1 (14) Verksamhetsområden Besök, bosättning och medborgarskap samt asyl återvandringsfrågor 2010-12-14 Anteckningar Seminarium Diaspora Enterprise Workshop 15-16 November 2010 Plats: Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS) Deltagare från Migrationsverket Johannes Kotsakidis och Andres Parts. Våra anteckningar vill ge en allmän överblick, men i synnerhet vill vi belysa några föredrag vi fann intressanta ur våra respektive arbetsområdens perspektiv, arbetskraftsinvandring och återvandringsfrågor. Presentationerna framfördes på engelska och vi har översatt till svenska. Arrangören publicerar en rapport i ett senare skede. Bakgrund och syfte med workshop Internationella handelshögskolan i Jönköping (JIBS) höll en workshop i syfte att skapa, främja och vidareutveckla invandrarföretagande med tonvikt på småoch mellanstora invandrarföretag som verkar gränsöverskridande och skapar nya jobb både i Sverige och i invandrarnas hemländer. Medarrangörer var ALMI företagspartner, IFS Immigrantinstitutet. Sida och UEL (University of East London). Arrangemanget sponsrades av Diasporalink, IntEnd, Jönköpings universitet, STINT, Svenskt Näringsliv Vinnova och Weshare. Inledning av Niclas Adler, VD och Dekan sedan mars 2007 vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Sverige. Elever från 18 nationer studerar vid JIBS och hela Universitetet består av 45 fakulteter. JIBS följer den internationella utvecklingen med sitt hjärta och entreprenörskap med sin hjärna. Fokus ligger på affärsvärldens små- och mellanstora företagande, vars komplexitet och osäkerhet för entreprenörers framtid uppmärksammas särskilt. Ambition att utnyttja diasporans resurser och entreprenörskap och att bidra till att utveckla svensk handel i dess beroende position. Introduktion av workshopen Bengt Henoch, Rektor Högskolan Jönköping och VD Diasporalink, Sverige Följande är utdrag från hans introduktion med tema: Diaspora/hemlandets företagande skapar välfärd i diasporans värd- och hemländer. Varför lämnar folk sitt land?
2 (14) 1. Förbättra/rädda sina liv a) För att överleva, fly krig och förföljelse b) Förbättra sina levnadsförhållanden och kompetens 2. Höja levnadsstandarden för familjen hemma a) Förse med medel för att överleva b) Skicka pengar/varor för konsumtion, etc. c) Källa för kompetens/färdigheter 3. Cirkulär migration Migration en investering? En förklaring är att se migration som en investering i företagande till gagn för familjen, släkten och hemorten. Det finns rapporter och undersökningar som pekar åt det hållet. Grundläggande siffror Världens befolkning är 6,3 miljarder.185 millioner lever utanför landet de föddes vilket representerar 3 % av världens befolkning. 350 US$ miljarder skickas som remitteringar varje år och det är ungefär 2 000 US$ per capita och år. Var tionde individ påverkas direkt av migration och remitteringar. En miljard av världens befolkning har tillgång till finansiella tjänster och det är 2,5 miljarder som inte har någon service för att spara, investera eller transferera pengar genom formella kanaler och 2,8 miljarder är kategorin de fattigaste utan någon som helst tillgång till finansservice sektorn. Slutsats. De flesta mottagarna av remitteringar är i mellanskiktet och därför beräknas 50 % av remitteringarna vara informella. Remitteringar statistik Mellan US $100 till US $1,000 per transaktion skickar migranterna som internationella remitteringar; de interregionala och inrikes remitteringarna är i allmänhet mycket lägre. 15-50 % av lönen remitteras och 65 % av mottagarna är kvinnor. Pengarna används 50 % till konsumtion och 15 % till hälso- och sjukvård, samt utbildning. Resterande används till inköp av kapitalvaror (stereon, TV, tvättmaskiner etc.) investeringar i hus, land, boskap eller sociala kulturella aktiviteter (bröllop, begravningar), lånebetalningar (många gånger är det kostnaden för migrationen) och sparande eller aktiviteter som genererar arbetstillfällen på hemorten. Allmänt sett för remitteringar är att aktörerna har lokala agendor och därför finns det ett behov av att facilitera kommunikationen för företagen att bli landgränsöverskridande. Det finns nycklar för att dra ut pluggarna som stoppar upp kommunikationen: En enda hemsida som innehåller nödvändig information för att para ihop tillgängliga resurser för att stödja dem som vill starta ett gränsöverskridande företagande. Bygga upp förtroende mellan aktörerna för lagarbete och risktagande.
3 (14) Skapa lagformationer mellan entreprenörer och mentorer som erkänner embryot av remitterande sändare och mottagare. Matcha intressen och kompetensprofiler för att använda sig av dem tillsammans med de gränsöverskridande samverkande lagen. Bygga upp en gemenskap för de intressegrupper som baseras på att delge information och gemensamma intressen. Under de senaste decennierna har medias utveckling för kommunikation, rörlighet, transfereringar, distribuerade gemenskaper och integration av press/nätet/film varit andlöst spännande. Denna utveckling har skapat nya och unika möjligheter för gränsöverskridande samarbete och för att bygga upp internationellt företagande och projekt. Det finns en bas för inkluderande av gemenskaper, kompetensbanker, gränsöverskridande frön för samarbete med finansiering och för att effektivisera transfereringar av pengar internationellt. I fortsättningen kan det uppstå nya former för sparande, investeringar och gränsöverskridande finansiellt risktagande. Vår vision är att villkoren för diasporans- och hemortens entreprenörers gränsöverskridande företagande och handel stöds för att gå framåt och att det kommer att skapa välfärd och arbete. Läs mer om Diasporalink på www.diasporalink.eu Workshopen var uppdelad i tre block A/B/C med olika tematiska ämnen: A Mikrofinansiering och finansiella tjänster för gränsöverskridande företag. Remitteringar, trappsteget till full finansiell integration Norbert Bielefeld, World Savings Bank Institute (WSBI), Bryssel Belgien. Följande ger en bakgrund till WSBI och sedan följer en resumé av föredraget. Bakgrund WSBI är en av de största internationella banksammanslutningarna och den enda globala representanten för sparande och detaljhandelns bankväsen. Grundades 1924 och representeras i 92 länder (Asien-Stilla havet, Amerikanska kontinenten, Afrika och i Europa genom ESBG, the European Savings Banks Group). WSBI arbetar nära de internationella finansiella institutionerna och givaragenturerna och faciliterar ingångskanaler till finanssektorer över hela världen såväl i utvecklings- eller utvecklade regioner. Mer än annat är remitteringar folkets pengar. De resulterar från viljan att utmana oddsen för tradition och geografiskt läge, ibland genom politisk acceptans och lagbundenhet. Deras makroekonomiska inflytande har länge ignorerats. Nu är de på G8as agenda som en fråga. Ändå finns det ett antal utvecklade länder som fortfarande utmanar föreställningen om migration uppenbart omedvetna om dess rötter. Emedan ett antal utvecklingsländer uppmuntrar utvandring, har få implementerat riktlinjer vilka skulle ge möjligheten för deras ekonomier att skörda det mesta från flödet av remitteringar.
4 (14) Hur kan den privata sektorn och speciellt de finansiella institutionerna och deras tjänster i både emigrerande och immigrerande länder förbättra värdena av möjligheterna som finns för närvarande och göras mer tillgängliga för migranter och deras familjer? Bortom och utöver de ansträngningar som gjorts de sista åren för att förbättra transparens och säkerhet, konkurrens, och reducerade kostnader (insatser som huvudsakligen gett resultat i den Amerikanska korridoren ), är majoriteten av remitteringarna fortfarande kontantinbetalningar och utbetalda i kontanter. Finansieringssystemens misslyckande oftast ett vidmakthållande av gällande riktlinjer och regler berövar bankmigranter och deras familjer, och samhället fördelarna av tillgången till finansiering. Tekniken enbart kommer inte dramatiskt att hjälpa till att höja användningen av bankerna. Det som behövs för att maximera migrant nyttan är ett paradigm skifte för finansinstitutionerna. Bekräfta migrationens värdekedja, vikten av olika gemenskaper i denna kedja, och tyngden av förtroende och tillit som visats successivt genom att flytta remitteringar från kontanthantering till en rad av stöttande finansiella produkter istället för att vara mellanhänder i ett sent skede av affärer med remitteringstransfereringar. Ett systematiskt tillvägagångssätt till migrationens värdekedja kommer att kräva ett djupare samarbete mellan finansinstitutionerna i både emigrerande och immigrerande länder i områden som information, utbildning, produktdesign och ledningsfunktioner, förmedling av tillgängliga tjänster, resultatrapporter och överföring av erfarenheter. Men, tillvägagångssättet kommer också att tillåta kvalificering av affärsstudier och användandet av samarbetsplattformar för remitteringar kan leda till att säkra grunden för remitteringar. Mellanhändernas kostnader kan reduceras. Det finns nord-syd och syd-syd allianser inom finansindustrin, och bortom som behöver formeras hos producenterna och leverantörerna för att ta remitteringstjänster till marknaden med integrerade produkter som maximeras för migranternas nytta. Inverkan av tekniken i dagens mikrofinanser Dr. Erick Rengifo, Direktör Centret för Internationella Policy Studier (CIPS), Fordham University, New York City, USA Inledning Information och kommunikationsteknologi har utvecklats snabbt under det sista decenniet. Internationella Telekommunikations Unionen (ITU) har rapporterat att i slutet av 2009 hade antalet mobilabonnenter i världen nått upp till 4,6 miljarder och kan växa upp till 5 miljarder under år 2010. Omkring 2 miljarder av användarna har tillgång till Internet och av dessa är 1,1 miljarder knutna till Afrika, Asien och Latinamerika. Genom teknologins framsteg pågår en revolution inom mikrofinansvärlden. Användningen av teknologin för mikrofinansiering når ut till fler klienter och erbjuder fler tjänster på ett bättre sätt med ett nytt utbud av produkter. Dessa nya produkter är tydligt kopplade till den nya cell-mobiltelefonin och Internet-teknologin och det har växt fram nya användningsområden. Vi vill vidga konceptet med en mer omfattande försäkring för fattiga arbetare som använder produkterna idag.
5 (14) Bakgrund Mikrofinansiering har sina rötter i början av 1970-talet genom utvecklingen av mikrolån. Det är idag en jättestor framväxande rörelse i minst femtio utvecklingsländer. Med över 3 000 firmor, 150 000 organisationer och 650 000 millioner spar- och låne konton. Mikrofinansieringens mindre transaktioner har ett genomsnitt av 275 US$ för sparkonton och 450 US$ för låne konton. Huvuddelen av aktiviteterna sker genom Mikrofinansinstitutioner (MFI) som specialiserat sig på finanstjänster för fattiga arbetare. Det finns också andra aktörer såsom publika, privata och välgörenhetsorganisationer. Modeller och verksamheter för mikrofinans ska vara självbärande och når ut till ett stort antal av de fattiga, cirka 30 %. Fast det finns låga räntor, under 1 % och MFIs med höga räntor 25 % till 40 %, kan marknaden inte svara upp till vad som efterfrågas. Det beror på höga verksamhetskostnader, de i genomsnitt mindre transaktionerna för att klara kostnaderna, hög aktivitet av interaktion, att vara nära kunderna och höga förvaltningskostnader (15-20%). MFIs har inga ingångar till statliga banker för sin förvaltning och säkerheter, så de måste låna medel från affärsbankerna och den globala kapitalmarknaden. Samtidigt finns det lokala marknadsbegränsningar som håller tillbaka affärsverksamheter och entreprenörer till att växa. Mikroförsäkringsprodukter testas för närvarande och implementeras men med smärre framgångar för liv och hälsa, men knappast alls för fattigdom. Mobiltelefonitjänster för mikrofinans. Ett par exempel. G-CASH (Globe Telecom): Verksamhet i Bahrain, Filipinerna, Hong-Kong, Italien, Singapore, Storbritannien och Taiwan. G-Cash är en mikrobetalningstjänst där kunderna kan föra över pengar snabbt genom ett textmeddelande, tillgängliga tjänster: Överföra Betala skolavgifter Donera Remittera De tar 2 % i remitteringsavgift och 1 % i förmedlingsavgift för deposition och för att ta emot medel. G-Cash Click har utvecklats till att hjälpa konsumenterna att handla genom en integrerad online uppkoppling för betalning när de hämtar sina varor eller får dem levererade. Smart Money (Smart/MasterCard): Verksamhet i Filipinerna och 17 partner länder. Mobiltelefonsbaserad SMS överföringstjänst kopplat till kreditkort. SMART Money är ett laddningsbart betalkort som nås antingen genom en SMART mobiltelefon eller ett SMART Money MasterCard och kunderna kan använda det till att betala direkt för varor eller tjänster eller betala räkningar hos ett nätverk av anslutna detaljhandlare, affärer och restauranger. Tjänsten går att använda hos alla anslutna till MasterCard i hela världen och för att göra uttag från bankomat och till att överföra pengar via ett SMS till en annan ägare av ett SMART Money kort. Kontoutdrag kan fås via ett SMS:
6 (14) Arbetare utanför Filipinerna kan remittera pengar till telefonbolagets remitteringspartners i 17 länder för 1 % i förmedlingsavgift. Internet och låneverksamhet. Två organisationer erbjuder person till person lån: Kiva www.kiva.org är en icke vinstdrivande amerikansk organisation som knyter samman borgenärer och gäldenärer inom finansbranschen på global nivå som kallas mikrolån. Den tar ingen ränta för sina tjänster och inte heller betalar den ränta till sina långivare, de förlitar sig helt och hållet på donationer och stöd från frivilliga och företagssponsorer (inkluderar fri betalning för förmedling från Ebay och annonsering genom Google). Den som önskar låna ut ett mindre belopp till en låntagare kan på hemsidan använda olika sökkriterier: Ska det vara en man eller en kvinna? Vilken bransch är intressant? Låna ut till en grupp eller en individ? Frågan är om konceptet kommer att hålla. Microplace är en vinstdrivande organisation som tar ut ränta för att täcka sina verksamhetskostnader och för att betala ränta till sina långivare. Modellen har en ekonomisk balans och den verkar hålla. Spes Nova; förslag till ett nytt koncept. Spes Nova har tre utmaningar: Mikrokredit verksamhet Erbjuda en lägre kapitalkostnad än MFI för att utvidga verksamheten och lägre ränteutgifter för fattiga arbetare Marknadsskapande verksamhet Skapa ingångar till den globala marknaden för produkter och tjänster producerade av fattiga arbetare Mikroförsäkring verksamhet Skapa ingångar till de globala försäkringar som erbjuder liv, hälsa och egendomsförsäkring till fattiga arbetare. Andra ämnen och presentationer block A var följande: Mobila överföringar - orientering och aktuell utveckling Björn Söderberg, Southcliff och konsult för marknadsundersökningar, Stockholm, Sverige Utvecklingsbeskrivning från Kenya och Tanzania där den gränsöverskridande handeln och tjänsteutbyten via mobilen gått i en svindlande fart. Rajabu; en kenyansk blomsterhandlares historia om hur han lyckats bli en etablerad affärsman efter att ha tagit ett mikrofinanslån och hur han och hans kunder använder sig av mobiltelefonstjänsten M-PESA. Nya finansiella tjänster inom mikrofinansiering Christophe Guené, SOFI, Bryssel, Belgien Presentation av en icke-vinstdrivande organisation som önskar att aktivt bidra till inrikes hantering av pengar och finanser som svarar upp till situationer när marknaden fallerar och finansiella ingångar brister eller för att utveckla instrument som bidrar till de allmännas nytta. Föreningen får ingen som helst institutionellt stöd, utan är avhängigt frivilliga insatser, donationer, avgifter för sina tjänster och träningsprogram och projektfinansiering via EU-fonder. Strukturen av mikrofinansiering i Europa Stefanie Lämmermann, European Microfinance Network, Paris, Frankrike Vi vill här hänvisa till www.european-microfinance.org för att kunna ta del av aktuell statistik för de som är intresserade av ämnet och utvecklingen.
7 (14) Reflektioner Remitteringar som genomförs är till största delen (ca 90 %) kontanter mot kontanter. En viktig central frågeställning som diskuterades i samband med föredragen var utvecklingen av den nya tekniken till stöd för att minska kontanter mot kontanter transfereringar och det ska bli intressant att följa hur tekniken sprids globalt. En av de större aktörerna Sony Eriksson har i ett socialt ekonomiskt projekt valt att sprida 500 000 mobiler till landsbygden i Afrika som är knutna till en Internet applikation med utbildningsprogram och som också kan användas för andra tjänster. De tekniska alternativen som utvecklas skapar bland annat möjligheter för mottagare av remitteringar/transaktioner att inte behöva uppsöka bankkontor utan istället kan uträtta sina finansärenden hos en lokal bodega (handelsboden/affären), och samtidigt handla. Banker borde vara mer intresserade av att utveckla ny teknik för att också bistå med fler produkter som mottagare av remitteringarna skulle kunna använda, till exempel försäkringar och inteckningar/belåning. De socio-kulturella förutsättningarna diskuterades också utifrån att det finns människor som känner en otrygghet i att låta banken ha deras pengar. Dessutom krävs en förändring i synen på exempelvis hälsoförsäkringar som främst ses som en kostnad mer än en investering i till exempel delar av de sydamerikanska länderna. De gränsöverskridande entreprenörerna - land till land eller med flera partners i andra länder som blir fler och fler skapar ytterligare och snabbare möjligheter för transaktioner och handel genom att använda sig av mobila telefonitjänster och Internetförmedlade tjänster för sina affärer. De kan inspirera de som stöder fattiga arbetare eller de fattiga arbetarna själva som har en affärsidé att starta upp ett litet företag med stöd av ett mikrolån eller sponsorer med en vision om att nå ut med sin idé också till ett annat land. B Migration och stöd till invandrarföretag i Sverige Presentation av den svenska undersökningen: Kusinen eller banken? av Ahmet Önal och Farbod Rezania. Farbod Rezania, Svenskt Näringsliv, integrations/mångfaldsfrågor, Stockholm, Sverige Inledning Det är allmänt känt att invandrare har svårt att låna pengar från banker eller få tag i risk kapital för att starta företag eller expandera verksamheten. En alldeles för enkel förklaring till detta är diskriminering. Som lösning har man diskuterat olika säråtgärder i form av ex vis affärsänglar för invandrare. Dessa åtgärder har inte fungerat av både etiska, praktiska och rättsliga skäl. De försök som har gjorts hittills har därför ofta misslyckats. En majoritet av invandrare som startar företag, startar inom Handel, SHR och tjänstesektorn. Dessa branscher har i regel svårt på riskkapitalmarknaden. En stor grupp av dem som startar lyckas ändå att driva verksamheten och till och med expandera. Svårigheterna att få kredit och finansiering leder dock till att de får tillgång till kapital på annat sätt. Det finns en uppfattning om att invandrare lånar pengar från släkten och kompisar för att starta företag. Detta lyfter man ofta fram som en positiv sak,
8 (14) med kulturella rötter. Det som däremot aldrig diskuteras är konsekvenserna av denna finansieringsmodell för både företagen och samhällsekonomin. Släktens pengar, som man redovisar som eget kapital, måste faktiskt betalas tillbaka efter några månader. Detta är naturligtvis en mycket svår uppgift för ett nystartat företag. Det finns en risk att den här typen av finansiering leder till både osund konkurrens och sämre tillväxt. Det är därför viktigt att ha bättre kunskap om olika finansieringsmodeller, för att kunna ta fram åtgärder som kan stävja en osund konkurrens, samt förbättra finansieringsmöjligheterna för de företagarna. Syfte Det är vanligt att invandrare får finansieringshjälp från släkt och vänner när de startar företag. Flera rapporter och studier visar att släkt och vänner är den främsta externa finansieringskällan för en majoritet av invandrarföretagare. Konsekvenserna av denna finansieringsmodell är däremot inte kända. Man diskuterar överhuvudtaget inte återbetalnings-villkoren för den här typen av finansiering. Vårt antagande är att i de flesta fall betalar företagaren en viss ränta på lånet, det finns även de som lånar pengar för höga räntor. Vi antar också att släktlån är i regel kortfristiga och lånen måste återbetalas under en kort period. Räntan på släktlån är inte avdragsgill och kan inte bokföras eller redovisas. Lånar man pengar med sådana villkor, finns det en stor risk för att man hamnar direkt i svart arbete. Syftet med denna undersökning är att pröva dessa antagande samt ta fram underlag för hur finansierings möjligheterna ser ut. Metod I undersökningen har 45 företagare intervjuats i fem olika branscher om finansiering och tillgång till kapital. Företagarna är främst koncentrerade till tre storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö. Intervjufrågorna har varit av typen öppna frågor för att inte begränsa svaren från företagarna. Varje intervju tog mellan en till två timmar. Företagarna valdes genom nätverk och rekommendationer samt att vi medvetet strävade efter att ha olika branscher. Anonymiteten för de enskilda företagarna har bibehållits. Beskrev de utmaningar som småföretagare i Sverige har i samband med uppstart/utveckling av företag. Bland annat diskuterades det faktum att lån för att utveckla/starta företag sker främst genom informella kanaler (lån från familjen) framför banklån. Bankerna kräver ofta säkerhet för att låna ut pengar och svenskt näringsliv menar att bankerna inte godtar att en person kan har förmögenhet i hemlandet. Slutsatser/diskussion? Det finns idag runt 70 000 företag som drivs av invandrare. År 2006 startades 7 000 nya företag av personer som är födda utomlands. Cirka 20 % av alla nystartade företag är idag invandrarföretag. Dessa företag kan spela en viktig roll för den ekonomiska tillväxten. För att kunna ta vara på den potential, som företagandet bland invandrare innebär, måste man hitta hållbara finansieringsmöjligheter. Vår studie visar att eget sparade kapital är den största finansieringskällan för nystartade företag.
9 (14) Företagen i vår studie berättar att de jobbade hårt och länge för att kunna spara pengar till starten av sina företag. Sparandet har finansierat deras företag och därmed skapat tillväxt och nya arbetstillfälle. Att få ihop ett sparkapital är dock inte lätt i Sverige. Sänkta inkomstskatter skulle skapa större utrymme för individuellt sparande. Hjälp från släkt och vänner är den huvudsakliga externa finansieringsmodellen för många invandrare som startar företag. Släktlån har i debatten beskrivits som ett kulturellt drag som innebär att invandraren lånar hellre från kusinen än banken. Att människor ställer upp för sina släktingar, vänner och landsmän är självklart positivt. Vi får dock inte blunda för de svåra villkor som släktlån ställer på företagaren. Lånen är oftast kortfristiga och många blir tvungna till svartarbete för att kunna betala tillbaka skulden. Svartarbete leder till osund konkurrens. Marginalerna i de traditionella branscherna är låga och osund konkurrens drabbar andra företag i branschen hårt. Bankerna står för en liten del av finansieringen av företagen. Bankernas krav på säkerhet gör det svårt att få finansiering därifrån. Att hitta en marknadsmässig modell här betyder goda affärer för både företagaren och banken. För att hitta en sådan modell krävs naturligtvis en dialog mellan bankerna och företagen. Några viktiga kriterier som kan ligga till grund för en dialog är följande: Branscherfarenhet: De flesta av företagen i vår studie startade sina företag i samma bransch som de tidigare jobbade inom. De hade därmed goda kunskaper om branschen. Personliga referenser: Släkt och vänner lånar inte ut en större summa pengar till någon som inte är kreditvärdig! Även där görs en informell kreditprövning ur ett etiskt och moraliskt perspektiv. Förmögenhet i hemlandet: en del invandrare har ägodelar i hemlandet, detta kan kanske fungera som säkerhet för banken. Provtid: Affärsöverlåtelser görs ibland på det sättet att köparen börjar jobba i den verksamhet han vill köpa för att kunna värdera verksamheten. Samtidigt får säljaren en chans att bedöma köparen. Därefter görs affären upp och ett betalningsplan sätts upp. Banken kan bli en tredje part i en sådan process. Invandrarnas kontakt med och inverkan på deras hemländer Miguel Benito, Immigrant-Institutet, Borås, Sverige Föredraget handlade i korta drag om att vi kan lära sig förstå dagens migration genom att belysa tidigare migrationer i historiskt perspektiv och inte som företeelser. Till exempel på hur en del av den svenska befolkningen som emigrerade till Amerika återvände till Sverige och startade företag. Immigrantinstitutet är ett nationellt för dokumentation om invandrare, flyktingar och rasism. De har ett bibliotek, arkiv och ett förslag för utgivning av tidskrifter och en hemsida på Internet: http://www.immi.se Parlamentarisk kommitté för cirkulär migration och utveckling Anna Tillander, Justitiedepartementet, Stockholm, Sverige Kommittén ska kartlägga formerna för och omfattningen av nygamla former av cirkulär migration och dess påverkan på samhällsutvecklingen, samt föreslå
10 (14) eventuella förändringar i regelverk för att underlätta för den här typen av migration och dess utvecklingspotential. Regeringens utgångspunkt är att migrationsströmmar innebär en utveckling för både värdländer och ursprungsländer. Policy för cirkulär migration och utveckling och dess fortsättning är kostnaderna för transfereringar av remitteringar och vikten av sociala remitteringar, integration är avgörande för framtiden, underlätta portabilitet av sociala förmåner, se till att diaspora spelar en viktig roll, att koppla ihop migration och handel, att vistelse i utlandet inte ska påverka tillstånds status och att acceptera nya former av migration som växer fram. Kommittén har i sitt arbete anlagt en bred ansats och menar att migranter dels kan påverka sitt ursprungsland genom migration, dels genom olika aktiviteter i Sverige som är riktade mot ursprungslandet eller något annat land. Det är viktigt att klargöra att påverkan i ursprungsländer inte bara sker genom migration utan även genom aktiviteter och verksamhet med bas i Sverige. win-win-win Migranten själv kan vinna på den här typen av cirkulär migration, ursprungslandet vinner, destinationslandet vinner: Migranten: arbete, bättre arbete, högre lön, kompetensutveckling Ursprungslandet: lägre arbetslöshet, tillförs ökad kompetens, utökade kontakter med destinationslandet (kultur, handel etc.), remitteringar som bidrar till utveckling (balanserar minusfaktorn braindrain) Destinationslandet: fyller luckor på arbetsmarknaden, demografiskt tillskott, tillför nya erfarenheter (mångfald), ökar skatteintäkter och konsumtion, utökade kontakter med ursprungslandet (kultur, handel etc.). Kommittén fokuserar på hur rörligheten av affärsverksamheter för i Sverige finns det mer än 70 000 entreprenörer med utländsk bakgrund som är egna företagare och de är nyckelgrupper för cirkulär migration och utveckling för de bidrar till att överföra kunskaper och att skapa arbetstillfällen. En diskussion som följde föredraget var hur kommittén förhåller sig till det kanadensiska systemet, för människor/entreprenörer som har en sin bas där men verkar huvudsakligen i ett annat land, med att signera in-signera ut för att behålla sin status i Kanada. CiMU skulle vilja ha ett system som gör det så enkelt som möjligt för människor att röra sig in och ut ur landet. Därmed inte sagt att det kanadensiska systemet är att föredra. Läs mer om uppdraget och det utgivna delbetänkandet på www.sou.gov.se/cimu. Utredningen presenteras för regeringen i mars 2011. Ghananskt företagande i Sverige Baba Ibrahim Nabiga, Ghana Union, Stockholm, Sverige I samband med att diasporan i Sverige växte, ökade också behovet av specifika varor från Ghana. Entreprenörer inom kosmetika, mat och kläder växte fram och handelsvägarna var främst irreguljära. I många fall användes också informella vägar att få pengar för att starta företag. Det vart många misslyckade affärer på vägen, som man har lärt sig av och det finns idag de som driver verksamhet med förtjänst. En av aktörerna har en frisörsalong i Stockholm
11 (14) som också säljer produkter som importerats från Ghana via London och den går så pass bra att den dragit till sig andra kunder än ghaneser. Ghana Union vill sprida kunskap till Diasporan om hur småföretagande kan expandera och gå från behovsstyrd import till vinstoptimerad och effektiv import av varor. Annat ämne som presenterades vid block B var: ALMI Mentor - För att Sverige behöver fler framgångsrika, mångkulturella och flerspråkiga företagare Delaine Basso, ALMI/IFS, Stockholm, Sverige Läs om konceptet på www.mentoregetforetag.se Reflektioner Det kan konstateras att det råder en hög aktivitet av diaspora mellan vistelseoch hemländerna. Sverige har uppmärksammat att regelverken för migranters rörelser bör ses över. Diasporas egna nätverk i vistelseländerna har stor betydelse för att underlätta deras egna entreprenörers initiativ och företagsamhet. Med ytterligare stöd och rådgivning från myndigheter och bankväsendet i alla länder kan diasporans potential som företagare tillvaratas och på så sätt bidra till utveckling och till tillväxt glokalt! C Kompetens och kapacitetsbyggande för gränsöverskridande företag Diasporas inverkan på utveckling i Sudan Allam Ahmed, Departementet för kommunala angelägenheter, Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten Den sudanesiska diasporan roll i Storbritannien har präglats av kunskap och teknologi. Exempel visades på hur diasporan har arbetat med att skapa möjligheter för att kunna stödja hemlandet med bland annat sjukvård och operationer genom samordnade resor med att involvera relevanta aktörer såsom kommunala ledningsfunktioner och civila samhällets föreningsliv i båda länderna. En slutsats av föredraget var att diasporan måste fortsätta att arbeta aktivt med att närma sig det forna hemlandet genom kunskaps- och tekniköverföring. Allam Ahmed har medverkat till att det har skapats ett verktyg på Internet med fokus på Sudan som är gratis. Bland annat för att dokumentera erfarenheter och kunskaper, sprida goda exempel, aktivera sudaneser över hela världen och för att utbyta information om utvecklings- och samarbetsmöjligheter, se www.sudanknowledge.org Global Entrepreneurship Monitor (GEM): Mätning av potentialen mellan emigrering-immigrering, entreprenörskap och utveckling Ernesto Amorós, Universidad del Desarrollo, Santiago, Chile GEM initierades 1997 och pionjärerna var Michael Hay och Bill Bygrave som grundade programmet hos London Business School & Babson College. Den centrala fokuseringen var att sammanföra världens bästa forskare i entreprenörskap för att studera den komplexa relationen mellan entreprenörskap och ekonomisk tillväxt. (Reynolds, Hay and Camp, 1999).
12 (14) Den första GEM rapporten kom ut 1999 och den täckte tio länder och sedan dess har spännvidden på rapporterna utökats till över sjuttio länder och regioner. År 2004 etablerades ett konsortium med nationella forskarlag. Motivationen för forskningen och rapporteringen är att entreprenörskap är viktigt för ekonomisk tillväxt och det finns ett behov av att förstå länkarna mellan entreprenörskap och tillväxt, samt policyrollen. Det saknas också detaljerade internationella jämförelsedata. GEMS mål är att mäta skillnader mellan olika länders nivåer av entreprenörsaktiviteter och att blottlägga vilka faktorer som bestämmer de nationella nivåerna av entreprenörsaktiviteterna, samt att identifiera policyn som kan attrahera de nationella nivåerna för entreprenörsaktiviteter. Deras metod är att sammanställa uppgifter för att kunna göra jämförelser mellan länder och de fångar upp såväl både formella och informella entreprenörsaktiviteter, samt samlar in uppgifter från individer. De mäter entreprenörskap med flera ingångsvärden bland annat de som är innovativa och välfungerande, de som är nytillkomna, de etablerade och de som avbrutit sin verksamhet. Nyfiken på att veta mer om GEM gå in på: www.gemconsortium.org Andra ämnen och presentationer block C var följande: Black Diaspora i Storbritannien Sonny Nwankwo, University of East London, London, Storbritannien Stöd till nyföretagande i invandrarnas hemländer Gerrit Ribbink, Triodos Facet, Zeist, Nederländerna Invandrarentreprenörer i förarsätet Bianca Jamanika, IntEnt Foundation, Haag, Nederländerna www.intent.eu RETALE PROGRAM: Presentation av ett fungerande program för Diasporaföretag mellan Ecuador, Colombia & Spanien Sophie Lens, Transformando, Madrid, Spanien www.transformando.org Stöd till affärsutveckling i Storbritannien & Västafrika Effiong Akpan, London Business Link, London, Storbritannien Diasporaentreprenörer Rudi Page, University of East London, London, Storbritannien Reflektioner Värdefull information och inhämtade kunskaper finns på avancerade hemsidor. De har skapats för att vidareutveckla diasporans engagemang och för att hålla igång en levande dialog mellan akademiker, praktiker och entreprenörer. Aktörerna påvisade att de verkligen tar vara på utvecklingen av teknologin för företagande och sociala entreprenörs satsningar genom Internets verktyg och möjligheter kombinerat med väl beprövad pedagogisk metodik. Betydelsefulla idéer har inga gränser! Diaspora EnterPrize
13 (14) I anslutning till workshopen hade arrangörerna utlyst en pristävlan för bästa idé för gränsöverskridande invandrarföretag med syftet att belöna och stödja bästa idéer för att initiera och skapa gränsöverskridande invandrarföretag. Juryrepresentanter: Svenskt Näringsliv, ALMI/IFS, DiasporaLink, Immigrant- Institutet och Internationella Handelshögskolan. DiasporaLink AB & IntEnt utfäste priserna. Viktiga bedömningsgrunder var: Potentialen för nya jobb för invandrare i Sverige och i deras ursprungsländer Påverkan på samhälle och miljö Marknadspotential Vinnare av 1:a pris på 10 000 SEK och ett individuellt utformat mentorstöd efter önskemål genom Svenskt Näringsliv med syfte att utveckla idén och få förslag till finansieringsmöjligheter blev: Vizionari.ba (Vizionari Holding HB) Civilekonom Adi Rupic Örebro och Civilingenjör Mirza Kotorcic Sigtuna Här följer en sammanfattning av deras idé. Vizionari.ba vill skapa ett nätverk som syftar till att samla kompetens hos bosnier bosatta utanför det egna landets gränser för att med gemensam kraft realisera projekt i Bosnien och Hercegovina med stöd av inhemsk arbetskraft. Projekten kan vara finansierade av EU, Världsbanken, Sida, enskilda stater, institutioner eller privata investerare. Det finns idag flera hundra tusen bosnier bosatta utanför det egna landets gränser. Bara i Sverige bor det idag cirka 100 000 bosnier. Många av dessa är akademiker och/eller entreprenörer som har en vilja att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i Bosnien och Hercegovina men inte kan påverka mycket på egen hand. Genom att skapa ett nätverk av det här slaget sysselsätter Vizionari.ba bosnier både utanför och innanför landets gränser och för in ett västerländskt affärstänk och idéer i ett samhälle som är känt för kompetenta arbetare och därigenom skapar en symbios som dels gynnar Bosnien och Hercegovina men också gynnar de bosnier i utlandet som deltar i projekten ekonomiskt genom ersättning för nedlagt arbete men också socialt i form av nätverksutveckling, nya kontakter och erfarenheter att ha med sig i arbetslivet. Affärsidén kommer att: Sysselsätta de bosnier som är involverade i projekten och bosatta i Sverige. Skapa arbetstillfällen i Bosnien och Hercegovina Skapa nya affärskontakter som bör leda till fler affärsmöjligheter. Kunskapsöverföring mellan entreprenörer och anställda både i Sverige och i Bosnien och Hercegovina som ger ökad konkurrenskraft. Marknad: Idén riktar sig mot hela den bosniska marknaden utan att utesluta specifika branscher då projekten kan innebära i stort sett vilka uppdrag som helst. Genom analyser av tidigare projekt har de kommit fram till att de som kommer att utföra projekten kan vara allt från lärare och sjuksköterskor till ingenjörer, ekonomer och jurister då projektspektrumet är väldigt brett. Projekten har under 2010 bestått av bl.a. vaccination mot svininfluensan och utveckling av turismsektorn. Behovet av en sådan idé ligger i det faktum att de företag som
14 (14) utför projekt idag oftast kommer från länder som Italien, Grekland, Spanien etc. och endast ser en ekonomisk vinning i detta. Genom Vizionari.ba "Bosnier för Bosnien"-tänk syftar de till att utveckla på lång sikt hållbara projekt med inhemsk arbetskraft för att gynna arbetsmarknaden i Bosnien och Hercegovina. Samtidigt så stärker de banden mellan exil-bosnier sinsemellan och ursprungslandet på ett affärsmässigt plan. Affärsmodell och plan för realiserande: Företaget Vizionari Holding HB registrerades den 8 september 2010 och sedan dess har de arbetat med rekrytering av medlemmar och projektplaner. Genom ett gediget arbete har de sammanställt en lista på 600 potentiella medlemmar i Sverige och kategoriserat dessa efter hur väl de anser att de matchar deras mål. De har valt ut cirka 40 personer från denna lista, delat in dessa i grupper och påbörjat rekryteringen med väldigt gott resultat. De har genomfört personliga möten med alla medlemmar för att säkerställa att parterna delar mål och visioner. De siktar på en medlems bas på cirka 30 personer innan 31 december 2010. Parallellt med detta går de igenom potentiella projekt och kartlägger kompetens hos medlemmarna och kravet på kompetens från projekten. 1 januari 2011 påbörjas de första projektansökningarna utifrån matchningen mellan projekt och kompetens. Vizionari.ba är registrerat som ett företag i Sverige under namnet Vizionari Holding HB www.vizionari.ba Johannes Kotsakidis Andres Parts