VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010



Relevanta dokument
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

Verksamhetsberättelse 2004

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Kursbeskrivning steg för steg

Skapande skola- projekt

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

Skapande skola- projekt Allt är möjligt på teatern

Kursbeskrivning steg för steg

projektkatalog KULTURSKOLAN

Kulturpedagogiska projekt

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Kursbeskrivning steg för steg

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Kulturhuset Barbackas program

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater

BJUDER IN TILL ETT SEMINARIUM MED

PREMIÄR PÅ EN DAG Skapa en färgsprakande föreställning Lärarhandledning

PREMIÄR PÅ EN DAG Skapa en färgsprakande föreställning Lärarhandledning

DUVA. Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Kursbeskrivning steg för steg

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas

Varma hälsningar, Susanna Källgren och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Kursbeskrivning steg för steg

KULTURCENTRUMS ANSÖKAN TILL VÄSTRA GÖTALANDS KULTURNÄMND

Mönsterås kommuns skolkulturplan

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Bakom leendet. Varför snackas det så lite om något som betyder så mycket? Om arbetsmiljö

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

ROBERT LILLHONGAS. Hej! Har du någonsin undrat hur det skulle vara att spela in en film?

troll i utkanten av samhället lärarhandledning innehåll inledning analys samtalsfrågor övningar

Enkät till teater- och dramalärare i kulturskolan

Handledning: Nu blev det KNAS

Välkomna till oss på Corazon Dance

Kulturskolans kurser

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Tjänsteskrivelse Samarbetsavtal med teaterförening

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

Estetiska programmet (ES)

Kulturplan för grundskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

Läsnyckel. Hästhuvudet. Återberättad av Mats Rehnman

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2019/20 KÄRA NÅN! förskolan - åk 1 NU! åk 3-5 Did I really? åk 4-6 That s Revolting! åk 8-9

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli

GET SQUEERED!!! En workshop i drag & genusgestaltning tillsammans med: foto: Gabriel Flores Jair

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Pingvinen

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Scenkonst för barn och unga med svåra intellektuella och kognitiva funktionsvariationer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Konstepidemin utökar!

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17:

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2017/18

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

LÄRARHANDLEDNING FÖR FÖRESTÄLLNINGEN ZIGGY OCH ISPRINSESSAN

Kursbeskrivning steg för steg

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kursbeskrivning steg för steg

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

F Ö R L ÄR AR E O C H A N D RA VUXNA. Foto: Micke Sandström F N I SS V Ä R L D E N S T RÅKIGASTE PJÄS UP PSALA>>> > ST ADSTEATE R

Kulturskolan. Skapande på din fritid

LÄRARHANDLEDNING. Diskussionsfrågorna är förslag till ämnen, förmodligen har eleverna även andra frågor att ta upp efter föreställningen.

Hej! Pär Johansson Grundare- och Verksamhetsledare. Peter Hallberg Projektledare. För tredje året genomför vi ett omtyckt projekt som vi vet fungerar!

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

En vecka om Barnkonventionen oktober

Kvalitet på Sallerups förskolor

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

5 Maj i Säveskolans Aula

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Lärarhandledning. funkar. KoreografI Robin Dingemans. Björn Johansson Boklund och Gabrielle Cook Foto: Lina Alriksson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING

Återkommande teman är kommunikation, livsstil och hälsa. Ofta deltar vi i konferens- och utbildningssammanhang.

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Krokodilen

Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

Mats-Arne Larsson. Mats-Arne Larsson

Transkript:

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Innehåll 1. Verksamhetsberättelse 2010 1.1 En lektion i kärlek 1.2 Amfetamin & sportdryck 1.3 Vapenhuset 1.4 Klara och Tiger på äventyr 1.5 SOS-Romer, Djésa-historien om en flicka 1.6 Kulturakuten 1.7 Arbete för tillgänglighet 1.8 Scenen Pipersgatan 4 1.9 Gästspel/Samarbete med andra grupper 1.10 Readings 2. Teater De Vills organisation 3. Teater De Vills verksamhetsmål 2

Teater De Vill på Scenen Pipersgatan 4 är en sprakande och högproducerande teatergrupp som blandar konstnärliga uttryck, korsbefruktar det konstnärliga med det pedagogiska och skapar unika projekt. Under 2010 har gruppen tagit fram två nyskrivna pjäser för ungdomar, turnerat med ytterligare två, genomfört en landsomfattande kartläggning av kulturintresse och klimat på skolor, gett kurser, seminarier, besökt och skapat samarbetsprojekt med teatergrupp i Ungern, skapat en högskoleutbildning för skådespelare med funktionsnedsättningar, mm. Utöver detta har gruppen drivit och utvecklat egna Scenen Pipersgatan 4 med gästspel, workshops, kurser, konserter, seminarier och readings. Verksamhetsåret 2010 är ett mycket framgångsrikt år för Teater De Vill samtidigt som det också innehåller ett rejält bakslag. Teater De Vill har under året fått ett översvallande mottagande publikt och i media. Tillsammans har de 4 föreställningarna spelat över 300 gånger under 2010. Gruppen har gett c:a 200 seminarier, 250 nybörjarkurser i skådespeleri, 195 metodlektioner och medverkat i en rad sammanhang där fokus legat på funktionsnedsättningar och tillgänglighet. Samtidigt har Teater De Vill under pågående verksamhetsår tvingats lägga om kursen och revidera sitt handlingsprogram för tillgänglighet. Detta då Arvsfonden högst nyckfullt väljer att avslå Teater De Vills ansökan om en världsunik skådespelarutbildning för personer med funktionsnedsättningar. Ytterligare en försvårande omständighet är att Statens kulturråd beslutar skära ner stödet för tillgänglighet inför beslutet att avskaffa detsamma 2011. Effekten blir att Teater De Vill utöver arvsfondens avslag får mindre en 1/3 av tidigare stöd till verksamheten. Teater De Vills pjäser berör och skildrar alltid den verklighet vi lever i. Ofta handlar det om att låta den marginaliserade människan komma till tals. Pjäserna granskar vårt samhälle, dess attityder, fördomar och ideal. Ofta ur ett ungt perspektiv. I anslutning till föreställningarna arrangeras seminarier för publiken, med målsättning att väcka diskussion om pjäsernas tema. Till alla pjäser finns lärarhandledningar och efterarbetesmaterial. Stora delar av gruppens verksamhet genomsyras av arbetet med tillgänglighet. En övergripande målsättning är att tillgängliggöra och öppna teaterscenen för personer med funktionsnedsättningar. Om personer med funktionsnedsättningar ska integreras och bli en naturlig del i samhället måste de synliggöras och släppas in i det offentliga rummet. Det handlar om att skapa positiva förebilder och exponera det som skrämmer och känns annorlunda. Det handlar inte om att låta en marginaliserad grupp komma till tals utan snarare om att berika teatern med erfarenheter och nya uttrycksformer. Så kan klyftorna och segregationen i det otillgängliga samhället minska. Vi vill ta bort fördomar och lägga grunden för en social tillgänglighet i samhället. Vi vill också påvisa den arkitektoniska otillgänglighet som stänger ute och försvårar för en tiondel av Sveriges befolkning. Tre av föreställningarna under 2010 har integrerade ensembler bestående av skådespelare med och utan funktionsnedsättningar. Samarbetet med NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund) fortlöper. 3

1.1 En lektion i kärlek En sprakande performanceföreställning Av Bössman & Jelinek I samarbete med NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund) Regi: Johan Bössman Koreografi: Therese Carlsson Skådespelare: Erik Markstedt, Tomas Åhnstrand, Maria AlmNorell/Camilla Eriksson. Scenografi/Kostym: Jenny Linhart Ljusdesign: Charlotta Halleröd Musik/Ljuddesign: Johan Cederberg, Victor Holmberg Fjärilar i magen. Ögon som glittrar. Hjärtan som brinner. Flämtande lågor och djupa frågor. Ofokuserade tankar. Våta fantasier. Blossande röd. Drabbad och spröd. Klumpar i halsen. Skärande smärta. Pirrande farligt. Blödande sår och bultande underbart. Teater De Vills unika samarbete med NHR fortsätter. Publiken möter en integrerad ensemble bestående av skådespelare med och utan funktionsnedsättningar. Rädsla, fördomar och negativa attityder bekämpas bäst i mötet med det som skrämmer och känns annorlunda. Till föreställningen finns ett uppföljningsmaterial för fortsatt arbete och fördjupning av pjäsens tema. En lektion i kärlek är en sprakande performanceföreställning som blandar teater, dans, sång och musik och ger under en dryg timme röst åt kärlekens olika språk. Det är lekfullt, lustfyllt och vansinnigt roligt. Men också allvar, eftertanke och skratt som sätts i halsen. Föreställningen ger kropp åt de förälskade, de otrogna, de lyckliga, de svikna, de funktionsnedsatta, de kåta, de rädda, de arga, de olyckliga, de som vill göra slut och de som vill bli ihop, föräldrarna som försöker ge råd, de som vill komma ut och många fler. Föreställningen har presspremiär den 15 februari 2010 på Scenen Pipersgatan 4 och får oerhört fin respons från både publik och press. Vårens/höstens turné är fullbokad och föreställningen spelar 152 gånger på turné över hela landet. Under våren 2011 spelar föreställningen ytterligare 85 gånger. Ensemblen är helt enkelt underbart proffsig Stycket är en fartfylld genomgång av kärlek, kåthet, identitet, svek, längtan och utanförskap. En mängd olika scener och personer svischar över scenen och blandas med skickliga sång- och dansnummer från en mängd olika genrer Publiken jublar... SvD, Lars Ring Ensemblen består bl a av skådespelare med funktionsnedsättning och lyckas bemöta fördomar och negativa attityder. Teater De Vill fortsätter på detta sätt sin tradition att uppmärksamma vardagliga problem som ungdomar tvingas konfronteras med i sin vardag. Det handlar om förälskelser och uppbrott och illustrerar såväl positiva som negativa sidor ur alla vinklar och aspekter. Tidningen Kulturen, Jens Wallén Aldrig förr har jag upplevt en sådan enastående förställning som på ett så avvägt sätt lyckas kombinera en underhållande och humoristisk show med en rad viktiga teman och budskap En helt makalöst bra uppsättning som helt klart lever upp till titeln - det blir verkligen en lek i kärlek. Något annat än full pott vore otänkbart. Gemöbladet, Oskar Henriksson 4

1.2 Amfetamin & sportdryck I samarbete med NHR, Drugsmart och CAN Manus/Regi: Johan Bössman Skådespelare: Ola Björkman, Kaj Ahlgren, Hanna Sundén Film: Jonas Franksson, Maria Wärme, Erik Markstedt, Robert Jelinek, Helena Andersson, Tomas Åhnstrand, m.fl. Filmfotograf/Klippare: Robert Lundmark Scenografi/Kostym: Ljusdesign: Charlotta Halleröd Musik/Ljuddesign: Johan Cederberg, Victor Holmberg Tempot är högt, ena stunden är det film, andra teater, ibland både och, samtidigt. Det är dråpligt, klumpigt, känslofyllt, laddat, humoristiskt och gripande. Musiken är nyskriven och temat är missbruk. Droger, vänskap, beroende, förtroende, karriärval och lårkakor. Det är rött vin till räkor. Svåra ord. Kulturkrockar. Obetalda skulder. Rullstolsburna våldsverkare. Tvchefer. Cp-skadade programledare och modellmammor. Oläkta hemligheter avslöjas, fördomar besannas, förtroende, lojalitet, människovärde och vänskap sätts på prov. Under våren 2010 skrivs manus som är uppbyggt i 12 steg och följer Christoffer Voglers struktur i A hero s journey. Den f.d. tonårsfotomodellen, Julia 20 år, kämpar maniskt dag och natt med studier och extraarbete. Det gäller att smida, skapa kontakter och vara på rätt plats. Hennes jämnårige pojkvän, Kakan, som just upptäckt att han skulle passa som grävande politisk journalist, håller ett betydligt lägre tempo. Efter en kort skadedrabbad karriär som ungdomsproffs i italienska fotbollslaget Juventus har han sökt finna en ny riktning för livet. När Kakan av en händelse stöter på sin fotbollskompis från barndomen, Kryckan, uppenbaras möjligheten att i hemlighet göra ett reportage om en lovande fotbollspelare som bytt sportdryck mot amfetamin. Trots flickvännens protester tar han med honom hem och erbjuder bostad i parets gemensamma våning. När sedan ett par ärvda diamantörhängen försvinner exploderar allt Teater De Vills unika samarbete med NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund) fortsätter. Publiken möter via de filmade sekvenserna 4 skådespelare med funktionsnedsättningar. Föreställningen repeteras under hösten 2010 och i oktober-november spelas alla filmscener in. Teater De Vills skådespelare med funktionsnedsättningar får parallellt med inspelningarna utbildning i filmskådespeleri. I november skriver Johan Bössman i sammarbete med DRUGSMART (Sveriges största ungdomssajt om alkohol och andra droger) manus till ett interaktivt seminarium och efterarbetesmaterial. Föreställningen har premiär på Scenen Pipersgatan 4 den 1 december och spelar c:a 20 föreställningar före juluppehållet. Mottagandet är översvallande. Under 2011 ger sig skådespelarna ut på turné med föreställning och seminarium. Till föreställningen kan man också beställa Kulturakuten. Teater de vill fortsätter att göra pedagogisk teater för tonåringar och även denna gång i samarbete med NHR, Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Efter En lektion i kärlek, om gränsöverskridande känslor på flera plan, ger man sig nu i kast med att belysa drogmissbruk. Ola Björkman övertygar som missbrukare och uteliggare med svärtad blick. Liksom Kaj Ahlgren med sitt autentiska dalmål ger Kakan precis den präktighet på glid som han befinner sig i. Nummer, Ylva Lagercrantz Spindler 5

1.3 Vapenhuset i samarbete Friends Manus: Bössman & Jelinek Regi: Johan Bössman Skådespelare: Peter Eriksson/Jonatan Blode, Hanna Sundén, Ola Björkman/Kaj Ahlgren Scenografi/Kostym: Jenny Linhart Ljusdesign: Charlotta Halleröd Musik/Ljuddesign: Johan Cederberg, Victor Holmberg Metodlektioner/teaterlektioner: Hanna Sundén, Kaj Ahlgren, Jonas Sjögren Projektet Vapenhuset, i sammarbete med Friends, går under 2010 in i sin andra fas. Utöver föreställningar/seminarier/teaterlektioner, en omfattande och mätbar sammanställning av vad den här typen av projekt kan åstadkomma i relation till sin målsättning. Vi kartlägger och undersöker också klimatet på skolor runt om i landet. Om det förekommer mobbning och kränkningar. Om eleverna har förtroende för de vuxna på skolan. Om de vuxna utsatts för mobbning och kränkningar. Om det finns likheter eller skillnader mellan skolor, områden och landsdelar. Vi passar också på att sammanställa elevers teatervana, hur mycket teater de ser med skolan/på fritiden och vad de tycker om. Skolorna får beställa metodlektioner som två skådespelare och pedagoger ansvarar för att leda. Lektionerna består av metod- och dialogövningar och ifyllande av enkäter. Enkätundersökningen omfattar 7 län och 21 kommuner och totalt besöker Teater De Vill 195 klasser där 3652 elever och 95 skolpersonal besvarar enkäten. Utifrån elevperspektivet håller sammanställningen mycket hög signifikans, hela 10 % av samtliga elever som tagit del av projektet besvarar enkäten. Omfattningen på skolpersonalens enkätsvar är inte riktigt lika omfattande men motsvarar ändå c:a 2% (100 st) av alla som tagit del av projektet. Under våren 2010 spelar Vapenhuset också c:a 80 föreställningar och ger lika många seminarier. Detta gör att från premiären i november 2008 har Vapenhuset då spelat ca 300 föreställningar för över 30 000 elever och c:a 5000 representanter för skolans personal (lärare, m.fl.). Lika många har, i samband med föreställningen, tagit del av antimobbningsseminarium och lärarhandledningsmaterial. Till detta kommer att nästan 10 000 av eleverna och skolpersonalen tagit del av våra lektioner i skådespeleri, som erbjudits skolorna i syfte att motverka mobbning med teater som medel. Hela projektet har varit rikstäckande och mött publik från hela landet. Projektets alla delar har dokumenterats och sammanställts i en film. Bra exempel på vad man brukar kalla brukarteater... Här ingår det konstnärliga och det brukartillvända en ovanligt lyckad förening. DN, Pia Huss Slutet innebär en öppning, där var och en i publiken får tänka vidare Leder förhoppningsvis till vidare diskussioner och ett vettigt arbetsklimat ute i skolorna. SvD, Karin Helander Skådespelarna bär upp pjäsen på ett föredömligt sätt och lämnar åskådaren omskakad en stark föreställning Fria Tidningen, Jens Wallén mobbningens urscen i IT-åldern. Expressen, Nils Schwartz I samband med föreställningen: * Ger skådespelarna och Friends alltid ett interaktivt seminarium på temat. * Delas alltid ett material för efterarbete ut till lärarna. * Kan man beställa en timslång teaterlektion för ungdomarna. Lektionen kan vara i anslutning till föreställningen eller vid annat tillfälle. 6

1.4 Klara och Tiger på äventyr En pjäs om fantasi, mod och vänskap I samarbete med NHR Manus & Regi: Robert Jelinek Skådespelare: Maria Wärme, Tomas Åhnstrand/Jonas Sjögren Scenografi/Kostym: Jenny Linhart Ljusdesign/Tekniker: Ida Andersson/Tove Österlund Musik/Ljuddesign: Johan Cederberg, Victor Holmberg En tjock dimma har svept in och alla flygplan tvingas stanna på marken. På flygplatsen sitter Klara ensam med sin tygtiger och väntar otåligt. Klara har aldrig flugit förut. Dessutom ska hon för första gången träffa pappans nya familj. Förväntningarna är stora. Då plötsligt, när inga vuxna finns i närheten, får Tiger liv. Tiger vill resa bortom djungelträd, höga berg och stora sjöar. Till Tigerland! Sagt och gjort, de ger sig iväg på ett hisnande äventyr... Pjäsen, som handlar om att trotsa sin rädsla med fantasins hjälp, får ytterligare en dimension av att huvudrolls-innehavaren Maria Wärme är rullstolsburen sedan födseln. Klara och Tiger på äventyr är en del av Teater De Vills satsning på tillgänglighet. Den här gången vänder vi oss till barn och låter en rullstolsburen skådespelare göra en roll som vanligtvis skulle ha gjorts av en gående. Föreställningen tar inte upp problematik kring funktionsnedsättningar, utan koncentrerar sig på möjligheterna, fantasin och glädjen i att vara människa. Pjäsen riktar sig till barn 4-9 år och deras familjer. Den spelas för förskolor, lågstadieskolor, organisationer, församlingar, m.m. Premiär äger rum den 11 maj 2009 på Scenen Pipersgatan 4 och får oerhört fin respons från både publik och press. Spelar hela 2009 och fortsätter på turné 2010. Föreställningen presenteras på landets olika utbudsdagar och spelar c:a 50 föreställningar. Den finns med vid Festival Normal i Umeå och Teatercentrums Tillgänglighetsfestival i Stockholm. Under våren 2011 fortsätter förställningen spela och gör b.la. Norrlandsturné. Robert Jelinek har skrivit en pjäs med mycket humor, ordlekeri och trevliga konstigheter. Uppsättningen landar lyckligt efter en lustfylld resa Maria Wärmes tolkning av Klara är varm och innerlig SvD, Lars Ring Praktisk teater med vänlig värme Många ämnen att diskutera med lågstadiebarnen efteråt. DN, Pia Huss Maria Wärme övertygar som troskyldigt barn och Tomas Åhnstrand växlar obehindrat i rollerna som steward och Tiger... barnen älskar Tiger när han blir "live..." Nummer.se, Ylva Lagercrantz "En föreställning full av sprudlande fantasi Även om historien i första hand är avsedd för de yngre responsen från den unga publiken gick inte att ta miste på kan den med stor behållning ses av vuxna." Fria Tidningen, Jens Wallén "Jelinek skapar teater med lätt och generös hand Expressen, Margareta Sörenson 7

1.5 SOS-Romer, Djésa-berättelsen om en flicka Är ett unikt samarbetsprojekt mellan Teater De Vill och Teater Kolibri i Ungern. Teater Kolibri är en statligt finansierad barn- och ungdomsteater i Budapest, Ungern som grundades 1992. Teatern har ett 30-tal pjäser på sin repertoar och 75 anställda. Samarbetet består framförallt av framtagandet av två pjäser. En för mellanstadiet i Sverige som sätts upp och finansieras av Teater De Vill och en för ungdomar i Ungern, finansierad av Teater Kolibri. Syftet är att med teater som medel arbeta med frågor kring rasism, främlingsfientlighet, fördomar, etnicitet och attityder. Vi vill presentera den romska kulturen och historien och på så vis skapa identifikation samt minska klyftorna till det som skrämmer och känns annorlunda. Vi vänder oss till barn och unga med förhoppningen att lägga grunden för vidsynthet, öppenhet och acceptans längre fram i åldrarna. Hösten 2009 åker dramatikerna/regissörerna Judit Benedek och Robert Jelinek till Budapest och lägger grunden för projektet tillsammans med Teater Kolibri. Resan finansieras med stöd av Konstnärsnämnden. Vid resan besöks även rombyn Szendrölád. Här träffade de romska barn, som ingår i ett landsomfattande program. Programmet syftar till att få familjer med romskt påbrå att förstå vikten av utbildning. Besöket blir lyckat och barnen är, i egenskap av referensgrupp, en viktig del av pjäsernas framtagande. I maj 2010 återvänder Judit och Robert till Budapest och Szendrölád för att presentera ett första utkast av pjäserna. Tillsammans med barnen diskuteras och improviseras nya idéer fram. Vid denna resa har gruppen utökats och projektets kärntrupp tar form; Rosario Ali Taikon och Veronika Portik, som dokumenterande fotografer från föreningen É Romani Glinda och Domino Kai, dramapedagog och skribent samt dokumentärfilmaren Edit Köszegi, som följde besöket med sin kamera. Den här gången med stöd av Kulturrådet. Ovan nämnda grupp träffade även föreningen Karavan som på liknande sätt som i Szendrölád arbetar i Budapest med att motivera barn att gå i skolan. Även här arbetade Judit och Robert med barnen som referenser till de framtida produktionerna. Pjäserna färdigställs under sommar/höst 2010 och resulterar i Judith Benedekts Djésaberättelsen om en flicka och Robert Jelineks En Europeisk historia, som handlar om en konflikt i en ungersk by med blandade romer och icke-romer. Under hösten 2010 besöker även representanter från Teater Kolibri Teater De Vill för fortsatt planering av projektet. Våren 2011 arbetar Teater De Vill, inför premiären, med ett antal referensgrupper från Södertälje. Till pjäsen tas, tillsammans med dramapedagogen Domino Kai, ett arbetsmaterial och en workshop fram. Arbetsmaterialet riktar sig till lärare och pedagoger och innehåller övningar, dilemman, fakta och metoder för för- och efterarbete. Workshops kommer att kunna beställas i anslutning till föreställningen. Båda baseras på Domino Kais arbete med barn kring rasism, etnicitet och attityder. Domino har bl.a. på uppdrag av Skolverket skrivit en rapport om sin metod att använda dramapedagogik som verktyg i arbetet mot diskriminering och visualisering av utanförskap. Föreställningen Djésa-berättelsen om en flicka har premiär våren 2011 på Scenen Pipersgatan 4 och vårturnén är fulltecknad med ca 50 föreställningar i framförallt Sthlm, Halland, Småland och Uppland. Hösten 2011 fortsätter turnen i övriga landet. Översvämning i Szendröláds romska bostadsområde våren 2010 Foto: Rosario Ali Taikon 8

1.6 Kulturakuten I samarbete med Arvsfonden och SLL Manus/Regi: Johan Bössman Skådespelare/Pedagoger: Tomas Åhnstrand, Andreas Rodenkirchen, Jonas Sjögren, Robert Jelinek, Catharina Gallon, Johan Bössman, Kaj Ahlgren. Under 2010 fortsätter Teater De Vill erbjuda timslånga gratislektioner i nedanstående ämnen. Syftet är att komma ut till förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, fritids, ungdomsgårdar, församlingar m.m. och erbjuda kultur. Vi vill skapa en plattform för fantasi och kreativitet och arbeta med skådespeleriets grunder. En skådespelare/pedagog från Teater De Vill åker under 4 månader vår/höst ut till klasser/grupper över hela landet och ger c:a 150 lektioner. Tack vare Arvsfonden, SLL Kulturnämndens "Hälsopedagogiska stöd till kulturverksamhet" erbjuds verksamheten helt kostnadsfritt. Projektet är en succé och har sedan starten 2009 gett ca 750 lektioner helt kostnadsfritt för arrangörerna. BARN (Förskoleklass - Åk 3 och Åk 4-6) Skoj, kul och lugn En lektion som lägger tyngden på olika teaterlekar och improvisationer för den yngre målgruppen. Här får barnen möjlighet att prova på enkla teaterövningar för röst och kropp. Lektionen är fartfylld, rolig, svängig, aktiverar gruppen och avslutas med ett avslappningspass. Prova på teater Vi lär ut grunderna i teater och skådespeleri. Många av övningarna syftar till att utveckla gruppgemenskap och samarbetsförmågan. Det handlar om att se och höra varandra, förstå skillnaden mellan bekräftelse och blockering och förstå vikten av att vara en del av en helhet. UNGDOM (Högstadiet - Gymnasiet) Skoj, kul och lugn Ibland behöver man få göra något annat än att prestera. Att bara ha roligt och skratta som en galning. Få prova något som gör att man laddar batterierna. En lektion som lägger tyngden på olika teaterövningar, improvisationer och lekar med pedagogiska inslag. Denna lektion är fartfylld, rolig, svängig, aktiverar gruppen och avslutas med ett avslappningspass. Prova på teater Vi lär ut grunderna i teater och skådespeleri. Många av övningarna syftar till att utveckla gruppgemenskap och samarbetsförmågan. Det handlar om att se och höra varandra, förstå skillnaden mellan bekräftelse och blockering och förstå vikten av att vara en del av en helhet. Vad tycker jag? Med hjälp av olika värderingsövningar och forumteater kan Kulturakuten guida och hitta problemlösningar. Frågor som mobbning, fördomar, kärlek, vänskap, könsroller m.m. kan tas upp. Fungerar som en bra uppföljning om ungdomsgruppen sett pjäsen "Vapenhuset". Vi har även möjlighet att skräddarsy lektioner utifrån gruppens önskemål. 9

1.7 Arbete för tillgänglighet År 2010 är enligt den handikappolitiska planen Från patient till medborgare året då Sveriges samtliga kommunala, landstings och statliga verksamheter ska vara tillgängliga för alla. Då Teater De Vill 2003 startade sitt arbete med tillgänglighet och kurser i skådespeleri för personer med funktionsnedsättningar låg denna målsättning i en fjärran horisont. Målsättningen kom dock att får stor betydelse då Teater De Vill från 2006 intensifierade sitt arbete på temat. Utifrån ett nära sammarbete med en rad handikapporganisationer (framförallt NHR och STIL) har gruppen varit en viktig röst i debatten och bidragit med att utveckla den handikapppolitiska planen. Första steget var att vidga begreppet tillgänglighet till att omfatta det dubbla tillgänglighetsbegreppet och att teaterns anpassningar inte ska begränsas till publikplatser. Teater De Vill tog fram föreställningen Precis som alla andra och seminariet Ett otillgänligt samhälle=ett handikappat samhälle. En professionell föreställning på temat med en integrerad ensemble bestående av skådespelare med och utan funktionsnedsättningar. Vi rönte stor uppmärksamhet i media och blev en viktig inlaga i debatten. Vi medverkade i diverse sammanhang, gav seminarier och tog nästa steg. En turnerande föreställning med seminarium När solen går i moln med integrerad ensemble. Föreställningen gjorde stor succé och spelade över 300 gånger över hela landet. Till föreställningen gav vi seminarium som framförallt handlade om att leva med funktionsnedsättning och ifrågasatte normalitetsbegreppet. I takt med att Teater De Vill etablerade sitt tillgänglighetsarbete väktes intresse från en rad andra teatrar, myndigheter, kommuner, studieförbund, organisationer, m.fl. Gruppen kontaktades för samarbete, rådgivning, tips om tillvägagångssätt och anpassningar m.m. Så var det dags för det tredje steget som handlade om att skådespelarna med funktionsnedsättningar inte var med i pjäserna som representanter för sina handikapp. Att göra pjäser där rullstolen stod okommenterad. Vi tog fram Klara och Tiger och En lek i kärlek. På teatern ska allting vara möjligt. En farbror kan spela en liten pojke. En kvinna kan spela en man. En kort kan spela lång. Hamlet kan sitta i rullstol. Tredje steget vilar på följande: Om personer med funktionsnedsättningar ska integreras och bli en naturlig del i samhället måste de synliggöras och släppas in i det offentliga rummet. Det handlar om att skapa positiva förebilder och exponera det som skrämmer och känns annorlunda. Det handlar inte om att låta en marginaliserad grupp komma till tals utan snarare om att berika teatern med erfarenheter och nya uttrycksformer. Så kan klyftorna och segregationen i det otillgängliga samhället minska. På uppdrag av Teatercentrum tog Johan Bössman fram ett policydokument om tillgänglighet för Teatercentrums medlemmar och medlemsgrupper. Dokumentet utgår ifrån det dubbla tillgänglighetsbegreppet och innehåller arkitektoniska anpassningsplaner, råd för att komma tillrätta med den sociala tillgängligheten, begreppsförklaringar, redogörelser för lagar och regler kring tillgänglighet, diagnoser och handfasta råd för de fria teatergrupperna i landet. Dokumentet publiceras på Teatercentrums hemsida och medför representation i en rad sammanhang. Teater De Vill tar också fram seminariet Är teater handikappad? som första gången ges vid Teaterbiennalen i Borås och alltsedan dess flitigt använts vid kurser, utbildningar, festivaler, mm. Då Teater De Vills tillgänglighetsarbete framförallt handlar om den sociala tillgängligheten och att förändra attityder är perspektivet med integrerade ensembler centralt. Eftersom det finns ganska få skådespelare med funktionsnedsättningar har Teater De Vill valt att skapa ett eget utbildningssystem som består av tre delar: 10

1. Kurser i skådespeleri över hela landet. 2. Anställa autodidakter och låta dem tillgodogöra sig utbildning via yrkesutövning. 3. Skapa en utbildning på högskolenivå projektet Från ax till limpa. Gruppen ger i samarbete med NHR och ABF prova-på-dagar i teater på olika orter i Sverige. Kurserna vänder sig till ungdomar/vuxna med funktionsnedsättningar. Prova-på-dagarna leds av Johan Bössman och Jonas Franksson och består av en grundkurs i skådespeleri samt information om Teater De Vills tillgänglighetsarbete. Syftet är att entusiasmera och inspirera personer med funktionsnedsättningar att prova på teater. De flesta teaterutövare har börjat i tidig ålder med teaterkurser, cirklar, eftergymnasiala utbildningar m.m. Därefter har de gått vidare till högre utbildning på teaterhögskola eller liknande. Vi tror att just avsaknaden av den traditionen är ett av skälen till att det finns få utövare med funktionsnedsättningar. Om tillgängligheten ökar på nybörjarnivå kommer det få effekter på sikt. Prova-på-dagar har getts i Umeå, Kristianstad, Jönköping, Stockholm, Örebro, Malmö, Hässleholm och flera andra orter. Bakslag i arbetet med tillgänglighet Under 2009 och första delen av 2010 arbetar Teater De Vill intensivt med planeringen av ett nytt 3-årigt projekt. Från ax till limpa ; en professionell skådespelarutbildning för personer med funktionsnedsättningar. Projektet är tänkt att ske i samarbete med Teaterhögskolan/Dramatiska Institutet, Stil och NHR. Tre skådespelare med rörelsenedsättningar ska under 3 år utbildas och arbeta med teaterns alla delar (skådespeleri, manusframtagande, regi, produktion m.m.). Första året ska Teater De Vill ge kurser och praktikblock. Andra året ska eleverna genomgå Teaterhögskolans/Dramatiska institutets kompleteringsutbildning. Tredje året är ett produktionsår med pjäsredovisning. Hela projektet formuleras i minsta detalj, schemaläggning, ansvarsfördelning möten, planering och en rad ansökningar. Planerad huvudfinansiär är arvsfonden och i nära sammarbete med handläggare kompletteras och trimmas den slutliga ansökan inför beslut i maj 2010. Många håller andan, pustar ut och inväntar besked Avslag! Arvsfondsdelegationen väljer att avslå ansökan utifrån följande: Arvsfonden vill inte bekosta tre personers högskoleutbildning med skattepengar. Teaterhögskolan och Dramatiska Institutet borde redan ha en plan för rekrytering av funktionsnedsatta på skolan. Arvsfonden ska inte finansiera en högskolas utbildning. Avslaget innebär inte att Teater De Vills tillgänglighetsarbete upphör. Däremot tvingas Teater De Vill lägga om kursen och revidera sitt handlingsprogram. Ytterligare en försvårande omständighet är att Statens kulturråd beslutar skära ner stödet för tillgänglighet inför beslutet att avskaffa detsamma 2011. Effekten blir att Teater De Vill får mindre en 1/3 av tidigare stöd till verksamheten. Filmskådespelare utbildning för personer med funktionsnedsättningar Av projektet från Ax till limpa blev inte en treårig högskoleutbildning. Däremot genomförs viktiga delar av projektet. Efter omprövning av KUR:s tillgänglighetsstöd styrdes 100 000:- om till att framförallt riktas till arbetet med Amfetamin & sportdryck och filmskådespelarutbildning för tre skådespelare med funktionsnedsättningar. Utbildningen inleds våren 2010 med readings i samband med manusskrivande av pjäsen. Föreställningen repeteras under hösten och i oktober-november spelas alla filmscener in. Före och parallellt med inspelningarna ges utbildning i filmskådespeleri. Skådespelarna övas i att finna naturligt uttryck framför kamera, gestaltningsteknik, riktningar, mm. En professionell filmregissör leder, vid sidan av pjäsens regissör, undervisningen. I repetionsarbetet med filmscenerna som ska ingå i pjäsen fokuseras arbetet på karaktär, situation och gestaltning. Filmblocket innehåller även teoretiska pass där skådespelarna får insyn i kamerateknik, klippning och praktisk inspelningsteknik. Föreställningen har premiär på Scenen Pipersgatan 4 den 1 december och spelar c:a 20 föreställningar före juluppehållet. Mottagandet är översvallande. 11

Skådespelarna med funktionsnedsättningar har bärande roller i filmscenerna som håller hög konstnärlig kvalitet, humor och smärta. Utöver filmblocket medverkar även skådespelarna i två pjäser och arbetar/utbildas som regiassistent, producentassistent, föreläsare, mm. På nästa sida följer en sammanfattning av Teater De Vills insatser för tillgänglighet 2010. Under 2010 genomförs, ekonomiska bakslag till trots, följande insatser för tillgänglighet: Tre föreställningar för barn och ungdomar med integrerade ensembler bestående av skådespelare med och utan funktionsnedsättningar på turné i hela landet. Kurser i skådespeleri för personer med funktionsnedsättningar på olika orter i Sverige. Kristanstad, Stockholm, Umeå m fl orter. Fortsatt samarbete med NHR bestående av regelbundna träffar, samproduktioner, kurser, seminarier, m.m. Seminariet Är teatern handikappad? med J. Bössman och J. Franksson som togs fram och gavs på Biennalen 2009. ges under 2010 i Stockholm (Teatercentrum), Umeå (Festival normal), Kristanstad (NHR), Örebro (Kommun). Möte med andra teatrar. Teater De Vill träffar ett antal frigrupper i landet och delar med sig av erfarenheterna kring tillgänglighetsarbetet (Ögonblicksteatern, m.fl.). Teaterfestival på temat tillgänglighet. Arbetar aktivt med Teatercentrum för att skapa en teaterfestival på temat tillgänglighet. Festivalen har en blandad repertoar av teater, seminarier och workshops. Teater De Vill medverkar även i festivalen med seminarium och föreställningarna En lektion i kärlek, Klara och Tiger på äventyr och Amfetamin & sportdryck. Teaterfestival Normal i Umeå: Teater De Vill finns representerad med föreställningarna En lektion i kärlek, Klara och Tiger på äventyr och seminarium. Utbildning i filmskådespeleri för skådespelare med funktionsnedsättningar. Projektet består av grundträning och praktik i föreställningen Amfetamin & Sportdrycks filmade sekvenser. Färdigställer projektet Ax till limpa för att efter avslag utvärdera, planera om och revidera detsamma vilket innefattar rad möten, skrivelser, mm. 1.8 Scenen Pipersgatan 4 Teater De Vill driver Scenen Pipersgatan 4 sedan år 2000, då lokalen invigdes med pompa och ståt. Från 2004 delar vi scenen med Teater Barbara. Formellt är Teater De Vill hyresgäst med det tecknade kontraktet, men hyra, lokalansvar, scenmästare och diverse driftskostnader delas på hälften. De båda grupperna samarbetar även kring vissa evenemang och har regelbundna planeringsmöten. Scenen Pipersgatan 4 är en blomstrande teaterscen med en mängd konstnärliga uttryck. Här ges egna premiärer och föreställningar, repetitioner, gästspel, kurser, seminarier, kabaréer, readings, konserter m.m. Från scenen tar gruppens verksamhet avstamp för landsomfattande turnéer. I takt med att gruppen växt har turnéverksamheten utvecklats och gjort Teater De Vill till en väl etablerad fri teatergrupp, som flitigt anlitas av arrangörer i hela landet. 12

Teater De Vills linjeverksamhet innefattar administration, logistik, lokalskötsel, uthyrningar, turnéläggning, försäljning, marknadsföring, ekonomi, arbetsledning och arbetsgivaransvar, löneadministrering m.m. 1.8 Gästspel/Samarbete med andra grupper Utöver samarbetet med Teater Barbara, som framförallt vänder sig till barn och ungdomar, huserar ett tiotal samarbetsprojekt och gästspel på Scenen Pipersgatan 4 under 2010. Scenen används som avstamp för turnerande föreställningar och som gästscen för teatergrupper från andra delar av landet. Vår strävan efter konstnärlig mångfald och varierande målgrupper kan summeras i en spännande repertoar med hög kvalitet. Under 2010 gästspelar ett tjugotal grupper på scenen med bl.a. teater- och operaföreställningar, dans, konserter, seminarier, kurser, readings, filmprojekt m.m. 1.9 Readings Teater De Vill har kontinuerliga readings av nya pjäser inför publik. Under 2010 har vi framför allt läsningar av våra egna föreställningar, som ska sättas upp, med referensgrupper. Vid läsningarna medverkar pjäsförfattarna, regissören, producenten och skådespelarna i efterföljande diskussion med referensgruppen. Vi genomför också olika övningar utifrån pjäsens tema. Arbetet ligger till grund för ytterligare bearbetning av manus. 2. Teater De Vills organisation Teater De Vill är en ideell förening. I valet av ledamöter tas särskild hänsyn till ålder, kön och yrkeskategori. Styrelsen består av: Johan Bössman (Skådespelare, Dramatiker, Regissör, Dramapedagog) Robert Jelinek (Skådespelare, Dramatiker, Regissör) Maria Björkman (Producent) Anna Ståhl (Dansare, Danslärare, koreograf) Gustave Gaudras (Ekonom, Marknadsförare) Styrelsen tar alla konstnärliga, ekonomiska och administrativa beslut i linjeorganisationen. Styrelsen träffas ett par gånger per år och uppdrar åt ledningsgruppen att leda och driva verksamheten. Ledningsgruppen består av två konstnärliga ledare. Johan Bössman och Robert Jelinek har under de senaste åren stått för både manus och regi till Teater De Vills produktioner. Som team har de sju produktioner, där de skrivit tillsammans och/eller regisserat varandras manus. Utöver det har båda skrivit och regisserat en rad av gruppens pjäser på egen hand. De har rönt stor uppmärksamhet i media och är en starkt efterfrågad duo i teatersverige. I projektorganisationen finns, utöver de konstnärliga ledarna, under 2010 en heltidsanställd producent och två deltidsanställda producentassistenter och försäljare. Producenterna arbetar med linjeverksamheten och alla löpande projekt (Amfetamin&sportdryck, En lektion i kärlek, Klara och Tiger på äventyr, Vapenhuset, Kulturakuten, Prova-på-dagar i teater, seminarieverksamhet, m.m.). 13

Teater De Vill projektanställer personal utifrån varje projekts specifika krav. Det gäller skådespelare, regissör, koreograf, scenograf, kostymör, maskör, ljus- & ljuddesigner, musiker, tekniker etc. Under 2010 är ett 30-tal personer anställda i någon form. Föreningen planerar långsiktigt och har fastställt en treårig aktivitetsplan för att utveckla, förbättra och effektivisera verksamheten. Teater De Vills målsättning för 2010 är att: Spela pjäser för barn och ungdomar både på turné och fast scen. Under 2010 ta fram två nyskrivna ungdomspjäserpjäser med integrerade ensembler. Under 2010 turnera med ytterligare två redan framtagna pjäser. I anslutning till föreställningar leda eftersnack eller seminarium utifrån pjäsens tema. Ge metodlektioner och arbeta med enkätundersökning på c:a 200 skolor. (Vapenhuset) Ha kursverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. (Kulturakuten) Medverka vid landets olika utbudsdagar och visa upp gruppens pjäser. Etablera nya kontakter i teater Sverige med hjälp av turné och gästspel. Öka teaterns tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, för såväl publik som utövare. Ha kontinuerliga kultursamtal med skolor, lärare, fritidsgårdspersonal m fl. Detta ska vara en uppsökande verksamhet. Målet är att ha en öppen dialog om kulturen och dess betydelse. Belysa frågor och sprida information kring funktionsnedsättningar och tillgänglighet. Fortsätta arbetet med att söka upp och spela för nya teaterovana målgrupper. Fortsätta fördjupa arbetet med workshops, kurser, skrivarverkstäder, seminarium m.m. 3. Teater De Vills verksamhetsmål Teater De Vill har som verksamhetsmål att: Producera teater med hög kvalitet och igenkännande för den publik som ser föreställningen. Låta produktioner vara kontroversiella till innehåll och form. Turnera med egenproducerade uppsättningar för barn och ungdomar. Arbeta med barn- och ungdomsgrupper i pjäser, skrivarverkstäder, workshops och referensgrupper. Göra teatern tillgänglig för personer med och utan funktionsnedsättningar. Utövare såväl som publik. Belysa frågor och sprida information kring kultur, funktionshinder och tillgänglighet. Erbjuda skräddarsydda workshops, kurser, seminarier etc. Ha kontinuerliga läsningar av nyskriven dramatik för att erbjuda nytänkande föreställningar. Erbjuda en scen för andra grupper, musiker, konstnärer, dansare m fl. Vara en arbetsplats för nya skådespelare, dramatiker och regissörer. 14