Tom Silfvast Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus
Den nya ambulanssjukvården Läget t.o.m. 2012 Ambulansverksamheten hos 350 kommuner Inga målsättningar, kompetenskrav, koordination Hälsovårdslagen 2010; fr.o.m. 2013 Anordningsansvaret hos 20 sjukvårdsdistrikt Definition av servicenivån Responstider Personalens kompetens Samverkan mellan myndigheter Integrerad del av hälsovårdens jourtjänster
Sjukvårdsdistrikt och specialupptagningsområden L LP PP PP KAI KP KP V EP PS PK KS S P ES IS VS KH PH KYM EK HUS
Nationell elektronisk ambulansjournal Initiativ av social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) Integreras i myndigheternas gemensamma fältledningsystem KEJO fr.o.m. 2017 Ersätter FPA blankett SV210 Strukturerad databas, byggs på NEMSIS och ICPC-2 klassificeringarna Möjliggör jämförelse, uppföljning och benchmarking nationellt och internationellt samnordiskt projekt påbörjat med nyckelindikatorer
Servicenivån Definieras i förordningen om prehospital akutsjukvård, fastställs för fyra år Målsättning för responstider Enligt vårdnivå och befolkningsunderlag Personalens kompetenskrav Första insats del av vårdkedjan; gemensam utbildning FBK, sjöräddning, Röda Korset, gränsbevakning mm. Bas- och vårdnivå Fältchefsverksamhet Jourhavande läkare för ambulanssjukvården
Målsättning för responstider Landet indelat i 1 x 1 km arealer Antalet akuta ambulansuppdrag per km 2 1: > 1 uppdrag / dygnet 2: > 1 uppdrag / vecka men < 1 / dygn 3: > 1 uppdrag / månad men < 1 vecka 4: < 1 uppdrag / månad 5: obebott område Invånarna inom samma kategori skall nås inom samma responstider i hela sjukvårdsdistriktet
Responstider i HNS
Nödcentralerna Statens nödcentralsverk - Inrikesministeriet administrerar - Sex nödcentraler; 112 - Arbetskoncept: operatör som mottar samtalet larmar alla myndigheters enheter - Ingen ledningsfunktion - Ca 650 larmoperatörer - nationell utbildning - Fyra miljoner samtal årligen - 1 miljon ovidkommande - 45 % polis, 40 % ambulans - Riskbedömning nyckelord - Råd till uppringare: HLR mm. - Nytt datorsystem 2016 - Gemensam databas - Gemensamt fältledningssystem för alla myndigheter 2017, del av systemet
Utlarmningsorsaker Larm Frekvens Underskattning Mortalitet Ej behov 1. Fall (egen höjd) 15 0.9 0.6 18 2. Bröstsmärta 14 6 2 14 3. Sjukdom, ospecificerad 11 4 3 38 4. Nedsatt AT 10 1 0.5 16 5. Konvulsioner 5 2 0.5 26 6. Andnöd 5 7 1 17 7. Förgiftning 4 2 1 25 11. Medvetslöshet 3 5 21 31
Plötsligt hjärtstopp Incidens hjärtstopp 8 / 10 000 invånare / år Bevittnat härtstopp 6 / 10 000 / år Primärt defibrillerbar rytm (VF/VT) 3 / 10 000 / år 2/3 av alla hjärtstopp i hemmet Men: Den enda terapin för VF är defibrillering Ju snabbare defibrillering desto bättre chans > 10 15 min prognosen dyster > 80 % av alla överlevande har VF som primärrytm 2/3 behöver endast basal HLR och defibrillering
Defibrillatorer i samhället Som en del av ambulanssjukvården Primärresponsenheter räddningsverket, gränsbevakning, polis, Röda korset Som en del av akutvårdssystemet (EMS) Public access defibrillation (PAD) Utplacering av defibrillatorer enligt riskanalys köpcentrum, tåg- och hamnterminaler, flygplatser mm. utbildning av kontaktpersoner Defibrillatorer i hemmet? Ej kostnads- eller resultatseffektivt (Bardy GH et al; NEJM 2008)
Defibrillatorer på privat initiativ Frivilliga organisationer, företag mm. Problem att tackla UTBILDNING Lokalisering av apparaterna Tillgänglighet Uttnyttjningsmöjlighet för larmcentral / förbipasserande Potential Ett stort antal förbipasserande med / utan utbildning Mekanism för aktiverande av potentiella användare Nödcentralen i nyckelposition
www.defirekisteri.fi
Konceptutveckling Hela vårdkedjan bör fungera befolkningens vetskap och agerande larm, HLR fungerande nödcentral identifikation, instruktioner lokalisering av enheter första insats, ambulans utnyttjande av befintliga defibrillatorer kompetent personal ambulans, vårdinrättning
Varthän? Nationell reform av social- och hälsovården 20 sjukvårdsdistrikt 5 social- och hälsovårdsområden 1.1. 2017 varje kommun bör höra till något område ansvarar för att all service finns tillgänglig, producerar ej bestämmer vilken service på vilka sjukhus/enheter utser produktionsansvariga områden (kommuner..) producerar själva, upphandlar primär- och specialistsjukvård utan revirtänkande fakturerar kommunerna enligt invånarantal, ålder mm. ambulanssjukvården påverkas inte nämnvärt Förordning om jourtjänster fr.o.m. 2015