BILAGA 1A SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Redogörelse för samråd om den tunnelförlagda elförbindelsen Anneberg- Skanstull (City Link etapp 2)

Koncessioner och kommunikation 2015-03-11 2011/706 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redogörelse för samråd om den tunnelförlagda elförbindelsen Anneberg- Skanstull (City Link etapp 2) 1 Bakgrund Svenska kraftnät har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för planerad tunnelförlagd 400 kv-ledning, Anneberg-Skanstull, i denna samrådsredogörelse även kallad City Link etapp 2. Samråd om utbyggnadsförslaget har genomförts enligt 6 kap. 4 miljöbalken. City Link etapp 2 kommer att anläggas med tre kabelförband om sammanlagt nio kablar, som placeras i en bergtunnel som anläggs mellan station Anneberg i Danderyd och station Skanstull i kvarteret Mårtensdal, Stockholm. Denna redogörelse beskriver hur samrådet har genomförts samt sammanfattar och kommenterar de yttranden som har inkommit. I bilaga 1 redovisas en sammanfattning av inkomna yttranden från enskilda såsom fastighetsägare, bostadsrättsföreningar m.fl. och berörd allmänhet. Föreliggande samrådsredogörelse utgör bilaga till den MKB som ingår i Svenska kraftnäts ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken respektive ansökan om nätkoncession för linje enligt 2 kap. ellagen. 1/56

2 Samrådets genomförande 2.1 Inledning Inför en ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken samt nätkoncession för linje enligt 2 kap. ellagen ska sökanden genomföra samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. I lagrummet anges bl.a. samrådskretsens omfattning. City Link etapp 2 antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket medför att samrådskretsen är något utvidgad, i enlighet med 6 kap. 4 2 p miljöbalken. Utöver länsstyrelse, kommuner och myndigheter ska samråd därmed ske även med intresseorganisationer och med den allmänhet som kan antas bli berörd. Gentemot denna krets ska samråd ske i god tid och i behövlig omfattning. I övrigt saknas några närmare formföreskrifter, i såväl miljöbalken som i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, avseende hur berörda enskilda ska underrättas. Syftet med ett samråd är att i ett tidigt skede identifiera eventuella miljörisker och alternativa lösningar för att på så sätt få bästa möjliga underlag för beslut av projektet i fråga. Vad gäller frågan om formerna för samråd med närboende och berörd allmänhet har Svenska kraftnät i detta projekt genomfört samråd på samma sätt som i tidigare, liknande projekt, och annonserat i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och lokaltidningen Mitt i för att nå ut med samrådsinbjudningar till enskilda och den berörda allmänheten. Därutöver har fastighetsägare och tomträttsinnehavare inom ett bedömt hydrologiskt påverkansområde fått separata samrådsinbjudningar med bifogat samrådsunderlag. Genom detta tillvägagångssätt når man ut till de enskilda som blir berörda av samrådsförfarandet och syftet med samrådet uppfylls därmed. 2.2 Samrådets genomförande Samråd har genomförts i flera steg. I ett inledande skede utgick Svenska kraftnät från ett utredningsområde med alternativa lokaliseringar. Ett inledande samråd hölls med länsstyrelsen, kommuner, övriga myndigheter, intresseorganisationer och sektorsintressen försommaren 2012 genom utskick av en samrådshandling. Samråd med de nyss nämnda och med allmänheten skedde också genom en samrådsinbjudan i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och lokaltidningar (Mitt i). Öppna hus hölls i juni 2012 i syfte att informera om planerade åtgärder och svara på frågor från berörda och allmänhet. Efter det inledande samrådet upprättades en samrådsredogörelse som skickades till länsstyrelsen. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutade länsstyrelsen i oktober 2/56

2013 att den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (bilaga 2). Under februari och mars 2014 genomfördes samråd kring föreslagen sträckning för City Link etapp 2 samt de verksamheter som ingår för byggande och drift av kabeltunneln. Samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag (se bilaga 3) skickades den 18 februari 2014 till länsstyrelsen, berörda kommuner, övriga statliga myndigheter, företag (berörda lednings- och tunnelägare samt nyttjanderättshavare vid ventilationsschakten), intresseorganisationer samt berörda fastighetsägare och tomträttsinnehavare inom ett bedömt hydrologiskt påverkansområde. Vid tunnelpåslag Anneberg och vid ventilationsschakt Skanstull sträckte sig det bedömda påverkansområdet för buller (>30dBA) utanför det hydrologiska påverkansområdet. Samrådsinbjudan skickades även ut till fastighetsägare och tomträttsinnehavare till fastigheter som endast berördes av påverkansområdet för buller. Det rörde sig om drygt 20 fastigheter vid Hammarbyhamnen och Hammarbyhöjden. Vid Anneberg berördes inga ytterligare fastigheter. För att nå övriga enskilda som kan antas bli särskilt berörda och allmänheten inbjöds till samråd genom annons, se bilaga 4, i berörda lokaltidningar (Mitt i) vid två tillfällen (18 februari och 25 februari 2014) och på Svenska kraftnäts hemsida där samrådsunderlaget fanns tillgängligt under hela samrådstiden. Svenska kraftnät genomförde även tre öppna hus där det fanns möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Dessa tillfällen var den 4 mars på Clarion hotell på Södermalm, den 5 mars i Summit konferenslokaler på Östermalm och den 6 mars 2014 i Danderyds kyrkas församlingslokal. Den 17 mars 2014 hölls ett samrådsmöte med länsstyrelsen, Danderyds kommun och Stockholms stad. Solna stad var kallade, men deltog inte på mötet. Utifrån mötesprotokollet (se bilaga 5) kompletterade länsstyrelsen den 12 juni sitt tidigare fattade beslut om betydande miljöpåverkan till att även omfatta vattenverksamheten (bilaga 6). Den 19 och 27 mars 2014 skickades samrådsinbjudan ut till sex kompletterande myndigheter, företag och organisationer. Därtill skickades samrådsinbjudan ut på nytt den 23 april, efter fördjupad sökning på adresser, till de fem fastighetsägare/ tomträttsinnehavare vars första utskick returnerades av Posten till följd av felaktig adress. 3/56

Efter samrådet konstaterades att en djupare tunnelförläggning krävdes närmast station Skanstull för att uppnå nödvändigt avstånd till befintliga tunnlar. Det medförde ett större hydrologiskt påverkansområde och därmed flera berörda sakägare och berörd övrig allmänhet. I och med att tunneln sänktes kunde även tunnellinjen rätas ut längs en sträcka om cirka 750 meter. Med anledning av dessa justeringar genomfördes ett kompletterande samråd under april-maj 2014 (fortsättningsvis benämnt det första kompletterande samrådet) då länsstyrelsen, berörda kommuner, myndigheter, företag, fastighetsägare och tomträttsinnehavare fick en samrådsinbjudan via direktutskick (bilaga 7). Samrådsinbjudan skedde även via annonsering för dessa, övriga enskilda som kan antas bli särskilt berörda och allmänheten i lokaltidningen Mitt i Södermalm den 29 april och 6 maj 2014 (se bilaga 8). För att ytterligare bereda möjlighet för enskilda som kan antas bli särskilt berörda och allmänheten med flera att lämna synpunkter på planerade åtgärder skedde en annonsering om fortsatt samråd i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter den 23 maj (se bilaga 9). Det fortsatta samrådet pågick till och med den 13 juni 2014. Ytterligare ett kompletterande samråd genomfördes under perioden 10 november-16 januari 2015 (fortsättningsvis benämnt det andra kompletterande samrådet). Samrådet berörde ett alternativt tunneldjup på sträckan Stadsgårdskajen-station Skanstull med anledning av Förvaltningen för utbyggd tunnelbanas (FUT) planer på ny tunnelbana till Gullmarsplan. En samrådsinbjudan (se bilaga 10) om det andra kompletterande samrådet skickades ut till länsstyrelsen, berörda kommuner, myndigheter, företag och fastighetsägare/tomträttsinnehavare inom ett bedömt hydrologiskt påverkansområde. Närmare bestämt skedde utskicket till samtliga fastighetsägare och tomträttsinnehavare inom det utökade, och ursprungliga, hydrologiska påverkansområdet mellan Stadsgårdskajen och schakt Skanstull. För att nå övriga enskilda som kan antas bli särskilt berörda och allmänheten skedde annonsering med inbjudan till kompletterande samråd, se bilaga 11, i lokaltidningen Mitt i Södermalm den 11 november, 18 november samt 30 december samt i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet den 12 november 2014. Öppet hus anordnades den 2 december 2014 på Clarion hotell på Södermalm för att informera om projektet och svara på frågor från berörda. Under alla ovan beskrivna samrådsomgångar, samt under tiden däremellan, har samrådsunderlag funnits tillgängligt på Svenska kraftnäts hemsida, www.svk.se. 4/56

3 Sammanfattning av genomförda informationsmöten inom samrådet Sammanlagt ca 150 personer kom vid de tre öppna husen under mars 2014. Vid de öppna husen fanns projektmedlemmar från Svenska kraftnät och anlitade konsulter på plats för att svara på frågor. Besökarna kunde gå runt till olika stationer som hanterade olika frågeställningar som teknik, påverkan på energibrunnar och grundvattenberoende byggnader, buller, MKB och samråd samt markåtkomst, skadereglering och ersättning. De flesta frågorna rörde funderingar kring eventuella sättningsskador på byggnader och påverkan på befintliga och planerade energibrunnar. Andra vanliga funderingar rörde tunneldrivningen och dess påverkan i form av stomljud och ökad byggtrafik. Vid det öppna huset den 2 december 2014 kom ca 30 personer. Upplägget var detsamma som vid mötena i mars 2014 och besökarnas frågor handlade även vid detta tillfälle i huvudsak om påverkan på byggnader och energibrunnar samt buller från verksamheten. 4 Sammanfattning av inkomna yttranden och 4.1 Länsstyrelsen och kommuner Länsstyrelsen i Stockholms län fattade den 22 oktober 2013 beslut om att byggnationen av 400 kv-förbindelsen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (se bilaga 2). Beslutet fattades mot bakgrund av intrånget i Nationalstadsparken och behovet av samordning med framtida tunnelbaneutbyggnader. Den 12 juni 2014 fattade länsstyrelsen ett nytt beslut som gäller både inför prövningen av vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken samt prövningen av nätkoncession enligt ellagen (se bilaga 6). Den planerade verksamheten antogs kunna medföra en betydande miljöpåverkan. 5/56

I samband med beslutet i juni 2014 lämnade länsstyrelsen synpunkter på innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen skriver att MKB bör redovisa förväntade effekter på byggnader, anläggningar, dricksvattenbrunnar, energibrunnar, ledningar, kulturvärden samt markvatten och vegetation inom påverkansområdet. Områden där infiltration kan behövas, som ersättning för utpumpat grundvatten, bör identifieras och dess miljökonsekvenser beskrivas. Maximalt tillåtet inläckage av grundvatten med hänsyn till miljöpåverkan bör redovisas. Vidare bör föroreningssituationen i området klargöras. Riskerna för inläckage i schakter av förorenat grundvatten bör också redovisas liksom de krav som bör ställas på länshållningsvattnets kvalitet för infiltration och bortledning till dagvatten- och spillvattensystemet. Därutöver anger länsstyrelsen att underlag för att bedöma verksamhetens lokalisering bör framgå av MKB. För att få en uppfattning om projektets hela miljöpåverkan bör även störningar som t.ex. buller, vibrationer och transporter under både bygg- och driftskedet redovisas. MKB bör vidare redovisa vilka skyddsåtgärder som planeras och ett kontrollprogram bör utarbetas som möjliggör effektiv kontroll av grundvattennivåer, sättningar och eventuella skador på anläggningar, ledningar m.m. samt kontroll av grundvattenkvaliteten. I det första kompletterande samrådet meddelar länsstyrelsen att den fornlämning i form av en begravningsplats (RAÄ-nr Brännkyrka 79:1, pest- och kolerakyrkogård) som finns sydväst om station Skanstull bör redovisas i underlaget om borrningar blir aktuella. I det andra kompletterande samrådet inkom inga synpunkter från länsstyrelsen. Svenska kraftnät har beaktat länsstyrelsens synpunkter på innehåll i MKB vid upprättandet av denna. Inga borrningar kommer att genomföras i eller nära intill Kolerakyrkogården. Den 17 mars 2014 hölls ett samrådsmöte med länsstyrelsen, Danderyds kommun och Stockholms stad, minnesanteckningarna bifogas i bilaga 5. Vid mötet informerade länsstyrelsen bl.a. om att det finns en grupp inom länsstyrelsen som ansvarar för Nationalstadsparken. Denna grupp bör kontaktas. Länsstyrelsen framförde även vikten av att kontrollprogrammet upprättas i samråd med länsstyrelsen och kommunerna. Arbetet med kontrollprogrammet, som kommer att omfatta olika delprogram som omfattar såväl kontroll och skyddsåtgärder för byggnader, 6/56

energibrunnar som markföroreningar och natur- och kulturmiljö, kommer att påbörjas efter det att ansökan har skickats in till respektive prövningsinstans. Vid upprättandet av kontrollprogrammet eftersträvar Svenska kraftnät tät dialog med såväl länsstyrelsen som de kommuner som önskar delta. Utöver ovanstående samrådsmöte har ytterligare två avstämningsmöten hållits med länsstyrelsen, och då även länsstyrelsens Nationalstadsparksgrupp. Det ena mötet hölls den 23 maj 2014 angående bedömning av påverkan på naturmiljön i Nationalstadsparken. Även Stockholms och Solna stad deltog vid mötet. Det andra mötet hölls den 23 september 2014 angående ventilationsschakt Frescati och KTH, som i sin helhet respektive delvis omfattas av Nationalstadsparken. Även Kungliga Djurgårdens Förvaltning och Stockholms stad deltog vid mötet. Vid det första mötet påpekade länsstyrelsens Nationalstadsparksgrupp att det är mycket viktigt att Svenska kraftnät undviker avverkning av stora träd inom Nationalstadsparken samt att ekarnas känslighet är omtvistad. Med tanke på detta behöver det tydligt redovisas vilka källor Svenska kraftnät har till sin bedömning om påverkan på ekar. Vid mötet överenskoms att Svenska kraftnät ska skicka över trädutredningen för schakt KTH så snart den är klar till länsstyrelsen och Stockholms stad. Detta kommer att göras i samband med att ansökningarna skickas in till respektive prövningsinstans. Mötet kom även överens om att länsstyrelsens Nationalstadsgrupp, Solna stad samt Stockholms stad bör ingå i referensgruppen till Svenska kraftnäts arbetsgrupp, del av kontrollprogrammet, som ska arbeta med kontroll av och skyddsåtgärder för naturmiljön. Vid det andra mötet diskuterades gestaltningen av ventilationsanläggningarnas synbara del, ventilationshuvarna. Därtill diskuterades klotter och hur detta kan undvikas. När det gäller KTH påpekade länsstyrelsen att huvens påverkan på omgivningen är känsligast från Sophiahemmets park. Genom att plantera framför huven minskar huvens omgivningspåverkan. Detta har Svenska kraftnät beaktat i planen för återställningen vid KTH/Sophiahemmet. Länsstyrelsen hade inga synpunkter på Stockholm stads inställning rörande ventilationsschaktens ärendehantering enligt PBL, d.v.s. att ingen detaljplan för att möjliggöra byggnation av ventilationsanläggningen vid Frescati krävs samt att befintlig detaljplan vid Sophiahemmet inte behöver ändras. Danderyds kommun meddelar att det är av stor vikt att kabeltunneln inte hindrar framtida infrastrukturprojekt såsom tunnelbana och nedgrävning av E18. I hittills kända utredningar om vägtunnlar och tunnelbanor utgör kabeltunneln inget hinder. 7/56

Dock kan framtida, ännu inte kända, utbyggnader begränsas av kabeltunneln. Kritisk punkt är området söder om tunnelpåslaget, innan tunneln har nått tillräckligt djup. Kommunen anser att det nödvändigt att kommunen får medverka i den särskilda arbetsgruppen för naturmiljö, så att kommunens intressen bevakas. Kommunen vill även påtala vikten av att de planerade ventilationsschakten placeras så att de inte stör boende eller att dess påverkan på känsliga miljöer minimeras, såväl under anläggandet som i driftskedet. Ventilationsschakten kräver detaljplaneändring. VA-avdelningen framför vikten av att Svenska kraftnät under den kommande projekteringen samråder med kommunen och Käppalaförbundet om hur grundvattnet ska tas om hand i anläggningsskedet såväl som i driftskedet. Kommunen bör löpande informeras samt inbjudas att medverka i arbetet med kommande miljökonsekvensutredningar. VA-avdelningen påpekar att om vatten pumpas direkt till sjön från tunneln saknas möjlighet att stoppa spridning av gifter i samband med olycka, t.ex. brand, innan vattnet sprids i vattenmassan. Detta bör utredas vidare. Alternativa reningsåtgärder för kväve skall utredas, då det saknas kommunalt reningsverk för dagvatten. VAavdelningen påpekar även att nära hälften av det vatten som släpps i Stocksundet kommer att strömma in i Edsviken. Vidare anser VA-avdelningen att det som anges i samrådsunderlaget rörande att det tar 6 månader innan tunnelvatten behöver avledas inte torde stämma. Tunnelns placering har anpassats efter bl.a. befintliga tunnlar. Största möjliga hänsyn har även tagits till framtida infrastrukturplaner. Enligt SLLs nuvarande tunnelbaneförslag korsar kabeltunneln föreslagen tunnelbanesträckning på tre ställen inom Danderyds kommun och avståndet mellan tunnlarna blir ca 20 meter. Vid möte med SLL har det konstaterats att kabeltunneln därmed inte omöjliggör en eventuell framtida utbyggnad av tunnelbanan genom Danderyd. Svenska kraftnät har även i sitt bemötande på Stockholms läns landstings (SLLs) yttrande nedan beskrivit hur framtida tunnelbaneutbyggnad har beaktats. Inom kommunen finns i dagsläget flera tunnelanläggningar och Svenska kraftnät har nyligen anlagt en ny 220 kv-kabeltunnel mellan Berga Backe och Klubbvägen (Mörbytunneln) som korsar E18. City Link etapp 2 kommer att hamna på ett större djup än dessa tunnlar och någon konflikt med framtida nedgrävning av E18 bedöms inte som sannolik. 8/56

Då kabeltunneln kommer att anläggas, drivas, med tunnelborrmaskin (TBM) och det enbart är förbindelsetunnlar och ventilationsschakt som kommer att sprängas blir det betydligt mindre kväverester i länshållningsvattnet än om hela tunneln skulle drivas med sprängning. Precis som för Mörbytunneln planerar Svenska kraftnät att kontrollmäta länshållningsvattnet. Kvävemängderna begränsas genom att kabeltunneln anläggs genom borrning. Ett avstämningsmöte om länshållningsvattnet hölls med kommunen, Käppalaförbundet och Svenska kraftnät den 6 november 2014. Vid mötet kunde konstateras att Käppalaförbundets och kommunens intention är att ta emot länshållningsvattnet (se protokoll i bilaga 12). Fortsatt dialog om hanteringen av länshållningsvattnet kommer att föras med vattenmottagarna och länsstyrelsen vid framtagandet av kontrollprogrammet. I samrådsunderlaget angavs felaktigt att det dröjer sex månader innan vatten behöver avledas vid Anneberg. Ju längre tunneldrivningen har kommit desto mer vatten kommer dock att behöva avledas. En del av det avledda vattnet kommer att återcirkuleras och användas som processvatten. Svenska kraftnät planerar att leda länshållningsvattnet från Anneberg via dagvattennätet i Täby till recipient Stora Värtan. Det senare har förankrats vid möte med Täby kommun den 2 december 2014 (se bilaga 11), då det kunde konstateras att Täby kommuns intention är att ta emot länshållningsvattnet. Vid eventuell brand under driftskedet kommer pumparna att stängas av, vattnet att provtas och därefter hanteras utifrån vattenkvaliteten. Om vattnet inte kan släppas direkt till recipient kommer det i första hand att pumpas till tankbil för vidare hantering och rening. Ett möte hölls med Danderyds kommunekolog m.fl. den 17 september 2014 angående den konsekvensutredning som gjorts för naturmiljön inom kommunen. Svenska kraftnät önskar att kommunen deltar i den referensgrupp för naturmiljön som planeras inom arbetet med kontrollprogrammet. Svenska kraftnät skickade den 7 maj 2014 in en ansökan om detaljplaneändring för att möjliggöra byggande av ventilationsschakt Mörby och Stocksundet inom berörda fastigheter. Plansamråd är planerat till mars-april 2015. Kommunen och Svenska kraftnät har löpande dialog kring detta planarbete. I övrigt noteras synpunkterna. 9/56

Solna stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anger vad som är särskilt viktigt att belysa i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Det gäller påverkan på grundvattnet och ytvattnet, med särskild vikt på konsekvenserna av användning av sprängmedel och kemikalier i injekteringsmedel. Kontroll av länshållningsvattnet bör, utöver kvävehalt, salinitet och turbiditet, även ske med avseende på ämnen som ingår i injekteringsmedlen. När det gäller naturmiljön är det viktigt att påverkan på värdefulla träd inom Nationalstadsparken utreds. Stadens kommunekolog bör informeras och ges möjlighet att lämna synpunkter under utredningsprocessen. Påverkan på energibrunnarna måste utredas och kontrolleras. Föreslagna åtgärder vid energibrunnar ska ske i samråd med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. När det gäller förorenad mark påpekar Staden att marken inom området kan vara förorenad. Det kan krävas markundersökningar innan arbeten påbörjas. Staden tror att det även blir aktuellt med ett kontrollprogram för drifttiden, bl.a. med avseende på kvaliteten på grundvatten som läcker in. Svenska kraftnät har under utredningsarbetet anlitat en trädspecialist för att kunna göra bästa möjliga konsekvensbedömning för värdefulla träd. Planerade åtgärder inom Nationalstadsparken och bedömd påverkan på naturmiljön inom Nationalstadsparken diskuterades även vid möte den 23 maj 2014 med länsstyrelsens Nationalstadsgrupp, Solna stad och Stockholms stad. Vid mötet undrade Solna stad varför inte ekområdet i södra Bergshamra är medtaget på kartorna över känsliga biotoper. Svenska kraftnät förklarade att ekområdet inte ligger inom den s.k. randzonen, där en grundvattensänkning i berg bedöms få störst genomslag när det gäller växttillgängligt vatten och därmed påverkan ekarna (för mer information hänvisas till PM Hydrogeologi och MKB). Vid mötet kom mötesdeltagarna fram till att länsstyrelsens Nationalstadsgrupp, Solna stad samt Stockholms stad bör ingå i referensgruppen till naturmiljödelen inom kontrollprogrammet. I kontrollprogrammet ska innehåll och omfattning på kontroll- och skyddsåtgärder preciseras. Kontroll av och skyddsåtgärder för länshållningsvatten, energibrunnar, sättningskänsliga byggnader, markföroreningar och känsliga biotoper planeras. Genomgång av samtliga verksamheter med potentiella markföroreningar inom påverkansområdet har lett fram till totalt 38 verksamheter, vilka prioriterats enligt 10/56

Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Dessa prioriterade verksamheter bedöms enligt MIFO ha en förhöjd spridningsrisk av förorening utifrån föroreningens egenskaper samt att betydande mängder kan ha hanterats. Ingen av dessa 38 prioriterade verksamheter ligger inom Solna stad. För mer information om underlag och bedömning hänvisas till PM Hydrogeologi och MKB. Stockholms stad, Exploateringskontoret förutsätter delaktighet när frågan om ventilationsanläggningarna aktualiseras samt anser att ventilationsschaktens placering vid Frescati och KTH måste detaljstuderas för att bedöma förenligheten med bestämmelsen om Nationalstadsparken. I parken är de flesta träd värdefulla, inte bara sådana jätteträd som av Naturvårdsverket definierats som skyddsvärda träd. Exploateringskontoret förutsätter också att hänsyn tas till kommande anläggningar som exempelvis dragning av tunnelbana till Nacka under Skeppsholmen och Södermalm. Exploateringskontoret informerar även om pågående nybyggnad av ett bergrumsgarage under Stigberget på Södermalm i Parkering ABs regi. Garaget, som byggs i tre plan, kommer att ligga rakt söder om det planerade ventilationsschaktet och vattenledningen vid Stadsgården och precis ovanför själva ledningstunneln. Kontakt bör tas med Stockholm Parkering. I det första kompletterande samrådet anför Exploateringskontoret att de inte har några synpunkter på den ändrade sträckningen inom Södermalm. Angående området där ventilationsschaktet i Skanstull är utpekat att hamna (kvarteret Mårtensdal) förutsätter exploateringskontoret att överenskommelser med berörda tomträttshavare, arrendatorer och fastighetsägare upprättas med syfte att minimera intrångets negativa effekter. I det andra kompletterande samrådet meddelar Exploateringskontoret att kontoret inte har några ytterligare synpunkter utöver det som tidigare har meddelats. Tunnelns placering har anpassats efter bl.a. befintliga tunnlar. Största möjliga hänsyn har även tagits till framtida beslutade infrastrukturplaner. Svenska kraftnäts kommentarer på framtida utbyggnad av tunnelbanan framgår under Stockholms läns landstings (SLLs) yttrande nedan. 11/56

Sprängning vid ventilationsschakt Stadsgårdskajen kommer att utföras ca 120 meter från det nya bergrumsgaraget under Stigberget. Dimensionerande för sprängningsarbetena är mer närliggande anläggningar såsom befintlig spårtunnel ca tio meter från ventilationsschaktet samt kulturbyggnaderna rakt ovanför. Stockholm Parkering har varit samrådspart i ärendet, se på deras yttrande nedan. Rörande påverkan på naturmiljön inom Nationalstadsparken, se vidare under Svenska kraftnäts kommentarer på länsstyrelsens samt Solna stads yttrande ovan. Flera möten har hållits rörande ventilationsschakt Frescati och KTH med berörda fastighetsägare och nyttjande- och dispositionsrättshavare, dvs. Statens fastighetsverk, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Akademiska hus och Sophiahemmet för att närmare diskutera och förankra schaktplacering och gestaltning av anläggningens synliga del. Berörda parter har fått möjlighet att lämna synpunkter på gestaltningsförslagen och påverkan på miljön och deras respektive verksamheter. Efter synpunkt från Akademiska hus har etableringsområdet vid KTH anpassats så att nedtagning av en stor lönn vid IVL kan undvikas. Föreslagen lokalisering av ventilationsschakt Skanstull ligger inom fastigheten Mårtensdal 10, där Betongindustri AB är verksamhetsutövare samt nära fastigheten Mårtensdal 11, där Stockholm Gas AB har en gasblandningsstation och SLL planerar att uppföra en fordonsgasanläggning. Schaktutformning och lokalisering har anpassats för att minimera påverkan på Betongindustrins verksamhet. En överenskommelse har tecknats med Betongindustrin AB. Svenska kraftnät har haft dialog samt möte den 9 februari 2015 med SLLs konsulter för att diskutera underlagsmaterial och tidplaner för projekten m.m. Stockholm Gas har inbjudits att medverka i samrådet men har inte lämnat något yttrande. Närmaste gasledning ligger ca 17 meter ifrån ventilationsschaktet. Stora sättningskänsliga ledningar kommer att följas upp i det kommande kontrollprogrammet. Inför sprängning av ventilationsschaktet kommer en riskanalys avseende vibrationer att göras enligt Svensk Standard. Sprängningarna anpassas efter känsligheten hos närliggande byggnader, anläggningar och utrustning. Stockholms stad, miljöförvaltningen, vidhåller, i det första kompletterande samrådet, det som framförts vid tidigare samrådsmöte om att kontrollprogram som beskriver hanteringen av störningar från den miljöfarliga verksamheten under byggtiden ska tas fram i samråd med berörda kommuner i god tid innan byggstart. 12/56

Ett möte hölls med Miljöförvaltningen Stockholms stad och Stockholm Vatten den 13 november 2014 för att gå igenom planerade avledningspunkter och hantering av länshållningsvattnet från tunneln (se protokoll i bilaga 12). Fortsatt dialog kommer föras i samband med framtagandet av kontrollprogrammet. Stockholms stad, stadsbyggnadskontoret vill anföra att Nationalstadsparken är skyddad både p.g.a. av sina naturvärden och sina kulturvärden och dessa bör därför behandlas även under avsnittet "Kulturmiljö" i redovisningen av förväntade konsekvenser. Ventilationsschaktens placering vid Frescati och KTH måste detaljstuderas mycket noggrant för att bedöma förenligheten med bestämmelsen om Nationalstadsparken. I parken är de flesta träd värdefulla, inte bara sådana jätteträd som av Naturvårdsverket definierats som skyddsvärda träd. Stadsbyggnadskontoret förutsätter en närmare kontakt när frågor om ventilationstornen aktualiseras, både i Nationalstadsparken och vid övriga lägen utmed sträckan. Stadsbyggnadskontoret har inga synpunkter i det första kompletterande samrådet. I det andra kompletterande samrådet meddelar Stadsbyggnadskontoret att den föreslagna tunneldragningen bedöms vara förenlig med förslaget till detaljplan för Mårtensdal 6, dnr 2012-02448. De hade inga ytterligare synpunkter. Ventilationsschakten vid Frescati och KTH innebär att vissa träd behöver tas ned. Lokaliseringen har anpassats för att minimera påverkan på skyddsvärda träd. Under utredningsarbetet har en trädspecialist anlitats för att lokalisering av ventilationsanläggningen ska få så liten påverkan på skyddsvärda träd som möjligt. Detta beskrivs även i MKB. Möten har hållits med Stockholms stad, länsstyrelsens Nationalstadsparksgrupp samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning för att närmare diskutera och förankra placeringen av ventilationsschakten samt gestaltningen av dess synliga delar. Kungliga Djurgårdens Förvaltning och Svenska kraftnät kommer att teckna ett genomförandeavtal för ventilationsschakt Frescati och KTH, som delvis är inom Nationalstadsparken. Nationalstadsparken behandlas även under avsnittet kulturmiljö i MKB. 13/56

4.2 Övriga myndigheter Bergsstaten meddelar att det inom aktuellt område inte finns några mineralrättigheter och bergmästaren har därmed inget att erinra. Boverket avstår från att yttra sig i ärendet. Boverket yttrar sig enbart i principiella frågor och då efter remiss från den prövande myndigheten. Elsäkerhetsverket har i dagsläget inget att erinra utan förutsätter att utförandet sker i enlighet med gällande föreskrifter. Samma synpunkt ingavs i de två kompletterande samråden. Folkhälsomyndigheten ser gärna att någon form av hälsokonsekvensbedömning utförs i samband med miljökonsekvensbedömningen. I de två kompletterande samråden har Folkhälsomyndigheten inga ytterligare synpunkter än vad som har lämnats tidigare i ärendet. Påverkan och konsekvenser på människors hälsa beskrivs under avsnittet Boende och arbetsplatsmiljöer i MKB. Fortifikationsverket meddelar att Fortifikationsverket inte är taxerad ägare till angivna fastigheter (Stocksund 2:368, 2:180, 2:326) och har i en skrivelse till Skatteverket begärt att uppgifterna om taxerad ägare ändras. Fortifikationsverket är därmed inte berörd fastighetsägare. Försvarsmakten har inget att erinra. Detta meddelade Försvarsmakten även vid det andra kompletterande samrådet. Havs- och vattenmyndigheten avstår från att yttra sig i rubricerat ärende. Kemikalieinspektionen har avstått från att lämna synpunkter i samråden. Kustbevakningen regionledning nordost har inget att erinra förutsatt att försiktighetsåtgärder vidtas avseende eventuella utsläpp samt att sjösäkerheten iakttas i form av tydlig utmärkning samt eventuell information i UFS och/eller på annat sätt. Då kabeltunneln kommer att ligga långt under havsbotten vid Stocksundet, Saltsjön och Hammarbykanal finns det ingen anledning till utmärkning för sjötrafiken. Dock 14/56

kan det bli aktuellt att leverera 400 kv- kablarna med fartyg in till Stadsgårdskajen. Installationen sker då direkt från fartyget ned till kabeltunneln. I detta fall kommer påverkan på sjötrafiken att beaktas. Planerad kontroll och skyddsåtgärder avseende utsläpp av vatten beskrivs i MKB och kommer att hanteras i kontrollprogrammet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har avstått från att lämna synpunkter i samråden. Naturvårdsverket har avstått från att lämna synpunkter i samråden. Riksantikvarieämbetet avstod från att delta i samråden och hänvisar till Länsstyrelsen i Stockholms län som företrädare för det statliga kulturmiljöintresset. Rikspolisstyrelsen har ingen erinran med anledning av rubricerat ärende. Sjöfartsverket förutsätter att geologiska förhållanden undersöks vid Hammarbyleden och att eventuella skyddsåtgärder utarbetas så att inte vattennivå och vattenförsörjning i Hammarbykanalen påverkas. Om åtgärder planeras att genomföras i vattenområde eller på dess botten ska Sjöfartsverket meddelas och samrådas i tidigt skede. Inga åtgärder planeras ute i vattenområden med sjötrafik eller på dess botten. Arbeten avseende avledning av länshållningsvatten kommer att ske från land. Dock kan det bli aktuellt att leverera 400 kv- kablarna med fartyg in till Stadsgårdskajen. Installationen sker då direkt från fartyget ned till kabeltunneln. Bergtäckningen mellan kabeltunneln och kanalbotten kommer att bli ca 35 meter. Kabeltunneln kommer inte att påverka vattennivån i Hammarbykanal. Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar flera av de fastigheter som tunneln korsar. Samtliga fastigheter har högt kulturhistoriskt värde och är förutom Torphagen upptagna som statliga byggnadsminnen. SFV har även fastigheter inom Nationalstadsparken. Läget för ventilationsschakt KTH är olämpligt då det inkräktar på ett gångstråk och en byggnad som IVL nyttjar. 15/56

Dramaten, Armémuseum, Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Skeppsholmen, är exempel på objekt med verksamheter som är mycket känsliga för buller, vibrationer och stomljud. Dramaten, Hovstallet och Armémuseum är delvis grundlagda med träpålar eller på rustbäddar på sättningskänslig mark. Det finns även ett underjordiskt vattendrag som ger sig till känna i källarvåningarna i Hovstallet och i skyddsrummen vid Armémuseum. Markområdena och det äldre eklandskapet kring NRM och Torphagen är också känsliga för förändringar av grundvattennivåerna. Det ska tilläggas att ett träds ålder och kondition är avgörande för dess stresstålighet. SFV saknar fortfarande redovisning av eventuella begränsningar för framtida användning av tomtmark t.ex. undermarksanläggningar, energibrunnar, som kraftledningstunneln kan orsaka. Inom SFVs fastighetsbestånd planeras flera undermarksanläggningar. Svenska kraftnät noterar att Dramaten, Hovstallet och Armémuseum är trägrundlagda och att marken är sättningskänslig. Byggnaderna utgör riskobjekt, och kan därmed påverkas av den grundvattensänkning som kan härledas från projektet, och Statens fastighetsverk är angiven som sakägare i ansökan om vattenverksamhet. I området närmast Strandvägen har både undre och övre grundvattenmagasin god hydraulisk kontakt med Nybrovikens vattenmagasin, vilket medför att kabeltunneln inte bedöms sänka grundvattennivån i anslutning till Dramaten och södra delen av Hovstallet. Samtliga byggnader bedöms dock som riskobjekt och kommer att omfattas av betydande kontroller och skyddsåtgärder inom ramen för kontrollprogrammet. För varje byggnad kommer ansättas åtgärdsnivåer vilka syftar till att styra skyddsåtgärder så att inte skadlig grundvattensänkning uppkommer. TBM-borrning alstrar mycket små vibrationer, vilket innebar att det inte finns någon risk för vibrationsskador på byggnader/utrustning orsakade av borrningen, förutom på byggnader/utrustning nära ventilationsschakten. Separata riskanalyser kommer att upprättas för byggnader och utrustning nära dessa schakt. Hittills har översiktliga riskanalyser upprättats för varje ventilationsschakt. Förslag till placeringar av vibrationsmätpunkter för byggnader ovan mark redovisas. Riskanalyserna kommer att kompletteras i ett senare skede med närmare uppgifter om vibrationskänslig utrustning. En bullerutredning för ventilationsschakten har utförts i vilken nivåerna på stomljud och luftburet buller har beräknats. I bullerutredningen har en inventering 16/56

utförts av störningskänslig verksamhet i de byggnader som enligt prognosen förväntas bli utsatta för nivåer över 40 dba inomhus. Svenska kraftnäts ambition är att så långt som möjligt innehålla Naturvårdsverkets riktvärden för buller inomhus (NFS 2004:15) och kommer överväga bullerdämpande åtgärder. För mer information om buller hänvisas till MKB. När det gäller stomljud planeras tunnelborrningen så att anpassning sker till de bostäder och olika verksamheter som finns längs med tunnelsträckningen. Detta redovisas i MKB. Ventilationsschakten vid Frescati och KTH innebär att vissa träd behöver tas ned. Lägena har anpassats för att minimera påverkan på skyddsvärda träd. Under utredningsarbetet har Svenska kraftnät anlitat en trädspecialist för att lokalisering av ventilationsanläggningen ska få så liten påverkan på skyddsvärda träd som möjligt. Detta beskrivs även i MKB. Möten har hållits med Statens fastighetsverk, länsstyrelsens Nationalstadsparksgrupp, Stockholms stad, Akademiska hus, Kungliga Djurgårdens Förvaltning och Sophiahemmet, för att närmare diskutera och förankra placeringen av ventilationsschakten samt gestaltningen av dess synliga delar. Kungliga Djurgårdens Förvaltning och Svenska kraftnät kommer att teckna ett genomförandeavtal för ventilationsschakt Frescati och KTH, som delvis är inom Nationalstadsparken. I MKB redovisas biotoperna inom det hydrologiska påverkansområdet. En bedömning av biotopernas känslighet och risk för negativa konsekvenser har gjorts för de biotoper som finns inom den s.k. randzonen, där en grundvattensänkning i berg bedöms få störst genomslag när det gäller växttillgängligt vatten. För mer information om tunnelns grundvattenpåverkan på biotoper och träd, såsom ekar, hänvisas till PM Hydrogeologi och MKB. Svenska kraftnäts kontrollprogram kommer att inkludera riskobjekt avseende skyddsvärda biotoper och träd. Kontrollprogrammets naturmiljödelar kommer att tas fram av en särskild arbetsgrupp/expertgrupp. Berörda kommuner kommer att få möjlighet att ingå i arbetsgruppens referensgrupp. För de fastigheter som kommer att omfattas av ledningsrätten för City Link etapp 2 kommer det att bli begränsningar under mark beroende på tunnelns läge. Så länge säkerhetsavståndet till tunnelanläggningen är tillräckligt kommer det dock vara möjligt att anlägga undermarksanläggningar. Svenska kraftnät önskar att dialog förs mellan SFV och Svenska kraftnät vid planer på energianläggningar i tunnelns närhet. 17/56

Generellt får Svenska kraftnät dessa ärenden på remiss från berörda kommuner. I dessa remisser yttrar sig Svenska kraftnät mer specifikt över hur energianläggningen eventuellt kan komma att påverkas av planerad grundvattensänkning, som härrör från projektet, samt om installation av s.k. pejlrör. Den 24 juni 2014 hölls ett möte med SFV om planerad energianläggning vid Naturhistoriska Riksmuseet. Vid mötet bedömdes att det inte finns några hinder mot planerad energianläggning, dock bör inte energianläggningen riktas mot planerad tunnel. Studier av energianläggningens grundvattennivå bör göras och en befintlig kontrollpunkt finns i anslutning till planerad energianläggning. Statens geotekniska institut (SGI) konstaterar att samrådshandlingen beskriver väsentliga geotekniska och miljögeotekniska förhållanden. I kommande ansökan om tillstånd till mark- och miljödomstolen anser SGI att de tekniska frågorna behöver utvecklas, speciellt tillåtet temporärt och permanent grundvatteninläckage med koppling till ovan beskrivna konsekvenser. SGI förordar ett lågt grundvatteninläckage som reducerar påverkansområdet och därmed även reducerar risken att man i efterhand måste reglera uppkomna skador. Permanent infiltration som skyddsåtgärd bör undvikas. Utmaningar vid utförande av schakt i lösa sediment bör analyseras i det vidare arbetet. SGI ser helst att ett kontrollprogram i två steg presenteras (inklusive tillåtna gränsvärden) där förberedande åtgärder kan sättas in för att förhindra eller mildra skador. I det andra kompletterande samrådet meddelar SGI att korrigeringen inte innebär någon förändring i deras tidigare utlåtande. Svenska kraftnät har beaktat SGIs synpunkter. I den tekniska beskrivningen och i PM Hydrogeologi finns de uppgifter, beskrivningar och bedömningar som SGI efterfrågar. Vad gäller utmaningarna med schakt i lösa sediment kan kort sägas att jordlagren har undersökts genom provtagning och att täta spontkonstruktioner kommer att användas vid schaktning. Statens Maritima Museer (SMM) har inget att erinra mot det planerade arbetet då kraftledningen uteslutande ska förläggas i borrad bergtunnel. 18/56

Stockholms läns landsting, Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT) informerar vid samrådet i februari-mars 2014 om att FUT startade sin verksamhet 1 mars 2014 med uppdrag att leda den planerade utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka och Gullmarsplan. Vid dessa två utbyggnader krävs samverkan med Svenska kraftnät för att förhindra negativ påverkan på varandras respektive anläggningar. De anför vidare att det saknas uppgifter om kraftledningstunnelns djupläge i samrådsunderlaget och bedömning om eventuella konfliktpunkter. Ventilationsschakt Skanstull kan eventuellt komma i konflikt med planerad tunnelbana till Gullmarsplan. Tunnelbanans dragning ska läggas fast under 2014. Förvaltningen vill se ett fortsatt tätt samarbete. I det första kompletterande samrådet konstaterar FUT att det inte framgår om den planerade kraftledningstunneln är planerad till 57 meter under havsnivån eller under marknivån. Om kraftledningstunneln är planerad till 57 meter under havsnivån är nivån samma som för tunnelbanan. Att förlägga tunnelbanetunneln i ett djupare läge skulle innebära mycket negativa konsekvenser för stationernas djup och därmed negativa konsekvenser för resenärerna. I det andra kompletterande samrådet konstaterar FUT att konflikt med förvaltningens planerade tunnelbanetunnel mot Gullmarsplan undviks med det djupare tunnelalternativet som presenteras i samrådshandlingarna. Under sommaren och hösten 2014 har förvaltningen träffat Svenska kraftnät och olika alternativa lösningar har utretts. Förvaltningen har utrett möjligheten att sänka planerad tunnelbanetunnel samt möjligheten att helt undvika korsning med City Link etapp 2. En sänkning omöjliggör anslutning norr om Sockenplan och en förskjutning av tunnelbanelinjen riskerar att ge stora konsekvenser för den nya tunnelbanans funktion. Utredningen för den nya tunnelbanan befinner sig i ett tidigt skede. Beslut om definitiv sträcka förväntas ske under juni 2015. Det exakta läget, i plan och profil, för korsningen med City Link etapp 2 är därför inte fastlagt ännu. Med nuvarande kunskap bedöms tunnelbanans profil med stor sannolikhet inte behöva sänkas. Förvaltningen anser det av största vikt med en fortsatt samordning i det fortsatta utredningsarbetet. Såsom FUT anger har parterna vid ett flertal möten haft dialog kring en eventuell sänkning av kabeltunneln och eventuella ändringar av planerat läge för tunnelbanan för att undvika konflikt mellan dessa tunnelanläggningar. Parterna är eniga om att det 19/56

djupare tunnelalternativet för kabeltunneln mellan Stadsgårdskajen och ventilationsschakt Skanstull i Södra Hammarbyhamnen undviker sådan konflikt. Fram till sommaren 2015 saknas dock egentligt besked om tunnelbanans förläggning. Det kan därför inte uteslutas att tunnelbanan kommer att förläggas på annan plats än den FUT hittills har presenterat. Svenska kraftnäts ansökan omfattar därför två alternativa kabeltunneldjup under Södermalm och Södra Hammarbyhamnen. Det ursprungliga och grundare alternativet innebär mindre miljöpåverkan då det alternativet medför ett betydligt mindre hydrologisk påverkansområde på Södermalm, Södra Hammarbyhamnen och Hammarby Sjöstad. Det grundare alternativet är även mindre kostsamt än det djupare alternativet. Av dessa skäl utgör det grundare alternativet Svenska kraftnäts huvudalternativ. Skillnaden mellan alternativen beskrivs vidare i MKB. Stockholms läns landsting (SLL), Trafikförvaltningen gör bedömningen att den föreslagna sträckningen med tillhörande anläggningar medför intrång i kollektivtrafikanläggningarna, dess rättigheter och skyddszoner. Ytterligare samråd måste ske med Trafikförvaltningen i samband med preciseringen av den slutliga sträckningen och placeringen av ventilationsschakten, innan ansökan om koncession och miljötillstånd skickas in. Under arbetet förutsätter Trafikförvaltningen att SLL föreskrifter följs. Avtal kan behöva upprättas. Trafikförvaltningen informerar även i ett tilläggsyttrande att olika alternativ utreds för förlängning av Roslagsbanan till Odenplan respektive Stockholms centralstation via tunnel från Nationalstadsparken. Kontakt måste tas med Trafikförvaltningen för att säkerställa att en eventuell framtida utbyggnad av Roslagsbanan inte omöjliggörs. I det första kompletterande samrådet meddelar Trafikförvaltningen att det vid Fredriksdal just nu färdigställs en bussdepå och till den finns gasledningar. Dessa får inte påverkas negativt. De ventilationsschakt som planeras får inte komma i konflikt med SLLs anläggningar. Anläggningsarbeten inom SLLs riskområde ska ske i enlighet med SLLs föreskrifter och säkerhetsrutiner. Trafikförvaltningen ska kontaktas för klarläggande om risk för påverkan på ledningar, installationer eller anläggningar om det föreligger. I det andra kompletterande samrådet meddelar Trafikförvaltningen att underskrivet avtal ska finnas mellan Svenska kraftnät och Trafikförvaltningen som bl.a. hanterar genomförandefrågor för korsningspunkter med, samt schakt i närheten av, kollektivtrafikanläggningar. 20/56

Svenska kraftnät har under upprättandet av tillståndshandlingarna träffat SLL vid flertalet tillfällen. Vid ett möte den 10 april 2014 rörande planerat ventilationsschakt vid Stocksundet och en eventuell påverkan på den intilliggande Roslagsbanan. Mötesdeltagarna kom fram till att det inte torde råda någon konflikt mellan anläggningarna men att Svenska kraftnät måste informera SLL när anläggningen är projekterad. Den 17 juni 2014 hade Svenska kraftnät ett möte med SLLs konsulter, som arbetar med nordostsektorn, för att delge dem närmare underlag och information om Svenska kraftnäts planerade tunnelsträckning. Vid mötet informerade SLLs konsulter om att det troligaste tunnelbanealternativet är en helt ny tunnelbanelinje från Odenplan till Arninge via Solna och Mörby, och inte en förlängning av röd linje från Mörby. Vid mötet konstaterades att City Link etapp 2 ligger betydligt djupare än tunnelbaneförslaget. Förslaget att förlänga tvärbanan till Täby innebär en passage över Stocksundet. En ny bro bedöms enligt SLLs konsulter placeras väster om befintlig vägbro (E18), medan ventilationsschakt Stocksundet planeras öster om E18. Den föreslagna tunnelsträckningen för förlängning av Roslagsbanan från Östra station till Odenplan och/eller Centralen kommer att korsa City Link etapp 2 på två ställen längs med sträckan mellan ventilationsschakt Frescati och ventilationsschakt KTH. Ett uppföljningsmöte rörande SLLs framtida utbyggnadsalternativ inom nordostsektorn hölls den 6 februari 2015 med Trafikförvaltningen, SLLs konsulter och Svenska kraftnät. Vid mötet konstaterades att kabeltunneln inte omöjliggör en eventuell framtida utbyggnad av Roslagsbanan. Avståndet mellan tunnlarna blir ca 17,5 meter enligt SLLs nuvarande förslag. Detsamma gäller för en eventuell framtida utbyggnad av tunnelbanan mot Arninge. SLLs nuvarande förslag korsar City Link etapp 2 på tre ställen inom Danderyds kommun. Avståndet mellan tunnlarna blir ca 20 meter enligt SLLs nuvarande förslag. Vidare hölls ett möte med SLL den 29 oktober 2014 rörande kabeltunnelns korsningspunkter med SLL undermarksanläggningar. Ett principavtal mellan parterna är under framtagande. Mer detaljerade korsningsavtal tas fram i ett senare skede. Föreslagen lokalisering av ventilationsschakt Skanstull ligger inom fastigheten Mårtensdal 10, nära fastigheten Mårtensdal 11, där Stockholm Gas AB har en gasblandningsstation och SLL planerar att uppföra en fordonsgasanläggning. Svenska kraftnät har haft dialog samt möte den 9 februari 2015 med SLLs konsulter för att 21/56

diskutera underlagsmaterial och tidplaner för projekten m.m. Bussdepån anläggs norr om gasstationsområdet och vägen Hammarby allé. Närmaste gasledning ligger ca 17 meter ifrån ventilationsschaktet. Stora sättningskänsliga ledningar kommer att beaktas i det kommande kontrollprogrammet. Inför sprängning av ventilationsschaktet kommer en riskanalys avseende vibrationer att göras enligt Svensk Standard. Sprängningarna anpassas efter känsligheten hos närliggande byggnader, anläggningar och utrustning. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät därmed att SLLs synpunkter har beaktats. Storstockholms brandförsvar (SSBF) bedömer utifrån samrådsunderlaget och brandskyddsbeskrivning för schaktlösning (Dahlgren, 2014) att föreslagna schaktåtgärder ger en acceptabel nivå på brandskyddet. SSBF kan däremot inte dra några slutsatser beträffande brandskyddet i själva tunneln då detta inte har behandlats i underlaget. Konsultföretaget Bengt Dahlgren har tagit fram en brandskyddsbeskrivning för själva tunneln och dialog har förts med brandförsvaret genom brandskyddskonsulterna på Bengt Dahlgren. Brandskydd har högsta prioritet inom projektet inför byggstart. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) poängterar att bergssprängning och bearbetning kan leda till att radonhalten blir hög i själva underjordsanläggningen. Det är viktigt att säkerställa en fungerande ventilation och att arbetstagare inte utsätts för höga radonhalter. Arbetsmiljöverkets gränsvärde för radon för underjordsarbete gäller. SSM påpekar även vikten av att "Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält" från 1996 tillämpas vid planeringen av den nya 400 kvledningen samt medföljande infrastruktur. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ska Svenska kraftnät, vid planering av nya ledningar, se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla (ut) där människor varaktigt vistas. Enligt de beräkningar som gjorts kommer magnetfältet kring kabeltunneln att vara under 0,4 μt på ett avstånd på ca 6 meter från 22/56

tunnelväggen. Då tunneln ligger så djupt under marken kommer ledningen inte medföra några förhöjda magnetfältsnivåer vid markytan. Arbetsmiljöverkets krav och riktlinjer ska följas av entreprenören. Dessa krav och riktlinjer kommer att kunna uppfyllas genom installation av ett kraftigt fläktsystem under byggskedet. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) meddelar att de geologiska förutsättningarna är väl beskrivna och har inget att erinra mot tunnelprojektet. I de två kompletterande samråden meddelar SGU att de inte har något att tillägga. Trafikverket konstaterar att föreslagen tunnel berör riksintressena E18 och Roslagsbanan och påpekar att arbete inom vägområde kräver tillstånd enligt väglagen. Trafikverket anser att dess anläggningar som kan påverkas ska visas på karta. Svenska kraftnät måste kunna visa att Norra Länken inte tar skada av arbetena. Då grundvattennivån kommer att påverkas finns risk att även brofundament till E18 påverkas. Sättningsmätningar bör utföras vid brofundamenten. Trafikverket önskar även se hur stort djupet är till sina anläggningar då det kan krävas uppemot 20 meter i bergtäkt för att en anläggning inte ska påverkas. Vidare förutsätter Trafikverket att framkomligheten och trafiksäkerheten för andra trafikanter inte påverkas negativt under byggskedet. En redovisning av störningarna och hur dessa omhändertas önskas. Trafikverket vill också upplysa om att dispenstrafik kan behöva sökas. I det första kompletterande samrådet meddelar Trafikverket att de inte har några synpunkter på kompletteringen. Svenska kraftnät har vid ett antal möten med Trafikverket diskuterat projektet och dess eventuella påverkan på Trafikverkets anläggningar. Vid ett möte den 3 april 2014 diskuterades projektet som helhet samt placeringen av ventilationsschaktet vid Stocksundet, som är placerat i direkt anslutning till E18. När detaljprojektering av anläggningen vid Stocksundet var klar hölls ett uppföljande möte den 19 januari 2015 då planerade arbeten och försiktighetsåtgärder vid Stocksundet diskuterades. Brofundamenten utgör inga riskobjekt, som kan komma att påverkas av planerade arbeten, då samtliga stöd är grundlagda direkt på berg. Ett nytt 23/56

möte ska hållas i april 2015 rörande anläggningen vid Stocksundet och fortsatt dialog kommer hållas med Trafikverket vid framtagandet av kontrollprogrammet. Under mötet den 19 januari deltog även Trafikverkets projektledare för en ny GC-bro över Stocksundet. Arbetet med GC-bron är i uppstartsskede. Vid mötet överenskoms att Svenska kraftnät skickar över den slutliga arbetsplatsdispositions-planen för Stocksundet till Trafikverket inför framtagande av vägplan för GC-vägen. En arbetsversion av arbetsplatsdispositions-planen har översänts. Den 13 januari 2015 hölls möte med Trafikverket rörande kabeltunnelns korsningspunkt med Norra Länken. Avståndet mellan kabeltunneln och Norra Länken blir mer än 20 meter (ca 25 meter) och ett principavtal är under framtagande. I och med att kabeltunnelns bergmassor tas ut i Anneberg har störningarna i Stockholms innerstad minimerats. För mer information om transporternas konsekvenser hänvisas till MKB. Svenska kraftnät bedömer sammantaget att Trafikverkets synpunkter är beaktade. Transportstyrelsens yttrar sig ur sjöfartssynpunkt. Transportstyrelsen har inget att erinra mot tunnelns sträckning, men vill framföra att projektet bör utvärdera om det finns sjöfartsrelaterade risker i samband med anläggningsfasen. Riskreducerande åtgärder bör tas fram i samråd med Stockholms Hamn AB och Sjöfartsverket. Där tunneln passerar under vattenområden bör den vara dimensionerad för att klara aktuell ankring. Transportstyrelsen har ingen synpunkt på de kompletterande handlingarna i det andra kompletterande samrådet utan hänvisar till tidigare yttrande. I och med att tunneln ligger långt under havsbotten där tunneln passerar Stocksundet, Saltsjön och Hammarby kanal uppstår det inte några sjöfartsrelaterade risker. För arbetet med kabelinstallationerna är sjöleverans av kablarna till Stadsgårdskajen ett alternativ. Vid möte med Stockholms Hamn AB den 13 oktober 2014 informerade Hamnen att trafiken in till hamnområdet är som intensivast under våren tillsommaren. Arbeten i hamnområdet bör därför förläggas under höst-vinter. Fortsatt dialog kommer att hållas med Stockholms Hamn AB. 24/56

Kammarkollegiet, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen och Vattenmyndigheten har fått samrådsunderlaget tillsänt, men har inte yttrat sig i samrådet. 4.3 Företag och organisationer Akademiska hus meddelar att de äger ett antal byggnader inom KTH campus. Tunnelsträckningen berör även universitetsområdet Albano och fastigheten Norra Djurgården 1:48 där nytt universitetsområde planeras. Akademiska Hus kan förutse påverkan dels på verksamheten under byggtiden genom vibrationer och ljud, dels begränsningar i framtida möjligheter att nyttja fastigheterna för tekniska anläggningar som energibrunnar, energilager m.m. samt byggnation under mark. På campus Frescati finns redan energibrunnar och långt gångna planer på vidareutveckling av dess system. Inom berört område bedrivs avancerad forskning med apparatur som är känslig för vibrationer. De redovisade förslagen till ventilationsschakt skulle ha betydande påverkan på estetik och funktion i utemiljön. Flera möten har hållits rörande ventilationsschakt Frescati och KTH med berörda fastighetsägare samt dispositions- och nyttjanderättshavare, dvs. Statens fastighetsverk, Kungliga Djurgårdens Förvaltning Akademiska hus och Sophiahemmet, för att närmare diskutera och förankra placering och gestaltning av anläggningens synliga del. Berörda parter har fått möjlighet att lämna synpunkter på gestaltningsförslagen och påverkan på miljön och verksamheter. Efter synpunkt från Akademiska hus har etableringsområdet vid KTH anpassats så att nedtagning av en stor lönn kan undvikas. Inför sprängning av ventilationsschaktet kommer riskanalys avseende vibrationer att göras enligt Svensk Standard. Sprängningarna anpassas efter känsligheten hos närliggande byggnader, anläggningar och utrustning. Hittills har en översiktlig riskanalys gjorts. Inventering av vibrationskänslig utrustning utförs dock i ett senare skede, eftersom så pass lång tid återstår innan planerad byggstart. En bullerutredning för ventilationsschakten har utförts i vilken nivåerna på stomljud och luftburet buller har beräknats. I bullerutredningen har en inventering utförts av störningskänslig verksamhet i de byggnader som enligt prognosen förväntas bli utsatt för nivåer över 40 dba inomhus. Svenska kraftnäts ambition är att så långt som möjligt innehålla 25/56

Naturvårdsverkets riktvärden för buller inomhus (NFS 2004:15) och kommer att överväga bullerdämpande åtgärder. För mer information om buller hänvisas till MKB. Eventuell påverkan på närliggande energibrunnar kommer att kontrolleras och följas upp i ett kontrollprogram, vilket beskrivs i MKB. Ett särskilt brevutskick har gjorts under februari 2015 till alla energianläggningsägare/fastighetsägare till stora energianläggningar som ligger inom påverkansområdet, däribland Akademiska hus. Dialogen kring större energianläggningar har därmed inletts. De stora energianläggningarna kommer, likväl som de mindre anläggningarna, att hanteras inom kommande kontroll- och åtgärdsprogram. I övrigt beaktas synpunkterna. AMF fastigheter konstaterar att AMFs fastighet Rektangeln 21 bedöms ha grundläggning som är okänslig för grundvattenpåverkan. AMF vill att Svenska kraftnät skickar det underlag som bedömningen baseras på till AMF. Fastigheten ligger inom/gränsar till ett lerområde (väster och söder om) där sättningar kan ske vid en grundvattensänkning. Inom detta område kan fastigheten ha servisledningar som kan skadas vid sättningar. AMF vill att kvartersvis beskrivning tas fram för fastigheten Rektangeln 21 så som det görs för grundvattenkänsliga objekt i projektet. AMF vill också att fastigheten tas med som juridisk sakägare då AMF bedömer att fastigheten kan skadas av vattenverksamheten. Svenska kraftnät har per e-post den 11 februari 2015 meddelat AMF fastigheter att Svenska kraftnäts bedömning baseras på underlag som har hämtats från Stockholms stad och Stockholms stads arkiv. Enligt detta underlag är byggnaden grundlagd på berg och packad sprängbotten, med plintar på fast lagrad friktionsjord, samt till en mindre del grundlagd på betongpålar. En del av byggnaden har gemensam grundläggning med Söderleden. Enligt den geomodell som framtagits för projektet utgörs jordlagren av åsmaterial i den östra delen av fastigheten, mot väster förekommer växellagrat material och sannolikt partier med lera. Svenska kraftnät har därmed bedömt att byggnaden inte är grundvattenkänslig, d.v.s. byggnaden är inte känslig för sättningar vid en grundvattensänkning. Mot den bakgrunden bedömer 26/56

Svenska kraftnät i dagsläget att AMF inte är sakägare. AMFs önskemål har dock noterats samt AMFs beskrivning över markförhållandena vid fastigheten. Svenska kraftnät kommer att ta fram kvartersbeskrivningar för samtliga fastigheter inom påverkansområdet. Dessa beskrivningar kommer att redovisa grundläggningsförhållanden m.m. för byggnader och byggnaders servisledningar samt en uppdaterad bedömning om ägaren till fastigheten är att anses som sakägare. Larmnivåer och åtgärdsnivåer kommer att fastställas för riskobjekten. Så snart en sådan beskrivning är framarbetad för Rektangeln 21 kommer den att skickas över till AMF fastigheter. Andreaskyrkan, genom Ingvar Holmberg, undrar muntligen om tunneldrivningen skapar vibrationer som kan skada kyrkobyggnaden. Andreaskyrkans fastighet på Södermalm ligger utanför bullerzonen, men inom det hydrogeologiska påverkansområdet. Svenska kraftnät har vid telefonsamtal den 11 december 2014 meddelat att tunneln kommer att anläggas med hjälp av en tunnelborrmaskin (TBM). En TBM skapar inte vibrationer i byggnader vid framdrift utan endast stomljud i berggrundlagda byggnader. Vibrationsalstrande sprängning, gällande Södermalm, kommer endast att ske vid ventilationsschakt Stadsgårdskajen som hamnar ca 600 meter ifrån Andreaskyrkan. På det stora avståndet blir det ingen vibrationspåverkan. Atlasmuren Fastigheter AB äger fastigheten Skruven 1 inom vilken hyresgäst Trimble har produktion av optiska instrument som är känslig för vibration. Fastigheten ligger ca 200 meter öster om tunnelpåslaget vid Anneberg. Inventering av vibrationskänslig utrustning och behov av skyddsåtgärder kommer att utföras i ett senare skede, närmare byggstart. Se på Akademiska hus yttrande enligt ovan. Blaiseholmen 54 kommanditbolag äger fastigheten Blaiseholmen 54 inom vilken Nya Grand hotell bedriver verksamhet. Det är av största vikt att frågan om huruvida fastigheten kan utsättas för buller p.g.a. den planerade verksamheten nogsamt utreds. Det åtgärdsprogram som skisseras i samrådsunderlaget är inte tillfyllest. 27/56

Det är även viktigt att risker för skador på fastigheten p.g.a. t.ex. sprängning och grundvattensänkning utreds. Kommanditbolaget är berett att samråda med och lämna uppgifter till den som kommer att utföra dessa undersökningar. Fastigheten ligger inte i ett känsligt område för grundvattensänkning, varför byggnaden inte bedöms påverkas av sättningar med anledning av planerad grundvattensänkning. Ingen sprängning kommer att utföras i närheten av fastigheten och därmed finns det ingen risk för vibrationspåverkan. Tunneln borras ca 230 meter från fastigheten, under Saltsjön och på ett djup av ca 80 meter under havet. Fastigheten ligger delvis inom det område som beräknas få stomljudsnivåer upp till 30-35 dba och delvis utanför, där nivåerna är ännu lägre. För mer information om stomljud hänvisas till MKB. Danderyds villaägareförening anför att det finns en bred folkopinion i Danderyds kommun för en tunnelförläggning av E18 genom Mörby centrum. I kommunens senast framlagda översiktsplan (2013) markeras också detta. Det är synnerligen angeläget att tunnelbyggnaden för CityLink etapp 2 genom Mörby centrum inte får påverka en kommande tunnelförläggning av E18 genom området. Ett fåtal meter från trafikleden planeras ett schakt ned till kabeltunneln för att leda bort värme, med utsläpp invid återvinningsstationen på den södra parkeringsplatsen framför Mörby Centrum. Denna placering förefaller inte vara så väl genomtänkt. För bemötande rörande tunnelförläggning av E18 hänvisas till kommentarer på yttrande från Danderyds kommun ovan. Vid lokalisering av ventilationsschakten har hänsyn tagits dels till en ventilationsutredning, dels till lämpliga platser i marknivå. Platserna har valts med hänsyn taget till geologiska förhållanden, planförhållanden, diskussioner med berörda fastighetsägare samt inkomna synpunkter under samråden. Svenska kraftnät skickade in en ansökan om ändring av gällande detaljplaner vid ventilationsschakt Mörby och Stocksundet den 7 maj 2014. Planprocessen är därmed inledd och samråd kring planändringarna planeras att ske under mars-april 2015. 28/56

David Rosengren AB äger fastigheten Muraren 8 och anser att det är av väsentlig betydelse att grundvattenförhållandena utreds och presenteras på ett betydligt mer detaljerat sätt, fastighet för fastighet, innan samrådet slutförs. Vidare saknas en redovisning av den egentliga anledningen till projektet, dvs. på vilket sätt stamnätet inte skulle klara regionens långsiktiga elförsörjning på ett drifts- och miljösäkert sätt. Fastighetsägaren undrar även om det inte finns befintliga tunnlar som kan nyttjas för projektet istället för en total nydragning. Svenska kraftnät har per e-post den 24 april 2014 meddelat David Rosengren AB att inkomna synpunkter kommer att beaktas vidare vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). I MKBn beskrivs påverkan och konsekvenser för grundvattenförhållandena och byggnader m.m. mer utförligt än i samrådsunderlaget. Muraren 8 är grundlagd på pålar enligt Stockholms stads arkiv, vilket innebär att byggnaden inte är grundvattenkänslig. För vidare information om påverkan på byggnader hänvisas till PM Hydrogeologi samt MKB. Syftet med projektet är att Stockholmsregionens elberoende ökar och är, liksom övriga delar av landet, beroende av en väl fungerande elförsörjning. Genom projektet Stockholms Ström förnyas och förstärks elnätet för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. En mycket viktig del i det nya elnätet är den nya 400 kv-förbindelsen City Link som byggs i fyra etapper genom Stockholms centrala och östra delar. Elförbindelsen bidrar till flera starka inmatningar av el till Stockholmsområdet, vilket förstärker elnätet, ökar driftsäkerheten samt bidrar till att tillgodose det framtida elförsörjningsbehovet. Denna del av elförbindelsen City Link mellan Anneberg och Skanstull är därmed högst vital för Stockholms framtida elförsörjning. Svenska kraftnät har efter noggranna utredningar och avvägningar bedömt att inga befintliga tunnlar kan nyttjas för elförbindelsen eftersom det inte finns någon befintlig tunnel som har lämplig sträckning och tillräckligt med utrymme för ledningen. Se även kapitel 4 Alternativredovisning i MKB:n. Fastighets AB Bergudden äger fastigheten Danderyd 2:27 och vill att tunnelbyggnationen inte påverkar energiuttaget i fastighetens nyborrade bergvärmehål eller medför begränsningar i berggrunden såsom möjlighet att spränga 29/56

för garage. Tunneln får inte heller påverka icke utnyttjad byggrätt menligt eller i konstruktion. Energianläggningen inom fastigheten Danderyd 2:27 finns med som riskobjekt och fastigheten finns därmed med i sakägarförteckningen. Alla riskobjekt kommer att följas upp och kontrolleras i kontrollprogrammet. För mer information om hanteringen av energibrunnar inom påverkansområdet hänvisas till MKB. Tunneln kommer att korsa sydvästra hörnet av fastigheten. Tunneln ligger på ett djup av ca 30 meter under fastigheten. Undermarksanläggningar i form av garage hindras inte av tunneln så länge säkerhetsavstånd till tunneln kan innehållas. Detta kommer att regleras via kommande ledningsrätt. Vid detta tunneldjup bedöms det inte bli någon konflikt med ett framtida undermarksgarage. Fastighetsägarna har i samrådet meddelat att de önskar knyta kontakt med Svenska kraftnät och få ta del av information om projektet, då många fastighetsägare hör av sig till Fastighetsägarna. Med anledning av Fastighetsägarnas önskemål hölls ett informationsmöte mellan Fastighetsägarna och Svenska kraftnät den 24 april 2014. Därefter har parterna löpande haft kontakt vad gäller tid för inlämnande av tillståndsansökningarna m.m. Folksam genom Newsec äger fastigheten Hönsfodret 1 och informerar om att fastigheten kan ha dålig grundläggning. Fastigheten ligger på södra stranden av Södermalm och vetter mot Hammarbyleden. Tidigare var området del av Hammarby sjö där strandlinjen före 1930 låg betydligt längre in över Södermalm. Vid byggande av Hammarbyleden sänktes vattenytan med ca 4,7 meter. Därefter genomfördes utfyllning för att skapa byggbar mark. Enligt Stockholms byggnadsregister uppfördes 1946 en fyravåningsbyggnad och källare där källargolvet låg på 2,3 meter över havsnivån. Byggnaden grundlades på murar och plintar av betong på berg. Jordlagren utgjordes av fyllning därunder lera, grus och bottenmorän. Byggnaden revs. Ny byggnad uppfördes 1981 vilken enligt 30/56

byggnadsregistret (BN) är grundlagd på plintar på berg. Svenska kraftnät har därmed bedömt huset som fast grundlagt och därmed inte grundvattenberoende. Fastigheten kommer därför inte att påverkas av en grundvattennivåsänkning. Fortum Distribution anger att kabeltunneln inte får vara i konflikt med de befintliga tunnlar som Fortum Distribution har sina kablar i. Ledningssamordning behövs för ventilationsschakten så att konflikt med Fortums kablar kan identifieras och vid behov lösas. Fortum har en del kablar i mark och på sjöbotten. I de fall arbetet innebär konflikt med dessa kablar ska de kontaktas. Fortum Distribution har byggavtal med Svenska kraftnät i Skanstullområdet (kvarteret Mårtensdal), för arbetet inom detta område hänvisas till detta avtal. I det andra kompletterande samrådet meddelar Fortum Distribution att de förordar jordtunnelalternativet inom kvarteret Mårtensdal. Jordtunneln ska utföras så att den inte hindrar framtida utbyggnad eller framtida markkabelförläggning inom området. Vidare förordar Fortum Distribution att en vibrationsutredning skall utföras för att minimera påverkan på omkringliggande elanläggningar inom kvarteret Mårtensdal under byggtiden, bl.a. i det gasisolerade ställverket. Svenska kraftnät har valt att arbeta vidare med ett jordtunnelalternativ från ventilationsschaktet Skanstull inom fastigheten Mårtensdal 10 till planerad station Skanstull inom fastigheten Mårtensdal 6. Detta beskrivs vidare i MKB. Ett möte hålls med Fortum Distribution den 6 mars 2015 för att närmare diskutera jordtunneln och alternativ teknik för anläggande av denna för att minimera påverkan på Fortums anläggningar i området. Inför sprängning av ventilationsschaktet kommer en riskanalys avseende vibrationer att göras enligt Svensk Standard. Sprängningarna anpassas efter känsligheten hos närliggande byggnader, anläggningar och utrustning. Vid möte med Fortum Värme den 27 januari 2015 konstaterades att det är Fortum Värme som äger de Fortumtunnlar som City Link etapp 2 korsar, se även Svenska kraftnäts bemötande på Fortum Värmes yttrande nedan. En inventering av ledningsnätet i mark har gjorts vid ventilationsschakten och det har konstaterats att Fortum har ledningar nära ventilationsschakt Frescati, KTH, Stadsgårdskajen och Skanstull. Behov av försiktighetsåtgärder för att minimera 31/56

påverkan på dessa ledningar klarläggs i den fortsatta dialogen med Fortum Distribution. Ledningsflytt och tillfällig upphängning kan bli aktuella åtgärder. Fortum Värme vill påtala att området för den nya tunneln berörs av många säkerhetsklassade undermarksanläggningar där Fortum Värme har verksamhet. Då det inte framgår i underlaget vilken hänsyn som tagits till dessa vill Fortum uppmärksamma detta faktum samt att ett samarbete kommer att behövas. I det två kompletterande samråden meddelar Fortum att deras remissvar från mars 2014 fortfarande är aktuellt. Svenska kraftnät har efter dialog med Fortum Värme justerat tunnelns djup i söder för att öka avståndet till befintliga undermarksanläggningar. Justeringen föranledde det första kompletterande samrådet i april-maj 2014. Ett möte hölls med Fortum Värme den 27 januari 2015 rörande korsningspunkter mellan Fortum Värmes tunnlar och kabeltunneln. Ett principavtal mellan parterna är under framtagande. Förvaltnings AB Teoge, förvaltare av fastigheten Ritbesticket 3, undrar vad det innebär för fastigheten när den är angiven som ej känslig grundläggning. Svenska kraftnät har per e-post den 5 februari 2015 meddelat att Ritbesticket 3 är grundlagd på berg, d.v.s. fast grundlagd, enligt uppgifter från Stockholm stads arkiv. Det innebär att fastigheten inte utgör något riskobjekt vad gäller sättningspåverkan till följd av en eventuell grundvattensänkning. Gerox AB meddelar att de håller på att ansöka om borrtillstånd för bergvärme på fastighet Komedianten 4, Sturegatan 28 och vill veta om hålen krockar med City Link etapp 2. Svenska kraftnät meddelade per e-post den 1 juli 2014 att de föreslagna borrhålen ligger inom 100 meter från kabeltunneln, som närmast ca 50 meter. Två av hålen är riktade från tunneln medan ett hål är riktat mot tunneln. Det borrhål som är riktat mot tunneln riskerar att krocka med denna. Vid aktuell sektion ligger tunneln 80-90 meter 32/56

under markytan. Borrhålen ligger inom tunnelns hydrologiska påverkansområde, vilket innebär att energibrunnarna kan komma att påverkas av en grundvattensänkning. Svenska kraftnät kommer att upprätta ett kontrollprogram i dialog med tillsynsmyndigheten för att följa upp och kontrollera grundvattenpåverkan. Svenska kraftnät ser gärna att det installeras pejlrör i nya energibrunnar för att möjliggöra mätning av grundvattennivån. HA Energi AB undrar huruvida det nya tunnelbygget kan påverka planerade borrhål för bergvärme på Grev Magnigatan 16. Svenska kraftnät meddelade per e-post den 1 september 2014 att fastigheten ligger inom redovisat påverkansområde men på ett betydande avstånd (ca 450 meter) från planerad tunnel. Mellan tunneln och energianläggningen finns två sprickzoner, vilka dock inte berörs av de planerade borrhålen. Utifrån teoretiska beräkningar görs bedömningen att det inte kommer uppstå någon mätbar påverkan på grundvattennivån i de planerade brunnarna. Svenska kraftnät rekommenderar att ett pejlrör monteras i en av brunnarna för registrering och kontroll av grundvattennivån i energibrunnen. Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF) anser att det är av yttersta vikt att den lokala påverkan sker med hänsyn till de värden Nationalstadsparken är instiftad att värna om med hänsyn till landskapet. Vid Frescati har en plats, för ventilationsschakt, identifierats i samråd med Svenska kraftnät som kan accepteras. För denna lokalisering krävs en anpassad gestaltning där KDF förordar cortenstål för den synliga delen. För den underjordiska delen förordas minst en meter jordtäcke för att inte påverkan ska ske av trädrötter o.d. Återplantering och återställning är ett självklart krav och kommer att kräva en särskild överenskommelse (liksom avseende etableringsytor). Ett ventilationstorn intill KTH/Sophiahemmet måste utformas med stor omsorg om dess placering och yttre gestaltning. Detta är en mycket känslig kulturmiljö och KDF vill inte stödja en placering här om den inte är väl förankrad inom respektive fastighetsförvaltning. KDF föredrar att man söker ett alternativt läge i sydlig riktning. 33/56

Ventilationsschakten vid Frescati och KTH innebär att vissa träd behöver tas ned. Lokaliseringen har anpassats för att minimera påverkan på skyddsvärda träd. Under utredningsarbetet har en trädspecialist anlitats för att lokalisering av ventilationsanläggningen ska få så liten påverkan på skyddsvärda träd som möjligt. Detta beskrivs även i MKB. Möten har hållits med Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Stockholms stad, länsstyrelsens Nationalstadsparksgrupp, Statens fastighetsverk, Akademiska hus och Sophiahemmet för att närmare diskutera och förankra placeringen av ventilationsschakten samt gestaltningen av dess synliga delar. Cortenstål föreslås för båda ventilationshuvarna. Kungliga Djurgårdens Förvaltning och Svenska kraftnät kommer att teckna ett genomförandeavtal för ventilationsschakt Frescati och KTH, den senare som delvis är inom Nationalstadsparken. Arbetet och dialogen med dessa avtal planeras efter att tillståndsansökningarna är inskickade till respektive prövningsinstans. I övrigt noteras synpunkterna. Käppalaförbundet konstaterar att den planerade tunneldragningen kommer att passera Käppalaförbundets tunnel vid Danderyds sjukhus. Förbundet förutsätter att Svenska kraftnät tillser att avståndet mellan de två tunnlarna är tillräckligt. Särskilda försiktighetsmått måste iakttas vid arbete nära Käppalatunneln och arbetet ska ske i nära samarbete med förbundet. Ingen sprickbildning får ske. Inspektioner måste utföras före och efter sprängningar i närheten av tunneln. Vid Stocksundet passeras en anslutningstunnel till Käppalatunneln. Tunneln ägs av Solna Vatten AB och deras synpunkter bör inhämtas. Vad gäller länshållningsvatten har Käppalaförbundet riktlinjer för hur länshållningsvatten ska hanteras. Tunnelns placering har anpassats i höjd- och sidled efter bl.a. befintliga tunnlar. Solna Vatten har beretts möjlighet att yttra sig i ärendet. Ett möte hölls mellan Käppalaförbundet, Solna Vatten och Svenska kraftnät den 12 februari 2015 rörande kabeltunnelns korsningar med parternas befintliga tunnlar. Vid mötet konstaterade Käppalaförbundet och Solna Vatten att det inte råder några 34/56

konflikter med deras tunnelanläggningar. Ny kontakt ska tas med Solna Vatten och Käppalaförbundet inför byggstart. Ett möte hölls med Käppalaförbundet och Danderyds kommun den 6 november 2014 för att gå igenom planerade avledningspunkter och hantering av länshållningsvattnet från kabeltunneln (se protokoll i bilaga 12). Fortsatt dialog kommer föras i samband med framtagandet av kontrollprogrammet. Locum AB äger fastigheter inom vilken Danderyds sjukhus har sina byggnader. Svenska kraftnät hade ett möte med Locum den 18 mars 2014, varav mötesanteckningarna utgör Locums yttrande. Då sjukhusbyggnaderna är uppförda på berg är det bullerfrågan som är av störst vikt. Locum planerar för en utbyggnad inom sjukhusområdet. Byggnationen beräknas pågå mellan 2015-2017. Paviljonger med provisorisk grundläggning kommer uppföras under byggskedet och Locum undrar om dessa kan komma att påverkas av en eventuell grundvattensänkning. Locum informerade även om att det finns skyddsrum under tunnelbanan. Parterna kom överens om att utbyta dokumentation och underlag. Svenska kraftnät har bedömt att området väster om E18/Norrtäljevägen har låg sättningsbenägenhet vid en grundvattensänkning. Sättningar utvecklas inte med omedelbar verkan och dessutom kommer Locums byggnation vid sjukhusområdet troligen att ske innan TBM-borrningen når Danderyds sjukhus. De tillfälliga paviljongerna bedöms därmed inte påverkas. För mer information om markens sättningsbenägenhet hänvisas till PM Hydrogeologi i ansökan. Delar av sjukhusbyggnaderna ligger inom det område där stomljudsnivåerna, för de nedre våningsplanen av berggrundlagda byggnader, kan uppgå till cirka 45-50 dba. Tunneldrivning med TBM innebär att framdriften är mycket högre jämfört med konventionell tunneldrivning genom sprängning. Framdriften bedöms till 100 meter/vecka jämfört med 20 meter/vecka för sprängd tunnel. Därmed bedöms bullerpåverkan för omgivningen bli kort vid TBM-borrning, mindre än cirka 20 dagar. Mistral Energi undrar om Karlavägen 66 i Stockholm (fastighet Brandvakten 3) påverkas av projektet, och vilket säkerhetsavståndet till tunneln är då föreningen på berörd adress vill borra för bergvärme under fastigheten. 35/56

Svenska kraftnät svarade per e-post den 26 juni 2014 att fastigheten ligger inom ett bedömt hydrologiskt påverkansområde avseende planeradkabeltunnel. Utifrån teoretiska beräkningar görs bedömningen att påverkan på anläggningens vattennivå kommer att understiga 1-2 meter, sannolikt kommer ingen mätbar påverkan alls att uppkomma. Förslagsvis installeras pejlrör i samband med att kollektorslangar installeras i borrhål. Då kan energianläggningen ingå i kontrollprogrammet för energibrunnar. Nordstjernan AB som äger fastigheten Språkmästaren 5 vill framföra sin oro över vilka konsekvenser de planerade arbetena kan medföra på fastigheten. Fastigheten är grundlagd på träpålar vilket gör att grundvattennivån inte får påverkas. Fastigheten är också känslig för vibrationer. Svenska kraftnät har i ett bemötande till Nordstjernan AB den 2 juli 2014 meddelat att fastigheten kommer att ingå i Svenska kraftnäts kontrollprogram, liksom övriga grundvattenberoende fastigheter inom påverkansområdet. Kontrollprogrammet kommer bland annat omfatta mätningar av grundvattennivåer och sättningsmätningar. I de kommande kvartersbeskrivningarna kommer larmnivåer och åtgärdsnivåer att utredas för känsliga byggnader. Språkmästaren 5 ligger på stort avstånd, drygt 1 km, från närmaste ventilationsschakt (ventilationsschakt KTH). Fastigheten riskerar därmed inte någon vibrationspåverkan. Borrning med tunnelborrmaskin (TBM) ger mycket låga vibrationer, under människans känseltröskel på 0,3-0,5 mm/s. För vidare information kring miljökonsekvenser för byggnader hänvisas till MKB. Norrvatten meddelar att det finns huvudvattenledningar av dimension 600 mm och 800 mm inom det aktuella planområdet. Ledningsrätten gäller ett område som sträcker sig ca 2,5 m på ömse sidor om ledningens mitt. Under projekteringen ska handläggare på Norrvatten kontaktas. I yttrandet bifogas Norrvattens allmänna bestämmelser och anvisningar. 36/56

Norrvattens ledningar kommer att följas upp i kontrollprogrammet, vilket omfattar bland annat mätning av grundvattennivåer samt mätning av sättningsdubb. Dialog kommer även föras med Norrvatten rörande försiktighetsåtgärder för närliggande ledning vid ventilationsschakt Mörby. I övrigt noteras synpunkterna. Odin Förvaltnings AB, ägare av fastigheten Båtsmannen Mindre 12, konstaterar att fastigheten är belägen mitt över föreslagen tunnel och med en grundläggningskänslig granne. Det innebär att risk finns för sättningar, som kan påverka fastigheten. Sprängningar kan också förorsaka sprickbildning i fastighetens tegelfasad. Odin Förvaltnings AB förutsätter därför att noggrann besiktning av hela fastigheten utförs innan sprängningsarbetet startas och att även uppföljning sker när arbetena är färdigställda. Tunnelborrning med tunnelborrmaskin (TBM) alstrar mycket små vibrationer, vilket innebär att det inte finns någon risk för vibrationsskador på byggnader/utrustning orsakade av TBM-borrningen. Ventilationsschakt Stadsgårdskajen kommer dock att sprängas, med vibrationer som följd. Fastigheten Båtsmannen Mindre 12 ligger dock ca 280 meter från schaktet. På det stora avståndet bedöms det inte bli någon vibrationspåverkan. Fastigheten Båtsmannen Mindre 12 har en fast grundvattenoberoende grundläggning enligt underlag från Stockholms Stads arkiv, men eventuellt ett källargolv på mark som kan vara känsligt. Fastigheten finns därmed med som riskobjekt och i sakägarförteckningen till ansökan om vattenverksamhet. Svenska kraftnät kommer att närmare studera grundläggningsförhållandena i kommande kvartersbeskrivningar, för att klarlägga om byggnaden utgör riskobjekt avseende sättningar eller inte. Kvartersbeskrivningarna kommer att redovisa grundläggningsförhållanden m.m. för byggnader och byggnaders servisledningar samt utreda larmnivåer och åtgärdsnivåer för riskobjekten. Dessa nivåer kommer utgöra en del av kontrollprogrammet. För vidare information kring miljökonsekvenser för byggnader hänvisas till MKB. Pargema Förvaltnings AB meddelar att det precis borrats fyra bergvärmehål på ca 200 meters djup på fastigheten Bidrottningen 2. De vill i första hand att Svenska kraftnät lägger till fastighetens energibrunnar i listan över berörda energianläggningar. Vidare förväntar sig fastighetsägaren kompensation om det visar sig att grundvattennivån inom brunnarna sjunker. 37/56

Fastighetens energibrunnar finns medtagna som riskobjekt och fastigheten finns därmed med i sakägarförteckningen till ansökan om vattenverksamhet. Alla energianläggningar inom påverkansområdet kommer att hanteras enligt kommande kontroll- och åtgärdsprogram. Om det vid en eventuell skada på brunnen inte skulle vara möjligt att vidta åtgärder enligt kommande åtgärdsprogram kommer Svenska kraftnät att ersätta de skador som uppkommer. Prästlönetillgångar i Stockholms stift fastighetsägare till fastigheten Havssvalget 13 ser uppenbara risker att fastigheten kommer att påverkas negativt av buller och luftföroreningar, men också mer oroande förändringar i grundvattennivån och vibrationer. Fastighetsägaren förutsätter ytterligare möjligheter att framföra synpunkter. Fastigheten Havssvalget 13 har en fast grundläggning på berg enligt underlag från Stockholms stads arkiv och utgör därmed inget riskobjekt för den grundvattenpåverkan som kan härledas till kabeltunneln. Byggnaden riskerar inte att påverkas av vibrationer i samband med sprängning av ventilationsschakt i och med att avståndet till närmaste ventilationsschakt vid KTH är så pass stort, ca 1,2 km. Tunnelborrning med TBM ger inte upphov till kännbara vibrationer. Fastigheten ligger inom det område som kan komma att påverkas av stomljud på ca 30-35 dba från tunnelborrmaskinen. Det är mycket låga nivåer som upplevs som "tyst ljud" eftersom bakgrundsnivåer i en bostad ofta är 25-30 dba. Ingen byggtrafik kommer att beröra södra Östermalm. För mer information hänvisas till avsnittet om buller i MKB. Fastighetsägaren har möjlighet att framföra synpunkter i kommande tillståndsprövning i mark- och miljödomstolen respektive Energimarknadsinspektionen. Sankta Eugenia Katolska Församling konstaterar i gemensam skrivelse tillsammans med företagen Jernkontoret, SEB, Systembolaget och Judiska församlingen att inga byggnader inom fastigheterna Katthavet 3, Katthavet 5 och Katthavet 7 är klassificerade enligt att de har känslig grundläggning i figuren i samrådsunderlaget. Fastigheterna är inte heller markerade med "data saknas". Samrådsparterna ifrågasätter denna bedömning. De vill även informera om att flera av 38/56

byggnaderna står på pålbäddar. Det gäller exempelvis Berns hotell, Sankta Eugenia Församlings fastighet och Jernkontorets huvudkontor. Sedan samrådet i februari-mars 2014 har fortsatta utredningar gjorts rörande grundläggning av byggnader. Katthavet 3 (ägare Fastighetsbolaget Näckströmsgatan) och Katthavet 7 (ägare Sankta Eugenia Katolska Församling) finns medtagna som sakägare i ansökan om vattenverksamhet, då byggnaderna inom fastigheterna bedöms ha känslig grundläggning. Byggnaderna inom Katthavet 3 är enligt uppgift från Stockholms arkiv grundlagda med träpålar och/eller rustbädd, vilket byggnaderna inom Katthavet 7 delvis också är. Byggnaderna inom Katthavet 5 är däremot grundlagda med pålar och förstärkt grundläggning. Byggnaderna bedöms därmed inte som känsliga för en grundvattensänkning. För mer information om grundvattenberoende byggnader hänvisas till PM Hydrogeologi och MKB. Skanova har inga synpunkter på projektet i detta stadium. Även i de två kompletterande samråden meddelas att Skanova inte har något att erinra. Solna Vatten AB förutsätter att det vid planeringen och genomförandet av City Link etapp 2 säkerställs att Solna Vattens bergtunnel inte påverkas beträffande funktion eller konstruktion. Tunnelns placering har anpassats i höjd- och sidled efter bl.a. befintliga tunnlar. Ett möte med Käppalaförbundet och Solna Vatten hölls den 12 februari 2015 rörande kabeltunnelns korsningar med parternas tunnlar. Vid mötet konstaterade Solna Vatten och Käppalaförbundet att det inte råder några konflikter då avstånden mellan tunnelanläggningarna är så pass stora. Ny kontakt ska tas med Solna Vatten och Käppalaförbundet inför byggstart. Solporten Fastighets AB har två fastigheter, Timmermannen 17 och 23, i direkt närhet till planerad kabeltunnel. Fastighetsbolaget undrar om det kommer sättas upp mätare som signalerar för ev. sättningsskador och hur tunneln påverkar framtida möjligheter till att borra för bergvärme. 39/56

Därtill undrar Solporten Fastighets AB på vilket sätt Svenska kraftnät arbetar proaktivt för att förhindra skador till följd av ökad förflyttelse av råttor, vilket blivit ett stort problem för många fastighetsägare. Solporten menar att ökningen genererats av att det under lång period sprängts och byggts tunnlar under Stockholms innerstad. Svenska kraftnät har per e-post den 11 december 2014 meddelat Solporten att fastigheterna är grundlagda på berg enligt Stadsbyggnadskontorets registerunderlag. Själva källargolven är grundlagda direkt på mark. De berörda fastigheterna ligger utanför riskområdena (lerområden) för sättningar. Riskområdena omfattar de jordar där en sänkning av grundvattennivåer kan orsaka en sättning i ovanliggande mark. Dessa jordar kan i huvudsak likställas med lerområden. Mot bakgrund av denna information föreligger det inga risker för att fastigheterna ska påverkas negativt av sättningar. Generellt gäller att det i kontrollprogrammet kommer att göras mätningar på de utvalda byggnader som finns inom riskområdena. Fastigheterna ligger ca 265 meter från planerad tunnel. Projektet bedöms inte förhindra en eventuell framtida bergvärmeanläggning. Anläggandet av tunneln bedöms inte påverka förflyttelse av råttor då tunneln anläggs på stort djup och då tunnelborrning ger upphov till mycket låga vibrationer jämfört med traditionell sprängning. I driftskedet kommer tunneln att vara helt tillsluten. Sparbössan fastigheter AB redovisar vilka fastigheter bolaget är indirekt ägare respektive förvaltare till. Sparbössan efterfrågar ytterligare specificering av karta i samrådsunderlaget. Därtill anser bolaget att Svenska kraftnät ska utreda om det uppkommer skada på byggnader eller annan egendom och att utredningen inte enbart ska avse skada på grund av vattenbortledning utan även på grund av buller, stomljud och vibrationer. Krav på mätningar av berörda byggnader lyfts fram. Vid risk för sättningsskador yrkar Sparbössan på infiltration eller annan åtgärd. Bolaget yrkar även på rätt till ersättning för skador på byggnader samt även för övriga störningar, ekonomiska skador och utebliven möjlighet att installera anläggningar under mark. I de fall fastigheterna blir föremål för ledningsrätt kräver Sparbössan ersättning för intrång i fastigheterna. Slutligen framhåller Sparbössan att valet av tekniskt genomförande i första hand förutsätts styras av målsättningen att minimera risken för skador. 40/56

Svenska kraftnät har per e-post den 11 mars 2014 översänt samrådsunderlagets kartor som högupplösta zoomningsbara pdf:er. Sparbössan fastigheter AB finns medtagen som berörd sakägare då Sparbössan har fastigheter som utgör riskobjekt, dvs. kan vara känsliga för en grundvattensänkning. Komedianten 3 har eventuellt golv på mark som kan vara sättningskänsligt medan Havssvalget 15 och Sillhovet 3 har golv på mark som bedöms vara sättningskänsliga. Övriga fastigheter har inte bedömts utgöra riskobjekt. För mer information om påverkan på byggnader hänvisas till PM Hydrogeologi och MKB. Svenska kraftnät kommer inför huvudförhandlingen att ta fram kvartersbeskrivningar för samtliga fastigheter inom påverkansområdet. Dessa beskrivningar kommer att redovisa grundläggningsförhållanden m.m. för byggnader och byggnaders servisledningar samt utreda larmnivåer och åtgärdsnivåer för eventuella riskobjekt. Dessa nivåer kommer utgöra en del av beskrivet kontrollprogram. Svenska kraftnät kommer löpande att ersätta de skador som verksamheten orsakar i enlighet med tillämpliga ersättningsregler. De skador som bedöms uppkomma på grund av grundvattenbortledning och infiltration prövas av mark- och miljödomstolen om parterna inte kommer överens. De fastigheter som belastas med ledningsrätt kommer även att bli föremål för en lantmäteriförrättning. Eventuella övriga skador kommer då att prövas av Lantmäteriet om inte parterna redan reglerat skadorna på frivillig väg. Någon slutlig prövning av ersättningarna i domstol eller hos Lantmäteriet görs inte förrän tunneln är anlagd och det är möjligt att slutligt bedöma eventuella skador. Rörande buller och vibrationer hänvisas till MKB. Stalands Möbler AB fastighetsägare till fastigheten Formannen 16 undrar om de blir berörda på något sätt. Fastigheten Formannen 16 ligger inom det hydrologiska påverkansområdet för planerad kabeltunnel, men har en fast grundläggning på berg enligt underlag från Stockholms Stads arkiv och utgör därmed inget riskobjekt för den grundvattenpåverkan som kan härledas till detta projekt. 41/56

Fastigheten ligger även utanför det område som kan komma att påverkas av stomljud från tunnelborrmaskinen. Statoil vill att Svenska kraftnät beaktar att de driver en bensinstationsrörelse på fastigheten Sälgen 4. Särskilt bör beaktas att vibrationer och nivåsänkning av grundvattnet kan orsaka skada på Statoils byggnader och installationer genom bl.a. sättningar i marken. Sättningar kan orsaka läckage då markförlagda installationer såsom cisterner och rörledningar kan bli påverkade. Vibrationer och nivåsänkningar av grundvattnet kan även påverka byggnader och installationer ovan mark och orsaka skada på dessa. Önskvärt är att en regelbunden uppföljning genom vibrationsmätning samt även att kontroll av grundvattennivåer utförs. Statoil önskar kontakt med Svenska kraftnät avseende frågor som bedöms kunna påverka verksamhetens säkerhet eller i övrigt kan skada Statoils egendom/verksamhet både på den rubricerade fastigheten, men även på andra bensinstationsanläggningar som ligger utmed den tänka ledningen/ tunneln, såsom exempelvis Statoil Frescati, Statoil Birger Jarlsgatan 120 och Statoil Danderyd. Fastigheten Sälgen 4 på Östermalm ligger precis i utkanten av det hydrologiska påverkansområdet. Tunnelborrning med tunnelborrmaskin (TBM) alstrar mycket små vibrationer, vilket innebär att det inte finns någon risk för vibrationsskador på byggnader/utrustning orsakade av TBM-borrningen. Sprängning, som orsakar vibrationer, kommer dock ske vid ventilationsschakten. Fastigheten ligger långt från ventilationsschakt KTH (ca 630 meter), varför det inte finns risk för vibrationspåverkan. Statoil Frescati är den bensinstation som ligger närmast ett av ventilationsschakten (vid Frescati). Avståndet är ca 100 meter. Inför sprängning av ventilationsschaktet kommer en riskanalys avseende vibrationer att göras enligt Svensk Standard. Sprängningarna anpassas efter känsligheten hos närliggande byggnader, anläggningar och utrustning. Vibrationsmätare sätts upp vid riskobjekten. Fastigheten Sälgen 4 är grundlagd på lera enligt uppgifter från Stockholms stads arkiv. Data saknas vad gäller grundläggning av Statoil Frescati. Grundläggningarna kommer att studeras närmare i de kommande kvartersbeskrivningarna för samtliga fastigheter inom påverkansområdet. Dessa beskrivningar kommer att redovisa grundläggningsförhållanden m.m. för byggnader och byggnaders servisledningar samt utreda larmnivåer och åtgärdsnivåer för riskobjekten. 42/56

Statoil Birger Jarlsgatan 120 och Statoil Danderyd (Enebybergsvägen) är fast grundlagda. Byggnaderna är därmed inte grundvattenberoende och bedöms därmed inte påverkas av projektet. Stiftelsen Stockholms studentbostäder (SSSB) som äger och förvaltar åtta fastigheter, förutsätter att projektets ledning har målsättningen att minimera riskerna för skador vid val av tekniskt genomförande. SSSB förutsätter vidare att berörda byggnader mäts in och förses med adekvata stötvågsmätare. Om det uppkommer skada ska Svenska kraftnät redovisa det och föreslå åtgärder samt meddela vilken ersättning som föreslås. Vid risk för sättningsskador med anledning av sänkt grundvattennivå, yrkar SSSB på extra infiltration eller annan åtgärd som kan begränsa skadorna. SSSB förbehåller sig rätten att kräva ersättning för skador, direkt och indirekt, på byggnader och övriga anläggningar samt för övriga störningar och ekonomiska skador liksom för utebliven möjlighet till anläggningar i underliggande berg. SSSBs fastigheter Filosofen 4-9, Vätan 21, Roslagsbanan 18 och Körsbärsbladet 4 finns med som riskobjekt avseende grundvattenpåverkan. Fastigheterna finns därmed med i sakägarförteckningen till ansökan om vattenverksamhet. För flera av fastigheterna saknas grundläggningsdata. De två sistnämnda har golv på mark. Svenska kraftnät kommer att närmare studera grundläggningsförhållandena i kommande kvartersbeskrivningar. Dessa beskrivningar kommer att redovisa grundläggningsförhållanden m.m. för byggnader och byggnaders servisledningar samt utreda larmnivåer och åtgärdsnivåer för riskobjekten så att skada kan undvikas. Riskobjekten kommer att hanteras i det kommande kontroll- och åtgärdsprogram. Kontroll kommer att utföras genom sättningsmätningar samt besiktning före, under och efter byggnation. Behovet av mätning kommer att styras av uppkommen grundvattenpåverkan samt byggnaders känslighet. Om skada trots allt skulle inträffa ska fastighetsägaren, enligt ersättningsreglerna i expropriationslagen, hållas skadeslös och försättas i samma ekonomiska situation som innan skadan uppkom. De fastigheter som belastas med ledningsrätt kommer att få restriktioner avseende undermarksanläggningar. SSSBs fastigheter kommer dock inte beröras av kabeltunnelns ledningsrättsområde. Kabeltunneln förhindrar i övrigt inte framtida undermarksanläggningar. Säkerhetsavståndet till kabeltunneln ska dock hållas. 43/56

För vidare information kring miljökonsekvenser för byggnader hänvisas till MKB. Vibrations- och stötvågsalstrande sprängning kommer i området kring SSSBs fastigheter endast att ske vid ventilationsschakt KTH och Frescati. Den fastighet som ligger närmast dessa är Roslagsbanan 18 som ligger ca 470 meter från ventilationsschakt KTH. På det stora avståndet blir det ingen vibrations- och stötsvågspåverkan. Mätare kommer endast att sättas upp vid identifierade riskobjekt i ventilationsschaktens närhet. Stockholm Parkering har inga invändningar kring det som presenteras i samrådshandlingarna. Stockholm Parkering har anläggningen Stigbergsgaraget ovanför planerad bergtunnel. Beroende på det stora avståndet och att garaget ligger över grundvattenytan har Stockholm Parkering ingen synpunkt på föreslaget läge för elförbindelsen, annat än att en besiktning önskas före och efter arbeten genomförs i garagets närområde samt att vibrationsmätare installeras under bergdrift. Bergtäckningen mellan Stigbergsgaraget och Svenska kraftnäts planerade bergtunnel är ca 96 meter. Skyddszonen som omnämns i detaljplanen för Stigbergsgaraget avser en zon om ca 10 meter runt anläggningen och ligger under anläggningen på + 6 m.ö.h.. Sprängningar vid ventilationsschakt Stadsgårdskajen kommer att utföras ca 120 meter från det nya bergrumsgaraget under Stigberget. Dimensionerande för sprängningsarbetena är mer närliggande anläggningar såsom befintlig spårtunnel ca 10 meter från ventilationsschaktet samt kulturbyggnaderna rakt ovanför. Inför sprängning av ventilationsschaktet kommer en riskanalys avseende vibrationer att göras enligt Svensk Standard. Sprängningarna anpassas efter känsligheten hos närliggande byggnader, anläggningar och utrustning. Vibrationsmätare bedöms vara motiverade endast upp vid identifierade riskobjekt. Då schaktrestriktionen inom detaljplanen för Stigbergsgaraget (P1999-04078) avser skyddszonen runt garaget har Svenska kraftnät i dialog med Stockholm Parkering konstaterat att City Link etapp 2 är förenlig med aktuell detaljplan. Stockholms Hamn AB meddelar att pågående fartygstrafik och tidvis strömmande vatten måste tas i beaktande vid förberedelserna för passagen under Strömmen. Samråd ska ske med Hamnen beträffande bortledande av dagvatten. 44/56

Vid schaktning vid Stora Tullhuset måste hänsyn tas till Hamnens energibrunnar. Hamnen är positiv till att alternativ 2 bedömts som lämpligast för ventilationsschakt Stadsgårdskajen, då det är väsentligt bättre än alternativ 1. Genomförandeavtal måste träffas med Hamnen inför kommande arbeten och det är viktigt med tidig och löpande information. Den 13 oktober 2014 hölls ett möte med Stockholms Hamn AB angående planerad tunneldrivning och arbeten vid ventilationsschakt Stadsgårdskajen. Vid mötet informerade Svenska kraftnät om att det är möjligt att kablarna kommer att transporteras med hjälp av kabelfartyg till Stadsgårdskajen, för att därifrån dras ned i tunneln antingen genom ventilationsschaktet eller genom särskilt borrhål. Stockholms Hamn AB informerade om att trafiken in till hamnområdet är som intensivast under våren-sommaren. Arbeten i hamnområdet bör därför förläggas under höst-vinter. En första kontakt har tagits med alla större energianläggningsägare/fastighetsägare till stora energianläggningar, däribland Stockholms Hamns anläggning, som ligger inom påverkansområdet. De stora energianläggningarna kommer, likväl som de mindre anläggningarna, att hanteras enligt kommande kontroll- och åtgärdsprogram. Fortsatt dialog kommer att hållas med Stockholms Hamn AB under projektet. Svenska kraftnät noterar slutligen att Stockholms Hamn AB är positiv till valt läge för ventilationsschaktet vid Stadsgårdskajen. Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB) översänder i sitt yttrande en lista på fastigheter tillhörande SKB som ligger inom påverkansområdet. Stockholm Vatten AB har inom föreslagen tunnelsträckning och påverkansområdet ett stort antal markförlagda huvudsystem för VA, en vattenreservoar, samt tre bergtunnlar. Dessa VA-system måste kunna förstärkas, repareras och underhållas. Kontakt får tas med Stockholm Vatten vid planering och utförande av tunnelavsnitt där påverkansområdet berör Stockholm Vattens tunnlar och markförlagda huvudsystem VA. Södermalmstunneln kommer dessutom att flyttas något söderut på grund av anläggande av bussterminal, projekt Slussen. Detta innebär omfattande omläggning av VA-system i närheten av föreslagen tunnelsträckning och ventilationsschakt i Stadsgårdskajen. 45/56

Stockholm Vatten har VA-system i Stadsgårdskajen som ligger i direkt anslutning till planerat ventilationsschakt, alternativ 1. Vid alternativ 2 finns planer på en ny dagvattenledning. Stockholm Vattens huvudvattenledning vid Frescati ser ut att ligga nära alternativ 3 och 4. Vid KTH (alternativ 1 och 2), har Stockholm Vatten ett stort antal befintliga huvudvattenledningar och huvudavloppsledningar samt distributionsnät till kunder. Vid korsning av eller i anslutning till Stockholm Vattens VA-anläggningar ska planeringen och utförandet av åtgärder följa Stockholm Vattens bestämmelser och anvisningar. En inventering av ledningsnätet i mark har gjorts vid ventilationsschakten och det har konstaterats att Stockholm Vatten har ledningar nära ventilationsschakt Frescati, KTH, Stadsgårdskajen och Skanstull. Ingen kollision har konstaterats, men behov av försiktighetsåtgärder utreds i den fortsatta nödvändiga samordningen i dialog med berörda ledningsägare. Stora sättningskänsliga ledningar kommer att följas upp i det kommande kontrollprogrammet. Tunnelanläggningens grundvattenpåverkan på Stockholm Vattens ledningar kommer därmed att följas upp och kontrolleras i Svenska kraftnäts kontrollprogram. Tunnelns placering har anpassats i höjd- och sidled efter bl.a. befintliga tunnlar. Den 10 februari 2015 hölls ett möte med Stockholm Vatten rörande korsningspunkterna mellan parternas tunnelanläggningar. Vid mötet konstaterade Stockholm Vatten att det inte råder några konflikter med Stockholm Vattens tunnlar, då avstånden är tillräckliga. Korsningsavtal behövs inte. Stockholm Vatten är dock oroliga för sättningar på marknära ledningar och kulvertar. Vid ventilationsschakten kan avtal behövas beroende på vilka åtgärder som behöver vidtas på Stockholm Vattens ledningar. Ett möte hölls med Stockholm Vatten och Miljöförvaltningen på Stockholms stad den 13 november 2014 för att gå igenom planerade avledningspunkter och hantering av länshållningsvattnet från tunneln (se protokoll i bilaga 12). Fortsatt dialog kommer föras i samband med kontrollprogrammet. Ett möte hölls även den 21 januari 2015 med Stockholm Vattens anslutningsenhet för att stämma av tilltänkt anslutningspunkt för länshållningsvattnet. Vid mötet kunde konstateras att Svenska kraftnät kan koppla på en befintlig dagvattenbrunn i Stadsgårdsleden alternativt en befintlig spillvattenledning vid Fjällgatan på Katarinaberget. I övrigt noteras synpunkterna. 46/56

Svenska kyrkan äger fastigheterna Tallkotten 5 (S:t Gertruds kyrka) respektive Korsnäbben 1 (Engelbrektskyrkan) och önskar få ta del av utförd vibrationsprognos för berörda fastigheter. Svenska kraftnät har per e-post den 16 april 2014 meddelat Svenska kyrkan att det horisontella avståndet till Engelbrektskyrkan blir ca 360 meter. Varken vibrationer eller stomljud från planerad tunnelborrning kommer att höras eller kännas vid det avståndet. Inte heller vid S:t Gertruds kyrka, som hamnar ca 200 meter från tunneln, antas vibrationer från borrningsarbetena bli kännbara. Stomljuden beräknas bli 30-35 dba under någon vecka. Det är mycket låga nivåer som upplevs som "tyst ljud" eftersom bakgrundsnivåer i en bostad ofta är 25-30 dba. Bullerfrågan belyses noggrant i MKB. Svenska Turistföreningen (STF) anser att ventilationsschaktets läge i Frescati är mycket olämpligt. Byggnaden och ev. serviceväg inkräktar oacceptabelt mycket på Lill- Jansskogens grönytor och går mot bestämmelserna och syftet med Nationalstadsparken. Det finns flera lämpligare platser bara 100-150 meter därifrån, längs med Frescativägen och GC-vägen samt på den stora parkeringsytan norr därom. Av tekniska skäl är det inte möjligt att förlägga ventilationsschaktet på de platser som STF föreslår. Ventilationsschakten vid Frescati och KTH innebär att vissa träd behöver tas ned. Lokaliseringen har anpassats för att minimera påverkan på skyddsvärda träd. Under utredningsarbetet har en trädspecialist anlitats för att lokalisering av ventilationsanläggningen ska få så liten påverkan på skyddsvärda träd som möjligt. Detta beskrivs även i MKB. Möten har hållits med Stockholms stad, länsstyrelsens Nationalstadsparksgrupp samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning för att närmare diskutera och förankra placeringen av ventilationsschakten samt gestaltningen av dess synliga delar. Kungliga Djurgårdens Förvaltning har enligt sitt yttrande ovan accepterat valt läge för ventilationsanläggningen vid Frescati. Vera Sagers Stiftelse, fastighet Ekstubben 4, oroas över de effekter som kraftledningstunnelns dragning under Ekhagen kan ha för dels den värmepumpsanläggning som stiftelsen har installerat med åtta borrhål till olika djup och riktning dels för risken för sättningsskador om/när grundvattennivån kommer att sänkas. 47/56

Stiftelsens uppfattning är att en grundvattensänkning inom området kan orsaka problem med sättningar i fastigheten. Stiftelsen kräver att Svenska kraftnät gör komplett markundersökning och besiktning av fastigheten för att utröna om tunneln kommer att förorsaka sättningsskador på fastigheten. Till yttrandet bifogades en ritning som visar fastighetens grundläggning. Svenska kraftnät har per e-post den 25 april meddelat stiftelsen att fastigheten Ekstubben 4 är grundlagd på betongmurar på berg (norra delen) och betongmurar med bottensulor på morän i övrigt enligt Stadsbyggnadskontorets grundläggningskarta från slutet av 70-/början av 80-talet. En betonggrundläggning på berg eller fast mark (morän) är inte känslig för en grundvattensänkning. Svenska kraftnät kommer endast att göra sättningsmätningar vid de fastigheter som bedöms vara riskobjekt, vilket därmed Ekstubben 4 inte bedöms vara. AB Stadsholmen, AB Södermalms sten, Betongindustri AB, Birka Cruises, Fotografiska, Företagargruppen Hammarby Sjöstad, Geomatikk, Hyresgästföreningen Reg. Stockholm, Naturskyddsföreningen, Skanska fastigheter AB, Skolfastigheter i Stockholm AB, Solna villaägareförening, Stiftelsen Fryshuset AB, Stokab, Stockholms civilförsvar, Stockholm Gas AB, Teleskopet Förvaltning AB, Telia Sonera, Tunnelsamordningsgruppen för Stockholms tunnelägare (TUSAM-gruppen), Viking Line och Vivaldi AB har fått samrådsunderlaget tillsänt, men har inte yttrat sig i samrådet. 4.4 Enskilda såsom fastighetsägare, bostadsrättsföreningar m.fl. och berörd allmänhet 4.4.1 Allmänt och sammanfattning av inkomna synpunkter Svenska kraftnät har under samrådet fått in ca 80 yttranden från enskilda och berörd allmänhet. Där så bedömts befogat, t.ex. för att svara på direkta frågor, har ett svar via e-post med skickats till samrådsparten en kort tid efter att yttrandet har inkommit till verket. En sammanfattning av inkomna yttranden redovisas i bilaga 1. Yttrandena har grupperats kommunvis. En sammanfattning av återkommande synpunkter i 48/56

yttrandena redovisas nedan tillsammans med på dessa. I bilaga 1 redovisas mer fastighetsspecifika kommentarer. Många fastighetsägare och bostadsrättföreningar har uttryckt oro för sättningspåverkan och påverkan på befintliga och planerade energibrunnar. Flera har informerat Svenska kraftnät om byggnadernas grundläggning och om att fastigheten har en energibrunn för att säkerställa att projektet inte missar dessa objekt. Fortsatt information och dialog önskas. Flera fastighetsägare kräver besiktning av byggnaden innan byggnationen drar igång, antingen med tanke på sättningar eller på vibrationer. Fastighetsägare som planerar att borra för bergvärme önskar mer information om riskerna. Det framkommer även önskemål om att få ta del av grundvattenuppgifter från närliggande grundvattenrör. Kopplat till påverkan på byggnader och energibrunnar ställs även frågor om åtgärder och om vilket ekonomiskt ansvar Svenska kraftnät tar vid en eventuell påverkan. Utöver oro för skador till följd av en grundvattensänkning lyfts även många frågor och synpunkter kring buller under byggskedet. Flexibel projektplanering önskas så att borrning nattetid kan undvikas ifall fastighetsägare skulle uppfatta det som störande. Flera fastighetsägare tycker att tunnelns djup bör redovisas ordentligt. Funderingar har även inkommit vad gäller ledningens påverkan på det elektriska och magnetiska fältet i markplan. Boende runt Stocksundet vill få information så snart som möjligt om vilken tunnelsträckning och schaktplacering som väljs. Vissa bostadsrättsföreningar förutsätter att hydrogeologisk utredning och MKB delges så snart de är klara. Boende i Danderyd är måna om att kabeltunneln inte förhindrar en framtida överdäckning av E18 och framtida tunnelbanor inom kommunen. Det har även inkommit yttrande som lyfter farhågor kring planerat utsläpp av länshållningsvatten till Stocksundet, innehållande bl.a. biprodukter från tätning, med risk för ytterligare förorening av Edsviken. Vattenavledning till Käppala förordas. Slutligen har även oro uttryckts för negativ påverkan på träd intill ventilationsschakten samt påverkan på träd och övriga delar av naturen i Nationalstadsparken. Det påpekas 49/56

att hänsyn måste tas så att ingen negativ påverkan sker på naturen i Nationalstadsparken. 4.4.2 Påverkan på byggnader En tunnelanläggning av denna art påverkar grundvattennivåerna i området där den förläggs även om den tätas med cementinjektering. För vidare beskrivning av tätning av tunneln hänvisas till Teknisk beskrivning och MKB, som är bilagor till ansökan. Byggnader som ligger på områden med lera och är grundlagda på mark eller har trägrundläggning kan vara känsliga för sänkta grundvattennivåer. En grundvattensänkning kan för känsliga grundläggningskonstruktioner efter en tid leda till sättningar på byggnaden. Inom utredningsområdet har inventering gjorts av byggnader och anläggningar vilka är placerade på mark som inte är fast eller har grundläggning som kan vara grundvattenberoende. Alla fastighetsägare till byggnader som efter hydrogeologisk utredning och genomgång av befintlig grundläggningsdata konstaterats utgöra riskobjekt med avseende på sättningspåverkan finns medtagna i sakägarförteckningen. Även de fastighetsägare till byggnader som saknar grundläggningsdata finns medtagna i sakägarförteckningen, till dess att andra uppgifter framkommer som visar att risk inte föreligger. Svenska kraftnät kommer inför huvudförhandlingen att ta fram kvartersbeskrivningar för samtliga fastigheter inom påverkansområdet. Dessa beskrivningar kommer att redovisa grundläggningsförhållanden m.m. för byggnader och byggnaders servisledningar samt utreda larmnivåer och åtgärdsnivåer för eventuella riskobjekt. Dessa nivåer kommer utgöra en del av kontrollprogrammet, som upprättas i dialog med tillsynsmyndigheten och även berörda kommuner om de så önskar. Om en besiktning kommer att behövas kommer Svenska kraftnät i god tid kontakta fastighetsägaren. De byggnader som finns närmast ventilationsschakten kan komma att påverkas av vibrationer till följd av sprängningarna. En översiktlig riskanalys har gjorts för varje ventilationsschakt. Riskanalyserna kommer att kompletteras i ett senare skede med närmare uppgifter om vibrationskänslig utrustning inom 75-100 meter från ventilationsschakten samt förslag på vibrationsisolering. I det fortsatta arbetet med riskanalyserna ingår även att bestämma informations- och kontaktrutiner för berörda 50/56

verksamheter. Inventering och åtgärdsförslag för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (avser byggnadsminnen, kyrkor, blåklassade byggnader) utförs i separata kontrollprogram. För vidare information om påverkan på byggnader och anläggningar hänvisas till MKB och PM Hydrogeologi. Påverkan på befintliga och planerade energibrunnar En grundvattensänkning kan även påverka effektuttaget i energibrunnar. Omfattningen av påverkan på närliggande energibrunnar är svår att förutsäga fullt ut och därför kommer uppföljning att ske genom i kontrollprogrammet. Svenska kraftnät kommer i god tid innan själva tunnelarbetena startar börja mäta nivåerna i ett antal representativa brunnar längs med hela sträckan. Denna mätning kommer att pågå under hela projektet och även ett antal år efter att tunneln är färdigbyggd. På det viset får vi mätdata som kan påvisa en eventuell påverkan. Om påverkan kan konstateras kommer Svenska kraftnät att vidta åtgärder i brunnen för att motverka denna förändring. Möjliga åtgärder är exempelvis fördjupning av brunn, borrning av ny brunn eller att fylla brunnen med annat värmeledande material som ersättning för vatten. Om det inte går att återställa brunnens funktion fullt ut kommer ersättning att utgå för att kompensera för skadan. Underlag rörande befintliga energibrunnar har inhämtats från SGUs brunnsarkiv och kommunernas miljöförvaltningar. Alla fastigheter som har energibrunnar inom påverkansområdet finns med i sakägarförteckningen till ansökan om vattenverksamhet. Innan byggstart kommer med all säkerhet nya energibrunnar att tillkomma inom det hydrologiska påverkansområdet. Vid samordningsmöte med berörda kommuner har konstaterats att Svenska kraftnät ska få alla dessa ärenden på remiss. I dessa remisser yttrar sig Svenska kraftnät mer specifikt över hur den planerade energianläggningen eventuellt kan komma att påverkas av planerad grundvattensänkning, som härrör från projektet, samt om installation av s.k. pejlrör. Även de fastighetsägare som direkt kontaktar Svenska kraftnät om planerade energibrunnar får motsvarande information. Svenska kraftnät har även kontaktat de anläggningsägare/fastighetsägare (27 stycken) som har stora energianläggningar som ligger inom påverkansområdet. Kontakt har inletts för en vidare undersökning och analys huruvida anläggningen kan komma att påverkas av en eventuell sänkning av grundvattnet. De stora energianläggningarna 51/56

kommer, likväl som de mindre anläggningarna, att hanteras i kommande kontroll- och åtgärdsprogram. För vidare information om påverkan på energibrunnar hänvisas till MKB och PM Hydrogeologi. Ansvar och ersättning Svenska kraftnät kommer löpande att ersätta de skador som verksamheten orsakar i enlighet med tillämpliga ersättningsregler. De skador som bedöms uppkomma på grund av grundvattenbortledning och infiltration prövas av mark- och miljödomstolen om parterna inte kommer överens. De fastigheter som belastas med ledningsrätt kommer även att bli föremål för en lantmäteriförrättning. Eventuella övriga skador kommer då att prövas av Lantmäteriet om inte parterna redan reglerat skadorna på frivillig väg. Någon slutlig prövning av ersättningarna i domstol eller hos Lantmäteriet görs inte förrän tunneln är anlagd och det är möjligt att slutligt bedöma eventuella skador. Vad gäller påverkan på energibrunnar är det Svenska kraftnäts avsikt att vidta åtgärder i brunnarna i de fall negativ påverkan kan konstateras. Rörande påverkan på känsliga byggnader är avsikten att vidta förebyggande åtgärder för att undvika skada. Bullerpåverkan Utmed planerad tunnelsträckning kommer buller från TBM-borrningen att höras i berggrundlagda byggnader trots att den till stora delar befinner sig djupt, i huvudsak cirka 50-100 meter under marknivå. Det beror på att hörbara ljudnivåer uppstår redan vid cirka 30 dba beroende på bakgrundsljudens nivå. En ljudnivå på 30 dba kan uppfattas nattetid då bakgrundsnivåerna är låga. För byggnader som är grundlagda på sand, lera eller andra lösa jordmaterial alternativt om de är grundlagda på pålar kommer inget nämnvärt stomljud att höras. Från tunnelpåslaget vid Anneberg till Stockholm universitet beräknas stomljuden för berggrundlagda byggnaders nedre plan rakt ovan tunnelsträckningen uppgå till cirka 45-50 dba. Vid borrningsarbeten under Östermalm, Skeppsholmen och Södermalm bedöms stomljudsnivåerna bli 35-45 dba. När borrningsarbetena närmar sig station Skanstull i Hammarby Sjöstad kan stomljudsnivåerna uppgå till drygt 45 dba. Tunneldrivningen kommer i möjligaste mån att anpassas efter ovanliggande bebyggelse. Tunneldrivning nattetid (kl. 22-07) planeras enligt ansökan endast att ske under glesbebyggda eller obebyggda områden samt under områden med arbetslokaler. 52/56

I övrigt kommer tunneldrivningen, enligt ansökan, att ske under dag- och kvällstid. Helgtid planeras ingen tunneldrivning före kl. 09 och efter kl. 18. Det bör framhållas att tunneldrivning med TBM innebär att framdriften är mycket högre jämfört med konventionell tunneldrivning genom sprängning. Svenska kraftnät bedömer framdriften till i genomsnitt ca 100 meter/vecka jämfört med ca 20 meter/vecka för sprängd tunnel. Därmed blir bullerpåverkan på omgivningen kort vid TBM-borrning. Vid en framdrift på ca 100 meter/vecka beräknas buller som är hörbart dag- och kvällstid, dvs. högre än 35 dba, pågå upp till cirka 20 dagar för varje enskild fastighet. Den bebyggelse som finns närmast ventilationsschakten kommer att påverkas av stomljud och luftburet buller till följd av sprängning och borrning i berg. En bullerutredning för ventilationsschakten har utförts i vilken ljudnivåerna har beräknats. I bullerutredningen har en inventering utförts av störningskänslig verksamhet i de byggnader som enligt prognosen förväntas bli utsatt för nivåer över 40 dba inomhus. Svenska kraftnäts ambition är att så långt som möjligt innehålla Naturvårdsverkets riktvärden för buller inomhus (NFS 2004:15) och kommer överväga bullerdämpande åtgärder. För mer information om buller hänvisas till MKB. I kommande tillståndsprövning kommer frågan om buller att beaktas och Svenska kraftnät kommer att få villkor rörande buller. Tunnelns djup Tunneln kommer i huvudsak att ligga på ca 50-100 meters djup. Tunneln är därmed djupt under marken och under befintliga undermarksanläggningar. En tunnelprofil visas i MKB. Elektriska och magnetiska fält Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ska Svenska kraftnät, vid planering av nya ledningar, se till att magnetfälten normalt inte överstiger årsmedelvärdet 0,4 mikrotesla (ut) där människor varaktigt vistas. Enligt de beräkningar som har gjorts kommer det magnetiska fältet att vara under 0,4 ut på ett avstånd av ca 6 meter från tunnelväggen. Kabelförbindelsen kommer därmed inte medföra förhöjda magnetfältsnivåer vid markytan. Sträckning och schaktläge vid Stocksundet Efter samrådet i februari-mars 2014 har Svenska kraftnät valt en tunnelsträckning och ett läge för ventilationsschaktet vid Stocksundet. Tunnelsträckningen har valts utifrån de mest gynnsamma geologiska förutsättningarna och ventilationsschakt Stocksundet har placerats mellan brofundamenten till E18 och Roslagsbanan. Läget för 53/56

ventilationsschaktet förordas då det bedöms medföra minst omgivningspåverkan och säkrast byggbarhet. Ventilationsschaktet kan anläggas direkt på berg utan spontning eller jordschakt och det finns inga närliggande undermarksanläggningar. För mer information om valt läge för ventilationsschaktet hänvisas till MKB. Ett informationsbrev kommer att skickas ut till alla fastighetsägare och tomträttsinnehavare som har deltagit i samrådet när tillståndsansökningarna är inskickade till respektive prövningsinstans. I informationsbrevet kommer den valda tunnelsträckningen och lägen för ventilationsschakten att beskrivas, liksom projektets tidplan samt ges en hänvisning till information och tillståndsansökan på hemsidan. Svenska kraftnät ansökte den 7 maj 2014 om ändring av gällande detaljplaner vid ventilationsschakt Mörby och Stocksundet. Planprocessen är därmed inledd och samråd kring planändringarna planeras att ske under mars-april 2015. Befintliga och planerade tunnlar Svenska kraftnät har anpassat tunnelns sträckning och djup efter bl.a. befintliga tunnlar. Erforderliga skyddsavstånd ska hållas. Största möjliga hänsyn har även tagits till framtida beslutade infrastrukturplaner. Dialog har hållits med berörda tunnelägare och fortsatt dialog kommer att hållas inför byggskedet. Se även till berörda tunnelägare i denna samrådsredogörelse. Utsläpp av länshållningsvatten vid Stocksundet Under byggskedet kommer länshållningsvattnet pumpas från pumpgrop i förbindelsetunneln till bassäng för olje- och slamavskiljning på marknivån inom etableringsområdet. Automatisk provtagning av vattnet kommer att ske vid varje utpumpningspunkt före avledning, varvid vattnets kvalitet kontrolleras i enlighet med framtaget kontrollprogram. Om värdena överstiger ansatta riktvärden kommer vattnet att avledas till reningsverk, om inte kommer vattnet att ledas till Stocksundet. Ett möte hölls med Käppalaförbundet och Danderyds kommun den 6 november 2014 för att gå igenom planerade avledningspunkter och hantering av länshållningsvattnet från tunneln. Fortsatt dialog kommer att föras i samband med framtagandet av kontrollprogrammet. Länshållningsvattnet i tunneln har bedömts innehålla 1000 mg kloridjoner per liter vatten. Detta kan ställas i relation till det bräckta vattnet i Östersjön som innehåller ca 4000 mg/l. Med tanke på utspädningseffekten och på att Stocksundet är ett s.k. övergångsvatten, dvs. vatten med salthaltskaraktär mellan 54/56

kustvatten och sötvattenutflöden, bedöms vattenavledningen inte medföra några negativa konsekvenser. För mer information om påverkan på vattenmiljön hänvisas till MKB. Påverkan på naturen i Nationalstadsparken Påverkan från kabeltunneln medför sänkta grundvattennivåer och därmed risk för minskad tillgång på växttillgängligt vatten, som i sin tur kan ge negativa effekter och konsekvenser på naturvärden. Inom påverkansområdet finns ett stort antal dokumenterade känsliga naturvärden, varav ett begränsat antal bedöms utgöra riskobjekt. Länsstyrelsens Nationalstadsgrupp, Solna stad samt Stockholms stad planerar ingå i referensgruppen till Svenska kraftnäts arbetsgrupp/expertgrupp som ska arbeta fram kontrollprogrammet för naturmiljön. Schaktlägena har anpassats för att minimera påverkan på värdefulla träd. För vidare information om påverkan på naturmiljön, inklusive Nationalstadsparken, hänvisas till MKB. 5 Ärendets beredning Beslut om denna samrådsredogörelse har fattats av avdelningsdirektör Malin Werner efter föredragning av Helene Boström och Sofia Miliander. Enhetschefen Ulrika Sigerud och projektledaren Rolf Axén har deltagit i ärendets slutliga handläggning. t Helene Boström 55/56

6 Bilagor 1 Sammanfattning av inkomna yttranden från enskilda såsom fastighetsägare, bostadsrättsföreningar m.fl. och berörd allmänhet 2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan, 22 oktober 2013 3 Samrådsinbjudan med samrådsunderlag, 18 februari 2014 4 Samrådsannons, 18 och 25 februari 2014 5 Minnesanteckningar från samrådsmöte med länsstyrelsen och berörda kommuner, 17 mars 2014 6 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan, omfattande både för prövningen av vattenverksamhet och för nätkoncessionsprövningen, 12 juni 2014 7 Samrådsinbjudan, kompletterande samråd, 15 april 2014 8 Samrådsannons, kompletterande samråd, 29 april och 6 maj 9 Samrådsannons, fortsatt samråd, 23 maj 2014 10 Samrådsinbjudan, kompletterande samråd, 10 november 2014 11 Samrådsannons, kompletterande samråd, 11 och 18 november samt 30 december 2014 12 Mötesprotokoll från tre möten med berörda vattenmottagare (Danderyds kommun och Käppalaförbundet den 6 november 2014, Stockholm Vatten och Miljöförvaltningen i Stockholm Stad den 13 november 2014 respektive Täby kommun den 2 december 2014) 13 Inkomna skriftliga yttranden 56/56