Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson
|
|
- Carl-Johan Lundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Jens A Andersson
2 Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare applikation Repeterare Mottagare applikation länk länk nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter Länk 1 Länk 2
3 Bryggan A B C Länk 1 Länk 2 Brygga D E F Bryggan ser till att paketen skickas ut på rätt länk när sändare och mottagare finns på olika länkar. 3
4 Rep: Protokollstruktur i en brygga Sändare applikation Brygga Mottagare applikation LLC MAC nätadapter överföring MAC MAC nätadapter nätadapter LLC MAC nätadapter Länk 1 Länk 2
5 Rep: Ethernet Ethernet utvecklades av Xerox, Intel och DEC redan IEEE bygger på Ethernet. Annat ramformat (men kan samexistera med 802.3) Preamble SFD DA SA Type Data CRC SFD=Start frame delimiterda=destination addresssa=source address
6 IEEE 802.x standarder för länkar/lan 1985 startades ett projekt för att standardisera lokala nät. Länkhanteraren delas in i två skikt: Logical Link Control (LLC) Medium Access Control (MAC) Alla 802.x-nät använder samma LLC-protokoll (802.2). MAC-protokollet beror på det fysiska nätet. 6
7 IEEE forts. Datapaketen som skickas på ett IEEE kallas för ramar. Detta eftersom paketen är inramade med hjälp av flaggor. Preamble SFD DA SA Length Data CRC SFD=Start frame delimiter DA=Destination address SA=Source address 7
8 Ethernet-varianter Fast Ethernet 100 Mbps Gigabit Ethernet 1 Gbps 10Gbit Ethernet 10 Gbps 8
9 IEEE kom den första IEEE-standarden för ett trådlöst lokalt nät. Kan vara uppbyggt kring en basstation eller fungera som ett ad-hoc nät. Använder MAC-protokollet CSMA/CA som är en snällare version av CSMA/CD. 9
10 Behovet av stora datanät LAN har en begränsad storlek. Behov: En person i Lund skall lika enkelt kunna hämta information från en dator i Eslöv som en dator i Australien. 11
11 Nätprotokoll sändare mottagare applikation applikation nät nätprotokoll vägväljare nät nätprotokoll nät länk länk länk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk
12 Exempel: Internetadresser (IPv4) IPv4 använder en nätadress som består av 32 bitar. Adressen skrivs som fyra tal med punkter emellan. Exempel: =
13 Exempel: Internetadresser (IPv6) IPv6 använder en nätadress som består av 128 bitar. Adressen skrivs som åtta hexadecimala tal med : (kolon) emellan. Exempel: 010A : 1234 : E4F5 : 1003 : 4567 : BC98 : 0000 :
14 Transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk
15 Paketförmedlad dataöverföring Två typer av dataöverföring: Förbindelseorienterad Förbindelsefri
16 Lite olika begrepp LAN = Local Area Network MAN = Metropolitan Area Network WAN = Wide Area Network Accessnät Distributionsnät Stamnät
17 Från IP-adress till MACadress(1) Sändande dator måste veta vilken MAC-adress som mottagaren har. I IPv6 används Neighbor Discovery Protocol (NDP) I IPv4 används Adress Resolution Protocol (ARP) NDP och ARP har samma uppgift och fungerar efter samma princip.
18 Från IPv4-adress till MAC-adress I IPv4 används Address Resolution Protocol (ARP) vid översättningen mellan IPv4-adress och fysisk adress i ett lokalt nät (ex. Ethernet eller 802.x-nät). ARP samlar alla IP/MAC-adresspar i en tabell, en cache. När IPv4 skall skicka ett paket, skickar den en ARP-förfrågan för att ta reda på MAC-adressen till nästa nod. 22
19 Från IPv4-adress till MAC-adress (2) Om ARP saknar den efterfrågade MAC-adressen i sin tabell, skickar den ett ARP request message till samtliga datorer anslutna till det lokala nätet. ARP request IP v.x.y.z A B C D 23
20 Från IPv4-adress till MAC-adress (3) Den dator som har IPv4-adress v.x.y.z svarar med ett ARP reply message som innehåller datorns MACadress. ARP reply MAC a:b:c:d:e:f A B C D 24
21 Från IP-adress till MAC-adress (4) Om IPv4-adressen tillhör ett annat nät skickas paketet till den vägväljare som kopplar ihop det lokala nätet med omvärlden. A B C D E F G H Nätet Vägväljare för nätlagret = router 25
22 ARP (1) 26
23 ARP (2) 27
24 Från IPv6-adress till MAC-adress NDP ersätter ARP NDP ingår i ICMPv6 Internet Control Message Protocol Stödprotocol till IPv6 Neighbor-Solicitation Message motsvarar ARP request Neighbor-Advertisement Message motsvarar ARP reply
25 NDP (1) 29
26 NDP (2) 30
27 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet? Jämför egen nätid med destinationens: Om samma: ARP request efter destinationens MACadress Om olika: ARP request efter default gateways MACadress 31
28 IPv6 adresser (2) Hela adressrymden är indelad ett antal block Varje block igenkänns med ett block prefix 001 = global unicast (vanlig dator-till-dator) = unique local unicast, motsvarar privata IPv4-adresser = link local används vid autokonfigurering, kombineras med delar av MACadressen 32
29 IPv6-adresser (3) IPv6-adresser skrivs i 8 grupper om 4 hexadecimala siffror Varje grupp skiljs åt med : (kolon) Inledande 0or i grupp får strykas Flera grupper med 0or får föras samman Noteras med tomt mellan kolon : : Bara en sådan förkortning per adress 33
30 IPv6-adresser (4) FDEC : 0102 : 0000 : 0000 : 0000 : EB82 : 0013 : 14A5 kan förkortas till FDEC : 102 : : EB82 : 13 : 14A5 34
31 IPv6-adresser (5) Hur skilja nät-id från värd-id? Anges med en nätmask. 1a i en position anger nät-id 0a i en position anger värd-id Anges som antalet konsekutiva 1or Nät-id alltid första delen av adressen Exempel prefix: FDEC::BBFF:0:FFFF/60 De 60 första bitarna i adressen utgör nät-id 35
32 IP-adresser (IPv4) IPv4-adresser består av 32 bitar. Skrivs som fyra tal med punkter emellan, tex Två delar: en nätidentitet (nät-id) och en värdidentitet (värd-id). Exempel: är institutionens nätadress. 36
33 IPv4-adresser forts. Det finns tre olika adressklasser: klass A, B och C. A: B: C: nät-id värd-id nät-id värd-id nät-id värd-id 37
34 Klasslös adressering Det finns även klasslös adressering. Man använder en så kallad mask för att ange vilka bitar som hör till nät-id respektive värd-id. En etta i masken indikerar att adressbiten på motsvarande plats ingår i nät-id. 38
35 Adressexempel Adress: Mask: Nät-id: Värd-id:
36 IPv6-paket huvud data 40 bytes bytes 40
37 Innehållet i IPv6 pakethuvudet Vers. Traffic class Flow label Payload length Next header Hop limit Sändaradress (16 bytes) Mottagaradress (16 bytes) 41
38 IPv4-paket huvud data bytes bytes 42
39 Innehållet i IPv4 pakethuvudet vers. hl. typ paketlängd sekvensnummer frg. fragmentposition livstid protokoll kontrollsumma sändaradress mottagaradress ev. tillval utfyllnad 43
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Emma Fitzgerald Kursombud! 2 Laborationer torsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Jens A Andersson Att hitta bitfel Checksumma CRC, Cyclic Redundancy Check Paritetsbit(ar) 5
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att göra Responsgruppsmöte: Ämnesbeskrivning Fredag 15/9 8-10; kolla grupper och tider på hemsidan Lämna in slide(s) före 15.00 imorgon.
ETSF05 Repetition av KomSys
ETSF05 Repetition av KomSys Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2 Digitalisering
Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion k (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Jens A Andersson Laborationer onsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF Sigma Förberedelseuppgifter
Internetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på
Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.
Hjälpprotokoll till IP
Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,
Internetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP: https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Network Address Translation
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?
Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning = 1 0 1 1 1 0 1 0 0 0 1 0 0 Koda bitsekvensen
Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress
5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Tentaexempel. Maria Kihl
Tentaexempel Maria Kihl Linjekodning Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? 2 Lösning Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning
TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät 5DV065, Datakommunikation och Internet
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Datavetenskap UMEÅ UNIVERSITY Dept of Computing Science TENTAMEN Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät 5DV065, Datakommunikation och Internet Ansvariga
Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät. Repetition. Länkprotokoll. Jens A Andersson (Maria Kihl) länk
Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät Jens A Andersson (Maria Kihl) Repetition Protokoll: Överens om vilket språk vi pratat Paket: Dela upp datamängden i småbitar Tillförlitlig dataöverföring
Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
Access till nätet. Maria Kihl
Access till nätet Maria Kihl Läsanvisningar Kihl: 5.1-5.6, 3.3 Stallings: 11.1-4, 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 Forouzan 5th: 12.1-2, 13.1, 13.2.1-3, 13.2.6, 13.3-5, 15.1.1-2, 15.2, 17.1.1-2, 6.2 2 Repetition
IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abo.nospam.fi
IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abonospamfi Abstrakt I denna uppsats skall jag ta upp dom grundläggande egenskaper hos Internet
DIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Datalänkskikt - Ethernet Agenda Ethernet Datalänksskiktets grundtjänster Ethernet ramformat Adressering i Datalänkskiktet Unicast MAC adresser Broadcast MAC adresser
KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid 14-19 Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.
KomSys Repetition Jens A Andersson Tenta tisdag 22/10 Tid 14-19 Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel Skrivdon Räknare (tag med!) Matsäck Regler Tentor börjar prick! Kom senast inom första timmen Man får inte
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,
Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3
Kihl & Andersson: 5.1-5.6, Stallings: 11.1-4, 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 Länkprotokollet ska se till att mottagaren förstår bitströmmen (framing) samt att bitfel kan upptäckas och tas om hand (feldetektering,
Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET
Kapitel 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Finns Internet? Och varför fungerar det då? 2 Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society
Stora datanät. Maria Kihl
Stora datanät Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning
IPv6 paketnivå och nätanalys
IPv6 paketnivå och nätanalys 2 COPYRIGHT 2THEPOINT 2010 1 Wireshark 3 Maj 2010 och Håkan Lindberg Nätverksanalysator Spelar in de paket som når ditt LAN-kort Wireshark är gratis och mycket kompetent på
DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn
DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC
Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Översättning från bitar till signaler (2) Ett annat sätt att skicka bitar över en länk är genom att
Datakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2
DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet
KomSys Repetition. Jens A Andersson
KomSys Repetition Jens A Andersson Tenta tisdag 25/10 Tid 8-13 Plats: Sparta:A,B Tillåtna hjälpmedel Skrivdon Räknare (tag med!) Matsäck Regler Tentor börjar prick! Kom senast inom första timmen Man får
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson ARP (1) 2 ARP (2) 3 1 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet?
ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och
Nätverksteknik A - Introduktion till Routing
Föreläsning 9 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 18 november 2015 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?
IP Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? Internet Internet använder sig av protokollbaserad kommunikation. Ett protokoll kan jämföras med att man
DIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Nätverksskikt Agenda Host-till-host kommunikation IPv4 protokoll förbindelselös IPv4 protokoll otillförlitlig leverans IPv4 protokoll media oberoende Styrinformation
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Brygga HUB. Brygga. Switch
Delat media Lite om hubbar, mer om switchar och mest om VLAN HUB Alla delar på samma bandbredd En kollisionsdomän En broadcastdomän Endast halv duplex Brygga Två kollisionsdomäner En broadcastdomän Varje
Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET
Föreläsning 8 Introduktion historia protokollstacken Internet protokoll (IP) Adressering Paketformat Förmedling IPv6 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Historia ARPANET föregångare till Internet US
IP grunder och arkitektur
Kapitlet beskriver grunddragen i hur IP fungerar samt hur under- och överliggande nivåer fungerar. Arkitekturen i TCP/IP beskrivs och hur TCP/IP relaterar till OSI-modellen. Skiktade arkitekturer förklaras
Från användare till användare. (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och
Examensarbete i Datavetenskap
Examensarbete i Datavetenskap Kandidatnivå Processorbelastning vid bearbetning av inkommande ARP och NDP-paket Författare Patrik Martin Författare Gustav Wärlinge Handledare: Thomas Ivarsson Termin: VT11
OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet
OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen
ETSF05 Repetition av KomSys
ETSF05 Repetition av KomSys Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2 Information
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal
TCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Access till nätet. Maria Kihl
Access till nätet Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 5.1-5.6, Stallings: 11.1-4, 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 2 Repetition Länkprotokollet ska se till att mottagaren förstår bitströmmen (framing) samt
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut
SKA v6. Godkänd: 2009-04-15 Rev: 1.01. 15 April. SKA v6 1(19)
15 April SKA v6 2009 1(19) Innehåll 1 Inledning... 4 2 SKA v6... 5 2.1 Behöver vi IPv6?...5 2.2 Är det bara att slå igång IPv6?...5 2.3 Några myter och sanningar om IPv6...6 2.4 Adresstilldelning av IPv6-adresser...6
ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson
ETSF05 Repetition av KomSys Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2 Information
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Datakommunikation I 5p
kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Fråga: Kan två datorer ha samma
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal routing
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad
DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>
DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson
Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder Jens A Andersson Digitalisering av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta
KomSys Repetition Jens A Andersson
KomSys Repetition Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2 Information och
Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing
Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet
Ethernet-anslutning. För mer information om skrivarens Ethernet-funktion klickar du på avsnittet nedan: Ethernet-lampor. nätverkskonfigurationssida
Ethernet innehållsförteckning Ethernet-anslutning Med hjälp av skrivarens inbyggda Ethernet-funktion kan du ansluta skrivaren direkt till ett Ethernet-nätverk utan hjälp från en extern skrivarserver. För
IPv6 och säkerhet. torbjorn.eklov@interlan.se
IPv6 och säkerhet torbjorn.eklov@interlan.se Är IPv6 säkrare? Är IPv6 säkrare än IPv4? Nej Alla säkerhetsfunktioner i IPv6 finns idag för IPv4 Undantag, skanna ett subnät 2^64 18446744073709551616 möjliga
Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3
Kihl & Andersson: 5.1-5.6, 3.3 Stallings: 11.1-4, 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 Länkprotokollet ska se till att mottagaren förstår bitströmmen (framing) samt att bitfel kan upptäckas och tas om hand (feldetektering,
Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03
Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl
Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) Forouzan 5th: (9.1), 10.1-3, 10.4.1, 11.1-2, 11.4,
Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6
Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6 Anders Boqvist 850121-6959 abt07002@student.mdh.se Oscar Gyllhag 860307-1690 ogg07001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING Det finns stora skillnader
Nätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#>
Nätskiktet Nätskiktet och Internet Protocol Sidorna 190-222 i boken Internet-protokollet (IP) implementerar nätskiktet Datakommunikationspaket förmedlas över olika fysiska skikt från en maskin till en
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk
Övningar - Datorkommunikation
Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar
Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se. Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005
Ad-Hoc Nätverk Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005 Chalmers Tekniska Högskola Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Performance QoS Köteori Jens A Andersson (Maria Kihl) Internet Består av ett antal sammankopplade nät som utbyter data enligt egna trafikavtal. Alla delnät som utgör Internet har en gemensam nämnare: Alla
Personsökare Intelpage IP 5 och LarmNet Installationsanvisning
Personsökare Intelpage IP 5 och LarmNet Installationsanvisning Best nr. 17150 Anslutningar Denna manual ger anvisningar för konfigurering av IntelPage med LarmNet. ETHERNET COM 1 RS232 Följande ingår i
Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande rou-ngteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 STATIC ROUTING Router Generell uppgi: Hi
Internet. Maria Kihl
Internet Maria Kihl Book chapters Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Kihl (gamla boken): 8.1-8.4, 8.6-7 Forouzan 4th: 19.1-2, 20.1-20.3, 21.1, 23.1-23.3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1,
Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching
Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN