Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella kulturområdet berörs. Även skola, förskola, omsorg, fritidsverksamhet, föreningsliv, boendemiljö, stadsplanering påverkar och påverkas av barn och ungdomskulturen. Samtliga kommunala nämnder bör därför beakta barn och ungdomskulturen i sin planering. I arbetet med kommunens vision får barns och ungas kultur en given plats. Denna kulturplan beskriver kommunens ambitioner och viljeinriktning att stärka barns och ungas kulturliv. Utgångspunkter för planen är bl a tidigare kulturpedagogiskt program för barn och ungdomsverksamheten och kultur och turismnämndens beslut att prioritera verksamhet för och stöd till barn och unga. Vad är kultur? Definitionen av kultur, enligt Svenska Akademins ordlista, SAOL, är mycket bred: Mänsklig verksamhet inom ett visst område och en viss tid; vetenskap, litteratur och konst; systematisk odling av t ex växter. I denna plan har vi valt att avgränsa kulturbegreppet till de konstnärliga och estetiska uttrycksformerna teater, musik, dans, litteratur, film, bildkonst, hantverk och media samt ungdomars livsstil och mötesplatser, såväl digitala som fysiska, dvs. den kultur som barn och unga själva uppfattar som relevant. Kultur är livsnödvändigt! Till grund för Katrineholms kommuns kulturplan för barn och unga ligger följande dokument: FN:s konvention om barnets rättigheter, EU:s nyckelkompetenser, UNESCOS folk och skolbiblioteksmanifest, UNESCOS Road Map for Arts Education, bibliotekslagen, de tre läroplanerna för de olika skolformerna samt de nationella kulturpolitiska målen. Kultur är viktigt ur många aspekter. Att aktivt delta i konstnärlig verksamhet och estetiska processer stärker självkänslan, ökar självförtroendet, lär oss att samarbeta och stimulerar vår utveckling till hela harmoniska människor. Kulturaktiviteter av olika slag bidrar till utveckling av språk, kunskaper och färdigheter liksom den innovativa förmågan. Kulturen har också betydelse för en god hälsa.
Kulturell verksamhet förenar människor, skapar samhörighet, är identitetsskapande och bidrar till integration och samhällsuppbyggnad. Ett aktivt kulturliv har stor betydelse för hur en ort uppfattas och upplevs. Kulturaktiviteter främjar kommunikation mellan människor och utveckling av olika språk och uttryck. De olika kulturyttringarna ger många möjligheter till att lyssna, iaktta, läsa och uppleva. Detta stimulerar våra sinnen, ger skön avkoppling och väcker tankar och känslor som hjälper oss att förstå händelseförlopp, beteendemönster, seder och traditioner liksom oss själva. Vision Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda möjligheter till eget kulturskapande. Alla barn och unga i Katrineholms kommun har god tillgång till kulturupplevelser. Alla barn och unga i Katrineholms kommun har inflytande över sitt eget kulturliv och har goda möjligheter att utforma och mötas i egna aktiviteter.
Bilaga 1 Citat från styrdokument FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Artikel 13 Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Artikel 23 Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. Artikel 31 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations och fritidsverksamhet. EU:s nyckelkompetenser 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens (dvs. säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik) 5. Lära att lära 6. Interpersonell, interkulturell och social kompetens samt medborgerlig kompetens 7. Entreprenörskap och företagaranda 8. Kulturell kompetens
Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Bibliotekslagen 9 Folk och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Unescos manifest för folkbibliotek (2000) I folkbiblioteksmanifestet uttrycks en tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information. UNESCOS Road Map for Arts Education (2006) För att lyckas med uppdraget att bygga upp kreativ kapacitet och kulturell medvetenhet i det tjugoförsta århundradet måste alla krafter i samhället engageras. Det måste säkerställas att barn och ungdomar får tillgång till kunskap, färdigheter och kanske än mer viktigt värderingar, attityder och moraliska vägvisare för att bli ansvarstagande medborgare i världen och garanter för en hållbar framtid. En universell utbildning av god kvalitet är nödvändig. Denna kan emellertid bara vara god om den förmedlar insikterna och perspektiven som endast kan uppnås genom undervisning i de estetiska ämnena. Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.
Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11): Skolans uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda 1.2 GEMENSAMMA UPPGIFTER FÖR DE FRIVILLIGA SKOLFORMERNA Skolans uppdrag Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. 2.1 KUNSKAPER Mål att uppnå Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på gymnasieskolans nationella och specialutformade program dessutom kan hämta stimulans ur estetiskt skapande och kulturella upplevelser.