Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET
|
|
|
- Elsa Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 8 Introduktion historia protokollstacken Internet protokoll (IP) Adressering Paketformat Förmedling IPv6 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Historia ARPANET föregångare till Internet US Department of Defense (DOD) Defense Advanced Research projects Agency (DARPA) Internet anses ha skapats 1969 mål: att bygga ett decentraliserat nätverk som överlever kärnvapenattacker eller andra stora katastrofer (nätverket funderar trots att en del av nätverket förstörs) 1988: Finnish University Network (FUNET) kopplas till Internet 1991: World Wide Web (WWW), första implementationen från CERN 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 2 Grundprinciper End-to-End principen flödes- och felkontroll i ändpunkterna, inte i själva nätet klienterna sköter styrningen, nätverket ansvarar för växling IP over Everything IP körs över Ethernet, pollettring, osv. annat sätt att koppla nätverk: translation Connectivity is its own reward mervärde av att koppla sig till ett globalt nätverk, som är väl utbyggt och där man kan komma åt många tjänster och nå många personer snöbollseffekt 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 3
2 Begrepp MTU (Maximum Transmission Unit) största möjliga paket som kan skickas över en länk klient-server-modellen (client-server model) iterativa och parallella (concurrent) servers socketar - Application Programming Interface (API) till TCP/IP datagram: benämnig för paketen som skickas i Internet (analogi telegram) oberoende av andra paket innehåller tillräckligt med information för växling 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 4 Internetprotokollens skikt tillämpning transport nät länk 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 5 Basprotokollen Internet Protocol (IP) Transport Control Protocol (TCP) User Datagram Protocol (UDP) Domain Name System (DNS) 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 6
3 Andra protokoll Gruppkommunikation (multicast) Distance Vector Multicast Routing Protocol (DVMRP) Internet Group Management Protocol (IGMP) Fel- och kontrollmeddelanden Internet Control Message Protocol (ICMP) kommandot ping använder ICMP eko kommandot traceroute utnyttjar ICMP Resursreservering, RSVP Address Resolution Protocol (ARP) används för att få Ethernetadressen från IP adressen Reverse Address Resolution Protocol (RARP) används för att få IP addressen från Ethernet adressen 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 7 Länkskiktet (1/2) Uppgifter: skicka och ta emot IP datagram skicka och ta emot ARP paket skicka och ta emot RARP paket TCP/IP stöder flera olika länktekniker: Ethernet pollettring SLIP PPP 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 8 Länkskiktet (2/2) Ethernet använder adresser med 48 bitar Ethernetpaketen har en CRC i slutet MTU 1500 Serial Line IP (SLIP) för att koppla maskiner i hemmet till Internet över modem Point-to-Point Protocol (PPP) ett mer utvecklat protokoll än SLIP 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 9
4 Nätverkskiktet (1/3) Internet Protocol (IP) förflytta datagram genom en mängd nätverk kopplade till varandra otillförlitlig datapaketförmedling arbetshästen i nätet Globalt unika adresser 32 bitar för närvarande i IP version skrivs som bitar i kommande IP version 6 skivs hexadecimal i sextonbitars grupper: 891A:F23:19AB:0:0:0:0:3C en sträng av nollor kan ersättas av :: 891A:F23:19AB::3C IPv4 adresser skivs efter förleden ::FFFF: eller :: 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 10 Nätverkskiktet (2/3) Adressen består av två delar Mest signifikanta bitar: nätidentitet används för att välja väg för datagrammet från nät till nät Minst signifikanta bitar: värddator identitet används för att peka ut mottagardator på destinationsnätet brytpunkten godtycklig! svårt för en väljare att veta hur många bitar som ska användas för vägvalet 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 11 Nätverkskiktet (3/3) IP adresserna delas in i klasser (hierarkisk adressrymd) Subnet masks: används för att ytterligare dela upp addressrymden loopbackaddressen: i IPv4 privata adresser (t. ex nät 10) för intern användning, bör inte synas i publika Internet Unicast: sändning till en address Broadcast: sändning till alla mottagare på en länk multicast: sändning till flera mottagare anycast (IPv6): sänd till den närmaste servern av en viss typ 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 12
5 20 oktetter Paketformat (1/2) Vers. HL Tjänstetyp Identifikation Flg Längd Fragment position Livstid Protokoll Sändaradress Kontrollsumma Mottagaradress Optioner Fyllning 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 13 Paketformat (2/2) Huvud består av: versionsnummer (4 för IPv4) längd på huvudet (anger antalet ord på 32 bitar) tjänstetyp: minimera fördöjning, maximal kapacitet, maximal pålitlighet, minimera kostnaden paketets totala längd (maximalt 65535) Identifikation Flaggor och Fragment Position: används för fragmentering Livstid (Time-To-Live, TTL) Protokoll: definierar transportprotokoll kontrollsumma för huvudet adresser Network byte order = Big Endian 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 14 Fragmentering Om paketet är större än MTU på någon länk, måste datagrammet delas Paketet sätts ihop i ändpunkten Identifikationen samma i varje fragment flaggorna berättar om det kommer flera fragment Fragment positionen berättar positionen för fragmentet i det ursprungliga datagrammet 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 15
6 IPv6 (1/2) utgånsgpunkt: IPv4 har fungerat bra, IPv6 bör byggas enligt samma filosofi de största ändringarna: ökad adressrymd 128 bitar långa adresser anycast adresser enklare huvud minska processeringskostnaden för elementära IP paket begränsa huvudets bandbreddskostnad 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 16 IPv6 (2/2) bättre stöd för optioner och extensioner all extra processering sker medelst extensioner effektivare fortskickning (forwarding) mindre krav på längden för optioner flexibilitet: lättare att introducera nya optioner 64-bit inpassning detta tillsammans med förutsägbara huvudlänger gör växlingen mer effektiv datasäkerhet IPsec obligatoriskt att implementera stöd för flöden paket som hör till ett visst flöde märks ämnat för realtidstrafik 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 17 Paketformat version 6 (1/3) 40 oktetter Vers. Prio Lastens längd Flödesidentifikation Sändaradress Nästa huvud Hoppgräns Mottagaradress /2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 18
7 Paketformat version 6 (2/3) Versionsnummer (6 för IPv6) Prioritet för paket från samma sändare Trafikklass och flödesidentifikation: används för ett speciellt flöde, tänkt att användas för att stöda realtidstrafik Lastens längd: Huvudet har en fast längd, så vi behöver endast veta lastens längd 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 19 Paketformat version 6 (3/3) Nästa huvud: för paket som kräver special behandling läggs extensioner - nya huvud - in efter grundhuvudet Hoppgräns: motsvarar IPv4 livstid adresser ingen kontrollsumma 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 20 Jämförelse av huvuden (1/2) IPv4 huvudlängd behövdes, optionerna kunde vara av variabel längd IPv6 huvudlängd fast, inget längdfält behövs Ingen tjänstetyp i IPv6 Prioritet: önskad leveransprioritet för paketet i förhållande till andra paket från samma sändare prioritet och flödesidentifikation i IPv6 ämnade för realtidstrafik Fragmentering i IPv6 fragemteringsekstension fragmentering endast mellan ändpunkterna inga fält relaterade till fragmentering i bashuvudet 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 21
8 Jämförelse av huvuden (2/2) Längd för nyttolast i IPv6, Total längd i IPv4 Nästa huvud i IPv6 motsvarar Protokollfälter i IPv4 Hoppgräns i IPv6 motsvarar Livslängd i IPv4 bättre term semantiskt ingen kontrollsumma i IPv6 minskad processeringskostnad för huvudet risk för att oavslöjade fel leder till felaktigt vägval minimal, underliggande enkapsulerinsmekanismer har kontrollsummor (t ex Ethernet) längre adresser i IPv6 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 22 Extensioner (1/2) Hop-by-hop huvudet valbar tilläggsinformation, måste undersökas i varje nod på vägen Växlingshuvudet sändarbaserat vägval (source routing) Fragmenteringshuvudet fragmentering mellan ändpunkterna Destinationsoptioner valbar tilläggsinformation, måste undersökas enbart i destinationen 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 23 Extensioner (2/2) Extensionerna relaterade till säkerhet (AH, ESP) Ett paket kan innehålla flera ekstensioner rekommenderad ordning för extensionerna specifierat i IPv6 dokumenten 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 24
9 Exempel IPv6 header TCP header Next header = + data TCP IPv6 header Routing header Fragment header TCP header Next header = Next header = Next header = + data Routing Fragment TCP 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 25 Andra ändringar Autokonfiguration en maskin utför automatiskt konfigurationsprocessen för anslutning till Internet Plug and Play dynamiska adressförändringar och användning av flera adresser samtidigt önskvärt i vissa situationer Autokonfiguration inte en del av IPv4 idag existerar dock DHCP (stateful autoconfiguration) 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 26 Tillståndsfri autokonfiguration IPv6 introducerar tillståndsfri autokonfiguration (stateless autoconfiguration) börja med att ansluta sig till all nodes multicast group (adress FF02::1) sänd ett förfrågningsmeddelande (solicitation message) (ICMP) till all routers adressen (FF02::2) router tillkännagivande sänds tillbaka till nodens länknivå adress Adressen som skall användas måste vara unik: neighbor discovery is used 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 27
10 Paketförmedling Växling: kopplingsinformation: växlingsstabell vägval uppdateringsalgoritm för växlingsstabellen, samt protokoll för detta Mottagaradressen jämförs bit för bit med lagrade nätidentiteter längden inte känd i förväg om ingen identitet stämmer skickas paketet på en förbestämd väg 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 28 Växling (1/3) Självständigt nät (Autonomous system, AS) avskiljer skilda administrativa enheter: varje enhet kan kontrollera en grupp nätverk och routrar ISP, universitet, stora företag fördelar mindre växlingstabeller i basnätverket mindre växlingstabeller i det lokala nätverket isolerar nätverksproblem Växlingstabellstorlek i basnätverket idag kring nätidentiteter 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 29 Växling (2/3) Olika former av protokoll distansvektorprotokoll länktillståndsprotokoll (link state protocol) Växling inom ett självständigt nät: Routing Information Protocol (RIP) baserad på Bellman-Ford-Fulkerson algoritmen Open Shortest Path First (OSPF) Dijkstras algoritm Växling mellan självständiga nät Border Gateway Protocol (BGP) 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 30
11 Problem i Internet tillväxten: IPv4 addressrymden håller på att ta slut har lett till användning av Network Address Translators (NAT) NAT bryter mot end-to-end principen växlingstabellerna växer (routing explosion) Classless InterDomain Routing (CIDR) för att underlätta problemen en kontinuerlig del av addressrymden delas ut till en ISP Växling: route storms route loops 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 31 Trender Tillämpningar baserade på WWW och Java stöd för mobilitet (Mobile IP) standardisering för tillfället frusen tills säkerhetsproblemen fixats säkerhetsaspekter Elektronisk handel? stöd för multimedia RTP (Real Time Transport Protocol) SIP (Session Initiation Protocol) 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 32
Föreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät
Föreläsning 4 Mål: Förstå hur man bygger upp telekommunikationsnätverk Förstå begreppet topologi Känna till de allmännaste nätverkstopologierna Känna till de olika förmedlingsteknikerna Känna till bakgrunden
Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att göra Responsgruppsmöte: Ämnesbeskrivning Fredag 15/9 8-10; kolla grupper och tider på hemsidan Lämna in slide(s) före 15.00 imorgon.
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
DIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Nätverksskikt Agenda Host-till-host kommunikation IPv4 protokoll förbindelselös IPv4 protokoll otillförlitlig leverans IPv4 protokoll media oberoende Styrinformation
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och
3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Internetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition
IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abo.nospam.fi
IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abonospamfi Abstrakt I denna uppsats skall jag ta upp dom grundläggande egenskaper hos Internet
ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk
Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?
IP Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? Internet Internet använder sig av protokollbaserad kommunikation. Ett protokoll kan jämföras med att man
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda
Nätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#>
Nätskiktet Nätskiktet och Internet Protocol Sidorna 190-222 i boken Internet-protokollet (IP) implementerar nätskiktet Datakommunikationspaket förmedlas över olika fysiska skikt från en maskin till en
Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing
Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet
För att din dator ska fungera på IP-nivån så behövs tre saker konfigureras:
Här beskrivs hur IP fungerar med statiska och dynamiska adresser (DHCP). Kapitlet behandlar grunderna för routing och hur IP-headern är uppbyggd. Subnätmaskens funktion, utseende och hur den används för
Internetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP: https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Network Address Translation
Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET
Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
IP-datagramformatet. IP-adressering: introduktion. Föreläsning 7/5: Nätlagret: ip, dhcp, nat och icmp samt introduktion till routning
Föreläsning 7/5: Nätlagret: ip, dhcp, nat och icmp samt introduktion till routning Slides are modified from J.F Kurose and K.W. Ross Network Layer 4-1 Källa: Deering/IETF, 2001 IP-adressering: introduktion
Hjälpprotokoll till IP
Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,
ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG
ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global
TCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2013-01-15 mfattning: 52 poäng Betyg 5: 47 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 3: 29 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP
Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP Domain Name System (DNS) DHCP Tillämpningar 2002-11-06 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Transportskiktet Transportprotokoll otillförlitlig överföring: User Datagram
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,
Stora datanät. Maria Kihl
Stora datanät Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning
Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Nätverkslagret - Intro
Nätverkslagret - Intro Uppgifter Erbjuda unika adresser för varje nod Veta hur nätet är uppbyggt Hitta bästa vägen Olika datalänksprotokoll Undvika stockningar (congestion) Nätverkslagret - Intro Principer
5. Internet, TCP/IP och Applikationer
5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Fråga: Kan två datorer ha samma
Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på
Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal routing
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Kopplingslöst nätverkslager. Förra föreläsningen. Internet Protocol - IP. Terminologi. Transportprotokoll i Internet. IPs service modell
Förra föreläsningen Tre sätt att förmedla data Datagram Virtual circuit Source routing Bryggor ATM Kopplingslöst nätverkslager Måste kunna hitta destinationen Paket får inte hoppa runt för evigt Vilken
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA
IPv6-introduktion 1 Vilka är vi Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA 2 Övergripande om IPv6 3 IPv4 och IPv6 - skillnader Adresslängd 32 resp 128 bitar Autokonfigurering DHCP och ev Zeroconf
Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser
Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar
IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.
IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets
Från användare till användare. (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2012-11-06 mfattning: 50 poäng Betyg 5: 45 poäng Betyg 4: 37 poäng Betyg 3: 27 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
ETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson
ETSF05 Internetprotokoll PPP, NAT, IPv6, Go Back N Routing och Routingalgoritmer Föreläsning 1 Jens Andersson Nätmodellen applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll transportprotokoll
Datakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Datasäkerhet och integritet
Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair
Christer Scheja TAC AB
Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Emma Fitzgerald Kursombud! 2 Laborationer torsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF
Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
IT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03
Planering och RA/DHCPv6 i detalj
Planering och A/DHCPv6 i detalj Page 2 Adressplanering Adresstilldelning Exempel och tips Sammanfattning Page 3 Page 4 Kort svar: jättemånga! Varje företag får minst en /48 per Internet-anslutning: 2 128-48
IPv6 paketnivå och nätanalys
IPv6 paketnivå och nätanalys 2 COPYRIGHT 2THEPOINT 2010 1 Wireshark 3 Maj 2010 och Håkan Lindberg Nätverksanalysator Spelar in de paket som når ditt LAN-kort Wireshark är gratis och mycket kompetent på
Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:
Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation
Nätskiktet och Internet Protocol. Sidorna i boken
Nätskiktet och Internet Protocol Sidorna 190-222 i boken Nätskiktet Internet-protokollet (IP) implementerar nätskiktet Datakommunikationspaket förmedlas över olika fysiska skikt från en maskin till en
IP-adressrymden - Grunderna i IP och skillnaden mellan version 4 och 6
IP-adressrymden - Grunderna i IP och skillnaden mellan version 4 och 6 IT1 DOIP11 Niklas Pettersson (nikpe890@student.liu.se) Emil Wallin (emiwa603@student.liu.se) TDTS09 Datornät och Internetprotokoll
Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,
Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk
Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett
Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-21 kl. 8 12
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 2008-08-9 Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-2 kl. 8
Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande rou-ngteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 STATIC ROUTING Router Generell uppgi: Hi
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
IPv6 i Stadsnät. Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24
IPv6 i Stadsnät Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät Agenda IPv6 översikt Planera IPv6 i existerande L2 nät IPv6 i existerande L3 nät Transition 2 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät
DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn
DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet
Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Jens A Andersson Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare applikation Repeterare Mottagare applikation länk länk nätadapter överföring nätadapter
1. Internets Applikationer 8 poäng
1. Internets Applikationer 8 poäng 1a) Det som kallas för sockets används för att komma åt och leverera tjänster från Internets applikationer. Ponera att en värddator C kör webbserver med portnummer 80
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Utveckling av en metod för att implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö
2011-05-24 Utveckling av en metod för att implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö Jonas Svensson 0738 239 049 jonas86@gmail.com Data & Systemvetenskap Joel Bergman 0732 020 828 brgman@gmail.com
Övningar - Datorkommunikation
Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar
Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching
Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN
att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är
DIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Datalänkskikt - Ethernet Agenda Ethernet Datalänksskiktets grundtjänster Ethernet ramformat Adressering i Datalänkskiktet Unicast MAC adresser Broadcast MAC adresser
Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18
Säkerhet genom simpel nätverksutrustning Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 1 Inledning Bakgrund Metod Sammanfattning Frågor 2 3 Ipv4 är idag slut hos världs distributören Europe and
interface Question 1. a) Tillämpningar E-post Filöverföring Webb Traceroute Applikationslagret DNS SMTP HTTP FTP Transportlagret Nätverkslagret
TDTS04 Datornät och distribuerade system, 2 augusti 2008 Skissade svar till tentan som gavs 2008-08-2, sammanställda av Juha Takkinen, IDA, juhta@ida.liu.se. ( Skissade innebär att du förutom svaren nedan
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut
Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011
1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Läs anvisningarna noga, och följ dem!
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik EITA55 Kommunikationssystem 2018-10-29 14:00-19:00 version 2018-10-29 Anvisningar Svara kortfattat och tydligt på varje fråga.
Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking
Övning 5 TS5 Datorkommuniktion - 4 Routing och Networking October 7, 4 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution.
Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017
- 207 Routing och Networking December 5, 207 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution. When flooding is deployed,
F8 Meddelandesändning med UDP
F8 Meddelandesändning med UDP EDA0965 Nätverksprogrammering Per Andersson Datavetenskap Lunds universitet Transport Layer Bygger vidare på Internet Layer / IP. Applikationsprogram Transportlagret Internetlagret