Föreläsning 5 Att bygga atomen del II



Relevanta dokument
Mendelevs periodiska system

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori Comptonspridning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Lecture 6 Atomer och Material

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

8. Atomfysik - flerelektronatomer

Atomer, ledare och halvledare. Kapitel 40-41

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

KE02: Kemins mikrovärld

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Föreläsning 1. Elektronen som partikel (kap 2)

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):

Extrauppgifter som kompletterar uppgifterna i Foot:

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Atomen och periodiska systemet

Alla svar till de extra uppgifterna

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Väteatomen. Matti Hotokka

Materiens Struktur. Lösningar

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Föreläsning 6. Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan. Fk3002 Kvantfysikens grunder 1

Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?

Sönderfallsserier N α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Atomer, molekyler och joner

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Svar och anvisningar

Röntgenstrålning och Atomkärnans struktur

Det mesta är blandningar

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

9. Molekyl- och fasta tillståndets fysik

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Fotoelektriska effekten

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.

Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA

Prov Fysik B Lösningsförslag

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

WALLENBERGS FYSIKPRIS

1.5 Våg partikeldualism

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

Iett experiment används en vätelampa (som producerar ett

Svar och anvisningar

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider

Frielektron fermigas i en kristall. L z. L y L x. h 2 2m FRIELEKTRONMODELLEN

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Janne Rydberg och hans formel

Grundläggande Kemi 1

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm

Miljöfysik. Föreläsning 6. Solel Solcellsanläggningar Halvledare En pn-övergång I-U karakteristik för solceller

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Transkript:

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor

Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik energi E n En elektron i ett subskal har ett kvanttal l som kontrollerar elektronens banrörelsemängdsmoment. L l( l+) h- För ett värde av L finns det l+ möjliga tillstånden för en elektron att befinna sig i. Elektroner har spinnrörelsemängdsmoment (spinn). Det finns två möjliga spinntillstånden för en elektron. S s( s+) h- Vi kan nu börja att förstå det periodiska systemet!

Röntgenlinjer Accelerera och skjut högenergielektroner (30-50keV) mot en tung metallmåltavla. Ett röntgenmönster produceras. () Man ser kontinuerlig strålning om våglängden är större än λ 0. λ 0 är oberoende av typen av metallen. () Toppar och linjespectra observeras också. Dem beror på typen av metallen.

() I närheten av en atom kan elektroner förlora energi genom bremsstrahlung (bromsstrålning). Fotoner emitteras i en kontinuerlig fördelning. target atom e - Fotonens energi kan aldrig överträffa elektrons energi. E den minimala Elektronen s V Man får den maximala λ 0 hf Spänning hc ev energi (5.) våglängden λ. ev γ för att accelerera ljustfrekvensen på 0 elektronen.

Animation av elektroner som emitterar röntgen genom bremsstrahlung http://www.launc.tased.edu.au/online/sciences/physics/xrays.html

Linjespectra från röntgen () Elektronen med hög energi växelverkar med en atomisk elektron och frigör den. En elektron från ett högre skal faller ned för att fylla hålet -en foton emitteras. n4 (N-skal) K linjer för övergångar till n L linjer för övergångar till n L α M linjer for övergångar till n3 N linjer för övergångar till n4 K α K β K γ L β n3 M-skal) n (L-skal) n (K-skal) Genom att studera linjespektra kan man identifiera atomen!

Moseleys Lag Moseley observerade att linjer flyttar sig på ett systematatiskt sätt om typen av metallen förändras. We have proof that there is a fundamental quantity which changes by regular steps as we pass from one element to the next. This quantity must be the charge on the nucleus Moseleys Lag a f Kα a( Z konstant ) (5.) f 0 9 Hz 3.0.0.0 K α övergång Fe Ti + + + + Co K + + Cr Al 5 0 5 0 5 30 35 40 Atomisk nummer Z

Fråga 30-keV elektroner skjuts mot en metall. Bestäm den minimala våglängden av röntgenstrålningen som produceras? Den minimala den maximala E E E λ max min 30 0 hc min våglängden λ elektron energi hc E 3 energin av fotoner.60 0 30keV 9 min 34 6.63 0 3 0 5 4.8 0 svarar mot 4.8 0 8 E max 5 J 4.4 0 m

Moseleys linje går inte genom origo! Varför? Tänk på en elektron i K skalet (n). Röntgenfotonen slår ut elektronen. Elektronen från den närmaste tillståndet flyttar för att fylla hålet. hål kärna e - Elektronen som ska fylla hålet i K-skalet ser en effektiv kärnladdning (Z-)e. Den kvarvarande K-skalelektronen avskärmar kärnans laddning.

Paulis princip Electrontillstånden i alla atomer klassiferas med kvanttalen n, l,m l, m s Varför faller inte elektronerna till grundstillåndet? Paulis Princip Två elektroner kan inte ha samma värden på kvanttalen n, l,m l, m s

3 Skal and subskal Elektroner fyller skal (n) och subskal (l). För varje l finns det l+ värden av m l Eftersom m s / eller / kan varje subskal ha (l+ ) elektroner. n 3 3 l 0 0 0 m l 0 0 0, ± 0 0, ± 0, ±, ± m s ± ± ± ± ± ± skal K L L M M M subskal s s p 3s 3p 3d Antalet i subskal 6 6 0 8 8

Animation av elektroner i skal http://www.colorado.edu/physics/000/applets/a.html

Att fylla skal s s p För ett värde av n ökar energin av tillståndet med ökande värden av l. T.ex.: energin av 4s < energin av 4l < energin av 4d 3s 3p 3d Emellertid kan ett nytt skal börjar fyllas innan det förra skalet är uppfylld. 4s 4p 4d 4f T.ex.: 4s-tillståndet har en lägre energi än 3d-tillståndet. 4s fyllas innan 3d. 5s 5p 5d 5f 5g 6s 6p 6d Bilden (vänster) visar hur skalen fyllas. 7s

Det periodiska systemet (skal) Man fyller med,8,8,8 elektrontillstånden Halogens period Noble gases Alkali Metals

Det periodiska systemet (grundämnen)

Ett interaktivt periodiskt system http://www.beta-theta.com/chemistry/period.html

Hur beskriver man en elektron konfiguration i en atom? Skriv den uppfyllda skalet nb c nprincipal quantum number bsubskal s,p,d,f cantalet elektroner i en subskal Vad är elektronkonfiguration av grundämnet niob (nb)? s s p 6 3s 3p 6 4s 3d 0 4p 6 5s 4d 3 Vad är elektronkonfiguration av grundämnet nickel (8)? s s p 6 3s 3p 6 4s 3d 8

Kemi på sidor En bild av skal och subskal kan förklara varför egenskaper av grundämnen kemi!! () Ädelgaserna (He, Ar,..) p-skal är uppfyllda stabila () Alkalimetallerna (Li,Na,K..) dem har en elektron i ett s-skal mycket reaktiva (3) Halogenerna (F, Cl, Br ) dem saknar en elektron i ett p-skal. En halogen kan ta en elektron från en alkalimetall för att bilda en förening t.ex. NaCl.

Jonisationsenergier är stora för ädelgaserna. Emellertid har alkalimetallarna låga jonisationsenergier Alkalimetaller har stora atomradier. Om kärnladdning ökar så dras elektronerna närmare till kärnan. Ädelgaser har små atomradier. Elektronerna besätter nya skal med större radier. Atomic radien ( pm )