Spel-Ett ett spel med vett?

Emmelin Isaksson Spel-Ett ett spel med vett? En studie om speciallärares uppfattning om dataspelet Spel-Ett Kandidatavhandling i specialpedagogik Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Vasa, 2008

ABSTRAKT Författare Isaksson, Emmelin 2008 Arbetets titel Spel-Ett ett spel med vett? En studie om speciallärares uppfattning om dataspelet Spel- Ett Opublicerad avhandling i pedagogik för pedagogie kandidatexamen. Sidantal (42) Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten. Institutionen för lärarutbildning. Ev. projekt inom vilket arbetet gjorts ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Referat För de elever som har svårt att lära sig läsa, kan skolgången vara en hård erfarenhet. Det går inte länge mellan tillfällena i skolan då en elev förutsätts ha förmåga att kunna läsa. Läsundervisningen och arbete som motverkar läsproblem blir på detta sätt viktiga delar av undervisningen i skolorna. Det är viktigt att åtgärder sätts in i ett så tidigt skede som möjligt, så att problemen inte blir för stora. Målsättningen i skolor borde vara att arbeta i förebyggande syfte så att svårigheter inte uppstår. Dataspelet Spel-Ett är ett dataspel som tränar de grundläggande färdigheterna i läsning. Spelet anses förebygga läs- och skrivsvårigheter. Syftet med min undersökning är att utreda speciallärares uppfattning om dataspelet Spel- Ett. Mina övergripande frågeställningar lyder: på vilket sätt kan dataspelet Spel-Ett underlätta läsinlärning, hur påverkar Spel-Ett läs- och skrivsvårigheter samt vilken åsikt har speciallärare om dataspelet Spel-Ett? Min undersökning är en studie av kvalitativ karaktär. För att uppnå syftet har jag använt intervju som datainsamlingsmetod. Jag har intervjuat fyra stycken speciallärare som har använt dataspelet i sin undervisning sedan hösten 2006. Mina undersökningsresultat visar att majoriteten av respondenterna anser att Spel-Ett systematiskt tränar elevernas mekaniska avkodningsförmåga medan ingen av respondenterna anser att dataspelet tränar läsförståelsen. I och med att dataspelet tränar den mekaniska läsförmågan, anser samtliga respondenter att dataspelet påverkar läs- och skrivsvårigheterna i positiv riktning. Eleverna har bättre lärt sig att koppla ihop fonem och grafem i och med spelomgångarna. Respondenterna anser att dataspelets belöningssystem fungerar då det gäller att motivera eleverna. Dataspelet är ett bra komplement till den övriga undervisningen. Samtliga respondenter är missnöjda med att läraren själv inte kan påverka i vilken ordning bokstäver och ord tränas i spelet. Resultaten av denna undersökning tyder på att speciallärarna är nöjda med Spel-Ett och dess effekter på den tidiga läsinlärningen och på läs- och skrivsvårigheter. Deras uppfattning visar även att dataspelet kan förbättras genom att ge möjlighet för läraren att själv bestämma i vilken ordning bokstäverna och orden framkommer i dataspelet. Sökord / indexord enl. tesaurus Läs- och skrivsvårigheter, läsning, lukeminen, datorstödd undervisning, tietokoneavusteinen opetus, computer-assisted learning Årtal 2

1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Begreppsutredning... 5 1.3 Arbetets uppläggning... 6 2. Läsinlärning... 7 2.1 Läsutvecklingsmodeller... 8 2.2 Språkljuds- och bokstavskännedom... 9 3. Läs- och skrivsvårigheter... 11 3.1 Definition... 11 3.2 Åtgärder... 12 3.3 Förebyggande insatser... 13 4. Spel-Ett... 15 4.1 Tidigare forskning... 16 5. Metod och genomförande... 18 5.1 Syfte och frågeställningar... 18 5.2 Forskningsansats och datainsamlingsmetod... 18 5.3 Respondenter... 20 5.4 Undersökningens genomförande... 21 5.5 Bearbetning och analys av data... 21 5.6 Reliabilitet, validitet och etik... 22 6. Resultatredovisning... 24 6.1 Lärares uppfattning om Spel-Ett... 24 6.2 På vilket sätt kan Spel-Ett underlätta läsinlärning?... 31 6.3 Hur påverkar Spel-Ett läs- och skrivsvårigheter?... 31 6.4 Hurdan uppfattning har speciallärare om Spel-Ett?... 32 7. Diskussion... 33 7.1 Resultatdiskussion... 34 7.2 Metoddiskussion... 36 7.3 Förslag till fortsatt forskning... 37 Litteratur... 39 Bilagor... Error! Bookmark not defined. 3

1. Inledning Barnen lever i en värld full av skrift. Överallt finns det skrivna språket och barnen lär sig tidigt skriftens betydelse i kulturlivet och det förutsätts att alla barn ska lära sig läsa och skriva. En del menar även att det hör till de mänskliga rättigheterna att få lära sig läsa och skriva. För att leva ett drägligt liv krävs det att man kan läsa och skriva. Läsundervisningen och arbete som motverkar läsproblem blir på detta sätt viktiga delar av undervisningen i skolorna. Ändå finns det elever som har svårigheter med detta. Tillvägagångssätt för att underlätta undervisningen för lärare har utvecklats i takt med att allt fler läs- och skrivproblem har upptäckts och nya metoder har funnit fotfäste. Spel-Ett är ett dataspel som tränar de grundläggande färdigheterna i läsning. Dataspelet är den svenska versionen av det finska spelet Ekapeli. Det finns även en vidareutvecklad version av Ekapeli som heter Literate 1.0. Ekapeli har översatts till svenska av Vasa specialpedagogiska center i samarbete med Förbundet De Utvecklingsstördas Väl. Spel-Ett ger en god förberedelse till en förmåga att avkoda. Genom upprepade övningar tränas kopplingen mellan ljud och bokstav. Dataspelet kommer att vara tillgängligt för allmänheten under hösten 2008, men en testgrupp bestående av speciallärare har sedan hösten 2006 använt dataspelet i sin undervisning. Jag har intresserat mig för speciallärarnas åsikter angående detta spel hur uppfattar de spelet? Det har gjorts forskning på dataspelet Spel-Ett, men jag vill ge ett till perspektiv på dataspelets effekt och användning. Jag valde detta ämne dels för att jag är intresserad av undervisningsmetoder för de tidiga skolåren och dels för att det är något jag med säkerhet kommer att ha nytta av i min framtida speciallärarkarriär. 1.1 Bakgrund och syfte Många barn kan inte en enda bokstav då de börjar skolan och det finns barn som länge kämpar med sin läsinlärning i skolan. Speciallärarens uppgift är att hjälpa dessa elever. För att problemen inte ska bli större än minsta möjliga är det viktigt att åtgärder sätts in i ett så tidigt skede som möjligt. Som blivande speciallärare är jag intresserad av metoder som kan hjälpa eleverna i sin kamp med avkodningen. Dylika metoder kan 4

göra att elevens läsinlärning går smidigare, samtidigt som de kan underlätta speciallärarens arbete. I mitt framtida arbete som speciallärare räknar jag med att man inte kan undgå problemen med den tidiga läsinlärningen och därmed vill jag samla så mycket kunskap som möjligt för att på bästa sätt hjälpa mina elever. Syftet med min undersökning är att utreda speciallärares uppfattning av dataspelet Spel-Ett. Samtidigt vill jag även ta reda på Spel-Etts påverkan på läsinlärningen och på barn med läs- och skrivsvårigheter, ur speciallärares synvinkel. De forskningsfrågor som jag ställt upp utgående från syftet med undersökningen är således: På vilket sätt kan Spel-Ett underlätta läsinlärning? Hur påverkar Spel-Ett läs- och skrivsvårigheter? Hurdan uppfattning har speciallärare om Spel-Ett? För min avhandling har jag valt att studera speciallärare som alla har erfarenhet av dataspelet Spel-Ett i sin undervisning. För att undersöka mitt syfte har jag valt intervju som datainsamlingsmetod. Fyra stycken speciallärare deltog i min undersökning. 1.2 Begreppsutredning Det finns flera viktiga begrepp som man bör känna till för att förstå läsinlärningen. Begreppet läsning är ett väsentligt ord i min kandidatavhandling. Läsning kan delas i två delar: avkodning och förståelse (Høien och Lundberg, 1999:15). Med avkodning avses läsningens tekniska sida (att identifiera orden) medan förståelse innebär tolkningen av orden. Det finns många termer som beskriver svårigheterna med att lära sig läsa och skriva. I denna kandidatavhandling kommer jag genomgående att kalla dessa problem för läsoch skrivsvårigheter. Termerna dyslexi och läs- och skrivsvårigheter används ofta synonymt. Dyslexi är en specifik läs- och skrivsvårighet, medan läs- och skrivsvårigheter är en allmän skriftspråklig svårighet. För att inte utesluta någon svårighet från min undersökning har jag valt att använda den allmänna termen läs- och 5

skrivsvårigheter. Enligt Nationalencyklopedin (2008) innebär läs- och skrivsvårigheter svårigheter med skriftspråket. 1.3 Arbetets uppläggning I min kandidatavhandling kommer jag att i kapitel två närmare diskutera begreppet läsning. I det kapitlet kommer läsutvecklingsmodeller att behandlas, likaså även språkljuds- och bokstavskännedom eftersom dessa är grundpelarna inom läsinlärningen. I det följande kapitlet fördjupar jag mig i läs- och skrivsvårigheter. Jag definierar termen läs- och skrivsvårigheter samt går in på några allmänna åtgärder. Enligt den allmänna läroplanen för den grundläggande utbildningen (Utbildningsstyrelsen, 2004:22, 25 29) ska elever med svårigheter få hjälp enligt en uppgjord plan och därför är det viktigt att veta vad man som speciallärare kan göra. Jag vill även ge en god bakgrund åt läsaren. Jag kommer slutligen att diskutera kring förebyggande insatser eftersom dataspelet Spel-Ett anses förebygga läs- och skrivsvårigheter (Kronman och Tonberg, 2007:96). I kapitel fyra ges en närmare beskrivning av dataspelet Spel-Ett. Hur det fungerar i praktiken och syftet med dataspelet tydliggörs. Jag kommer att redogöra för tidigare forskning om spelets effekter som gjorts både på finskt och finlandssvenskt håll. Forskningen belyser Spel-Etts betydelse för den tidiga läsinlärningen samt för läs- och skrivsvårigheter. I det femte kapitlet har jag formulerat mina frågeställningar som jag har sökt svar på. Jag presenterar och motiverar valet av metod och forskningsansats. Utgående från forskningsansatsen har datainsamlingsmetoden valts och därför introduceras den närmare. Jag redovisar även för undersökningsgruppen samt hur undersökningen har genomförts. Till sist diskuterar jag undersökningens reliabilitet, validitet samt etiken. En resultatredovisning utgör innehållet i kapitel sex. Jag beskriver alla fyra respondenters svar parallellt och sedan görs en sammanfattning utgående från forskningsfrågorna. I det sista kapitlet diskuterar jag resultaten samt valet av metod. Avslutningsvis ger jag även förslag på fortsatt forskning. 6

2. Läsinlärning I Finlands kultur lever barnen i en värld av skrift. Läsning är en grundläggande färdighet i landet och det förutsätts att alla barn ska lära sig läsa i de tidiga årskurserna. Liberg (1993:11) poängterar att få lära sig läsa och skriva hör till de mänskliga rättigheterna. Detta för att ha möjlighet att gå vidare i skolan och för att få ett gott liv ute i samhället. Skriften värderas högt i Finlands kultur. Därför blir läsundervisningen och motverkande av läsproblem viktiga delar av undervisningen i skolan. Vid cirka tre års ålder har de flesta barn lärt sig tala. De kan använda orden på ett mångsidigt sätt enligt språkets invecklade regler. Att förstå skrift kommer inte lika naturligt som att förstå tal, trots att de flesta barn och vuxna analfabeter vet att skrift ersätter tal och de förstår att symbolerna på pappret eller skylten betyder någonting (Høien & Lundberg, 1990:13). Enligt UNESCO (2008) finns det 774 miljoner människor i världen som inte har lärt sig läsa, och de flesta av dessa individer befinner sig i stadsmiljöer fulla av skriftsymboler. Dessa analfabeter utgör ca 12 % av hela världsbefolkningen. Trots att barn lär sig läsa i tidig skolålder i vårt land, har en del problem och lär sig inte förrän långt senare. Ungefär 1 % av befolkningen i Finland kan inte läsa i vuxen ålder (UNESCO, 2008). Enligt Høien och Lundberg (1990:17) kan analfabetismen förklaras genom att skrift inte är exakt samma företeelse som skrivet tal. Muntlig kommunikation uppfattas i en kontext där artikulation, minspel och tonläge gör att innebörden är lättare att tolka, medan skriftspråket saknar allt detta. I en text måste känslor och tonfall skrivas ut. Enligt Nationalencyklopedin (2008) definieras läsning på följande sätt: Läsning, konsten att läsa. Läsning är en komplicerad färdighet som kräver lång tid och omfattande övning för att kunna utvecklas. Man kan urskilja två huvudmoment: avkodning och förståelse. Avkodning innebär att man kan identifiera eller känna igen skrivna ord. Förståelse är resultatet av tolkningen av språkliga meddelanden. God läsfärdighet innebär att både avkodning och förståelse fungerar väl. 7

Ett barn ska lära sig avkodning och förståelse samtidigt, inte enskilt, poängterar Høien och Lundberg (1990:20). Genom hela barndomen utvecklas barns läsutveckling i och med att de befinner sig i en omgivning fylld av skrift och barnen vet att skriften värderas högt (Høien och Lundberg, 1990:7 12). Jag kommer nedan att redovisa för olika läsutvecklingsmodeller. 2.1 Läsutvecklingsmodeller Jörgensen (2001:24, 49 51) delar in läsutvecklingen i tre nivåer. Då läsutvecklingen startar är barnet i det förberedande stadiet. I detta stadium lär sig barnet att berättelser presenteras på ett visst sätt i böcker som gör att man kan läsa dem när som helst och att det finns en mening i texten. Kännetecken för barn som befinner sig i detta stadium är att de vet vilken läsriktningen är, de kan identifiera vissa ord och namnge vissa bokstäver samt använder termer så som bok, bokstav, sida och skrift. I nybörjarstadiet lär sig barnet mer om lässtrategier under varje lästillfälle och barnen förväntar sig att se en innebörd i texten som de läser. Barnen börjar i detta stadium bygga upp ett ordförråd, kan korrigera sig själva vid läsning samt vet att texter har skrivits av någon och att texterna antingen är påhittade eller verkliga berättelser. Det sista stadiet kallar Jörgensen för fortsättningsstadiet, och i detta stadium kan barnet förstå innebörden i längre och mer komplexa texter, läsningen är flytande och vissa ord är automatiserade. Kännetecken för barn som befinner sig i detta stadium är att de kan använda ordlista och innehållsförteckning, de använder många olika lässtrategier samt kan kommentera texten på ett intelligent och kritiskt sätt. Høien och Lundberg (1999:44 54) indelar läsutvecklingen i fyra stadier. Det första stadiet kallas pseudoläsning. I detta stadium ser barnen ordbilder, oftast i form av karakteristiska logon för företag, som de vet vad betyder utan att de tekniskt läser bokstäverna. Barnen vet att det står mjölk på mjölkförpackningen, de vet att man får äta hamburgare vid McDonald s skylt och de vet att logon för Coca Cola innebär en dryck. Det andra stadiet är det logografisk-visuella stadiet. Barnen förstår i detta stadium ännu inte den alfabetiska principen men tolkar ord på en högre nivå än i det föregående stadiet. Ordens längd och form kan vara avgörande för läsningen, likaså även vissa bokstäver. Vidare beskriver Høien och Lundberg logografisk läsning som en 8

associationsinlärning, eftersom barnet kan känna igen flera ord med hjälp av visuella särdrag utan att ha förstått sambandet mellan bokstävernas form och bokstävernas ljud. Barnet har alltså inte ännu knäckt koden. (Høien och Lundberg, 1999:44 54). Övergången från det logografisk-visuella stadiet till det alfabetisk-fonologiska stadiet är ofta radikal. Det alfabetisk-fonologiska stadiet innebär ett nytt förhållningssätt till skriften, och barnen får nu kunskaper om relationen mellan bokstävernas form och bokstävernas ljud. För att klara detta måste barnen ha en fonemisk medvetenhet, vilket innebär en förmåga att dela in ord i de fonem (ljud) som bildar ordet. I och med detta kan barnet läsa nya och okända ord, men ännu är det långt till en perfekt läskapacitet arbetsminnet bearbetar fonemen för långsamt för att en full förståelse av texten ska vara möjlig (Høien och Lundberg, 1999:44 54). Den högsta nivån i ordavkodningsprocessen kallar Høien och Lundberg (1999:44 54) för det ortografisk-morfemiska stadiet. Ordavkodningen har nu blivit automatiserad och sker snabbt. Høien och Lundberg benämner denna ortografiska läsning som helordsläsning, eftersom läsaren ser ordet som en helhet eller delar in ordet i mindre delar, morfem. Morfem är den minsta språkliga enheten med innehållsmässig eller grammatisk funktion (till exempel ordet höghus består av morfemen hög och hus ). Detta är det högsta stadiet i ordavkodningsprocessen, men det är ännu en lång väg kvar till en fullt utvecklad läsfärdighet. Liberg (1993:19 30) delar in läsningen ungefär på samma sätt som Høien och Lundberg, men Liberg kallar de olika typerna för grammatiskt läsande och effektivt läsande. Grammatiskt läsande innebär att mekaniskt kunna hantera bokstäverna, och effektivt läsande handlar om att läsningen är flytande. 2.2 Språkljuds- och bokstavskännedom Melin och Delberger (1996:7 11, 54 64) hävdar att det finns två grundprinciper som rör barnens lässtrategier: den syntetiska principen och den analytiska principen. Då man utgår från de minsta enheterna (ljud och bokstäver) och bygger ihop dessa till ord och fraser, används den syntetiska principen. Den analytiska principen går ut på att man 9

utgår från ord och fraser för att sedan bryta ned dem i bokstäver och ljud. Det finns även andra modeller för hur barn kodar av ord. För att lära sig läsa, hävdar Lundberg och Herrlin (2005:11 12) att man måste förstå den alfabetiska principen. Läsaren måste förstå att de talade orden går att dela upp i små bitar (fonem) och att dessa bitar representeras av en bokstav. I stället för att lyssna på betydelsen i ordet, måste man uppmärksamma hur ordet låter och vilka ljud som finns i ordet. Man måste även veta vilken bokstav som representerar vilket ljud. Denna kunskap kallar Lundberg och Herrlin för fonologisk medvetenhet. Småningom kommer barnet på att man med några bokstäver kan skriva många olika slags ord. Lundberg och Herrlin (2005:12 13) poängterar att den fonologiska medvetenheten gagnas av försöken att läsa skrivna ord. Att ett barn kan koda av ord, behöver nödvändigtvis inte betyda att barnet har en väl utvecklad fonologisk medvetenhet. Avkodning och fonologisk medvetenhet påverkar varandra ömsesidigt. I takt med att ordavkodningen går bättre, kommer även den fonologiska medvetenheten att öka och tvärtom. Stadler (1998:64 66) redovisar några viktiga fakta då det gäller undervisning i läsning. Det är viktigt att undervisningen är strukturerad och att den alltid följer samma mönster. Repetition och övning är nödvändigheter för inlärning, och det har visat sig att elever som har svårigheter med inlärning har stor fördel av strukturerad undervisning. Även motivationen har en stor betydelse då det gäller läsinlärningen. Om övningarna görs lockande är förutsättningarna för att lära sig som bäst. Misslyckanden kan förinta intresset för läsinlärning och övningarna ska därför vara på rätt nivå för eleven. 10

3. Läs- och skrivsvårigheter Den största delen av undervisningen i skolan bygger på att eleverna kan läsa och skriva. Den viktigaste uppgiften som skolan har är således att lära eleverna läsa och skriva, men ändå finns det elever som har stora svårigheter med det. Rygvold (2001:18) hävdar, med hänvisning till Tønnesen, att ungefär 15 20 % av alla skolelever har någon form av läsoch skrivsvårigheter. Enligt Häyrinen, Iivanainen och Voutilainen (1998:15) har undersökningar gjorts i Finland som visar att 13 % av elever i årskurs 1 skulle lida av läs- och skrivsvårigheter. 3.1 Definition Høien och Lundberg (1999:9) påpekar att det genom åren har använts många olika termer för att beskriva normalbegåvade individer som har problem med läsning och skrivning. Bland annat dyslexi, ordblindhet och läs- och skrivsvårigheter är benämningar som har utnyttjats. Termen ordblindhet kan enligt Høien och Lundberg (1992:31) vara missvisande och ge upphov till tron att problemet har något med en synskada att göra, vilket inte är fallet. Enligt Rygvold (2001:15) används begreppen läsoch skrivsvårigheter och dyslexi ofta synonymt men de skiljer sig något från varandra. Läs- och skrivsvårigheter är en allmän skriftspråklig svårighet. Har man läs- och skrivsvårigheter har man ofta även svårigheter inom andra ämnen. Dyslexi däremot, är en specifik läs- och skrivsvårighet. Dyslexi yttrar sig olika hos olika personer. Nationalencyklopedin (2008) definierar läs- och skrivsvårigheter på följande sätt: Läs- och skrivsvårigheter, de särskilda svårigheter med skriftspråket som en del individer har. När det gäller den ofta synonymt använda termen dyslexi (eller s.k. ordblindhet) rör det sig ofta om ärftligt betingade inlärningsproblem på just skriftspråkets område, särskilt avläsning av ord och rättstavning, utan att svårigheter på andra områden behöver uppträda. [ ] Den mer allmänna termen lässvårigheter kan emellertid ofta avse inlärningsproblem i vidare mening än dyslexi och innefatta problem med tolkning och förståelse av språkliga meddelanden liksom problem med skolinlärning i stort. Här kan också sociala och pedagogiska faktorer finnas med i bakgrunden på ett tydligare sätt än vid dyslexi. Gränsen mellan dyslexi och allmänna lässvårigheter är emellertid ganska oskarp. 11

Läsning består av två komponenter, avkodning och förståelse. De som har läs- och skrivsvårigheter har i första hand problem med avkodningen, medan läsförståelsen blir ofullständig endast på grund av den bristande avkodningen, rapporterar Høien och Lundberg (1992:37 39). Man kan alltså säga att de primära symtomen för läs- och skrivsvårigheter är problem med avkodningen och med stavning, medan sekundära symtom är svag läsförståelse. 3.2 Åtgärder Enligt den allmänna läroplanen för den grundläggande utbildningen (Utbildningsstyrelsen, 2004:22, 25 29) ska elever med svårigheter få hjälp enligt en uppgjord plan. Det är av största vikt att upptäcka elevens problemområden eller svårigheter i god tid. Stödundervisning ska inledas omedelbart efter att det är konstaterat att en elev har inlärningssvårigheter så att negativa följder i elevens utveckling kan undvikas så långt som möjligt. I den allmänna läroplanen för den grundläggande utbildningen (Utbildningsstyrelsen, 2004:44) poängteras det även hur viktigt det är att kunna sitt modersmål både i tal och skrift för att aktivt kunna delta och påverka samhällslivet samt att läsning och skrivning är en förutsättning för studier. Man kan förenklat säga att läs- och skrivkunnighet inom sitt modersmål är en kunskap för livet som kan ge många problem om man inte behärskar det. Høien och Lundberg (1999:267 282) listar sex åtgärder i skolan som en elev med läsoch skrivsvårigheter kan dra fördelar av. Den första åtgärden är tidig identifiering och tidig hjälp. En dålig lässtart kan bidra till påföljande dåliga erfarenheter av läsning och skrivning, och det är således viktigt att hitta de svaga eleverna innan de utvecklar en negativ inställning till läsning och skrivning. Då kan man sätta in åtgärder så fort som möjligt, kanske redan innan eleven vet att han eller hon har ett problem. Fonologiskt grundarbete innebär, enligt Høien och Lundberg, att man arbetar extra mycket med att segmentera ord i fonem och att arbeta mångsidigt med fonem, till exempel genom rimövningar. Den tredje åtgärden är direkt undervisning, och detta innebär det tillfälle då en vuxen ger direkt vägledning eller handledning åt eleven. Barn med läs- och skrivsvårigheter behöver mycket enskild tid tillsammans med en vuxen då god tid för inlärning 12

förekommer. Då läraren stimulerar flera sinnen vid inlärning, kallas det en multisensorisk inlärning. Detta är den fjärde åtgärden. All aktivitet som innefattar stimulans av de auditiva, visuella, kinestetiska och taktila sinnena räknas till denna kategori (Høien och Lundberg, 1999:272 275). Den femte kategorin kallas för behärskande, överinlärning och automatisering. Det är viktigt för eleven att vissa avsnitt ur läs- och skrivinlärningen (t.ex. avkodning) blir inlärda till och med överinlärda. Oftast tar detta mer tid för elever med läs- och skrivsvårigheter än för elever utan dessa problem. Metoder som används för att förbättra läs- och skrivsvaga elevers prestationer är repeterad läsning, växelläsning, körläsning och parläsning. Den sista punkten är en god inlärningsmiljö. Då eleven är omgiven av varierade böcker och andra skrifter samt då läsinlärningen har gjorts intressant och undervisningen varit tydlig och följts upp, är förutsättningarna för att lära sig läsa som bäst (Høien och Lundberg, 1999:267 282). Det finns olika test utarbetade för att utreda läs- och skrivsvårigheter. Ericson (2001:89 94) kategoriserar läs- och skrivtest i två grupper: test som används på gruppnivå och test som används på individnivå samtidigt beskriver författaren kort olika test. Även Ahonen, Siiskonen och Aro (2004:64 65) listar olika läs- och skrivtest. Ericson hävdar att kartläggning alltid ska leda till ett individuellt åtgärdsprogram, som alla inblandade (elev, föräldrar, klasslärare, speciallärare och så vidare) är överens om. 3.3 Förebyggande insatser De elever som inte hänger med i samma takt som alla andra gällande läs- och skrivinlärningen i skolan, blir snabbt efter i undervisningen eftersom de aldrig hinner i kapp de övriga eleverna. Anderson, Belfrage och Sjölund (2006:17) kallar detta för en snöbollseffekt som kan göra att barn med läs- och skrivsvårigheter halkar efter i många skolämnen. Även elevens inställning till skolan kan utvecklas i negativ riktning om han eller hon tampas med läs- och skrivsvårigheter. En av skolans målsättningar borde vara att i första hand arbeta förebyggande så att svårigheter inte uppstår eller så att de övervinns innan de leder till större problem. Elbro (2004:188 189) redogör för många exempel på hur man kan hjälpa barn med läs- och 13

skrivsvårigheter och menar att det är väldokumenterat att läsförberedande aktiviteter kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Om de förebyggande insatserna inte har önskad effekt, menar Ericson (2001:72) att nästa steg är att på bästa sätt hjälpa eleven att träna upp bättre läs- och skrivstrategier. Hur ska man då veta om man ska sätta in extra förebyggande övningar? Rygvold (2001:63) har som avsikt att man alltid ska undvika en vänta-och-se-attityd, eftersom det inte finns någon anledning att tro att problemen skulle gå över av sig själva. Hintikka och Strandén (2000:25 27) listar varningssignaler som kan förekomma redan i lekåldern och avvikelser som kommer fram i daghem eller i skola. Föhrer och Magnusson (2003:24) hävdar att datorn allt mer och mer har börjat fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen av elever med läs- och skrivsvårigheter. Det har visat sig att eleverna är mer motiverade att arbeta, arbetspassen är längre än om de skulle arbeta med papper och penna, och eleverna får ett större självförtroende. I egen takt kan eleverna lösa uppgifter som är anpassade till deras nivå, och detta ger ett större ansvar åt eleven och sin egen inlärning. Föhrer och Magnusson (2003:24) menar vidare, med hänvisning till Damsby, att träning med dator bygger på samma principer som den vanliga specialundervisningen bristfälliga färdigheter övas upp men med den fördelen att datorn omedelbart reagerar om eleven gjort rätt eller fel. 14

4. Spel-Ett Spel-Ett är ett datorspel som anses öva de grundläggande färdigheterna i läsning. Avsikten med Spel-Ett är att det ska träna kopplingen mellan fonem (ljud) och grafem (bokstav) genom drilluppgifter. Datorspelet är avsett för barn i 6 7 års ålder, det vill säga barn som håller på att lära sig läsa. Datorspelet tränar barnen att höra fonem, lagra dem i minnet och återkalla dem. Spelet kan vara ett extra stöd då den språkliga utvecklingen inte varit problemfri, och spelningen kan bidra till att barnen hänger med i lästräningen i jämförelse med de övriga barnen och inte släpar efter. (Spel-Ett, 2008; Lukimat, 2008). Spel-Ett är den svenska versionen av det finska spelet Ekapeli. Det finns en vidareutvecklad version av Ekapeli, som heter Literate 1.0. Ekapeli är utarbetat av professor Heikki Lyytinen i samarbete med Jyväskylä universitet och Niilo Mäkiinstitutets arbetsgrupp (Lukimat, 2008). Den svenska versionen av Ekapeli (Spel-Ett) har som ett läs- och skrivutvecklingsprojekt översatts av Vasa specialpedagogiska center i samarbete med Förbundet De Utvecklingsstördas Väl. Spel-Ett är på detta sätt en produktion som används i Svenskfinland. Dataspelet håller på att uppdateras och är tillgängligt för allmänheten under hösten 2008. Enligt Spel-Ett (2008) går dataspelet ut på att spelaren ska välja den bokstav, bland flera, som motsvarar det ljud som spelaren hör. Det rekommenderas att barnet spelar 5 30 minuter dagligen under några månaders tid för att uppnå en bättre nivå. Spelet anpassar sig till spelarens färdigheter, och på det viset finner spelaren alltid spelet utmanande och spelaren får alltid en direkt respons på sina framgångar av spelomgången. Spelaren belönas på olika sätt i dataspelet. Spelaren får en fjäril efter varje utförd nivå och fjärilens färg representerar antalet fel som spelaren gjorde. Är fjärilen guldfärgad eller grön betyder det att spelomgången har gått bra och spelaren får gå vidare till nästa nivå. Är inte fjärilen guldfärgad eller grön får spelaren spela omgången på nytt. Varje spelare har även en egen djurpark i spelet, och efter varje genomförd spelnivå får spelaren välja ett djur att placera i sin djurpark. Det finns 28 nivåer att spela, och de 15

första nivåerna innehåller enskilda ljud som barnet ska känna igen, medan de sista nivåerna innehåller kombinationer av flera ljud, ord. 4.1 Tidigare forskning Det har gjorts fler undersökningar på finskt håll i Finland angående Ekapeli, än vad det gjorts på svenskt håll i Finland. Både Lehtonen (2003:42 51), Sievänen och Stenroos (2005:64 80) samt Taanila (2004:62 67) har utgående från sina undersökningar om Ekapeli och Literate 1.0, kommit fram till att språkljudskännedomen och bokstavskännedomen förbättrades hos de barn som spelade dataspelet. Undersökningarna visade även att spelet inte var tillräckligt stimulerande för att motivera alla barn. Dataspelet borde vara grafiskt mer inbjudande för att höja inspirationen hos barnen. Lehtonen (2003:47) anser att det var bokstavskännedomen som utvecklades mest inom spelets ramar. Forskaren menar å ena sidan att spelet borde anpassas mer till spelarens nivå och inte gå för snabbt framåt. Å andra sidan anser forskaren att spelet förhindrar klipska elever att göra snabba framsteg på grund av de många upprepningarna. Spelarna kan inte heller följa sin egen utveckling och de motoriskt svaga spelarna hade svårigheter med de precisa klickningarna. Om spelet skulle vara mer varierande och inte vara så visuellt enkelt, så kanske spelarnas motivation kunde höjas. Taanila (2004:65) fann utgående från sin undersökning att den fonologiska utvecklingen inte var så stor hos spelarna som det förväntades. Undersökningsgruppen utgjordes av tolv stycken spelare. I Taanilas undersökning utvecklade två spelare tydligt sin bokstavsigenkänning, nio barn utvecklade fonemigenkänningen och fyra barn utvecklade stavelseigenkänningen. Taanila (2004:66) menar att det inte var speltiden som var avgörande för resultatet, utan snarare motivationen. En motivationshöjande faktor skulle vara en mångsidigare grafik. En låg startnivå anser Taanila (2004:67) inte utgör ett hinder för inlärningen, men spelet i sig självt verkar inte vara tillräckligt för maximal inlärning. Då spelet används i samband med normal lästräning är det till nytta för den tidiga läsinlärningen. 16

Sievänen och Stenroos (2005:64 69) kom med sin undersökning fram till att största delen av spelarna gjorde märkbart stora förbättringar under spelets gång men att barn i riskgruppen behövde fler upprepningar än andra. Forskarna kom fram till att utgångsnivån är avgörande för inlärningens takt och de hävdar att alla barn i stort sett gör samma fel men en del gör fler fel än andra. För att förbättra spelresultatet anser forskarna att spelarna borde få längre betänketid och att spelet borde vara mer grafiskt stimulerande. Kronman och Tonberg (2007:94 102) har undersökt om Spel-Ett har en inverkan på de läsförberedande färdigheterna hos svensktalande förskolebarn. Kronmans och Tonbergs resultat visar att de läsförberedande färdigheterna utvecklades hos barnen, även om Spel-Ett inte var den enda faktorn som inverkade på resultatet. Det visade sig att Spel- Ett har en positiv inverkan på både fonemkännedomen och bokstavskännedomen. Kronman och Tonberg (2007:96) hävdar att spelet på så sätt kan användas i förebyggande syfte med tanke på läs- och skrivsvårigheter. De redan duktiga barnen gynnades mest i fråga om fonologisk medvetenhet, medan de svaga barnen gynnades i fråga om fonemkännedom och bokstavskännedom. Kronmans och Tonbergs resultat berättar på detta sätt att Spel-Ett har en positiv inverkan på de läsförberedande färdigheterna hos förskolebarn samt att det kan användas i förebyggande syfte för läsoch skrivsvårigheter (Kronman och Tonberg, 2007:98). 17

5. Metod och genomförande I detta kapitel presenteras syftet och frågeställningarna i min undersökning. Jag kommer vidare att redovisa närmare för forskningsansatsen och datainsamlingsmetoden. Avslutningsvis ger jag en översikt av undersökningsgruppen, genomförandet samt en diskussion kring reliabiliteten, validiteten och etiken i min kandidatuppsats. 5.1 Syfte och frågeställningar Syftet med min undersökning är att få en ökad insikt i speciallärares åsikter angående dataspelet Spel-Ett. Dataspelet tränar den tidiga läsinlärningen och genom att undersöka vad speciallärarna anser om spelet och dess effekter önskar jag få användbar kunskap med tanke på min framtida yrkesutövning. Som blivande speciallärare har jag även insett att man inte kan undgå problemen då det gäller läsning och skrivning i den kommande yrkesgärningen och därför vill jag samla på mig så mycket information som möjligt. Jag är intresserad av metoder som kan hjälpa eleverna till en förbättrad läs- och skrivkunnighet eftersom dylika metoder kan underlätta elevens och speciallärarens arbete. Utgående från syftet har jag ställt följande frågeställningar: På vilket sätt kan Spel-Ett underlätta läsinlärning? Hur påverkar Spel-Ett läs- och skrivsvårigheter? Hurdan uppfattning har speciallärare om Spel-Ett? Frågeställningarna behandlas utgående från speciallärares uppfattningar och erfarenheter. 5.2 Forskningsansats och datainsamlingsmetod Min undersökning är av kvalitativ karaktär. Den kvalitativa forskningsmetodiken beskrivs av Holme och Solvang (1991:100) som ett sätt att försöka sätta sig in i den undersöktes situation och se tillvaron utifrån hans eller hennes perspektiv. Den kvalitativa metoden kännetecknas av en närhet till forskningsobjektet och syftet är att få en bättre förståelse för vissa faktorer. Larsson (1986:7) skriver att det centrala för kvalitativa metoder är att man försöker hitta de kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver ett problem. Kvalitativa studier observerar, beskriver, återberättar och tolkar. Enligt Starrin och Svensson (2001:21) är målsättningen med en kvalitativ 18

undersökning att identifiera främmande företeelser, egenskaper eller innebörder samt att utreda variationen, strukturen eller processen i den ännu okända företeelsen. Min kandidatavhandling är av kvalitativ karaktär av den orsaken att jag vill ta reda på lärares personliga åsikter om dataspelet Spel-Ett, genom att komma åt den närhet som kännetecknar kvalitativa studier. På detta vis önskar jag att resultatet är mer tillförlitligt. Genom den helhetsbild som kvalitativa studier ger (Holme & Solvang, 1991:87) önskar jag att den kvalitativa undersökningen ger en möjlighet till djupare förståelse för speciallärarnas uppfattningar om Spel-Ett. Forskningsansatsen i min undersökning är fenomenografisk. Uljens (1989:19) anser att det centrala begreppet inom fenomenografi är uppfattning. Fenomenografin koncentrerar sig på beskrivningar av individers uppfattningar av fenomen och fokuserar alltså inte på de bakomliggande orsakerna till uppfattningarna. Larsson (1986:13) anser att fenomenografi är ett sätt att beskriva hur fenomen uppfattas av människor i omvärlden och detta innebär alltså att man är ute efter innebörder istället för förklaringar, samband eller frekvenser. Jag har utgått från en fenomenografisk forskningsansats i min studie eftersom avsikten med fenomenografiska studier är att beskriva den variation av uppfattningar som en bestämd grupp representerar när det gäller ett fenomen i omvärlden (Uljens, 1989:81). Jag har som avsikt att undersöka hur speciallärare personligen uppfattar Spel-Ett utan att rota i de bakomliggande faktorerna och därför passar en fenomenografisk forskningsansats till undersökningen. Som grund för min undersökning har jag använt intervju som datainsamlingsmetod. Lantz (1993:12) beskriver en intervju som ett samspel mellan två personer, som är mer än bara ett givande samtal. Intervjuaren är i behov av en vis typ av information som den intervjuade har. Intervjun skiljer sig alltså från samtalet genom att det är intervjuaren som styr dialogens utveckling. Holme och Solvang (1991:110) hävdar att styrkan i den kvalitativa intervjun ligger i att undersökningssituationen liknar en vardaglig situation och ett vanligt samtal. 19

Lantz (1993:17) skiljer olika former av intervjuer åt. Beroende av vilken typ av kunskap som intervjuaren vill åt, väljs en passlig intervjuform. En intervju kan vara helt öppen vilket innebär att intervjuaren ställer en öppen fråga som den intervjuade kan svara fritt på. Lantz kallar motsatsen till den öppna intervjun för den strukturerade intervjun. Intervjuaren ställer då i förväg formulerade frågor i en viss ordning och den intervjuade svarar på i förväg uppgjorda svarsalternativ. Den riktade öppna intervjun låter däremot den intervjuade fritt formulera sina uppfattningar om ett fenomen, skriver Lantz (1993:18). Trost (2005:19) kallar denna form av intervju för en standardiserad intervju. Jag har valt intervju som datainsamlingsmetod eftersom det enligt min uppfattning är den metod som på bästa sätt undersöker individers personliga uppfattningar om ett fenomen. Intervjumetoden är flexibel och ger utrymme för följdfrågor, och svar kan fördjupas och utvecklas. Detta är en fördel i min undersökning då jag vill utreda speciallärares uppfattningar om ett fenomen. Enligt Starrin och Svensson (2001:123) är intervju den vanligaste metoden att samla in data inom ramen för fenomenografisk forskningsansats. Intervjufrågorna jag använt är standardiserade men jag har ändå givit utrymme för den intervjuade att fritt svara på frågorna. Trost (2005:19) beskriver begreppet standardisering som en intervju där frågornas ordningsföljd och formulering är bestämda på förhand. 5.3 Respondenter Respondenterna i min undersökning består av fyra speciallärare som alla har använt dataspelet Spel-Ett i sin undervisning sedan hösten 2006. Jag fick uppgifter om dessa respondenter från Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi i Vasa i och med att respondenterna, tillsammans med andra speciallärare, utgjort en testgrupp som prövat dataspelet för Vasa specialpedagogiska centers räkning. Alla respondenter, förutom en, arbetar i centrala Österbotten och jag valde dessa eftersom det var mest praktiskt att genomföra en personlig intervju med dem då avstånden inte är så långa. På grund av för stor distans mellan mig och den sista respondenten, genomförde vi intervjun över telefon i stället. 20

5.4 Undersökningens genomförande Ett informationsbrev (bilaga 1) skickades till de utvalda respondenterna och efter en vecka bokades en tid för intervju. Intervjuerna ägde rum på ett ställe där utomstående distraktionsmoment inte hade möjlighet att äga rum. Två av intervjuerna genomfördes i skolorna eftersom det praktiskt var möjligt. De andra två hade inte denna möjlighet, så den ena intervjun genomfördes på ett allmänt men lugnt ställe och den andra genomfördes via telefon. Intervjufrågorna var likadana för alla respondenter och frågades i samma ordningsföljd (bilaga 2). Samtliga intervjuer bandades in med respondenternas samtycke. Enligt Starrin och Svensson (2001:124) är en gemensam faktor för fenomenografiska undersökningar det att alla intervjuer bandas för att sedan skrivas ut ordagrant. Alla intervjuer gjordes inom de första veckorna i februari 2008. På grund av ett för stort avstånd, genomfördes en telefonintervju med en av respondenterna. Intervjutiden bokades i tid, så respondenten hade möjlighet att på förhand ordna så att situationen inte var fylld av störningsmoment. Enligt Jacobsen (1993:162) finns det både fördelar och nackdelar med telefonintervju, och den ska genomföras endast i nödsituationer. Å ena sidan är det stor skillnad om intervjuaren och den intervjuade möts mellan fyra ögon eller över telefon, då intervjuaren går miste om en intervjuades kroppsspråk vid telefonintervju. Å andra sidan menar Jacobsen (1993:160) att en del personer har lättare att samtala över telefon och kan koncentrera sig på samtalet istället för yttre omständigheter. Telefonintervjun i min undersökning genomfördes på samma sätt som de andra intervjuerna och kan enligt min mening jämställas med dem. Intervjusituationen var likartad som de övriga och intervjumaterialet är på det viset lika tillförlitligt som de andra respondenternas. 5.5 Bearbetning och analys av data Jag skrev rent alla intervjuer ordagrant på dator. Jag lyssnade på intervjuerna ett flertal gånger och läste genom utskriftsmaterialet noga. Därefter kategoriserade jag respondenternas svar. I och med att respondenterna svarade fritt på intervjufrågorna innebär detta att då jag redovisar respondenternas åsikter i resultatredovisningskapitlet, rapporterar jag endast för det som respondenterna har sagt. Detta betyder att om jag framför att en respondent t.ex. har gett beröm åt ett fenomen, så har de övriga 21

respondenterna inte kritiserat samma fenomen. De övriga respondenterna har bara inte kommenterat samma fenomen. Med kvalitativ bearbetning av data menas mer än bara en beskrivning av det undersökta (Lantz, 1993:72). Analysen innebär att intervjuaren reflekterar kring det som blivit beskrivet eftersom data inte kommer att betyda något om de inte bearbetats på något sätt. Kvale (1997:172 175) ger en översikt över olika analysmodeller som är användbara för kvalitativa analyser. Dessa analysmodeller är meningskoncentrering, meningskategorisering, narrativ strukturering, meningstolkning samt ad hoc-metoder. I min undersökning användes meningskategorisering. Kvale (1997:178 180) menar att meningskategorisering innebär att intervjusvaren kategoriseras i grupper beroende på innehållet. Kategorierna kan väljas utgående från svarens styrka eller genom förekomst eller inte förekomst av ett fenomen. 5.6 Reliabilitet, validitet och etik Bell (2006:117) anser att reliabilitet handlar om hur pålitlig en studie är. Instrumentet eller tillvägagångssättet ska ge samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter för att kallas reliabelt. Jag har försökt höja reliabiliteten i min undersökning genom noggrann föreberedelse. Intervjufrågorna var likadana för samtliga respondenter och intervjusituationen så gott som likadan. Respondenterna intervjuades enskilt. Jag har själv skrivit rent alla intervjuer och på det sättet har det funnits möjlighet för mig att kontrollera att utskrifterna blivit korrekt uppfattade och utskrivna. Vid analysen av intervjuerna har alla svar behandlats likadant. Jag har strävat efter att utnyttja primärkällor som litteratur, även om det i alla lägen inte varit möjligt. För att litteraturen ska vara så tillförlitlig som möjlig har jag även eftersträvat att utnyttja så ny litteratur och forskning som möjligt. Validitet handlar om ifall man mäter det som avsetts att skulle mätas (Bell, 2006:117). Jag har försökt uppnå syftet med min undersökning genom valet av datainsamlingsmetod och jag har därmed försökt få en så hög validitet som möjligt. Jag genomförde en pilotundersökning på bekanta för att eliminera möjligheten att fel frågor ställdes till respondenterna. Genom att noggrant redogöra för undersökningens 22

genomförande och bearbetning av datamaterial vill jag höja validiteten. Jag har även försökt höja validiteten genom att infoga citat i resultatredovisningen. Då det gäller etik, hävdar Nyberg (2000:37 38) att det finns fyra allmänna krav som ska efterföljas. Informationskravet har efterföljts i denna undersökning på så sätt att respondenterna fick ett informationsbrev innan intervjun, där undersökningens syfte samt sekretessen tydliggjordes. Respondenterna hade i min undersökning rätt att själva avgöra om de ville delta i intervjun eller inte, vilket samtyckeskravet innebär. Jag har strävat efter att följa konfidentialitetskravet genom att hålla samtliga uppgifter om respondenterna konfidentiella och försökt undvika all information som skulle kunna knytas samman med enskilda respondenter, till exempel genom att renskriva alla intervjuer på standardsvenska. Nyttjandekravet i undersökningen har efterföljts på så sätt att uppgifterna om respondenterna samt undersökningsmaterialen endast har använts i min egen forskning. 23

6. Resultatredovisning I detta kapitel redovisas intervjuerna med de fyra speciallärarna. Jag kommer att rapportera respondenternas åsikter om vartannat och jag har delat in respondenternas svar i kategorier. Avslutningsvis kommer jag att sammanfatta respondenternas svar utgående från mina forskningsfrågor. 6.1 Lärares uppfattning om Spel-Ett Jag har intervjuat fyra stycken speciallärare. Dessa lärare har varit med i en försöksgrupp som testade den svenska översättningen av Ekapeli, det vill säga Spel-Ett. Jag fick respondenternas kontaktuppgifter från Vasa Specialpedagogiska Center, eftersom det var de som genomförde översättningen och utformningen av dataspelet Spel-Ett. Bakgrund om respondenterna och användningen av Spel-Ett Respondenternas bakgrund är något varierande. Tyngdpunkten i samtliga respondenters dagliga arbete ligger på att arbeta med läs- och skrivsvårigheter samt tidig läsinlärning. En respondent är relativt nyutexaminerad och har hunnit arbeta inom specialundervisningen i ett fåtal år, medan en annan respondent har arbetat som speciallärare i ungefär trettio år. De två övriga respondenterna har ungefär samma bakgrund då de har varit verksamma speciallärare ungefär sedan millenniumskiftet. Det som skiljde de två sista åt var att ena respondenten även har undervisat i klass ett flertal år, varav undervisning i de första årskurserna genomförts och respondenten har därmed fått stor erfarenhet av tidig läsinlärning i samband med detta. Alla respondenter har använt dataspelet Spel-Ett sedan hösten 2006 då testgruppen utformades. Dataspelet har varit i användning endast i speciallärarens arbetsrum hos samtliga respondenter, det vill säga spelet har inte använts i klass. En av respondenterna säger: Här i mitt rum, jag har inte använt det i klassen. Jag tycker de borde få komma i lugn och ro. 24

En annan orsak till att spelet endast har använts på klinikundervisning är i två av fallen att Internet inte är tillgängligt i klassrummen. För att kunna spela krävs att spelaren är uppkopplad på Internet. Tre av respondenterna har låtit mellan tio till femton elever spela spelet, medan en respondent spelat spelet med sex elever. I första hand är det elever som gått i årskurs ett som har fått spela dataspelet hos alla respondenter, men respondenterna har även låtit några lässvaga tvåor spela spelet. En av respondenterna har låtit förskolebarn spela spelet under vårterminen och under höstterminen har elever från årskurs ett och två fått spela Spel-Ett. Jag skulle tippa ungefär femton. De som jag har jobbat med på hösten så har varit som ettans elever och de som jag har jobbat med i förskolan så har ofta varit vårterminens elever och sedan har jag även haft på skoj med några från tvåan. Sådana som haft stora läs- och skrivsvårigheter, så de var på hösten på tvåan och de gjorde ju det ganska snabbt, de kunde ju läsa relativt bra redan. Val av elever Tre av respondenterna grundade sina val av de elever som fick spela spelet, utgående ifrån de test som utförs under hösten på elever som går i årskurs ett. Testningen visar vilka elever som inte har inlett sin läsning och vilka som inte har någon bokstavskännedom. När ettorna kommer till skolan då på hösten så testar jag dem efter två, tre veckor hur många bokstäver de kan och ljud och matematik och lite andra uppgifter. Och de då som kan som inte alls påbörjat sin läsinlärning och inte kan läsa och inte kan så många bokstäver, de har jag då valt ut. En av respondenterna grundade även sina val av spelare utgående ifrån elevernas syskon och deras prestationer. Då elevens syskon haft läs- och skrivsvårigheter så har förebyggande åtgärder satts in för eleven. En annan av respondenterna grundade även sina val av spelare på att eleverna inte kunde bokstavsljudet utan endast bokstavsnamnet. 25

Då det gäller vilka elever som kan ha störst nytta av spelet är åsikterna hos respondenterna lite splittrade. Hälften av respondenterna menar att alla elever kan ha nytta av spelet, men då måste man vara noga med vem man väljer att få spela. Den ena av respondenterna som är av denna åsikt, tillade även att de elever som tycker om att arbeta vid dator kan ha mer nytta av spelet än andra elever. Jag tror säkert att alla har fördel, även de som inte kan läsa och kan inte bokstäver och tycker om att jobba vid datorn. Men jag tycker ju att de här barnen som är i riskzonen, att det är klart att på lång sikt så har de som mera nytta av det. Denna åsikt delar en annan av respondenterna, som hävdar att endast de som tycker om att spela på dator kan ha större fördel än andra. Den sista respondenten tycker att de elever som inte kan bokstavsljudet utan bara bokstavsnamnet har störst nytta av spelet. Praktiskt genomförande Jag ville även ta reda på hur spelomgångarna genomförs i praktiken hos de olika respondenterna. Tre av respondenterna har genomfört spelsekvenserna på det viset att eleven alltid har haft ett vuxenstöd bredvid. Det krävs yttre beröm för att eleverna ska orka spela dataspelet. Att man får vara med och berömma, det räcker inte bara med datorns poängsystem, eller spelets poängsystem utan det ska också kanske vara något annat med där. En vuxen måste vara med där. Det är viktigt att eleverna får spela i lugn och ro och det är bra att veta att man alltid kan gå tillbaka i spelet om det är något som var svårt, menar en respondent. Det spelar ingen roll om eleven klickar fel för det kommer alltid nya tillfällen att lyckas. En respondent anser även att dataspelet går för snabbt framåt för de riktigt svaga eleverna. De flesta barn lär ju sig, har förmåga att lära, men de här riktigt svaga läsarna, eller de som har svårt att minnas bokstäverna så måste man ta till andra medel. Men de har som inte har så stora svårigheter, så det är ett ypperligt spel för dem. Men jag har märkt att de här allra svagaste får man nog ta till andra knep också. 26