Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Relevanta dokument
Performance QoS Köteori SNMP. Felsökning. Jens A Andersson (Maria Kihl) GET request GET response SET request TRAP MIB. Att mäta är att veta ping

Network Management Säkerhet Performance QoS Köteori. Jens A Andersson

Fö relä sning 1, Kö system vä ren 2014

Fö relä sning 1, Kö system 2015

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Kunna använda Littles sats för enkla räkningar på kösystem.

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

TILLSTÅNDSGRAFEN. Slutligen erhålls den mycket viktiga så kallade Snittmetoden :

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

2 Laborationsuppgifter, upptagetsystem

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät utan återkopplingar.

Fö relä sning 2, Kö system 2015

M/M/m/K kösystem. M/M/m/K kösystem

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Kunna beräkna P (spärr) för system med begränsat antal kunder och köplatser. Kunna beräkna medelantal upptagna betjänare.

Kunna dra slutsatser om t ex ett systems betjäningstider och antalet köplatser genom att tolka diagram.

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät utan återkopplingar. I denna övning kallas ett kösystem som ingår i ett könät oftast nod.

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Kunna använda Littles sats för enkla räkningar på kösystem.

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Kunna beräkna spärren i ett M/M/m*upptagetsystem.

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

a) Använd samtal.mat för att beräkna antalet samtal som blir spärrade i de olika cellerna under den givna timmen.


Kunna beräkna spärren i ett M/M/m*upptagetsystem. Känna till begreppet utnyttjning av en betjänare och beräkna den.

ETSF05 Repetition av KomSys

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Markovprocesser SF1904

Tiden i ett tillstånd

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Övning 1. Vad du ska kunna efter denna övning. Problem, nivå A

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Stora datanät. Maria Kihl

Kunna dra slutsatser om ett systems betjäningstider och antalet köplatser genom att tolka diagram.

Internet i verkligheten. Emma Fitzgerald

Kunna definiera laplacetransformen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Kunna definiera z-transformen för en diskret stokastisk variabel.

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

aug 2017 Kurskod HF1012 Halilovic internet. Betygsgränser: För (betyg Fx). Sida 1 av 13

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Övning 1(a) Vad du ska kunna efter denna övning. Problem, nivå A. Redogöra för begreppen diskret och kontinuerlig stokastisk variabel.

DT123G - Nätverksanalys

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Internet LUNET o SUNET. Jens A Andersson

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Blomqvist U.

Internet LUNET o SUNET. Jämförelse med OSI-modellen. Protokollstack i OSI-modellen (1) Jens A Andersson. Protokoll. Applikation Presentation Session

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6.

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Händelsestyrd simulering. Inledning. Exempel

Fördelningsfunktionen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Täthetsfunktionen för en kontinuerlig och en diskret stokastisk variabel.

Föreläsning 2 (kap 3): Diskreta stokastiska variabler

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Från användare till användare. (Maria Kihl)

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

TPTEST program för mätning av genomströmningskapaciteten

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

SF1911: Statistik för bioteknik

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Internetprotokollen. Maria Kihl

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Dahlbom, U.

Kapitel 6, 7, 8 o 9: LUNET o SUNET

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Blandade problem från elektro- och datateknik

TENTAMEN I SF1904 MARKOVPROCESSER FREDAGEN DEN 17 AUGUSTI 2018 KL

Simulering av ett Multi-skill callcenter Med varierande genomsnittlig betjäningstid beroende på agenters kunskapsnivå

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Föreläsning 2, Matematisk statistik för M

SF1900 Sannolikhetsteori och statistik, HT 2017 Laboration 1 för CINEK2

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Nätverkslagret - Intro

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).

Monte Carlo-metoder. Bild från Monte Carlo

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

TMS136. Föreläsning 4

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Transkript:

Performance QoS Köteori Jens A Andersson (Maria Kihl)

Internet Består av ett antal sammankopplade nät som utbyter data enligt egna trafikavtal. Alla delnät som utgör Internet har en gemensam nämnare: Alla använder samma nätprotokoll, Internet Protocol (IP)! Däremot behöver näten inte använda samma länkprotokoll, vilket gör att en mängd olika slags nät kan kopplas samman. 2

Internets struktur Kunder ISP IX, lokal knutpunkt 3

Trafikutbyte, knutpunkt 4

Virtuella lokala nät VLAN Switch med VLAN-programvara VLAN 1 VLAN 2 VLAN 3 5

Virtuella lokala nät VLAN: Trunk Preamble SFD DA SA Length Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiter DA=Destination address SA=Source address 6

Vad händer på länken? Vi vill veta Hur hög den egentliga kapaciteten är Hur datapaketen levereras Jämn ström Skurar (eng. burst) Hur lång tid det tar att transportera en signal ett paket en fil 7

Vad händer på vägen? Vi vill veta Hur lång tid ett paket tar end-to-end Fördröjning (eng. Latency/Delay) Ändringar i fördröjning (Packet Delay Variation PDV, kallas lite slarvigt för jitter) Om paket försvinner/kommer fram Paketförlust (packet loss) Om paketen kommer fram i rätt ordning Hur applikationen och användaren påverkas QoS: Quality of Service; QoE: Quality of Experience QoS QoE 8

Några parametrar som påverka fördröjning Utbredningstid Tid för signalen att gå i mediet från sändare till mottagare Transmissionstiden Tiden det tar att sända en bit eller en ram Fördröjning e2e påverkas också av tid i routrar och switchar Kötid och exekveringstid 9

Genomströmning Trafiken/Lasten inverkar på fördröjning och genomströmning Genomströmning mäts per sekund 10

Genomströmning CDMA/CD Antalet kollisioner ökar med lasten kollisioner Genomströmning mäts per sekund 11

Trafikprofiler Konstant bit rate Variabel bit rate Trafik med skurar 12

Köteori, en intro Innan man bygger system är det bra att veta hur de fungerar i teorin. Då tar man till matematisk analys. Men för det krävs analytiska modeller av systemet: Köteori 13

Köteori 1909: Erlang tillämpar sannolikhetsteori på problem inom telekommunikation 1943: Conny Palms doktorsavhandling (KTH): Intensitetsvariationer i teletrafik 1961: Littles sats ger medelantal kunder i systemet och medeltid i systemet medelantal kunder i kön och medeltid i kön medelantal kunder i betjäningstationerna och medeltid hos betjäningsstationerna 14

Princip Något som ska bearbetas av systemet ankommer Exempel: Ram till en switch Om systemet är upptaget och inte kan ta emot ankomster, blir nya ankomster utspärrade. Exempel: Switchen är upptagen och ramen kastas Efter en viss tid i systemet (betjäningstiden) är ankomsten betjänad. Exempel: Switchen skickar ut ramen på nästa länk 15

Vad vill vi veta? Vad är sannolikheten att en ram spärras och måste kastas? P(spärr) Hur lång tid tar det för en ram att switchas? T (= svarstiden) Hur många ramar kan switchen hantera under en viss tid och vissa villkor? Genomströmningen 16

Villkor Ankomstintensiteten Antal paket som ankommer till routern per tidsenhet Deterministisk eller stokastisk Betjäningstiden Deterministisk eller stokastisk I vårt exempel med switchen måste vi veta hur hårt lastad utgående länk är dvs sannolikheten för att länken är ledig när en ram ska switchas 17

Exempel : Webbserver Ankomster Kö Utspärrade Betjänare Enkel modell men tillräcklig 18

Exempel: GSM-basstation Varje basstation har ett antal radiokanal=betjänare, en mobiltfn per radiokanal. När alla radiokanaler är upptagna kan basstationen inte betjäna fler mobiler 19

Exempel: Router, mer utvecklat Kunderna är IP-paket. 20

Sannolikhetslära Stokastisk variabel Diskret: antar bara vissa värden Slag med tärning Ankomster under en sekund Kontinuerlig: kan anta all värden Temperatur Tiden mellan två ankomster 21

Sannolikhetslära (forts) Frekvensfunktion Sannolikheten att en diskret variabel antar ett visst värde Fördelningsfunktion Sannolikheten att en variabel är ett visst värde Vi vill veta medelvärde och varians av 22

Exempel För att beräkna sannolikheten för spärr behövs Fördelningsfunktionen för av ankomster (eller tiden mellan ankomster) Fördelningen för betjäningstid i systemet Antalet händelser per tidsenhet är under en tidsenhet är Poissionfördelade med medelvärdet om! Då är tiden mellan ankomster enligt exponentialfördelad 23

Simulering I stället för matematisk analys eller mätning på verkliga system Diskret händelsesimulering Vi vill veta (exempelvis) Medelantal kunder i systemet Sannolikhet för spärr Mm 24

Simulering Beskriv systemet fördelning ankomster per tid, betjäningstid, antal betjänare I programmet Generera ankomster Beräkna nästa händelse utifrån systemet exvis kund placeras i kö, kund betjänas, kund lämnar systemet Mät exvis antal kunder i system (obs också en händelse) 25