Handläggare Peter Arbinge Tel +46105051442 Mobil +46725626467 peter.arbinge@afconsult.com PM01 1 (6) Datum 2012-12-18 Green Extreme Claes Lund Östra Larmgatan 13 411 07 Göteborg Uppdragsnr 577269 Gustavstorp vindkraftpark Utredning lågfrekvent ljud Paul Appelqvist Uppdragsansvarig Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark 1 Bakgrund Green Extreme har av Miljöförbundet Blekinge Väst ålagts att komplettera anmälan om uppförande och drift av två vindkraftverk på fastigheten Gustavstorp 3:22 med en beräkning av lågfrekvent (C-vägt) ljud från anläggning vid berörda bostads- och fritidshus. ÅF Ljud & vibrationer har uppdragits att utföra en sådan utredning av bolaget vilken redovisas i detta PM. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft Infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraft väcker ofta oro hos boende kring planerade och befintliga vindkraftparker. Infraljud brukar definieras som ljud mellan frekvenserna 1 och 20 Hz och lågfrekvent ljud som ljud mellan frekvenserna 20 och 200 Hz. Naturvårdsverket har låtit göra en kunskapssammanställning gällande infraljud och lågfrekventljud från vindkraftanläggningar [1], studien är sammanställd av några av Sveriges främsta forskare inom akustik och miljömedicin och finns i en reviderad slutversion daterad 2011-11-28. När det gäller infraljud säger denna rapport följande: Infraljud (1 20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. Utifrån dagens kunskapsläge finns det således ingen forskning som tyder på att infraljud är ett problem kring vindkraftparker. När det gäller lågfrekvent ljud så finns det enligt rapporten inget som särskiljer ljud från vindkraft från andra ljudkällor i samhället. I Naturvårdsverkets rapport står: Lågfrekvent ljud (20 200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001
PM01 2012-12-18 2 (6) ljudnivå. Med allt större vindkraftverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka något. Förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dba, och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Enligt den forskning som finns tillgänglig idag kring lågfrekvent ljud föreligger således ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller framtiden. Detta förutsatt att de föreskrivna riktvärdena efterföljs. 3 Metodbeskrivning Det finns i dagsläget inget specifikt riktvärde gällande lågfrekvent ljud och vindkraft. I Naturvårdsverkets rekommendationer, vilka anges här [2], sägs att: Vi anser därför att man vid de större verken bör beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett sätt att ganska enkelt bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A- vägt (se under Mer information) och C-vägt ljud. Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 db. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. En bra utgångspunkt är därvid att undersöka skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud. Detta kan i beräkningsmodellen Nord2000 utföras med beräkningar utgående från vindkraftverkets källjud i 1/3- oktavband, även kallat tersband. Om skillnaden mellan det A-vägda och C-vägda ljudet är större än 20 db eller om skillnaden är nära 20 db och den ekvivalenta ljudnivån är kring riktvärdet 40 dba bör en vidare undersökning utföras. I de fall vindkraftparken ej är uppförd bör detta göras genom beräkningar. I Sverige har Socialstyrelsen, i SOSFS 2005:6, angett riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus [3], inget riktvärde finns i dagsläget utomhus. Riktvärdena anges som ljudnivån per tersband mellan frekvenserna 31,5 och 200 Hz, se Tabell 1. I en rapport som Naturvårdsverket låtit sammanställa [1] sägs att det är dessa riktvärden som bör ligga till grund för om en vindkraftpark klarar det lågfrekventa ljudet vid bostäder eller ej. Bedömningen i detta PM görs utifrån dessa riktvärden. Vid konferensen Wind Turbine Noise i Rom 2011 var det några föredragshållare som förordade dbc minus dba som indikator på förekomst av lågfrekvent ljud. Nestorn inom området infraljud och lågfrekvent ljud, Geoff Leventhall, menade att det är inte är en bra indikator för bredbandigt lågfrekvent ljud. Det fungerar för tonalt ljud. Han menar att skillnaden utomhus alltid är större än 20 db. Tabell 1. Riktvärden för lågfrekvent ljud enligt SOSFS 2005:6 Frekvens (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31,5 56 40 49 50 43 63 41,5 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32
PM01 2012-12-18 3 (6) Ljudnivån inomhus beräknas i tersband genom antagandet av en fasaddämpning enligt Tabell 2. Dessa värden är från en artikel om ljudisolering i bostäder vid låga frekvenser enligt Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 av Hoffmeyer och Jakobsen [4]. De motsvarar ljudnivån i fritt fält ute minus ljudnivån inne som förväntas överskridas av 80-90% av typiska danska bostäder. Fasaddämpningen är uppmätt på hus i Danmark och normalt har bostadshus i Sverige fasader med bättre isolering som dämpar ljudet bättre. Tabell 2. Antagen fasaddämpning utifrån Hoffmeyer o Jakobsen[4]. Frekvens (Hz) Fasaddämpning dl i db 31,5 6,7 40 7,6 50 10,3 63 14,2 80 17,5 100 18,4 125 17,5 160 18,6 200 22,4 Mätningarna som ligger till grund för Hoffmeyer och Jakobsens artikel har kritiseras för att ge för hög fasaddämpning, se Møller et al. i referens [5]. 4 Resultat Ljudutbredningsberäkningarna är gjorda med den nordiska beräkningsmodellen Nord2000, Delta, av 1719/01, 2002 med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Beräkningsresultatet och beräkningsförutsättningarna redovisas i dokument [6] och [7]. Programvara som använts är SoundPLAN 7.1. Totalt ingår 2 st vindkraftverk av modell Sinovel SL3000/113 med navhöjd 90 m i beräkningarna. Indata för ljudeffekt och frekvensspektrum till beräkningar gällande Sinovel SL3000/113 är enligt dokument Acoustic Emissions Measurement For Sinovel SL3000/113 Wind Turbine, rapportnummer WEL-11-091. Beräkning av A-vägda och C-vägda ljudnivåer för samtliga ljudkänsliga punkter redovisas i [6] och visar att skillnaden är mindre än 20 db för alla punkter. För de fem ljudkänsliga punkter som har högst A-vägd ekvivalent ljudnivå görs dock en detaljerad analys av det lågfrekventa ljudet. Detta då skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ljudnivå är nära 20 db och den A-vägda ekvivalenta ljudnivån 38-40 dba i dessa punkterna. Skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer för dessa fem punkter ges i tabell 3. De fem utvalda punkterna redovisas i Figur 1.
PM01 2012-12-18 4 (6) Figur 1. Utvalda ljudkänsliga punkter med högst ekvivalent A-vägd ljudnivå Tabell 3. Skillnad mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer. Ekvivalent ljudnivå i dbc Ekvivalent ljudnivå i dba Ekvivalent ljudnivå i dbc-dba A 57 40 17 B 56 38 18 K 54 38 16 N 57 40 17 M 55 38 17 Av Tabell 3 framgår att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ekvivalent ljudnivå utomhus ej är större än 20 db i de fem utvalda ljudkänsliga punkterna. För de fem utvalda ljudkänsliga punkterna görs därefter en detaljerad frekvensanalys av ljudnivån i tersband inomhus, Tabell 4, genom antagandet av en fasaddämpning enligt Tabell 2. Tabell 4. Beräknad ljudnivå i tersband inomhus i db. Ovägt. 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz A 45,8 43,9 38,4 26,5 26,7 25,6 24,3 19,2 13,2 B 44,8 41,7 35,5 25,7 25,3 24,2 21,8 19,7 11,5 K 43,3 40,6 34,7 23,9 23,0 20,8 18,8 12,9 9,1 N 46,1 41,4 37,8 27,1 26,2 25,2 23,9 20,9 13,0 M 43,4 41,9 35,7 25,4 24,4 23,3 21,7 18,6 12,3 Resultatet av den detaljerade frekvensanalysen ges i Tabell 5, där skillnaden mellan Socialstyrelsens riktvärden och beräknad ljudnivå anges. Ett negativt värde innebär att riktvärdena innehålls vilket markeras med grönt i tabellen.
Ljudtrycksnivå, [db, re 20 µpa] PM01 2012-12-18 5 (6) Punkter som ej klarar riktvärdena markeras med rött. Det finns inga sådana punkter. I Figur 2 visas även ett diagram med beräknad ljudnivå inomhus och Socialstyrelsens riktvärde. Tabell 5. Skillnad mellan riktvärdena i SOSFS 2005:6 och beräknade ovägda ekvivalenta ljudnivåer db. 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz A -10,2-5,1-4,6-15,0-13,3-12,4-11,7-14,8-18,8 B -11,2-7,3-7,5-15,8-14,7-13,8-14,2-14,3-20,5 K -12,7-8,4-8,3-17,6-17,0-17,2-17,2-21,1-22,9 N -9,9-7,6-5,2-14,4-13,8-12,8-12,1-13,1-19,0 M -12,6-7,1-7,3-16,1-15,6-14,7-14,3-15,4-19,7 Notera att det finns en viss beräkningsmarginal genom att beräkning skett för fallet att det blåser medvind från alla verk mot respektive bostad och att fasadisolering med låg ljuddämpning antagits. Vindkraftverk av en annan typ kan ha ett annat spektrum i lågfrekvensområdet, det kan vara lägre eller högre. Frekvensspektrum kan även skilja mellan olika exemplar av samma verktyp. För att få ett noggrannare resultat kan även ljudisoleringen på berörda fastigheter uppmätas och ansättas i beräkningarna. 60,0 Lågfrekvent ljudnivå inomhus i ljudkänsliga punkter 50,0 40,0 30,0 20,0 SOSFS2005:6 A N M B K 10,0 0,0 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz Tersband [Hz] Figur 2. Jämförelse mellan beräknad ovägd ekvivalent ljudnivå i beräkningspunkterna och riktvärdena i SOSFS 2005:6. 5 Slutsatser Utifrån utförda beräkningar konstateras att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ljudnivå ej är större än 20 db för någon ljudkänslig punkt. Då den A-vägda ekvivalenta ljudnivån är nära
PM01 2012-12-18 6 (6) riktvärdet 40 dba görs dock en mer detaljerad frekvensanalys av ljudnivåerna inomhus, genom en antagen fasaddämpning, i de fem punkter som har högst ekvivalent A-vägd ljudnivå utomhus. Vid jämförelse mot riktvärdena i SOSFS 2005:6 konstateras att dessa riktvärden innehålls för alla frekvenser för de fem ljudkänsliga punkterna. [1] Nilsson M E, Bluhm G, Eriksson G & Bolin K, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Slutrapport till Naturvårdsverket, 2011-11-28 [2] http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-medmiljopaverkan/buller/vindkraft/lagfrekventa-ljud/, 2011-06-27 [3] SOSFS 2005:6 [M] Allmäna råd - Buller inomhus [4] Hoffmeyer och Jakobsen, Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 [5] Pedersen, S, o,a, Comments to the article "Sound insulation of dwellings at low frequencies", u,o, : Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 30, no 3, 2011, [6] 577269 Ljudimmissionsberäkning Gustavstorp vindkraftpark, Karlshamn 121218 [7] 577269 Lågfrekvensberäkning Gustavstorp vindkraftpark, Karlshamn 121218 ÅF-Infrastructure AB/Ljud och Vibrationer Stockholm Granskad av Peter Arbinge Paul Appelqvist