verksamhetsberättelse juli 2005 juni 2006



Relevanta dokument
Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

verksamhetsberättelse juli 2004 juni 2005

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Ta steget in i SIS värld

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

Trelleborgs Fjärrvärme AB

Strategidagarna februari Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm

VVS- och VA-industrins branschorganisation

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB

Företagarens vardag 2014

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Strategidagarna februari Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

verksamhetsberättelse juli 2003 juni 2004

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Värmemarknad Sverige etapp 2. Sammanfattning. Stockholm, 22 mars 2017

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Lokala energistrategier

Fjärrvärme 2016 Konkurrenskraft under nya spelregler

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Fler jobb till kvinnor

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

Energi- och klimatfrågor till 2020

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

certifiering av fjärrvärmecentraler enkelt, tryggt och bekvämt för kunden

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

Nordiska vattenskadeseminariet Nordiska vattenskadegruppen

Värmemarknaden ur ett kundperspektiv. Kick-off för Värmemarknad Sverige, Etapp II

- nulägesrapport. Erik Thornström. Svensk Fjärrvärme. TPA-utredningens förslag - nulägesrapport

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Information om Vattenfall Värme i Uppsala

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2014 MARK KRAFTVÄRME AB

Byggrapport En sammanställning över nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Friskis&Svettis Tyresö, Bollmora gårdsväg 8, Tyresö.

Det här är elcertifikatsystemet

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen

Företagarens vardag i Stockholm 2014

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

För en bred energipolitik

Aktuella förutsättningar för kraftvärme- och fjärrvärmebranschen. Lina Enskog Broman, Energiföretagen Sverige

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?

Miljöredovisning 2014

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Företagarens vardag i Örebro 2014

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Oxelö Energi AB

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Industriell plattform för leverantörer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

Ren energi för framtida generationer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

WEBBSTRATEGI FASTIGHETSNATVERKET.SE

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Dialogmöten. Innehåll METODER FÖR TIDIG DIALOG

Information om nätverksaktiviteter

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Verksamhetsplan Klimatkommunerna

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Fjärrvärmedagarna april Ronneby Brunn, Ronneby

Transkript:

verksamhetsberättelse juli 2005 juni 2006 41

innehåll Intervju med Ola Alterå, Svensk Fjärrvärmes VD...4 1. Slå vakt om hög leveranskvalitet och god krisberedskap... 6 2. Öka fjärrvärmens andel av värmemarknaden till 50 procent... 7 3. Öka fjärrkyleleveranser till 600 GWh...8 4. Öka andelen tillförd energi som annars skulle gått förlorad... 9 5. Varje år bidra till minskad klimatpåverkan... 10 6. Visa en positiv utveckling i relation till riksdagens miljöpolitiska mål...11 7. Öka den andel av värmeunderlaget som används för kraftvärmeproduktion... 12 8. Öka mångfalden bland branschens anställda på alla nivåer och funktioner...13 9. Öka antalet ungdomar som söker till energirelaterade utbildningar... 14 10. Förbättra utvecklingsmöjligheterna för anställda i branschen...15 11. Uppnå ökad kvalitet, innovationsvilja, konkurrens och prispress bland branschens leverantörer... 16 12. Uppnå ökad harmonisering av tekniska bestämmelser inom Norden och EU... 18 13. Nå acceptans för en värmemarknad i konkurrens och avvärja hot om prisreglering på fjärrvärme... 19 14. Komma ett stort steg närmare ett stabilt energiskattesystem i samstämmighet med branschens syn på resurseffektivitet och hållbarhet...20 15. Få till stånd en ökning av den samlade forskningen inom fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme samt öka branschens utbyte och tillämpning av resultaten... 22 16. Minst 95 procent av fjärrvärmeföretagen i Sverige, motsvarande 99 procent av fjärrvärme- och fjärrkyleleveranserna, ska välja att vara medlemmar i Svensk Fjärrvärme...24 17. Minst 75 procent av medlemsföretagen ska vara aktivt delaktiga i föreningens verksamhet... 25 Det övergripande målet för Svensk Fjärrvärmes kommunikation är att vi ska vara synliga och tydliga, vinna ökat stöd och uppnå resultat så att verksamhetsmålen uppfylls...26 Kansli... 28 Styrelse... 30 Extern representation...31 Råd och kommittéer... 32 Internationellt samarbete...33 Besvarade remisser till departementen Verksamhetsåret 2005/06... 34 Rapporter och publikationer Verksamhetsåret 2005/06... 36 Egna arrangemang under verksamhetsåret 2005/06... 37 2

05-06 Verksamhetsberättelse Svensk Fjärrvärme är dess medlemmar. Styrelsen, som representerar dessa medlemmar, har satt upp ett antal mål för verksamheten. Precis som förra året har vi valt att under respektive mål, som inte har någon inbördes ordning, beskriva vad vi under det här året gjort för att uppnå målen. Vi vill med detta visa på vilken nytta man har av ett medlemskap i Svensk Fjärrvärme och vilken utväxling man får på medlemsavgiften. Många aktiviteter främjar mer än ett mål och under vissa mål finns fler genomförda aktiviteter som inte ryms i denna redovisning. I vissa fall är procentsatser nämnda och då står föregående års siffra inom parentes. Styrelsen har slagit fast nya mål och riktlinjer för Svensk Fjärrvärme som ska gälla 2006 till 2008. 3

Ola Alterå VD på Svensk Fjärrvärme Fjärrvärmebranschen ska erbjuda attraktiva energilösningar för det hållbara samhället. Fjärrvärme ska bli det mest efterfrågade alternativet på värmemarknaden. Fjärrvärmeföretagen ska erbjuda energibranschens mest eftertraktade och utvecklande arbeten. svensk fjärrvärmes vision Hur skulle du sammanfatta fjärrvärmeåret som gått? Det har varit ännu ett intensivt år för Svensk Fjärrvärme med flera viktiga framgångar för fjärrvärmebranschen. Framförallt har vi etablerat Reko fjärrvärme som en kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Vid verksamhetsårets slut omfattade Reko över hälften av alla fjärrvärmeleveranser i Sverige. Det betyder att fjärrvärmen befäst sin ställning som kvalitetsvalet på värmemarknaden. Reko är ett levande instrument för medlemsföretagen att utveckla sina kundrelationer. Hur kommer då Reko att utvecklas? Det beror helt på vilka krav och förväntningar våra kunder har på fjärrvärmen, men vi diskuterar nu att införa en möjlighet för en enskild kund att få skäligheten i sitt fjärrvärmepris prövat av en oberoende eller partssammansatt instans. Det skulle bli ett nytt viktigt steg i att öka kundernas trygghet i relation till sin fjärrvärmeleverantör. Hur är människors bild av fjärrvärmebranschen? Våra mätningar visar att allmänhetens bild är positiv men ännu är fjärrvärmen alltför anonym i relation till sin storlek och stora betydelse för samhället. Det är mot den bakgrunden som branschen gemensamt genomfört den tvååriga informationskampanjen Fjärrvärme, ja tack! Kampanjen har glädjande nog mottagits positivt och utvärderingar visar att allmänhetens kännedom om fjärrvärmen har ökat. Står sig fjärrvärmen i den direkta konkurrensen med alternativen? Ja, det vanligaste problemet för våra medlemsföretag är att vi inte hinner ansluta alla som vill ha fjärrvärme. Det genomsnittliga fjärrvärmepriset har stigit mindre än alternativen under det senaste året och bilden är densamma om man betraktar hela den senaste tioårsperioden. Har branschen påverkats av att det varit valår? Det visar sig väl under detta verksamhetsår, när vi sett valresultatet. Men man kan konstatera att båda sidor i valrörelsen framhöll branschen som en viktig del av 4

energipolitiken. Oljekommissionen beskrev fjärrvärmen som en klimatpolitisk succé och den nya regeringens regeringsdeklaration talar om att gynna kraftvärme. Vi får väl se hur man lever upp till detta. Finns det några politiska frågor som varit särskilt viktiga under året? Frågor kring energieffektivisering har blivit allt viktigare under verksamhetsåret, i form av bland annat nya regler och system för energideklaration av byggnader. Vi har i olika sammanhang försökt introducera ett primärenergiperspektiv, alltså att alla energieffektiviseringar måste syfta till att minska belastningen på jordens miljö och primära energiresurser. Det gäller att ha ett samlat systemperspektiv så att effektiviseringar i hela kedjan, från utvinning av bränslen till slutanvändning, tas med i bilden. Fjärrvärme tar tillvara resurser som annars går förlorade och fjärrvärmens tillväxt har därmed inneburit en stor samlad effektivisering av Sveriges energianvändning för uppvärmning. Ni har också startat ett nytt forskningsprogram. Vad innebär det? Branschen har under många år finansierat fjärrvärmeforskning tillsammans med Energimyndigheten. Den har primärt varit tekniskt inriktad, men i det nya programmet vidgar vi forskningsområdet till att omfatta även marknads- och systemfrågor. Därmed kan forskningen på ett bättre sätt möta branschens centrala utmaningar idag. Menar du att fjärrvärmetekniken är färdigutvecklad? Nej, inte alls. Det pågår hela tiden en utveckling för att sänka kostnaderna och öka kundnyttan. Branschen bidrar också till den utvecklingen genom att arbeta med standardisering och tekniska bestämmelser. En viktig framgång är att det, genom vårt arbete i Euroheat & Power, nu finns ett europeiskt system för certifiering av rör eller kulvertar. Vårt projekt för att kunna modulbygga och certifiera större kundanläggningar röner stort intresse i våra grannländer. Vad kommer att ske under det kommande året? Jag hoppas att den nya regeringen äntligen landar förslagen från fjärrvärmeutredningen så att branschen får större klarhet i de långsiktiga affärsvillkoren. Kraftvärmen lär säkert också stå i centrum liksom ambitionen att få igång övergången till biodrivmedel. Sen hoppas jag att så många medlemmar som möjligt deltar i våra aktiviteter eller spontant hälsar på i våra nya lokaler på Norra Bantorget. Vi har skapat en otroligt trevlig och välkomnande arbetsplats som ska ge rätt intryck av fjärrvärmebranschen och skapa bästa förutsättningar för att uträtta stordåd också nästa år. 5

1 Slå vakt om hög leveranskvalitet och god krisberedskap Kompensatorer i gamla betongkulvertar En ny rapport Kompensatorer, Konstruktion, inbyggnad, skador nr 2006:3 har tagits fram och är ett hjälpmedel särskilt för de som inte var med och byggde de gamla betongkulvertarna som ännu i dag är i drift och av största strategiska betydelse. Ventiler Många av de markförlagda ventilerna som byggdes på 80-talet har fallit för åldersstrecket. Materialet särskilt i spindelhalsar var då inte korrosionsbeständigt. På temadagen Distributionsteknik i Uppsala redogjordes för konsekvenserna av sådana odugliga och farliga ventiler. Standarden för markförlagda ventiler slår i dag fast att spindelhalsarna skall bestå av korrosionsbeständigt material. Vid certifiering av ventiler följs kraven upp. Tyvärr tillverkas dock fortfarande ventiler som inte klarar Svensk Fjärrvärmes provningsprogram och därmed inte kan certifieras. Auktoriserade entreprenörer och certifierade montörer Auktorisationsprocessen får en allt större acceptans och blir en naturlig och ofrånkomlig del av kvalitetssäkringen av installationsverksamheten. Nya företag söker ständigt bli auktoriserade. Certifieringen av montörer innebär att 140 montörer nu har skaffat sig ett så kallat Skarvpass. Alla uppgifter om behörighet, krav, företag och montörer finns på Svensk Fjärrvärmes hemsida. Värmemätning Svensk Fjärrvärme deltar i den samrådsgrupp som Boverket upprättat för mätarfrågor. Från 2006 blev swedac föreskrivande myndighet för mätinstrumentdirektivet mid. Senast den 30 oktober 2006 tar myndigheten också över ansvaret för merparten av tillsynen. Här deltar Svensk Fjärrvärme i arbetet att utforma reglerna med synpunkter och remissvar. swedac har också informerat om detta vid temadagen Fjärrvärmecentraler hösten 2005. Läggningsanvisningar Läggningsanvisningarna har reviderats och fått en ny kapitelindelning så att de olika rollerna från projektering till byggande med byggråd är tydligt avgränsade. Texterna har samordnats med AnläggningsAMA, så att där inte finns några motstridigheter. Kopplingen till AMA motiverar ett närmare samarbete med Svensk Byggtjänst i framtiden. Det är särskilt i Läggningsanvisningarna som kvalitet och design slås fast. Svensk Fjärrvärme genomförde en temadag i Uppsala där man höll en ordentlig genomgång av anvisningarna samtidigt som de juridiska aspekterna vid byggprocessen belystes. De juridiska delarna får en allt mer framträdande roll. Behovet av kurser i både beskrivningsteknik och entreprenadjuridik framkom vid temadagen. Fjärrvärme vid elavbrott Svensk Fjärrvärme har under året deltagit tillsammans med Energimyndigheten och ett medlemsföretag i ett projekt som syftar till att klarställa hur fjärrvärmekunder drabbas vid ett elavbrott och hur mycket värme olika byggnader kan ta emot. TWh 60 50 40 30 20 10 0 1950 Levererad fjärrvärme 1948 2005 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Mängden levererad fjärrvärme har planat ut de senaste åren på grund av energieffektivisering. Fjärrvärmekunder är duktiga på att spara energi. 6

2 Öka fjärrvärmens andel av värmemarknaden till 50 procent Reko fjärrvärme Reko fjärvärme drog i gång på allvar under verksamhetsåret. Rekosystemet har mottagits mycket väl av medlemsföretagen och man har förstått betydelsen av att branschen har gemensamma regler för kundernas trygghet. Under andra halvan av verksamhetsåret omfattade Reko fjärrvärme mer än 50 procent av fjärrvärmeleveranserna. Kvalitetsnämnden har upprättats under detta verksamhetsår och fungerar väl. Ledamöterna i Kvalitetsnämnden har under året varit; Hans Landers, sabo, Ulf Egenäs, (ordförande) StoneWolf Consultants och Lars Andersson, tidigare vd Eskilstuna Energi & Miljö. Genom Reko fjärrvärme har fjärrvärmekunderna en unik trygghet på värmemarknaden. Fjärrvärmebranschen har ambitionen att vara föregångare på energiområdet och med Reko fjärrvärme kan vi nu leva upp till högt ställda kundkrav. Primärenergi Mycket arbete har under året lagts på att få beslutfattare att i alla relevanta sammanhang använda begreppet primärenergi och dess bakomliggande tankesätt. Primärenergi kan enkelt förklaras med att den tar hänsyn till alla energiförluster och all tillsatsenergi från energikällan till slutanvändning. Energieffektivitet bör vara synonymt med lågt behov av primärenergi per nyttighet och därmed synonymt med hela fjärrvärmens idé. Begreppet bör även användas kompletterat med koldioxidvärden beräknat på samma sätt. Primärenergibegreppet är vida spritt och används i många av eu:s medlemsstater. Vi har under året skrivit ledare/artiklar, hållit föredrag, diskuterat med politiker, departement och myndigheter nyttan av att använda detta begrepp för styrmedel och statistik, i stället för till exempel köpt energi eller levererad energi. Energimyndigheten och samhällsbyggnadsdepartementet är idag relativt övertygade om begreppets relevans och nytta. Tyvärr gäller det ännu inte Boverket och dess nya byggregler och troligen inte dess kommande energideklarationer. Primärenergibegreppet kommer mycket sannolikt att införas vid Sveriges implementering av energitjänstedirektivet. EU-direktiv EU-direktivet som gäller End use efficiency och Energy service är nu klart. Detta direktiv syftar till att minska energianvändningen i byggnader. Svensk Fjärrvärme har via Euroheat & Power arbetat aktivt för att i detta direktiv införa begreppet Primary Energy Factor med syfte att likställa energibesparingar i fjärrvärmesystemen med motsvarande åtgärder som vidtas i fastigheterna. Arbetet har fortsatt i ett standardiseringsarbete inom cen vars syfte är att skapa standard för alla former av uppvärmning. Fräck Fjärrvärme Forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärme har under året genomfört projektet Fräck fjärrvärme (Värmegles 2006:23). Det är ett samarbetsprojekt mellan fyra fjärrvärmeföretag som gemensamt utarbetat strategier för att bättre möta konkurrensen på värmemarknaden för småhus. Det resulterande materialet är utformat för att underlätta för fler företag att gå igenom samma process. Regler för markåtkomst Ledningsrätt för fjärrvärme med sammanhängande regler för ersättning till markägare är mycket efterfrågat. Under året har fortsatta diskussioner förts med Svensk Energi och Svenska Gasföreningen, för att lösa frågan. 7

3 Öka fjärrkyleleveranser till 600 GWh Under 2005 levererades sammanlagt 665 gwh fjärrkyla i Sverige. Det första fjärrkylenätet i Sverige togs i drift i Västerås 1992. Sedan dess har utbyggnaden varit snabb och nästan varje år har det tillkommit ett eller flera nät. I slutet av 2004 fanns det fjärrkyla på drygt 30 orter i Sverige, och ytterligare några är under planering. Fjärrkylenätet i Stockholm är ett av Europas största. Mellan 1992 och 1997 mer än fördubblades leveranserna varje år och mellan 1998 och 2003 ökade leveranserna från 178 till 640 gwh, vilket till största delen berodde på en stor expansion i Stockholm. Under 2005 har leveranserna nått en ny högstanivå efter en mindre nedgång 2004. På svenskt initiativ har Euroheat & Power s stora studie av värmemarknaden i Europa, ecoheatcool, även inkluderat kylmarknaden och därmed fjärrkylans potential. Svenskt kunnande inom fjärrkyla går nu också på export till flera länder i Europa. Svensk Fjärrvärme har i olika sammanhang marknadsfört fjärrkylan och dess fördelar, både inom och utanför Sverige. Några särskilda projekt kring fjärrkyla har däremot inte genomförts under året. GWh/år Fjärrkyla 1994 2005 700 600 500 400 300 200 100 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Stockholm (Fortum) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Lund (Lunds Energi AB) Göteborg (Göteborg Energi AB) Västerås (Mälarenergi AB) Uppsala (Vattenfall Värme Upppsala AB) Övriga (25 st) 8

4 annars Öka andelen tillförd energi som skulle gått förlorad Principer för värdering av spillvärme Ett projekt genomfördes under året för att kartlägga vilka principer för värdering av spillvärme som förekommer bland de spillvärmesamarbeten som finns bland våra medlemmar. I referensgruppen deltog förutom fjärrvärmeföretag även representanter för industrisidan genom sca i Sundsvall och Kemira i Helsingborg. Projektet visade att värderingen av spillvärme ser väldigt olika ut över landet eftersom det inte finns någon entydig logik i en spillvärmerelation. Det finns alltså inte en självklar modell för värdering. En allmän princip är dock att värdera spillvärmen i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som skulle ha producerats om spillvärmen inte funnits. Energieffektivisering i bebyggelsen Effektivare energianvändning i bebyggelsen har varit ett viktigt huvudtema under året, såväl i eu som i Sverige. Svensk Fjärrvärme har i olika sammanhang försökt visa på fjärrvärmens centrala betydelse för effektivare användning av primära energiresurser, både vad gäller det branschen hittills uträttat och den framtida potentialen. Likaså har vi inlett en intern diskussion om vilka strategier branschen bör ha för att möta kundernas ökade intresse av effektiviseringar i fastigheten. Doing more with less Inom Euroheat & Power har Svensk Fjärrvärme deltagit i påverkan och utformning av eu-dokumentet Doing more with less/energieffektivisering. Vi har här fått med att alla former av överskottvärme är viktiga att ha med i arbetet med minskad användning av resurser, inte bara förnybara bränslen. Konsekvenser för bränslemarknaden på grund av stormen Gudrun Ett samarbete genomfördes under året kring konsekvenser för bränslemarknaden efter stormen Gudrun. Syftet var att hitta gemensamma intressen i den extraordinära situation som Gudrun medförde och enkäter på både köpar- och säljarsidan genomfördes. Huvudslutsatsen från alla deltagande parter var att marknaden fungerade hjälpligt och därför beslöts att inga ytterligare åtgärder eller insatser behövdes. 9

5 Varje år bidra till minskad klimatpåverkan Förnybar ersättning av olja i spetsproduktion Fjärrvärmen har redan idag i princip brutit beroendet av fossil olja och den lilla andel som används minskar från år till år. I spetslastproduktion dominerar dock oljan fortfarande och Svensk Fjärrvärme gjorde en analys av möjligheterna att byta ut även denna olja. Det är med de prisnivåer som gällt under detta verksamhetsår lönsamt att byta ut den fossila oljan mot förnybara alternativ, främst bioolja eller träpulver, om man inte har fjärrvärmeleveranser till industri som man kan få sänkt skatt på oljan för. Individuell mätning Mätning på slutkundnivå blir alltmer aktuell. Det är angeläget att branschen hanterar och diskuterar frågor runt detta och objektivt pekar på för- och nackdelar, både ur ett tekniskt perspektiv och ur ett marknadsperspektiv. Svensk Fjärrvärme har börjat arbeta med frågorna ett arbete som kommer att fortsätta kommande verksamhetsår. Nordic Energy Perspectives Nordleden har fått en efterföljare i Nordic Energy Perspectives, ett tvärvetenskapligt projekt med finansiering från förutom Sverige också Danmark, Norge och Finland. Syftet med projektet är att skapa underlag på vetenskaplig grund för diskussioner kring det framtida energisystemet. Projektet har under perioden avverkat sitt andra år. EUs grönbok Inom Euroheat & Power har Svensk Fjärrvärme deltagit i påverkan och utformning av eu-dokumentet European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure energy, en grönbok från kommissionen med syfte att sätta igång ett arbete för att hitta en balans mellan hållbar utveckling, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Remisssvar har lämnats dels till samhällsbyggnadsdepartementet, dels direkt till kommissionen via Euroheat & Power. Vita certifikat (EEC Energy Efficiency Commitments) eu nämner vita certifikat (handel med energieffektivisering) i till exempel grönboken om Hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning och det troliga är att idéer om vita certifikat kommer inom kort. Det är viktigt att vi lär oss vad det innebär och hur det kan användas. Det pågår ett utvärderingsprojekt inom eu som syftar till att lära sig mer om vita certifikat. Svensk Fjärrvärme följer projektet genom ett Elforskprojekt, som också utvärderar aktiviteterna i de länder som använder vita certifikat idag. Jämfört med Nordleden får fjärrvärmen och kraftvärmen ett större utrymme och är med i analyser. Studier som behandlas är bland annat erfarenheter från handeln med utsläppsrätter, modellberäkningar om hur co2-priset påverkar energimarknaderna i Norden och effekten av gröna certifikat och politiska åtgärder på biobränslemarknaden. Projektet har en hemsida, www. nordicenergyperspectives.org, som är värd ett besök. 10

6 riksdagens Visa en positiv utveckling i relation till miljöpolitiska mål Energiindikatorer Svensk Fjärrvärme har deltagit i ett arbete kring energiindikatorer där årets tema var energianvändning. Avsikten är att årligen jämföra indikatorerna med målen för energisystemet som satts upp av riksdagen. Även här har Svensk Fjärrvärme arbetat för att introducera primärenergitanken, med varierande framgång. Miljömärkning av fjärrvärme Diskussioner har under året förts med sis Miljömärkning om Svanen och/eller eu-blommanmärkning av fjärrvärme. Vidare har arbetet med blommanmärkning av värmepumpar ur ett systemperspektiv följts noga, framför allt via svenska företrädare i Euroheat & Power. Hållbar fjärrvärme Svensk fjärrvärme och svenska fjärrvärmeföretag har stor betydelse för miljön och klimatarbetet. Mycket av vad branschen gör leder till ett mera hållbart samhälle. Ändå är uttrycket Hållbar fjärrvärme ganska svårt och abstrakt att förhålla sig till. Därför har Svensk Fjärrvärme påbörjat ett projekt för att förenkla och förtydliga vad Hållbar fjärrvärme är. Syftet är att ge våra medlemmar stöd i kommunikationen kring hållbarhetsfrågor. Naturskyddsföreningen har presenterat ett förslag till kriterier för Bra Miljöval av fjärrvärme, alltså Falken. Svensk Fjärrvärme har yttrat sig över detta första utkast, som vi ansåg var allt för begränsat till enbart biobränsleproducerad fjärrvärme och inte värderade fjärrvärmens systemfördelar vid till exempel nyttjande av spillvärme. 11

7 Öka den andel av värmeunderlaget som används för kraftvärmeproduktion Elproduktionen i kraftvärme i Sverige har under de senaste åren äntligen börjat öka och det politiska intresset har också vuxit markant, både i Sverige och i eu. Implementering av kraftvärmedirektiv På initiativ av Euroheat & Power startades ett arbete för att ta fram ett cen Working group Agreement. Detta dokument (cwa 14) är nu grunden inom kommissionens kommittéarbete, vars uppgift är att ta fram detaljerade regler för implementeringen av kraftvärmedirektivet (92/42/eec). Svensk Fjärrvärme har medverkat i kommittéarbetet som en av Sveriges två representanter. Arbetet är kraftigt försenat och det tredje och fjärde mötet har hållits under perioden. Ett femte är annonserat till september. Svensk Fjärrvärme har påverkat utfallet dels direkt i kommittéarbetet dels via Euroheat & Power. Potentialbedömning och uppdaterad prognos Inom Kraftvärmeforum har en arbetsplan tagits fram och ett första projekt är avslutat. Det syftar till att överföra Svensk Fjärrvärmes potentialbedömningar till vad som är troligt och ekonomiskt att bygga inom 10 till 15 år. Parallellt med detta arbete har Svensk Fjärrvärme uppdaterat prognosen för kraftvärme 2010 och 2015. Detta är en fortsättning på föregående års rapport Fjärrvärmen och kraftvärmen i framtiden. Slutsatserna är att bioeldade kraftvärmeverk är mest lönsamma och väljs före naturgaseldade. Totalt sett beräknas cirka 15 twh kraftvärme el produceras 2015. Elcertifikatens betydelse för elproduktion i biokraftvärmeverk Tillsammans med svebio har Svensk Fjärrvärme genomfört en enkätstudie som komplement till Kraftvärme i framtiden. Syftet har varit att dels uppdatera uppgifterna från prognos 03, dels ta reda på vilken effekt elcertifikaten haft för elproduktionen i biokraftvärmeverken. Enkäten bekräftar att elcertifikaten har en avgörande inverkan på valet av ny panna. Dels för att välja att bygga kraftvärme, dels för att välja biobränsle. 12

8 Öka mångfalden bland branschens anställda på alla nivåer och funktioner Svensk Fjärrvärme strävar efter att skapa en öppen diskussion om mångfald i branschen och att vi ska kunna inspirera fler medlemsföretag att arbeta med frågan. Syftet är att göra branschen till en attraktiv arbetsgivare för alla, säkerställa kompetens och nytänkande samt att förbättra våra affärer. Nytänkande genom mångfald i branschen Sedan vi börjat arbeta med mångfaldsfrågan mer strukturerat har vi haft många interna diskussioner om vad vi som branschorganisation kan göra för att bidra till mångfald i branschen. Som ett första steg måste vi som arbetsplats själva föregå som ett gott exempel. Vi har därför genomgått en utbildning internt för att fördjupa förståelsen kring mångfald och jämställdhet. Vid de tre nyrekryteringar som gjorts till Svensk Fjärrvärmes kansli under våren har vi även haft som mål att rekrytera utifrån denna princip. När vi tillsätter råd och arbetsgrupper försöker vi tänka utifrån ett mångfaldsperspektiv för att öka kreativiteten i grupperna, likaså när vi väljer talare till våra arrangemang eller frontfigurer i Fjärrvärmetidningen. Detta för att bidra till nytänkande och kreativitet i branschen. Nätverk för branschens unga Svensk Fjärrvärme Unga är ett nätverk för unga medarbetare inom fjärrvärmebranschen. Målet är att branschens yngre medarbetare ska få en chans att skapa egna nätverk. Nätverket bildades våren 2004 och träffarna har varit välbesökta sedan dess, 50-60 personer samlas ett par gånger per år. Syftet är att ett ökat idé- och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna i nätverket ska hjälpa deltagarna att utvecklas och sporra andra unga att satsa på fjärrvärmebranschen. På Svensk Fjärrvärmes kansli arbetar 14 personer, 7 kvinnor och 7 män. Könsfördelningen är lika, men det finns en dominans av kvinnor inom information och administration och en manlig dominans bland de tekniska handläggarna. När det gäller Svensk Fjärrvärme styrelse och råd har fördelningen mellan kvinnor och män sett ut på följande sätt: Kvinnor Män 2002 03 12 % 88 % 2003 04 11 % 89 % 2004 05 21 % 79 % 2005 06 25 % 75 % 13

9 energirelaterade Öka antalet ungdomar som söker till utbildningar SM i fjärrvärme tävling för högskolestudenter På Fjärrvärmemässan 2005 anordnade vi en studenttävling för energistudenter på högskolenivå, för att visa att fjärrvärmebranschen är en framtidsbransch. Studenterna arbetade i lag med att lösa en uppgift om fjärrvärme till småhusområden med hjälp av mässans utställare och besökare. Tävlingen var uppskattad av deltagarna som nästan upplevde det som att de hade lärt sig mer om fjärrvärme under de två dagarna som tävlingen varade än under hela utbildningen. Framförallt fick de en inblick i hur fjärrvärmeföretagen arbetar i praktiken. Priset för tävlingen var ett resestipendium på 40 000 kr, där det vinnande laget reste till Kina för att titta på kraftvärme. Stipendiet sponsrades av de fem företag som var först med att bli godkända enligt Reko fjärrvärme. Dessa är Eskilstuna Energi och Miljö ab, Falu Energi och Vatten ab, ab Fortum Värme samägt med Stockholm stad, Säffle Fjärrvärme ab och Älvkarleby Fjärrvärme ab. Logstor sponsrade med lunch till deltagarna. Energi i Skolan Projektet Energi i Skolan har nu drivits i tre år som ett gemensamt projekt mellan Energimyndigheten, Svensk Fjärrvärme, svebio, Svenska Gasföreningen och Svenska Petroleuminstitutet. Energi i Skolan medverkar i ett antal nätverk för skolutveckling och har idag upparbetade kontakter med andra aktörer som i sin verksamhet berör energifrågan. Vid kontakter med Energi i Skolan har dessa inspirerats till att fördjupa sitt energiperspektiv. Exempel på sådana är: Världsnaturfonden, Tekniken i Skolan (landets största tävling för år 8), Future City (vvs-tekniska föreningens tävling för skolår 6-9), Civilförsvarsförbundet (som önskar Energi i Skolans material till sina informatörer), Vetenskapens Hus i Stockholm och Teknikens Hus i Luleå med flera science-centers, Tekniska Museet i Stockholm, cetis (centrum för tekniken i skolan) med flera. Det material som tagits fram i projektet för att inspirera lärare till energiundervisning har varit enormt eftertraktat. 1300 lärare har aktivt efterfrågat materialet och det kommer ungefär 25 beställningar per vecka utan marknadsföring. Under året har man diskuterat i vilken form projektet kan utvecklas och då är ambitionen att även elbranschen med Svensk Energi ska finnas med. De erfarenheter som gjorts visar klart på vilka angreppssätt, val av insatser och vilken samverkan som behövs för att energibranschen ska kunna nå framgång med att i skolan öka kunskapen om energi hos ungdomar. 14

10 för Förbättra utvecklingsmöjligheterna anställda i branschen Mentorprogram Yngre medarbetare i branschen upplever ofta ett slags utanförskap och små möjligheter till erfarenhetsutbyte och kontakter med andra företag i branschen. Därför startade vi i mars 2006 ett branschgemensamt mentorprogram för att stärka kommunikationen, dels mellan landets fjärrvärmeföretag, dels mellan olika åldersgrupper i branschen. I mentorprogrammet, som drivs med hjälp av konsultföretaget Transferens ab, deltar åtta adepter och åtta mentorer från Landskrona i söder till Kiruna i norr. I mentorprogrammet ges deltagarna tillfälle att bygga nätverk med varandra, delta i seminarier och träffar, samtidigt som varje adept tilldelas en personlig mentor. I programmet står begrepp som personlig utveckling, erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring i centrum. Syftet är att stärka deltagarna i sina positioner och att skapa en ökad vilja och möjlighet till delaktighet i fjärrvärmebranschens framtid. Programmet är ettårigt och kommer att avslutas under 2007. Läs mer på www. svenskfjarrvarme.se/mentor. Egna arrangemang På de konferenser, temadagar med mera som Svensk Fjärrvärme arrangerar finns rika tillfällen för anställda i branschen att förutom att inhämta ny kunskap i sakfrågor utbyta erfarenheter med kolleger, stimulera kontakter och utvidga sitt nätverk. Svensk Fjärrvärmes råd och kommittéer är också en viktig kanal, dels för branschorganisationens medlemskontakt och operativa arbete, dels för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för de deltagande personerna från medlemsföretagen. Deltagande i FoU-projekt I vår forskningsverksamhet har vi idag ett aktivt deltagande i referensgrupper till olika projekt. Här ges en mycket bra möjlighet till utveckling för branschens anställda. Det skapas goda förutsättningar för att öka kontaktnäten för de som deltar i referensgrupper. Idag deltar hundratalet anställda på våra medlemsföretag aktivt i fou-projekten, både i våra egna forskningsprogram och i andra som Svensk Fjärrvärme är med och finansierar. Vi har även ambitionen att öka det aktiva deltagandet från ytterligare företag i medlemskretsen. Ett aktivt deltagande medför dessutom ofta att resultaten kommer till praktisk användning för företaget. 15

11 Uppnå ökad kvalitet, innovationsvilja, konkurrens och prispress bland branschens leverantörer Matilda Fjärrvärmecentraler för flerbostadshus Matildaprojektet syftar till att få fram standardiserade fjärrvärmecentraler för flerbostadshus. Under året har provningar genomförts och utifrån resultaten har provprogrammet f:103-5 fastställts. Byggnationen av en provrigg för stora fjärrvärmecentraler har påbörjats. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut samt representanter från tillverkande industri har medverkat i arbetet. Fjärrvärmecentraler för småhus Fjärrvärmecentraler för småhus har utvecklats positivt bland annat genom certifiering. Centralerna har funktionellt blivit bättre och rationell tillverkning har gjort att prisnivån sänkts. Erfarenheter från certifiering av småhuscentraler har tagits tillvara i Matildaprojektet. Nyttan med tekniska bestämmelser De tekniska bestämmelserna sattes under luppen. Många gånger har bestämmelserna ifrågasatts av olika parter och det medför att även branschorganisationen måste kritiskt granska bestämmelserna. Utredningen som utfördes av Ek. Dr. Markus Fellesson visade att bestämmelser ofta har en positiv effekt i form av effektivisering med mera. Det finns dock negativa effekter såsom begränsning av urval etc. Den viktigaste slutsatsen var ändå att bestämmelser framtagna inom branschen i samarbete med intressenter ofta fungerar som plattform för innovationer med mera, vilket i sig är en kreativ process. Seminarium om bränslestandarder Ett mycket välbesökt seminarium ordnades i Eskilstuna i november tillsammans med sis (Standardiseringen i Sverige), Energimyndigheten och svebio för att informera om det paket av standarder för fasta biobränslen och återvunna bränslen som håller på att färdigställas inom den europeiska cen-standardiseringen. 16

17

12 bestämmelser Uppnå ökad harmonisering av tekniska inom Norden och EU Certifiering av fjärrvärmecentraler Under året har det förts diskussioner med flera intresserade länder i Europa och intresset för certifiering av fjärrvärmecentraler är stort. Matildaprojektet presenterades och diskuterades bland annat vid Euroheat & Powers seminarium om fjärrvärmecentraler i Bryssel. Certifiering av fjärrvärmerör Euroheat & Powers Certication Guidelines blev färdiga under verksamhetsåret. De bygger på den modell som Svensk Fjärrvärme tagit fram och de kan tillämpas från den 1 januari 2007. En styrgrupp inom Euroheat & Powers är tillsatt för att leda processen. Detta innebär att man som kund i Europa skall kunna handla kvalitetssäkrade rör oberoende av var de är tillverkade. Identiska kvalitetskrav gäller nu i de länder som ratificerat bestämmelserna. Dessa länder är bland andra Danmark, Finland, Tyskland, Sverige, Frankrike, Italien, Ungern och Norge. Föreskrifter för tryckkärl Efter flera års arbete har Arbetsmiljöverket under året fått fram sina nya föreskrifter för tryckkärl. För att tolka föreskrifterna specifikt för fjärrvärme har Svensk Fjärrvärme publicerat rapporten Tillverkning och besiktning av fjärrvärmesystem 2006:1. Standardisering av fjärrvärmerör Standarden för fjärrvärmerör utvecklas ständigt. Värmeisoleringsförmågan har nu förbättrats till den nivå rören hade fram till cfc-förbudet i början av 1990- talet, vilket prov och analyser under åren visat. Kvar finns dock problemet med diffusion av cellgaserna, men också här finns redan praktiska lösningar framtagna som bör fungera. Om så verkligen är fallet har dock ännu inte verifierats av någon neutral provplats. Ett standardförslag för dubbelrör, Twinpipe, som bygger på en teknisk bestämmelse från Svensk Fjärrvärme, har under året tagits fram och beslut skall tas om det skall skickas ut för omröstning inom cen. Sådana rör har cirka 30 procent bättre värmeisoleringsegenskaper än enkelrör, men har detta till trots inte använts i större omfattning utanför Sverige och Finland. Arbetsmiljöverket har också lovat lägga ut godkända standarder på sin hemsida, vilket bör resultera i att vi i framtiden kan bygga med gott samvete och samtidigt följa regelverken. Glädjande med detta är att vi slutligen fått hela fjärrvärmesystemet, från och till avstängningsventilerna inom produktionsanläggningen, undantaget ped, Tryckkärlsdirektivet. Detta gör att fjärrvärmen i framtiden har större möjligheter att ta fram regelverk anpassade till branschens krav. 18

13 Nå acceptans för en värmemarknad i konkurrens och avvärja hot om prisreglering på fjärrvärme Frivillig prisprövning Värmemarknadskommittén, vmk, fortsätter oförtrutet att arbeta med kundfrågor. Nu när Reko fjärrvärme är sjösatt fortsätter vmk att diskutera en utveckling av Reko som omfattar frivillig prisprövning. Samtalen har pågått under det föregående verksamhetsåret men vmk har ännu inte kommit fram till ett färdigt system gällande frivillig prisprövning. Det är en komplex diskussion men arbetsgruppen som är utsedd av vmk räknar med att en lösning finns inom räckhåll. Avtalsvillkor för näringsidkare vmk har påbörjat en översyn av avtalsvillkoren för näringsidkare. Världen förändras snabbt och en uppdatering av avtalsvillkoren behövs. Avtalsvillkor för konsumenter Uppdatering av avtalsvillkoren för konsumenter har också påbörjats. Eftersom en ökande andel av kunderna till fjärrvärme är konsumenter är det hög tid att avtalsvillkoren uppdateras. Dessa beräknas vara klara under hösten 2006. Analys av kostnader för efterlevnad av regler Svensk Fjärrvärme har tillsammans med Näringslivets regelnämnd (nnr) genomfört en studie kring kostnader för efterlevnad av regler i fjärrvärmeföretag. Den visar att kostnaden för att följa de regler som måste följas överstiger 100 000 kr per anställd och år vilket är ungefär som genomsnittet för företag i Sverige. Vi ser att detta är en hög kostnad för branschen och kommer att arbeta för lägre kostnader på regelområdet tillsammans med nnr. Fjärrvärmeutredningens sista betänkande Fjärrvärmeutredningen lämnade sitt sista betänkande sommaren 2005. Betänkandet hette Tryggare leveranser och inriktade sig på att säkra fjärrvärmeleveranser vid konkurs. Utredaren föreslår att det ska inrättas en fond som har till uppgift att gå in och stödja ett konkursbo när det gäller löpande kostnader för verksamheten under högst ett år. Alla fjärrvärmeverksamheter ska bidra till denna fond som ska uppgå till 50 miljoner kr enligt förslaget. Svensk Fjärrvärme har ifrågasatt fondens nödvändighet mot bakgrund av att det inte funnits mer än en enda konkurs på 50 år. Analys av uppvärmningsalternativ Det är oklart hur mycket alternativen till fjärrvärme egentligen kostar. Därför tillsatte Svensk Fjärrvärme en grupp för analys av kostnaderna för uppvärmning av fastigheter med andra uppvärmningsformer än fjärrvärme. Gruppen har träffat Energimyndigheten inför den årliga rapporten Värme i Sverige och håller på att ta fram fakta kring kostnaderna för alternativen. Särredovisning Energimarknadsinspektionen har påbörjat arbetet med att ta fram föreskrifter för särredovisning av fjärrvärmeverksamheter i enlighet med den reviderade ellagens tredje kapitel. Revideringen är ett direkt resultat av fjärrvärmeutredningens arbete. Efter uppvaktning från Svensk Fjärrvärme tillsatte Energimarknadsinspektionen en referensgrupp för arbetet med föreskrifterna. Referensgruppen bestod av representanter från fjärrvärmebranschen och våra kunder. Tillsättandet av referensgruppen gjorde det möjligt för myndigheten att på ett tidigt stadium inhämta synpunkter på utformningen av föreskrifterna. Energimarknadsinspektionen börjar närma sig slutet på detta arbete och kommer enligt egen uppgift att presentera ett förslag till föreskrifter under fjärde kvartalet 2006. 19

14 branschens Komma ett stort steg närmare ett stabilt energiskattesystem i samstämmighet med syn på resurseffektivitet och hållbarhet Konverteringsstöd Under året har regeringen beslutat om att införa bidrag för konvertering från olja och direktverkande el till fjärrvärme, biobränsle eller värmepump. Kansliet förde inför slutformuleringarna av beslutet en tät dialog med Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet för att säkerställa att det styrde rätt. Genom denna dialog säkerställdes att fjärrvärmen inte gavs en sådan särställning i beslutet att värmemarknadsprincipen hade hotats. Svensk Fjärrvärme lyckades dock inte tillräckligt påverka beslutet vad gäller behov, inriktning och nivåer. Handel med utsläppsrätter Arbetet inom handel med utsläppsrätter har under året inriktats på tilldelning under nästa period. Detta arbete sker inom Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet som upprättat en referensgrupp med intressenter för att kontinuerligt få synpunkter. Inom ramen för Euroheat & Powers Energy Policy group har en analys, under Svensk Fjärrvärmes ledning, gjorts av hur tilldelningen av utsläppsrätter till kraftvärme gjorts i olika länder. Denna visar att energisektorn i Sverige fått betydligt färre utsläppsrätter än i övriga studerade länder. Resultatet presenterades vid Euroheat & Powers kongress i juni. Skatt på avfall till förbränning Första juli 2006 infördes en skatt på avfall som förbränns. Skatten omfattar hushållsavfall och är utformad som en schablon. Detta är i linje med den uppfattning som Svensk Fjärrvärme framfört vid samtalen med finansdepartementet. Tyvärr använder lagen miljöbalkens definition av hushållsavfall vilken inkluderar utsorterat trädgårdsavfall och rent trä som kommer från hushållen, inte vår definition det avfall som är undantaget från handeln med utsläppsrätter. Svensk Fjärrvärme arbetar för att ändra detta, men det kan inte bli klart förrän tidigast till årsskiftet 06/07. Koldioxidskatt för de som handlar med utsläppsrätter Redan då systemet för handel med utsläppsrätter introducerades framförde Svensk Fjärrvärme att de som omfattas av systemet bör få en nedsättning av koldioxidskatten, så att de inte har större pålagor än de som inte handlar. I budgetpropositionen hösten 2005 fick vi gehör, då det föreslogs att en skattereduktion skulle införas på dem som ingår i handelssystemet. Avdraget för industrin och för supereffektiv kraftvärme sattes till 21 procentenheter, det vill säga ned till noll, och för övriga 14 procentenheter. Detta lades in i den gröna skatteväxlingen, vilket tyvärr ledde till att tidpunkten då det skulle träda i kraft sköts upp ett år till den 1 januari 2007. Notifieringen hos eu pågår och förhoppningsvis går det igenom innan året är slut. 20