda fastighetsföretaget eller för ett enskilt projekt. Målgruppen för mallen utgörs av fastighetsföretag och anläggningsägare. Utöver denna mall finns det även en upphandlingsinstruktion för leverans av teknisk et samt mallar för förteckningar, leveransmeddelanden och leveransspecifikationer. Mallen innehåller dels vägledande text och dels förslag till textinnehåll. All vägledande text är markerad med röd färg och tanken är att denna text ska avlägsnas vid användandet av mallen och inte ingå i den slutliga tillämpningsanvisningen. Malmö i september 2008 Pål Hansson

5 (45) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 Allmänna anvisningar... 7 0.1 Inledning... 7 0.2 Läsanvisningar och användning... 8 0.3 Sammanhang med standard och branschrekommendationer... 8 0.4 Syfte - mål... 8 1 Grundläggande begrepp... 9 2 Informationssamordning... 10 2.1 Organisation... 10 2.2 Leverans av information till projektnätverk... 11 2.3 Omfattning... 12 2.4 Innehåll... 12 2.5 Utförande... 12 2.6 Gränsdragning och samordning i projekt... 12 3 Filhantering... 13 3.1 Namngivning av filer... 13 3.2 Applikationer och filformat... 15 3.3 Media... 15 3.4 Objektinformation... 15 4 Kvalitet och ändringar... 16 4.1 Måttnoggrannhet... 16 4.2 Kvalitetskontroll... 17 4.3 Ändringshantering... 17 5 Bygg- och förvaltningsprocesserna... 18 6 Informationsmängder... 20 6.1 Redovisningstekniska krav... 20 6.1.1 Ritningars generella utseende... 20 6.1.2 Linjebredder... 21 6.1.3 Enhetsinställningar... 21 6.1.4 Skalor... 22 6.1.5 Text i skrivfält (namnruta mm)... 22 6.2 Informationsstruktur i CAD-filer... 22 6.2.1 Modeller och layouter... 22 6.2.2 Externt refererade CAD-filer... 23 6.2.3 Objektshantering... 23 6.2.4 Lagerhantering... 24 6.2.5 Koordinatsystem... 24 6.2.6 Orefererade delar i CAD-filer... 24 6.3 Identifiering... 24 6.4 Klassificering... 25 7 Informationsleveranser... 26 7.1 Förutsättningar för leverans... 26 7.1.1 Leveranstider... 26 7.1.2 Upphovsrätt och nyttjanderätt... 26 7.2 Förteckning över informationsmängder... 27 7.3 Leveransmeddelande... 28 7.4 Relationshandlingar... 29 7.4.1 Underlag för relationshandlingar... 29

6 (45) 7.4.2 Befintliga underlag vid ombyggnad... 29 7.5 Driftinstruktioner... 29 7.5.1 Underlag för driftinstruktioner... 29 7.5.2 Befintliga driftinstruktioner... 30 7.5.3 Sammanställning av dokument... 30 7.6 Underhållsinstruktioner... 30 7.6.1 Underlag för underhållsinstruktioner... 31 7.6.2 Befintliga underhållsinstruktioner... 31 7.6.3 Produktblad... 31 7.6.4 Sammanställning av dokument... 31 7.7 Utrymmesredovisning... 32 7.8 Leveransspecifikation... 32 7.8.1 Leveransspecifikation för A Arkitekt & BE Byggentreprenör... 33 7.8.2 Leveransspecifikation för BR Brandkonsult... 35 7.8.3 Leveransspecifikation för E Elprojektör & EE Elentreprenör... 35 7.8.4 Leveransspecifikation för HE Hissentreprenör... 35 7.8.5 Leveransspecifikation för K Byggnadskonstruktör & BE - Byggentreprenör... 35 7.8.6 Leveransspecifikation för L Landskapsarkitekt & ME Markentreprenör... 35 7.8.7 Leveransspecifikation för S Styr och övervakningsprojektör & SE Styrentreprenör...35 7.8.8 Leveransspecifikation för V Vvs-projektör & KE Kylentreprenör & RE Rörentreprenör & VE - Ventilationsentreprenör... 35 8 Bilaga A... 38 9 Bilaga B... 39 10 Bilaga C... 43

7 (45) 0 Allmänna anvisningar 0.1 Inledning I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till tillämpningsanvisningarna. Fastighetsbolaget bygger och förvaltar bostäder och kontorslokaler. Bolaget deltar med egen eller inhyrd personal i hela processen från formulering av hyresgästens krav till förvaltning. Genom att betrakta hela bygg- och förvaltningsprocessen som en sammanhållen informationsprocess fås en effektivare produktion, drift och förvaltning med lägre kostnader och högre kvalitet. Tillämpningsanvisningarna har framställts av Fastighetsbolaget och gäller endast för detta bolag. Dessa tillämpningsanvisningar får inte distribueras vidare till tredje part, utan ska alltid rekvireras direkt från utgivaren så att rätt versionshantering uppnås. Dessa tillämpningsanvisningar syftar till att säkra informationsöverföringen från projekteringsoch entreprenadskedet till förvaltningsskedet. Tillämpningsanvisningarna kan tillämpas som projektspecifika eller som företagsgemensamma; se bild 0.1a nedan. Dessa tillämpningsanvisningar utgår från en mall framtagen i ett projekt initierat av ICT- Industrigruppen för informations- och kommunikationsteknologi i bygg och fastighet. Information om ICT och projektet samt nedladdning av mallen kan göras via länken www.itbof.com. Denna mall bygger i sin tur på Bygghandlingar 90 Del 8, Digitala leveranser för bygg och förvaltning. Del 8 behandlar det gemensamma behovet av överenskommelser för digitalt informationsutbyte inom bygg- och förvaltningsprocessen. Förhållandet mellan standard, Bygghandlingar 90 och dessa tillämpningsanvisningar framgår av bild 0.1a nedan. 0.1a Tillämpningsanvisningar och Bygghandlingar 90 Del 8 (Källa: Bygghandlingar 90 Del 8)

8 (45) 0.2 Läsanvisningar och användning I detta avsnitt ges vägledning till målgruppen, projektörer och entreprenörer, för hur tillämpningsanvisningarna är tänkta att användas. Dessa tillämpningsanvisningar behandlar leveranserna avseende teknisk information från projekterings- och entreprenadskedet till förvaltningsskedet. Den tekniska informationen omfattar: Relationshandlingar Driftinstruktioner Underhållsinstruktioner Utrymmesredovisning För att bredda och öka förståelsen av innehållet i tillämpningsanvisningen finns det i de avsnitt där det finns en koppling till Bygghandlingar 90 del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning en referens inlagd. Referensen anges med underrubriken: Ref BH90 del 8 0.3 Sammanhang med standard och branschrekommendationer I detta avsnitt anges ett urval av de standarder och branschrekommendationer som utgör basen för dessa tillämpningsanvisningar. Refererade standarder och branschrekommendationer kan anges direkt i avsnittet eller placeras i en bilaga. Standarder och branschrekommendationer som är tillämpliga i samband med dessa tillämpningsanvisningar anges i bilaga A. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt Sammanhang med standard och branschrekommendationer 0.4 Syfte - mål I detta avsnitt formuleras syftet och målet med tillämpningsanvisningarna.

9 (45) Dessa tillämpningsanvisningar syftar till att säkra informationsöverföringen från projekteringsoch entreprenadskedet till förvaltningsskedet. Tillämpningsanvisningarna omfattar enbart den tekniska informationen, se avsnitt 0.2, för förvaltningsobjektet. 1 Grundläggande begrepp Här förklaras begrepp och definitioner som är centrala för informationshanteringen. Förklaringarna nedan har i görligaste mån harmoniserats med andra branschdokument, men ska ändå betraktas som definitioner avsedda för dessa tillämpningsanvisningar. En central frågeställning i samband med förvaltning är vad som avses med begreppen drift och underhåll. Idag förekommer det många olika tolkningar av dessa begrepp i standarder och i branschen. Här kan nämnas AFF Forum för förvaltning och service Fastighetslexicon - Föreningen för förvaltningsinformation FI 2002 - Drift- och underhållsinformation, Förvaltningsinformation 2002, Etapp 2 - Preliminära rekommendationer Utöver dessa tolkningar förekommer även lokala tolkningar av dessa begrepp hos olika fastighetsföretag. I textförslaget nedan har definitionen från FI 2002, som bygger på CEN EN 13306, använts. En annan gränsdragningsfråga är om relationshandlingar ingår i förvaltningsinformationen eller om dessa ska betraktas som en egen informationsgrupp. I dag finns det i branschen två huvudspår i beaktandet av relationshandlingar. I det ena spåret betraktas relationshandlingarna som förvaltningsinformation, och de hålls uppdaterade under förvaltningsskedet genom att ändringar i anläggningen förs in som ändringar på relationshandlingen. Det andra spåret innebär att relationshandlingarna inte betraktas som förvaltningsinformation, utan som ett kvitto på vad som har byggts. Relationshandlingarna omarbetas då till förvaltningshandlingar och används i förvaltningen. Vid en eventuell ombyggnad används dessa handlingar som ett underlag för projekteringen, och i slutfasen av ombyggnaden produceras nya relationshandlingar. I textförslaget nedan och i det fortsatta upplägget i dessa tillämpningsanvisningar har vi valt att tillämpa upplägget enligt det andra alternativet. I denna leveransspecifikation tillämpas en gruppering av informationen enligt följande: Relationshandlingar Driftinstruktioner Underhållsinstruktioner Utrymmesredovisning Med relationshandlingar avses ritningar eller andra upprättade handlingar och dokument, avsedda att utgöra ett kvitto på vad som har byggts. Relationshandlingarna framställs oftast av projektör med utgångspunkt från underlag för relationshandling som tillhandahålls av entreprenör eller från projektörens egen uppmätning. Med driftinstruktioner avses instruktioner för driften av byggnader och anläggningar. Med drift avses aktivitet som syftar till att åstadkomma avsedd prestation hos ett objekt utan att ändra dess funktionsförmåga. Till drift kan räknas att starta, stoppa, övervaka och kontrollera funktion och driftsförhållande hos ett objekt. En driftinstruktion beskriver komponenters (t.ex. fläktar och pumpar) funktion och placering. Driftinstruktionerna framställs oftast av projektör med utgångs-

10 (45) punkt från underlag för driftinstruktioner som tillhandahålls av entreprenör samt från relationshandlingar. Med underhållsinstruktioner avses instruktioner för att sköta underhållet av byggnader och anläggningar. Med underhåll avses aktivitet som syftar till att vidmakthålla eller återställa tillståndet hos ett objekt så att det kan prestera avsedd funktion. Underhållsbegreppet vidgas till att även omfatta t.ex. skötsel, städning, renhållning och byte av förbrukningsmaterial m.m. En underhållsinstruktion beskriver vilka komponenter som ska underhållas och när detta ska göras. Underhållsinstruktionerna framställs oftast av entreprenör. I underhållsinstruktionerna ingår även produktblad vilka innehåller dokumentation avseende objekt/komponenter som ingår i förvaltningsobjektet. Dokumentationen framställs oftast av tillverkare, generalagent, återförsäljare eller leverantör och levereras oftast i form av tryckta broschyrer samt som pdf-filer. Utrymmesredovisningen har sin utgångspunkt i de verksamheter som utrymmet är avsett för. Dessa bedrivs i aktivitetsplatser som kopplas till utrymmen och rum. Med utrymmen avses en rymd med bestämd utsträckning inuti eller i anslutning till byggnadsverk, vilken kan utnyttjas för visst ändamål. Bygghandlingar 90 Del 8, kapitel 1. Grundläggande begrepp 2 Informationssamordning 2.1 Organisation Organisationen kring leveranserna av informationsmängder är en central punkt med tanke på kvalitetsnivån och verkningsgraden i leveransarbetet. Det är därför av stor vikt att beställaren klart redogör för hur ansvaret för leveransen fördelas inom organisationen. Projektör Projekteringsledaren inom projektörsgruppen ansvarar för samordning och inlämning av förvaltningsinformation från projektörerna till projektledaren vid Fastighetsbolaget. Entreprenör Projektör har i bygghandlingsbeskrivningen infört krav beträffande förvaltningsinformation respektive underlag till förvaltningsinformation som ska utföras eller levereras av entreprenörerna. Entreprenör ska överlämna förvaltningsinformation respektive underlag för förvaltningsinformation till ansvarig projektledare vid Fasighetsbolaget. Totalentreprenör Eventuella totalentreprenörer omfattas av ansvar enligt Projektör och Entreprenör ovan.

11 (45) Besiktningsman teknisk handläggare Besiktningsman respektive teknisk handläggare ansvarar för kontrollen av att omfattningen avseende underlaget för förvaltningsinformation samt färdig förvaltningsinformation från informationsproducenterna överrensstämmer med leveransspecifikationerna. I leveransspecifikationerna, se kapitel 7, framgår vem som upprättar förvaltningsinformation respektive lämnar underlag för förvaltningsinformation. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 2.1. Organisation och 2.3. Informationsutbyte. 2.2 Leverans av information till projektnätverk Här anges om ett projektnätverk ska användas för att hantera leveranserna av förvaltningsinformation från projektörer och entreprenörer till fastighetsföretaget. Vidare så kan här anges vilken struktur som ska användas i projektnätverket. Förvaltningsinformationen ska levereras i Fastighetsföretagets projektnätverk. Nedan angiven mappstruktur ska användas. Webbadress och inloggningsuppgifter distribueras av ansvarig projektledare. 2.2a Exempel på mappstruktur för förvaltningshandlingar Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 2.12. Projektnätverk.

12 (45) 2.3 Omfattning I detta avsnitt formuleras de yttre ramarna för omfattningen av informationsleveransen. Tillämpningsanvisningarna omfattar enbart informationen som berör den tekniska informationen för förvaltningsobjektet. Förvaltningsinformationen ska omfatta de byggdelar som ägs av Fastighetsbolaget samt vissa byggdelar med nära anknytning till dessa som ägs av hyresgästen (brukaren), t.ex. installationsbunden inredning. I de fall som projektet omfattar mer än en byggnad ska leveransen separeras för respektive byggnad. Det innebär att leveransen avseende varje byggnad ska vara uppdelad med hänsyn till bl.a. förteckningar, dokument och filer. Omfattningen av leveransen avseende förvaltningsinformation preciseras i tillhörande leveransspecifikationer; se kapitel 7. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 2.31 Omfattning av informationsutbyte samt 2.4 Gränsdragning och teknisk samordning i projekt. 2.4 Innehåll I detta avsnitt formuleras de yttre ramarna för innehållet i informationsmängderna som ingår i leveransen. Krav på innehållet i de olika informationsmängderna ges i kapitel 6. 2.5 Utförande I detta avsnitt formuleras de yttre ramarna för utförandet av innehållet i de olika informationsmängderna som ingår i leveransen. Krav på utförandet av innehållet i de olika informationsmängderna ges i kapitel 6. 2.6 Gränsdragning och samordning i projekt Planeringen kring produktionen och leveranser av informationsmängder är en central punkt med tanke på kvalitetsnivån och verkningsgraden i leveransarbetet. Det är därför av stor vikt att beställaren ser till att det genomförs en planering av arbetet. Detta kan lämpligen styras upp med hjälp av genomförandeplan, tidplan och organisationsplan.

13 (45) Projekteringsledaren ska göra en plan för produktion och leverans av förvaltningsinformation. Observera att vissa relationshandlingar måste föreligga i färdigt skick innan övriga aktörer kan färdigställa sina förvaltningshandlingar. En central punkt är att färdigt A-underlag måste finnas tillgängligt för slutförande av vissa förvaltningshandlingar. Hänsyn i planen ska tas till beställarens granskning av förvaltningsinformation. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 2.4. Gränsdragning och teknisk samordning i projekt. 3 Filhantering I detta avsnitt formuleras de yttre ramarna för utförandet av innehållet i de olika informationsmängderna som ingår i leveransen. För att hanteringen av filer i hela bygg- och förvaltningsprocessen ska bli kontrollerad, säker och smidig ska enhetliga metoder tillämpas för de filer som levereras. I detta kapitel hanteras namngivning, filformat, media samt utväxling av objektinformation med olika typer av programvaror involverade. 3.1 Namngivning av filer I detta avsnitt formuleras hur namngivning av filer ska ske. Hanteringen måste anpassas till befintligt upplägg och befintliga system hos fastighetsföretaget. Det finns olika metoder för att få en enhetlig namngivning. I textförslaget nedan ges ett förslag som innebär att namngivningen bl.a. baseras på fastighetsföretagets byggnadsnumrering. Detta innebär att upplägget är en komplettering och utbyggnad av det förslag som ges i SS032271 (2). Förslaget innebär också att namngivningen av filerna blir samordnad och tvingande för hela bygg- och förvaltningsprocessen. Systematiskt uppbyggda filnamn ska användas. Filnamn ska behållas oförändrade oberoende av ändringsbeteckning, skeden etc. Tillåtna tecken i filnamn är bokstäverna a-z, siffrorna 0-9, bindestreck (-) och understreck (_). Numrering av filer ska vara unikt identifierande för alla filer med samma ansvarig part och samma klassificering.

14 (45) 3.1a Uppbyggnad av filnamn med exempel för olika typer av filer Filnamn består av fem delar: byggnadsbenämning, ansvarig part, klassifikation, numrering och beskrivning. De fyra första delarna är obligatoriska. Byggnadsbenämningen erhålls från ansvarig projektledare. Ansvarig part ska beteckna den aktör (organisation) som varit ansvarig för att skapa innehållet i filen. En lista på beteckningar för projektörer och entreprenörer återfinns i bilaga B. Tredje delen av filnamnet används för att klassificera filens innehåll. För klassificering ska koder enligt BSAB-systemet (BSAB 96) användas. Tabeller och tillämpningsanvisningar för dessa utfärdas av AB Svensk Byggtjänst. Vid tillämpning av BSAB-koder för handlingsnumrering utelämnas punkten i BSAB-koden. Exempel: byggdelskoden 64.CB skrivs 64CB, utan avskiljande punkt. Redovisningssätt eller informationsmängd ska anges med koder enligt bilaga B. Fjärde delen av filnamnet är identifierande, d.v.s. den ska särskilja filen från andra med samma klassificering. Identifieringen kan vara ett rent löpnummer, ett datum eller en systematisk kod för läge i byggnaden eller anläggningen. Systematiska koder för lägesbeskrivningen tillhandahålls av ansvarig projektledare. I syfte att underlätta förståelsen för filens innehåll kan klartext tillfogas på slutet av filnamnet. Det gäller i synnerhet filer som inte hanteras systematiskt med hjälp av dokument- eller ritningsförteckningar. Tillägget skiljs från resten av filnamnet med ett bindestreck. Beskrivande tillägg till filnamnet är frivilligt. Bokstäverna å, ä och ö ska undvikas även i beskrivande tillägg. Filnamn för modellfiler ska innehålla koder för aktuell byggnad, ansvarig part, klassificering av modellens innehåll och redovisningssätt samt numrering. Eventuella layoutflikar i modellfiler döps till motsvarande ritningsnummer. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 3.1. Namngivning av filer.

15 (45) 3.2 Applikationer och filformat I detta avsnitt anges vilka filformat och applikationer som ska användas vid leverans av förvaltningsinformation. För att få en stor flexibilitet och möjliggöra ett brett urval av informationsleverantörer (projektörer och entreprenörer) bör man sträva efter att välja standardiserade filformat och minimera beroendet av speciella applikationer. För leveranserna av förvaltningsinformation ska enbart nedanstående filformat användas. Observera att det i vissa fall finns en stark koppling mellan valt filformat och aktuell applikation. Tabell 3.2a Rekommenderade applikationer och filformat Filtyp Filformat Lagrar Användningsområde xml Fi2xml Objekt Modeller, särskilt utrymmen och renodlad förvaltningsinformation, primärt format ifc/xml IFC Objekt Modeller, särskilt fysiska byggobjekt, primärt format pdf PDF/A-1 Raster/vektor Publiceringsfil, för dokument pdf PDF/3D Raster/vektor Publiceringsfil, för modeller docx Microsoft Word 2007 Text Dokument, originalformat xlsx Microsoft Excel 2007 Text och data Dokument, originalformat dwg AutoCAD dwg 2007 Vektor Sekundärt format för modeller dgn Microstation V8 Vektor Sekundärt format för modeller Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 3.2. Applikationer och filformat 3.3 Media I detta avsnitt anges vilket media som ska användas vid leveransen t.ex. projektnätverk eller cd-skiva via post. Förvaltningsinformationen ska levereras i Fastighetsföretagets projektnätverk; se avsnitt 2.2. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 3.3. Media. 3.4 Objektinformation Modellinformationen från CAD-program, skapad i projekteringsskedet, kan vara en mycket användbar informationskälla i den fortsatta förvaltningen. Problemet är att hitta format och applikationer som lämpar sig för hanteringen i förvaltningsprocessen. Val av format och applikation måste kopplas till förmågan att hantera relativt komplex information och avancerade system i en förvaltande organisation. Även förmågan att underhålla och uppdatera objektsinformation under långa tidsperioder måste beaktas. Lämpligt utväxlingsformat för fastighetsinformation är idag Fi2xml. Modellen i sin helhet kan under förvaltningsprocessen lämpligen lagras i IFC-format.

16 (45) Vid leverans av objektsorienterad förvaltningsinformation ska det förvaltningsanpassade formatet Fi2xml användas. För leverans av tredimensionell geometrisk information ska IFCformatet användas. Ovanstående gäller om inget annat anges i leveransspecifikationen. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 3.4. Objektinformation. 4 Kvalitet och ändringar 4.1 Måttnoggrannhet I detta avsnitt bestäms hur olika noggrannhetsnivåer ska hanteras, framförallt vid olika inmätningsförhållanden. Noggrannhet avser mått. Projekterade mått som inte kontrollmätts förutsätts ligga inom föreskrivna byggtoleranser enligt AMA. Måttnoggrannheten för situationsplaner ska vara på nivån centimeter. För befintliga förhållanden, såsom landskapsinformation och befintliga byggnader, används klassning enligt HMK (tabell MB4.3); se tabell 4.1a. Tabell 4.1a Mätmetoder Inmätningsmetod Kvalitetsmärkning Kommentar Geodetiskt inmätt G1 från bra nät och med bra metoder och instrument G2 från osäkert nät med omfattande hjälppunkter e d G3 äldre rutavvägning, inmätning med dåligt bestämbar kvalitet Fotogrammetriskt F0 från marken F1 flyghöjd ca 400-500 m F2 flyghöjd ca 600-800 m F3 flyghöjd ca 1 000 m Digitaliserat D1 digitalisering av geodetiskt inmätt underlag i skala 1:200 D2 digitalisering av geodetiskt inmätt underlag i skala 1:500 D3 digitalisering av geodetiskt inmätt underlag i skala 1:1 000 eller fotogrammetriskt mätt underlag från flyghöjd 400/500 m i skala 1:400/500 D4 digitalisering av övrigt underlag Uppmätning med M1 * uppmätt på plats måttband och motsvarande M2 * blandat digitaliserat/uppmätt på plats Okänd metod X * Koderna M1 och M2 ingår inte i HMK

17 (45) Dokumentation av noggrannhet för befintliga förhållande som har genererats i projektet ska följa med filen vid leverans. Denna märkning kan ske enligt följande alternativ: a) direkt i filen på lätt identifierbar plats; i dokumenthuvud eller i anslutning till namnruta b) för varje CAD-lager som del av lagerbeteckningen. Se SB11 för närmare vägledning. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 4.13. Måttnoggrannhet 4.2 Kvalitetskontroll I detta avsnitt formuleras hur kvalitetskontrollen av leveranserna ska ske. Här spelar informationsproducenternas egenkontroll en viktig roll. En dålig egenkontroll medför direkt ökade kostnader för informationsmottagaren. Egenkontroll omfattar såväl informationens omfattning, sakinnehåll, datastruktur och överensstämmelse med formkrav i övrigt. Egenkontroll utförs av den avsändande aktören före varje leverans. Information ska granskas och godkännas för överensstämmelse med krav i leveransspecifikation. När informationsmängden genomgår gransknings- och godkännandeflödet används följande beteckningar för uppnådd status: För granskning Informationen anses komplett för sitt ändamål och är klar för formell sakgranskning av interna och externa granskare enligt överenskommen arbetsgång. För godkännande Informationen är formellt granskad och klar för godkännande enligt överenskommen arbetsgång samt för slutleverans. Godkänd Informationen är godkänd. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 4.2. Kvalitetskontroll. 4.3 Ändringshantering I detta avsnitt beskrivs hur ändringshanteringen avseende förvaltningsinformation ska ske. I textförslaget nedan antas att Fastighetsbolaget har valt en metod där all förvaltningsinformation är en levande informationsmängd och att denna uppdateras vid ombyggnader och andra förändringar i anläggningen. Förändringarna hanteras då som ändringar vilket innebär att handlingar påförs nya ändringsbeteckningar och att eventuella objekt påförs ändringshistorik.

18 (45) De förvaltningshandlingar som är reviderade bygghandlingar ska vara nollställda med hänvisningar, pilar och moln borttagna. Ändring av förvaltningshandling ska alltid ske med utgångspunkt från senast gällande handling. I de fall där ett eventuellt underlag, t.ex. A-underlaget, har ändrats ska även senaste gällande och godkända underlag användas. På ändrad förvaltningshandling ska vara infört ändringsbeteckning, datum för ändring, ändringens omfattning samt namn eller signatur för ansvarig projektör. Projekterande företag ska vara infört i anslutning till ändringstext. Byte av namnruta eller sidhuvud får inte ske vid ändring av befintlig handling. Befintliga handlingar rekvireras från beställaren och återställs i uppdaterat skick. Projektör ska inför uppdatering av förvaltningshandlingar kvittera ut aktuella handlingar varvid dessa spärras för vidare utlåning. Vid ändring av befintliga filer gäller att informationsstrukturen i dessa behålls i ursprungligt skick om inte annat överenskommes. Vid ändringar i modeller ska ändringsmarkering påföras modellen och de layouter som berörts av förändringen. Ifall byte av underlag har skett ska märkning av underlag uppdateras. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 4.2. Kvalitetskontroll. 5 Bygg- och förvaltningsprocesserna I detta avsnitt beskrivs hur informationsstyrningen ska ske i byggprocessen. Vidare illustreras hur fastighetsföretagets processer, informationsmängder och ICT-system hänger samman. Avsnittet är tänkt att öka förståelsen hos informationsleverantörerna för hur tillämpningsanvisningarna är tänkta att hanteras i byggprocessen och hur levererade informationsmängder är tänkta att användas i fastighetsföretagets ICTsystem. Dessa tillämpningsanvisningar utgör fastighetsföretagets krav avseende informationsleveranserna från projektörer och entreprenörer i ett byggprojekt. För att detta ska fungera måste tillämpningsanvisningarna användas vid upphandlingen av informationsleverantörerna. Utöver detta måste informationsleverantörerna vidarebefordra dessa anvisningar till aktörer längre ner i kedjan, som t.ex. underkonsulter och underentreprenörer. I figurerna 5.a och 5.b illustreras hur kraven från fastighetsföretaget påverkar byggprocesserna för en delad entreprenad respektive en totalentreprenad.

19 (45) 5.a Informationsstyrning i en process avseende delad entreprenad 5.b Informationsstyrning i en process avseende totalentreprenad Kravet avseende vilka informationsmängder som ska levereras till fastighetsföretaget styrs bl.a. av vilka processer inom fastighetsföretaget som ska stödjas. Fastighetsföretagets processer definierar hur olika aktiviteter ska göras, vem som ska utföra dessa aktiviteter samt varför de ska utföras. Fastighetsföretaget definierar också vad för slags information som behövs för att stödja processerna samt var informationen ska lagras. Med andra ord, vilka ICT-system som ska användas i processerna. I figur 5.c illustreras detta förhållande. 5.c Förhållandet mellan fastighetsföretagets processer, informationsbehov och ICT-system Informationsmängderna som skapas och levereras av informationsleverantörerna i byggprocessen ska levereras till fastighetsföretagets ICT-system. Dessa informationsmängder kan utgöras av traditionella digitala dokument, objektsmodeller, databaser samt xml-filer för import i olika FM-system. I en informationsprocess kan sedan dessa informationsmängder grupperas i relationshandlingar, utrymmesredovisning, drift- och underhållsinstruktioner I figur 5.d illustreras kopplingen mellan olika informationsmängder, framtagna i byggprocessen och fastighetsföretagets ICT-system.

20 (45) 5.d Flöde av informationsmängder från informationsleverantörer till ICT-system Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 5. Bygg- och förvaltningsprocesserna. 6 Informationsmängder I detta avsnitt beskrivs hur informationsmängderna ska vara utformade, strukturerade och klassificerade. Bygghandlingar 90 Del 8, kapitel 6. Informationsmängder 6.1 Redovisningstekniska krav I detta avsnitt formuleras kraven på hur redovisningen av förvaltningshandlingar ska ske. Avsnittet avser de generella kraven för relationshandlingar, driftinstruktioner och underhållsinstruktioner. Eventuella krav som enbart avser en grupp av handlingar anges i kapitel 7. Bygghandlingar 90 ska följas i tillämpliga delar. All text i levererad information ska vara på svenska. 6.1.1 Ritningars generella utseende I detta avsnitt hanteras generella krav på ritningar.

21 (45) Format bör vara A1, A3 eller A4. Förlängda standardformat får i undantagsfall användas. Samtliga texthöjder ska anpassas så att dessa är läsbara även i 1/2-skala. Ritningsramar ska utföras i enlighet med Bygghandlingar 90. Entreprenadinformation ska vara borttagen från förvaltningsritningar, undantaget konstruktionsritningar Digitala ritningar som överlämnas ska vara måttriktiga, inte innehålla dubbla grafiska objekt och ha korrekta möten mellan grafiska objekt. Textfonter, linjetyper och snittmarkeringsmönster som används måste finnas med som standard i applikationerna, som anges i tabell 3.2a ovan. 6.1.2 Linjebredder I detta avsnitt formuleras kraven på linjebredder vid utskrift av ritningar. Upplägget är starkt kopplat till vilka applikationer som har valts för att hantera de digitala ritningarna. Syftet med kravet är att åstadkomma en enhetlighet i utskriftshanteringen för alla förvaltningsritningar. Textförslaget nedan bygger på det upplägg som bl.a. finns i applikationerna från Autodesk. Hanteringen av linjebredder i förvaltningsritningar ska följa tabellen nedan. CAD-filer får inte levereras med objekt som har andra färger än de som anges i denna standard. Under projekteringen tillåts att en komplettering med fler färger och linjebredder sker. Vid överlämnandet av förvaltningsritningarna ska dessa färger ändras till de färger som förekommer i nedan angiven standard. Tabell 6.1.2a Linjebredder och färger Linjebredd Färgnr & färg Anmärkning 0.18 4 CYAN 0.25 1 RED 0.35 3 GREEN 0.50 5 BLUE 0.50 7 WHITE 0.50 8 GREY 0.70 6 MAGENTA 1.00 2 YELLOW 0.25 21 Skraffering av betong 6.1.3 Enhetsinställningar I detta avsnitt formuleras vilka enheter som ska gälla för de olika informationsmängderna. CAD-filers enhetsinställning ska för situationsplaner vara enheten meter och för övriga ritningar enheten millimeter.

22 (45) Objekt i eventuella modeller ska representeras i skala 1:1, d.v.s. med verkliga mått. 6.1.4 Skalor I detta avsnitt formuleras hanteringen av skalor för olika förvaltningsritningar. Förvaltningsritningar ska levereras i de skalor som anges av beställaren i leveransspecifikationen 6.1.5 Text i skrivfält (namnruta mm) I detta avsnitt formuleras de generella krav som gäller för hanteringen av uppgifter som anges i skrivfältet till de olika förvaltningsritningarna. Namnruta som tillhandahålls av beställaren ska användas. Namnruta, skalstock, m.m. ska ägas av respektive projektör. Detta innebär att dessa objekt ska tillhöra respektive projektörs lagerstruktur. Även modellfiler (modellrymden) förses med namnruta. Då CAD-filen består av en modell med layouter, som innehåller ett eller flera bundna underlag, ska filnamnen för dessa underlag anges i modellen. Med bundna underlag avses t.ex. A- underlaget i en installationsmodell. 6.2 Informationsstruktur i CAD-filer 6.2.1 Modeller och layouter I detta avsnitt formuleras de generella kraven på hur hanteringen av modellfiler ska sättas samman och hur strukturen för detta ska se ut. Mer detaljerade krav kan ges i kapitel 7. Informationsmängder som på ett naturligt sätt kan hanteras som modeller och layouter, t.ex. situationsplaner, våningsplaner, fasader och sektioner ska levereras som en modellfil med tillhörande ritningsdefinitioner i form av layouter i samma fil. För våningsplaner, fasader och sektioner gäller att en modellfil ska upprättas per byggnad. Situationsplan, ytskikts- och utrustningsplan samt planteringsplan ska framställas som layouter i en och samma modellfil.

23 (45) Ett överlapp om minst 1000 mm, i skala 1:1, ska finnas vid uppdelning av ritnings- eller modellfiler. Överlappet skrafferas på den ritning där överlappet är avsett för orientering. Skrafferingen ska tillhöra layouten. Konnektionslinjerna som visar delningen av en byggnad ska finnas på ett eget lager i modellen. CAD-filens modell ska vid leverans inte innehålla frysta, släckta eller låsta lager. Namnrutor, ritningsram, skalstock, norrpil, versionsuppgifter och uppgifter avseende underlag ska tillhöra layouten. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 6.3. Modeller. 6.2.2 Externt refererade CAD-filer I detta avsnitt bestäms hur externt refererade CAD-filer ska hanteras i förvaltningsfasen. I textförslaget beskrivs en något konservativ metod där eventuella refererade filer binds samman med modellfilen till en fysisk enhet. Detta medför bättre kontroll och mindre administration i förvaltningsfasen, men på bekostnad av flexibilitet i projekteringsfasen vid en eventuell ombyggnad. Ritningar och modeller som byggts upp av externt refererade CAD-filer ska som förvaltningsritning eller modell levereras med de externa referenserna bundna. Detta innebär att en enskild förvaltningsritning endast får bestå av en fysisk fil. 6.2.3 Objektshantering I detta avsnitt formuleras den generella hanteringen av objekt i förvaltningsfasen. Vi kan skilja på grafiska objekt och så kallade informationsobjekt, som oftast avbildar fysiska objekt. Mer detaljerade krav ges i kapitel 7. Informationsobjekt BSAB-systemets utrymmestabell används för att klassificera utrymmen i byggnader och utanför dem efter vad de används till. BSAB-systemets byggdelstabell används för att klassificera byggdelar. De objekt (t.ex. fönster och dörrar) som används ska förses med en globalt unik huvudidentitet samt med en beteckning som byggs upp på ett systematiskt sätt. Objekt som kräver applikationsprogramvara för att tolkas, får endast förekomma om aktuell applikation finns angiven i tabell 3.2a i avsnitt 3.2 Applikationer och filformat. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 6.31. Objekt

24 (45) 6.2.4 Lagerhantering I detta avsnitt formuleras kraven på eventuella lagerstrukturer i CAD-filer. Den i CAD-filerna ingående lagerstrukturen ska följa svensk standard, CAD-Lager - SB- Rekommendationer 11. Obligatoriska fält ska användas. Presentationskoder ska anges. 6.2.5 Koordinatsystem I detta avsnitt bestäms vilka koordinatsystem som ska användas för förvaltningsinformationen. Här anges både lokala koordinatsystem och mer generella, t.ex. kommunala system baserade på SWEREF 99. Kom även ihåg att ange vilket höjdsystem som ska gälla. Hanteringen av eventuella koordinatsystem ska vara samordnad för samtliga discipliner. För situationsplaner och ledningskartor ska de koordinatsystem som avser plan och höjd och som gäller för aktuell kommun användas. 6.2.6 Orefererade delar i CAD-filer I detta avsnitt anges att inlämnade CAD-filer ska vara städade. Om inte detta görs av informationsproducenterna kan det innebära merkostnader för Fastighetsbolaget. CAD-filer ska enbart innehålla definitioner som används i filen. 6.3 Identifiering I detta avsnitt anges miniminivån för metadata avseende förvaltningshandlingar.

25 (45) Levererade förvaltningshandlingar ska som minimum innehålla följande uppgifter: Tabell 6.3a Metadata Metadata Kommentar/villkor Dokument-Id Ägare Dokumentbeteckning som sätts av dokumentets upphovsorganisation, t ex Ritningsnummer Ändringsbeteckning För dokument som genomgår ändringar Titel Dokumentets innehåll i klartext Nyckelord Extra kategorisering för sökning. Här avses grupperingen i relationshandlingar, driftinstruktioner, underhållsinstruktioner och utrymmesredovisning. Dokumentklass Här avses informationsmängder enligt bilaga B Skapad av Upphovsperson till dokumentet Skapad datum Avser varje dokumentversion Status I förhållande till aktiviteter som berör dokumentet. Här används För granskning, För godkännande samt Godkänd, enligt avsnitt 4.2 Kvalitetskontroll. Filformat Enligt tabell 3.2a Byggnadsbeteckning * Byggnadsnummer eller motsvarande Byggnadsbenämning * Byggnadens benämning i klartext Fastighetsbeteckning * Används i de fall detta är relevant * Dessa uppgifter tillhandahålls av aktuell projektledare Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 6.5. Metadata. 6.4 Klassificering I detta avsnitt beskrivs hur förvaltningsinformationen klassificeras. Denna klassificering används även vid namngivning av filer; se avsnitt 3.1. Indelningen används även i samband med leveransspecifikationerna i kapitel 7. Informationsmängderna klassificeras enligt fyra parallella system: 1. Typ av teknisk dokumentation enligt AMA 98 2. Byggdelstabellerna i BSAB 96 3. Typ av informationsmängd (användning) enligt bilaga B 4. Ansvarig part enligt bilaga B 1) Den tekniska informationen ska klassificeras enligt indelningen i AMA. Indelningen ska ske enligt tabellen nedan. Indelningen görs i leveransspecifikationerna. Tabell 6.4a Klassificering enligt AMA Dokumentgrupp Kommentar Relationshandlingar Driftinstruktioner Underhållsinstruktioner Utrymmesredovisning Tillägg till grupperingen i AMA för anpassning mot förvaltning 2) Samtliga informationsmängder ska klassificeras enligt byggdelstabellerna i BSAB 96. Detaljeringsgraden av klassificeringen styrs av projektets och anläggningens komplexitet.

26 (45) Ansvarig projektledare ansvarar för att nivån avseende detaljeringsgraden fastställs i projektet. Klassificeringen används även vid namngivning av filer. 3) Klassificering ska också ske via typ av informationsmängd enligt bilaga B; se tabell 2 - www.metadata.se. Klassificeringen används även vid namngivning av filer. 4) Klassificering ska också ske med avseende på ansvarig part enligt bilaga B. Klassificeringen används även vid namngivning av filer. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 6.42. Klasser och typer 7 Informationsleveranser I detta avsnitt klargörs leveransens innehåll och form samt hur leveransen ska ske. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 7. Informationsleveranser. 7.1 Förutsättningar för leverans 7.1.1 Leveranstider Planeringen kring leveranserna av informationsmängder är en central punkt med tanke på kvalitetsnivån och verkningsgraden i leveransarbetet. Det är därför av stor vikt att beställaren ser till att tidpunkten för leveransen klargörs. Detta kan lämpligen styras upp med hjälp av ett avsnitt i AF-delen. För leveranstider, se Administrativa Föreskrifter. 7.1.2 Upphovsrätt och nyttjanderätt I samband med nyttjandet av digital information bör upphovsrätt och nyttjanderätt av denna tänkas igenom noga. Ofta används ABK 96 för att avtala om nyttjanderätt och äganderätt, och i många fall behöver villkoren i ABK anpassas till beställarens behov. Observera att det är av stor vikt att samordna avtalstexterna mellan olika avtalsdokument, så att det inte uppstår tveksamheter kring vad som gäller. Exempelvis är det viktigt att stämma av formuleringarna kring upphovsrätt och nyttjanderätt med vad som har formulerats i olika AF-delar. Projektör (konsult) ABK-96, 7 och 8 gäller med följande förändrad lydelse av 7.1, 7.8 och 8.2: Beställaren har rätt att för alla ändamål såväl för uppdraget som för andra ändamål fritt nyttja resultatet av konsultens uppdrag, liksom av konsulten därför upprättade handlingar eller motsvarande.

27 (45) Upphovsrätten och nyttjanderätten till handlingar och datamedia som konsulten upprättar för uppdraget övergår till beställaren vid överlämnandet av dessa. Andra uppfinningar än de som anges i 8.1 och som tillkommit i samband med uppdraget, har beställaren rätt att fritt utnyttja såväl för uppdraget som för andra ändamål. Entreprenör Då ansvaret för handlingar ligger på entreprenör, gäller samma regler om upphovsrätten och nyttjanderätten som för konsult, se ovan. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 1.9. Upphovsrätt och nyttjanderätt. 7.2 Förteckning över informationsmängder En förteckning över ingående informationsmängder ska bifogas leveransen. Förteckningen är jämförbar med en ritnings- eller dokumentförteckning. Förteckningen kan utföras enligt en mall som tillhandahålls av beställaren. Förteckningen kan t.ex. utformas som ett kalkylblad. Vid en mer automatiserad informationshantering kan förteckningen hanteras i xml-format. För varje projekt och för varje ansvarig part lämnas en förteckning över informationsmängderna med tillhörande filer. Förteckningen ska även innehålla uppgifter om utgångna och ersatta informationsmängder. I de fall som projektet omfattar mer än en byggnad ska separata förteckningar lämnas för respektive byggnad. Förteckningen är en sammanställning över informationsmängder med tillhörande filer som har upprättats eller reviderats av projektören eller entreprenören. Förteckningen över utgångna och ersatta informationsmängder är en sammanställning över informationsmängder, t.ex. ritningar och dokument, som ska utgå ur arkivet och eventuellt ersättas med helt nya informationsmängder. Uppgift om befintliga informationsmängder erhåller projektör genom aktuell projektledare vid Fastighetsbolaget. Mall från beställaren ska användas. Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 7.3. Förteckning över informationsmängder.

28 (45) 7.3 Leveransmeddelande Beställaren specificerar vilka leveransegenskaper som ska anges i samband med varje informationsleverans. Leveransmeddelandet kan utföras enligt en mall som tillhandahålls av beställaren. Meddelandet innehåller egenskaper för leveransen samt en förteckning över ingående informationsmängder. Leveransmeddelandet kan utformas som ett kalkylblad. Vid mer automatiserad informationshantering kan meddelandet hanteras i xml-format och kopplas samman med ett projektnätverk tillgängligt via internet. Leveransen av informationsmängderna kan lämpligen ske via ett projektnätverk. Varje leverans ska åtföljas av ett leveransmeddelande. För leveransmeddelandet ska mall från beställaren användas. Innehållet i leveransmeddelandet ges av tabellen nedan. Tabell 7.3a Leveransegenskaper som ska ingå i leveransmeddelandet Leveransegenskaper Kommentar Referens Identifikation Leveranstyp Leveranssätt Kontakt Tider Kvittens Prioritet Status Ersätter Leveransinnehåll Leveransens referens till projekt, byggnadsverk, fastighetsbeteckning eller organisation ska redovisas. Leveransen ska identifieras med namn och eventuellt ID. Identifikationen ska publiceras synligt i meddelandet. Leveranstyp ska anges t.ex. relationshandlingar, driftinstruktioner, underhållsinstruktioner eller utrymmesredovisning. Leveranssätt ska anges t.ex. via projektnätverk, cd- eller dvd-skiva Ange ansvarig för leveransen och leveransspecifikation, företag och person samt e-postadress. Ange även mottagare. Ange datum och eventuellt klockslag för upprättande av leveransen. Ange om leverans ska kvitteras till avsändaren. Leveransens prioritet anges t.ex. skickad eller accepterad av mottagaren. Ange leveransen och leveransspecifikationens status i sammanhanget t.ex. preliminär, för granskning, för godkännande, godkänd. Ange om aktuell leverans ersätter tidigare leverans. Ange aktuell identifikation. Ange innehållet i leveransen t.ex. en hänvisning till en handlingsförteckning I tabellen nedan ges ett exempel på ett ifyllt leveransmeddelande. Tabell 7.3b Exempel på leveransmeddelande Leveransegenskaper Värde Referens Demohuset 5432 Slättenskolan Norrahammar 30:1 Jönköping. Identifikation LeveransNamn: Leverans 2 Relationshandlingar A Demohuset Leveranstyp Relationshandlingar arkitekt Leveranssätt Via projektnätverket Kontakt Avsändare: Konsulterna AB, Ingenjörsgatan 3, 214 20 Malmö, Kurt Konsult, kurt.konsult@konsulterna.se Mottagare: Fastighets AB, Box 1051, 214 00 Malmö, Nils Projektledare, nils.projektledare@fastighetsab.se Tider 2008-01-20 Kvittens Leveransen ska kvitteras till kurt.konsult@konsulterna.se Status För godkännande Ersätter 2008-01-01 Leveransinnehåll Enligt förteckning daterad 2008-01-10 med ändringsbeteckning A Bygghandlingar 90 Del 8, avsnitt 7.4. Leveransmeddelande.

29 (45) 7.4 Relationshandlingar I detta avsnitt klargörs hanteringen av informationsmängderna som utgörs av relationshandlingar. De generella kraven på informationsmängderna ges i kapitel 6, och den detaljerade beskrivningen ges i leveransspecifikationerna i avsnitt 7.8. Utförande och omfattning av relationshandlingar framgår av leveransspecifikationerna i avsnitt 7.8. 7.4.1 Underlag för relationshandlingar Underlag för relationshandlingar utgörs av kopior av bygghandlingarna på vilka ändringar markerats. Om så erfordras ska underlaget kompletteras med skisser, ritningar, digitala foton och kommentarer så att slutligt utförande klart framgår. Arkitekten ska framställa modellfiler i skala 1:1 med tillhörande layoutflikar i skala 1:50 som underlag till installationskonsulterna. Installationskonsulterna ska använda godkänd relationshandling som A-underlag. 7.4.2 Befintliga underlag vid ombyggnad Vid eventuella ombyggnader ska befintlig gällande förvaltningsinformation utgöra underlag för bygg- och relationshandlingar. Uppgift om befintlig förvaltningsinformation omfattning, utförande och innehåll erhåller projektör genom aktuell projektledare vid Fastighetsbolaget. 7.5 Driftinstruktioner I detta avsnitt klargörs hanteringen av informationsmängderna som utgörs av driftinstruktioner. De generella kraven på informationsmängderna ges i kapitel 6, och den detaljerade beskrivningen ges i leveransspecifikationerna i avsnitt 7.8. Utförande och omfattning av driftinstruktioner framgår av leveransspecifikationerna i avsnitt 7.8. 7.5.1 Underlag för driftinstruktioner Underlag för driftinstruktioner utgörs av kopior av bygghandlingarna på vilka ändringar har markerats. I de fall där driftinstruktionen har producerats av entreprenör men där instruktionen ska färdigställas av projektör ska även digitalt underlag lämnas. Underlaget kan även utgöras av godkända relationshandlingar.

30 (45) Underlag för driftinstruktioner, som oftast lämnas av entreprenör, ska ha en sådan omfattning och ett sådant innehåll att en korrekt och komplett driftinstruktion kan upprättas. 7.5.2 Befintliga driftinstruktioner Befintliga driftinstruktioner rekvireras från Fastighetsbolaget och återställs i ändrat skick. På driftinstruktionen ska datum för ändring samt namn eller signatur på ansvarig projektör/entreprenör anges. Uppgift om befintliga driftinstruktioners omfattning, utförande och innehåll erhåller projektör/entreprenör genom aktuell projektledare vid Fastighetsbolaget. 7.5.3 Sammanställning av dokument Driftinstruktioner kan idag hanteras helt som digital information. Om man vill komplettera den digitala informationen med analogt material ställs kraven på det analoga materialet i detta avsnitt. Driftinstruktionerna sätts i A4-pärmar med bredden 40 eller 60 mm, alternativt i en mapp beroende på innehållets omfattning. Pärmarna ska förses med registersystem (fliksystem) av typen bokstavsregister (A-Ö). Först i pärmen ska försättsbladet med dokumentuppgifter finnas, följt av innehållsförteckning och därefter fliksystem med underhållsinstruktioner. Fliksystemet ska bygga på byggdelstabellerna i BSAB 96. Varje pärm ska förses med en etikett på pärmryggen innehållande DRIFTINSTRUKTIONER, byggnadsbeteckning, byggnadsbenämning, fastighetsbeteckning, utgivare, datum, ett löpnummer och antalet pärmar som ingår i leveransen. Mallar för försättsblad, innehållsförteckning och pärmetikett tillhandahålls av beställaren. 7.6 Underhållsinstruktioner I detta avsnitt klargörs hanteringen av informationsmängderna som utgörs av underhållsinstruktioner. De generella kraven på informationsmängderna ges i kapitel 6, och den detaljerade beskrivningen ges i leveransspecifikationerna i avsnitt 7.8. Utförande och omfattning av underhållsinstruktioner framgår av leveransspecifikationerna i avsnitt 7.8.