Kontaktdriven språkförändring: resultat
Asia Minor Greek is a language in which the body has remained Greek, but the soul has become Turkish. (R.M. Dawkins, Modern Greek in Asia Minor, 1916, p. 198) 2
Lingvistiska resultat av språkkontakt en mycket komplicerad företeelse. vilka generaliseringar är möjliga att göra? om alla andra faktorer var likadana det finns mönster som går att upptäcka, och vi skal försöka beskriva och förklara så många som möjligt. 3
1. Kontaktdriven språkförändring En typologi om prediktorer och grad av förändring Kap. 4(+5) Sociala faktorer Intensitet av kontakt Bristfällig inlärning: närvarande eller inte Språkattityder Lingvistiska faktorer Universellt markerad I vilket mån drag är integrerad i det lingvistiska systemet Typologisk distans mellan källspråk och målspråk En typologi om effekter på mottakarspråkets strukturer Kap. 4(+5) Förlust av drag Tillökning av drag Utbyte av drag 4
En typologi om mekanismer för kontaktdriven förändring Kap. 6 Kodväxling Kodalternation Passiv kännedom Förhandling Strategier för andraspråksinlärning Förstaspråksinlärning och effekter Medvetna beslut 5
2. Extrem språkblandning: en typologi om kontaktspråk Kap. 7-8 Pidgin Kreoler Tvåspråkliga blandspråk 3. En typologi om vägar till språkdöd Kap. 9 Nötning, förlust av lingvistiskt material Grammatiskt utbyte Ingen strukturell förlust, inte mycket lån 6
Detta kapitel: En typologi om prediktorer och grad av förändring Sociala faktorer Intensitet av kontakt Bristfällig inlärning: närvarande eller inte Språkattityder Lingvistiska faktorer Universellt markerad I vilket mån drag är integrerad i det lingvistiska systemet Typologisk distans mellan källspråk och målspråk En typologi om effekter på mottakarspråkets strukturer Förlust av drag Tillökning av drag Utbyte av drag + Förslag på begränsningar på kontaktdriven förändring + Hur man kan bevisa att ändringar har åstadkommit som ett resultat av språkkontakt 7
Vad är kontaktdriven språkförändring? Definition: En vilken som helst språkförändring som skulle vara mindre sannolik att uppstå utanför en speciell kontaktsituation uppstår i alla fall delvis på grund av språkkontakt Två typar av förändring: direkta lån, på alla nivå i stukturen nötning, med senare förändringar som ett resultat av lån. Exempel på det sista: syntax för underordning siberiansk yupik lånade konjunktioner från chikchi. i alla fall delvis : det kan finnas både interna och externa orsaker till språkförändring. 8
Är vissa lingvistiska drag olånbara? Kort svar: nej, allt kan lånas. Det finns olika förslag till begränsningar, men undantag kan alltid hittas. Exempel på begränsningar som har varit föreslagit: grammatisk inlåning/påverkan kan bara hända med drag som är typlogiskt nära målspråket. Meillet, Sapir, Jacobson. Jacobson: a language accepts foreign structural elements only when they correspond to its own tendencies of development. 9
Mot Meillet: utbyte av grekiska flekterande substantivmorfologi med turkiska agglutinerande morfologi. Mot Sapir och Jacobson: inlåning av klickljud i Zulu från Khoisanspråk. 10
Vanligaste begränsningen för överföring eller lån är en implikationell hierarki: ord > grammatik. Giltig i alla kända fall där de som står för förändringen är flytande i målspråket. Vid bristfällig inlärning är det ofta bara strukturella överföringar som händer, inte lånord. 11
En annan begränsning: kontaktdriven språkförändring gör alltid målspråket mera naturligt, det vill säga mindre markerad och ofta enklare. Motexempel: inlåning av markerade drag, som klickljud addition av nye morfologiska kategoriar som distinktionen inklusiv och exklusiv vi, som uppstod i indoariska språk med påverkan från dravidiska. 12
Motsatsen har också blivit hävdad: att påverking alltid gör språket mindre naturligt Naturlig är inte alltid det samma som omarkerad, så det är ett svårt begrepp. Det är många exempel på att markerade drag, som glottaliserade plosiver i Ma a eller dualis i semitiska språk i Etiopien har försvunnit i kontaktsituationer 13
Flera mera specifika begränsningar har blivit föreslagit: att hela böjningsparadigmer inte kan lånas (men Mednyj Aleut har lånat verb-inflektioner från ruska) att morfologiska lån bara är överfladiska (men dialekter av grekiska i mindre Asien har lagt till turkiska böjningssuffix på grekiska verb) Det finns motexempel till alla dessa förslag till begräsningar. 14
Sociala prediktorer för kontaktdriven språkändring: intensitet av kontakt Den första sociala prediktoren är intensitet av kontakt: ju intensivare kontakt, ju flera typer av överföring är möjligt. 1. Varighet: om kontaktsituationen pågår över längre tid får talarna mera tid att lära sig målspråket och för en eller båda grupper att bli tvåspråklig. 2. Antal: om en eller två grupper är mycket större än de andra, är det mera sannolikt at den mindre gruppen blir påverkad och lånar från den andra gruppen. 3. Socioekonomisk dominans: större sannolikhet för att den underordnade gruppen blir tvåspråklig och därmed kan stor påverkning förekomma. 15
Sociala prediktorer för kontaktdriven språkförändring: bristfällig inlärning Det är stor sociolingvistisk skillnad på förändringar som förekommer när bristfällig inlärning av andraspråket spelar en roll i situationen, och när det inte gör det. Se exemplen från mindre Asien och historien om Amazoniska kvinnor och Scythianska men som Herodotus beskrev Andra exempel: jiddisch i USA. 16
När bristfällig inlärning inte spelar någon roll i situationen Når forskare pratar om lån, pratar de som oftast om situationer där bristfällig inlärning av målspråket inte spelar någon roll. I boken används lån bara i den betydelse, och inte förändringar som beror på bristfällig inlärning (det kallas interferens). Det handlar i alla fall om situationer där förändringar som kommer av språkkontakt blir introducerats av människor som pratar målspråket flytande. 17
Låneskalor Som vi har sett, finns det inte några begräsningar på vad som kan inlånas av lingvistiska drag. Men det finns något som kalles borrowing scales, låneskalor, som man använder till att förutse vilka typer av lånade element som kan förväntas att dyka upp i mera och mera intensiva situationer Den mest grundläggande skalan: vokabulär > struktur En annan: icke-grundläggande vokabulär > basisvokabulär 18
En annan viktig faktor i låneskalor: drag som är mindre strukturerade är lättare att låna än drag som är närt knytt till andra strukturer. Lätt att låna: -Ord -Överflatiska fonologiska drag som tryckplacering Svårt at låna: -Böjningsmorfem 19
LÅNESKALA Nivå 1. Tillfällig kontakt: Vokabulär: Icke-grundläggande ord: substantiv, delvis verb, adjektiv, adverb Nivå 2. Lite mera intensiv kontakt (några tvåspråkliga till viss mån): Vokabulär: funktionsord, innehållsord, men inte bas-ord Struktur: Mindre strukturella lån (ingen helt ny struktur), nye ljud bara i lånord Nivå 3. Mera intensiv kontakt (flera tvåspråkliga, goda attityder till språket): Vokabulär: flera funktionsord och basvokabulär, derivationsmorfem Struktur: strukturlån som leder till en typlogisk förändring Nivå 4. Intensiv kontakt (stor tvåspråklighet och socialt bra läge för inlåning): Vokabulär: mycket lån från hela lexikon, mycket morfologi blir inlånad också Struktur: vad som helst, även strukturlån som för till grundläggande typologisk förändring av språket. 20
Exempel på inlåning Minst intensiv: lexikal inlåning, ickegrundläggande vokabulär. Implikation: om mycket icke-grundläggande vokabulär år inlånad, så vill också grundläggande vokabulär inlånad. Moderna kontakt mellan engelska och franska: liten grad av kontakt och tvåspråkighet, men man lånar in ord, anpassad till sin egen fonologi, för speciella kulturella saker som bonbon, heurs d'oevre osv. 21
Andra exempel på inlåning som har hänt i situationer med liten kontakt: Pomo (California) har lånad från ruska, efter at det var en del ryssar där i 1811-40. Orden är saker ryssarna introducerad för dem: katt, mjölk, vete, senap, kaffe, te, äpple, bok. Yupik (Sibirien) lånade ord från ruska också, i början var det bara enstaka ord som blev uttalad med Yupik fonologi, sanera har det blivit mera intensiv kontakt, och lånorden är närmare ruska uttal nu. Lånord i situationer med lite mera intensiv kontakt: lån från arabiska i muslimska länder som i turkiska (nivå 2 på skalan?), som inkluderar fonem och konjunktioner. influens från sanskrit på dravidska språk inkluderar fonem, syntax och morfologi (nivå 3) 22
Flera exempel på nivå 3: kaukasiska (som georgiska) har påverkad ossetiska i vokabulär, fonem, morfologi och syntax. Nivå 4: Mindre Asien grekiska: alla sorter av ord (innehåll och funktion), fonem och fonologi, morfologi och syntax 23
När bristfällig inlärning spelar en roll i interferensprocessen Involverar ofta byte från ett språk till ett annat. Ofta lär man sig målspråket helt fullkomligt, men i vissa fall lär utvecklas en lite annorlunda form av målspråket (ex. swahili på kusten vs. inland). Vanlig term för interferens som uppstår vid språkbyte: substratum interferens. Termen är laddad och antar en hierarkisk situation, som inte alltid är tillfälle. 24
Interferensprocessen Hur processen för interferens går till beror på om talarna är integrerad i målspråkssamhället eller inte. Man kan ta med sig drag från modersmålet till målspråket (MS), och då uppstår MS2, en annan version av målspråket. Man lär sig inte alla drag i MS, och fel uppstår. Detta blir också ett sorts MS2. Ofta är det markerade drag som inte blir lärde. Om man inte är integrerad: MS2 blir den nye gruppens version av MS. Om gruppen er integrerad: MS1 kan blandas med MS2 till en ny version, MS3, där bara några drag är lånad från MSS. Man förhandlar fram en ny version (kap. 6) 25
Förutsägelse för interferens som är driven av språkbyte: det startar med fonologi och syntax, inte vokabulär. Dvs. om inte den gruppen som byter språk är dominarande, då kan det lånas mycket vokabulär Till exempel Norman conquest, med en franska överklass. Både inlåning (av engelsktalande) och interferens från de fransktalande som byte till engelska. Men vanligen är det en underordnad grupp som byter språk. 26
Man kan ofta hitta exempel båda på ömsesidig interferens, inlåning av dominerande gruppen och interferens som resultat av språkbyte i en och samma situation. Exempel: yiddish-engelska S1 (yiddish): mycket lån av ord, moderat med interferens i syntax, lite i fonologi. S2 (engelska): moderat lexikal interferens, stärk struktur och fonologisk interferens. Liknande situationer hittar vi många platser i världen. 27
Lingvistiska prediktioner av kontaktdriven förändring 1. Universell markeradhet: är viktigt i interferens som kommer av språkbyte. Markerade drag i målspråket har mindre sannolikhet för att bli inlärda. 2. Integration av drag i systemet: några drag är så djupt integrerad i det lingvistiska systemet att det är svårt att låna eller överföra. Exempel är morfologiska böjningar. 3. Typologisk distans: även markerade eller integrerade drag kan bli överförd eller lånad mellan liknande språksystem. Exempel: dialekter, Balkan (språkområde) Lingvistiska faktorer är mindre viktiga än sociala faktorer, och speciellt talarnas attityder. 28
Talarnas attityder : varför kontaktdriven förändring är oförutsägbar. Dominans och underordning er viktigt, men attityder är viktigare. Utvecklingen är därför oförutsägbar, och det är svårt att hitta begränsningar. En banal begräsning: ingen kontaktdriven förändring utan kontakt. Intensiteten av kontakt kan förutse något: du kan inte låna något som du inte kan/vet. Bristfällig inlärning: beror på antal av båda grupper. Stora grupper som byter permanent interferens i TL (irsk engelska) Små grupper som byter ingen permanent interferens (greker i USA) Igen: undantag, som Norman Conquest. 29
Implikationella förutsägelser (tendenser): icke grundläggande vokabulär lånas först, struktur sen I situationer med pågåande språkbyte: interferens av strukturer och fonologi, inte så mycket vokabulär. Motsatt: Om mycket strukturell interferens, men lite lånord, kan man anta att det är et språkbyte på gång, med bristfällig inlärning. Om det är bara lånord men inge strukturell interferens, är det bara lån, inte språkbyte/interferens. 30
Varför lånar några grupper in många ord, medan andra inte alls? Bara attityd, inget annat. Exempel på betydelsen av attityder: 1) Ma a: extrem inlåning Laha: utbyte av grammatik Dessa grupper stod i mot språkbyte, men skapade blandspråk 31
2) Juchitán, Mexico: minimal påverkning från spanska på språket zapotec, i en by inte långt där ifrån, som var mera isolerad, var det mycket påverkning från spanska i zapotec. där hade kvinnorna bestämt sig för att prata spanska med barnen, så de kunde få jobb på fabriken. 3) Inlåning av pronomen väldigt sällan,även om engelska till exempel har lånad they (från fornordiska). flera exempel på inlånad hela eller delar av pronomen system, som på New Guinea och i thailändska och indonesiska. i Asien är pronomensystemen mera öppna, med flera distinktioner, och då är det lättare att låna in nya (inte lätt att förutse från generella principer). 32
4) Medveten förändring: New Guinea : man inför nya ord medvetet för att differentiera sig från andra grupper. I ett språk: man har byt genusmarkering så alla maskulina har blitt feminina och alla feminina maskulina jämfört med grannarna. Delaware: man byte ord vokabulär för att inte fienden (iraqouis) skulle förstå vad de sa. 33
Konklusion: attityder kan hindra eller framskynda förändringar där finns inga lingvistiska begränsningar för interferens/lån sociala villkor kan göra en förändring möjlig, men inte nödvändig. 34
Effekter på målspråkets struktur Tre grundläggande effekter: förlust, tillökning och utbyte av drag Komplikation: ett drag kan bli delvis förlorad eller delvis ersätt inte lätt att skilja åt de tre kategorier: till exempel om ett fonem slås i hop med ett annat kan det ser på som förlust eller ersättning. En viktig poäng: skillnaden på kontaktdriven språkförändring och internt motiverad förändring försvinnar: resultaten är de samma, det är bara motivationen som är annorlunda. 35
1. Förlust: Lexikon: ord försvinnar om begreppet inte används numera (kulturellt). Ex. munch-present en tjenare som åt upp maten han skulle ge till någon annan som gåva. Fonologi: loss av ton, sammanslagning av olika fonem, loss av (markerade) fonem, förändring av stavelsesstruktur et.c. Morfologi och syntax: loss av kategorier, som dualis i semitiska språk i Etiopien efter influens från kushitiska, dialekt av lättiska har förlorad genusdistinktion i substantiven efter påverkning från livoniska. 36
2. Tillökning: Lexikon: lånord, ofta för främmande koncept som shah (persiska) eller potlatch (chinook jargon). Fonologi: fonem kommer till, ofta via lånord. Glottaliserade plosiver i ossetiska (från georgiska), klickljud i bantuspråk som zulu (från khoisanspråk) (ofta inlånad som ersättning för taboo ord), fonologiska regler kan också lånas, ofta också som resultat av lånord (vokalharmoni i Mindre Asien grekiska, från turkiska). Morfologi och syntax: nya kasus i ossetiska och lättiska, nya kategorier (modus i tajik, från usbek), 37
3. Utbyte: Lexikon: deer animal (från franska). Deer har nu en mera specialiserad betydelse. Många lånord erstätter tidigare ord. Fonologi: Svårt att hitta exempel, men man kan ju säga att nye fonem ersätter gamle, även om det ofta handlar att de smälter samman till ett fonem. Morfologi och syntax: väldigt vanligt. Till exempel nya mönster för ordföljd, eller nye konstruktioner som ersätt de gamla. 38
Vad har processerna för kontaktdriven språkförändring och internt motiverade förändringar gemensamt? Konkurens mellan gamle och nye formar. Det förekommer via alla tre resultat vi såg över, och båda vid kontaktdriven språkförändring och internt motiverade förändringar. Det är tydligast vid utbyte: Lexikon: animal kom in från latin, och var säkert först synonym till deer, och konkurrerad ett tag, för animal vann och blev det generella ordet, och deer blev ett mera specialiserad ord. Det samma händer vid interna förändringar, till exempel xerox copy, som blev ersätt med photocopy efter ett tag. Samma process med en konkurens måsta ha funnits mellan dessa ord, också. Men det var inte ett resultat av språkkontakt. 39
Samma princip kan man se i grammatiska drag: förändringen från VSO till SOV i akkadiska måste ha händ via en period där de olika stukturerna konkurrerade, på samma sätt som när engelska ersatte plural en med s i ord som brothers. Igen är skillnaden orsaken till förändringen: ytre vs. indre motivation. 40
Två andra möjliga resultat har blivit föreslått: convergence och relexification. Vi skal inte på in på dem nu, men Thomason menar att man behöver inte nye begrepp för att beskriva vad som händer, då convergence är delvisa ersättningar och relexification är i princip är det samma sak som ersättning, bara i större grad 41
Hur kan man veta om kontaktdriven förändring har händ? Lätt att upptäcka om man bara ser på lånord, men svårare om man set på strukturella ändringar/interferens. Strukturer är svårare att spora, och dessutom veta om förändringar beror på yttre påverkning eller indra motivation. Några har föreslagit att man bara kan räkna med att en förändring beror på kontakt om det inte är möjligt att den berodde på indra utveckling, men det är inte sant, säger Thomason. Ofta är det en samverkan mellan yttre och indra motivation. 42
Andra har föreslagit att man inte kan räkna med att en förändring beror på språkkontakt om nånting liknande har händ i andra språk, utan att vara i kontaktsituation. Swahili och tumbuka har både förlorad ton, men bara swahili i kontakt med arabiska. ingen anledning till att tro att kontaktdriven språkförändring bara skulle gälla exotiska ändringar i ett språk. 43
Några säger att man kan fastslå språkkontakt bara vid att se på ett enkelt drag. Men man bör kunna visa till flera olika drag som är lånad, även om det ena är exotiskt och man kan lätt tro att det beror på kontakt. 44
Men hur gör man? 1) Man måste se på hela språket, inte bara en del av det. Till exempel går fonologisk och annan strukturell påverkan ofta tillsammans, och man bör kolla om det finns lånord också, om man vill etablera att det har varit kontakt och kontakdrivna språkförändringar. 2) Man måste identifiera ett källspråk; även om det inte existerar numera måste man kunna etablera vilket språk som var källan till ändringarna. 3) Man måste hitta delade strukturella drag i källspråk och målspråk. De är ofta inte identiska, men någon sorts av likhet måste där vara. 4) Man måste visa at de gemensamma dragen, som man tror har kommit in via interferens, inte fants i målspråket innan kontakten etablerades. 5) Man måste visa att de gemensamma dragen fants i källspråket innan kontakten eller interferensen inträffade. 45
I tillägg: se efter möjliga indra motivationer till förändringen, och öppna för att det var flera orsaker till den. Vad om man inte kan uppfylla alla fem kraven? Då kan man inte bevisa att det har varit en kontaktdriven förändring. Ibland måste man bara säga att det har varit mycket kontakt, och vissa drag sannolikt är resultat av det, men det är svårt att bevisa. Många förändringar kan faktiskt inte förklaras: man kan visa att det har varit en förändring, men man vet inte varför eller hur det har gått till. Så är ödet till en historisk lingvist. 46