Nätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#>
|
|
- Åsa Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nätskiktet Nätskiktet och Internet Protocol Sidorna i boken Internet-protokollet (IP) implementerar nätskiktet Datakommunikationspaket förmedlas över olika fysiska skikt från en maskin till en annan IP erbjuder en otillförlitlig förmedlingstjänst av "best effort" - typ Högre skikt förmedlar data till rätt tillämpning, IP förmedlar till rätt maskin Det finns andra nätskiktsprotokoll (t.ex. X.25, IPX) men de behandlas inte på denna föreläsning Nätskiktets adressrymd är global IP End-to-end -argumentet Internet Protocol Ursprungligen definierad i standarden RFC 791 IP förmedlar datagram från maskin till maskin IP erbjuder en otillförlitlig och förbindelsefri tjänst Ingen kontroll on meddelanden kommit fram Sändaren får felmeddelande endast om IP-skiktet inte vet hur mottagaren kan nås varje IP-paket är på IP-nivån ett unikt meddelande som behandlas skilt På denhär kursen behandlas IP version 4 Version 6 tas småningom i bruk, den viktigaste skillnaden är en större adressrymd I planeringen av Internet-teknologierna var en ledande tanke ett tillståndslöst paketförmedlat nät (stateless packet switched) Tillståndslöst: väljarnätet är omedvetet om förbindelsernas tillstånd Paketförmedlat: all datatrafik sköts genom att förmedla datagram d.v.s. meddelanden All information om förbindelsen mellan två objekt finns i dessa objekt och de kommunicerar via meddelanden Nätet erbjuder endast paketförmedlingstjänst Väsentligt olika från t.ex. telefonnätets lösningar Nuförtiden fungerar detta inte fullständigt, bl.a. på grund av brandväggar och NAT/PAT transformationer IP och länkskiktet För att fungera behöver IP: Inramning från länkskiktet Vägvalsinformation, som kopplar IP-adresser till länkskiktets adresser I lokalnätet transformation mellan IP-adressen och motsvarande MAC-adress (ARP) I point-to-point nät information om IP-näten som finns bakom följande länk Vägvalsinformationen kan ställas in fast (typiskt för väljare på kanten av nätet) sökas med DHCP (arbetsstationer) konstrueras mellan väljare som kommunicerar sinsemellan med vägvalsprotokoll (stamnätets väljare, behandlas inte på denna kurs) IP-pakethuvudet 0 16 bits 31 Vers TTL Hdr length Identification TOS Protocol Options... Source IP Destination IP Data Flags Total length Fragment offset Header checksum Padding Normal längd är 20 byte, optionerna kan öka längden
2 ...IP-pakethuvudet...IP pakethuvudet Version är 4, i IPv6-paket 6 Type of Service -fältet innehöll ursprungligen kvalitetsparametrar som aldrig användes och ifrågavarande byte har återanvänts inom olika lösningar som erbjuder transportkvalitet Identification är en unik paketidentifierare för hantering av duplikat Flags innehåller information om fragmentering Fragment offset berättar vart i ursprungliga paketet detta fragment hör Time to Live (TTL) -fältets värde minskas med ett för varje väljare som paketet passerar och när fältet får värdet 0 slängs paketet och ett felmeddelande Time exceeded skickas till sändaren Protocol-fältet anger högre skiktets protokoll TCP (6), UDP (17), ICMP (1) o.s.v. Med Optionerna kan ny funktionalitet läggas till på IPnivå en stor mängd sådana har definierats, men de flesta har problem med prestationsförmåga och säkerhet, och i praktiken används de just inte T.ex. loose och strict source routing, route recording, time stamping" och "military security options" Fragmentering Path MTU Discovery Olika protokoll på länkskiktet har ofta begränsningar för paketlängden Vad göra om sändaren skickar 64kB paket och mottagaren har en begränsning på 1,5kB IP-protokollet ger väljare möjligheten att dela inkommande paket i delar och skicka vidare dessa fragment som mottagaren kopplar ihop till hela IP-paket Fragmentering orsakar kapacitetsproblem hos mottagaren Mottagaren måste spara mottagna fragment i minnet tills hela paketet har samlats Mottagaren måste kunna hantera enstaka försvunna fragment (som är i skilda IP-paket) Dessutom har fragmentering säkerhetsproblem Fel strukturerade fragment Möjlighet till överbelastningsattack (DoS) I praktiken används fragmentering därför inte Istället utreds största tillåtna segment på förhand För att undvika fragmentering bör vi reda ut vad största tillåtna längden för IP-paket är Skicka ett rätt så stort IP-paket med "Don't Fragment" -flaggan på Eftersom paketet inte får fragmenteras, svarar väljaren med ICMPmeddelandet "Fragmentation Needed Upprepa med mindre paket tills lämplig paketlängd hittas Dessutom, ifall TCP-förbindelser används, kan vardera parten skicka sitt eget näts största tillåtna segmentlängd, TCP:s Maximum Segment Size -option Ej möjligt för UDP-trafik I praktiken begränsar Ethernet IP-paketens maximistorlek till 1500 byte och oftast är ena eller båda parterna i en förbindelse i ett lokalnät. IP-adresser IP-nätets notation IP-adressen är en identifierare för nätanslutning (interface) En maskin i nätet kan ha flere samtidiga nätanslutningar Väljare Pålitlighet Separat backup-nät IPv4-adresser är 32 bit långa IPv6 erbjuder 128 bits adresser Vanligaste presentationssyntax 4 byte som decimala siffror, separerade med punkter ("dotted quad") T.ex.: Början av adressen anger nätet (network id), resten anger maskinen i nätet (host id) T.ex. lokalnät eller företagets hela nät Väljare förmedlar paket på basen av nätdelen Vanligaste notationen för nätets adress är CIDR Classless Inter-Domain Routing Berättar nätadressen och antalet betydande bitar T.ex /16 är TKK:s nät på stamnätsnivå Alla paket skickade till adresser som börjar förmedlas i stamnätet på basen av denna information Gränsen är bit-gräns,inte byte-gräns Inom TKK:s nät kan vi ha delnät, t.ex /22 Det här nätets nätmask (netmask) är Nätmasken får direkt ur CIDR -notationen Adresserna hör till detta nät Notera att /22 inte är ett giltigt delnät, bit-gränsen måste vara rätt RFC 1518, 1519
3 Gamla IP-adressklasser Internets adresser som fraktalkarta Ursprungligen delades adresserna statiskt i nät- och maskindel Nuförtiden används denna delning när man syftar på en viss storleks nät C-klassen är 256 adresser Gamla A-allokeringar kunde tas i allmänt bruk (--> politik) Class A B C D E netid bits host bits first byte first bits use large organizations medium -"- small -"- multicast es reserved IPv4- adressrymdens användning är en politisk fråga Gröna adresser är inte allokerade Källa och noggrannare förklaring: com/c195.html Speciella adresser Adresser reserverade för privat bruk Vilken/vem som helst (any) sändaren har inte ännu IP-adress Lokal rundsändning (broadcast) Alla bitar 1 i maskindelen av adressen Nätets rundsändning T.ex / *.*.* Loopback, refererar till ifrågavarande anslutning I allmänhet Mycket praktisk, jmf. "./" i Unix katalogerna Alla bitar 0 i maskindelen av adressen Nätets adress T.ex /24 Vissa adresser är definierade för enbart lokalt bruk / / /12 Stamnätet vägrar förmedla dessa Dessa adresser kan fritt användas, men de kan inte kommunicera direkt till Internet Används i lokalnät, eftersom det är brist på adresser i allmänna nät Även i testnät Trafik till Internet möjligt med NAT/PAT (Network/Port Address Translation) NAT/PAT ICMP From IP From Port To IP To Port Internet Control Message Protocol Standard RFC 792 Enkelt meddelande i ett IP-paket Mellan två maskiners TCP/IP stack Inte mellan tillämpningar Förverkligar Nätets felmeddelanden Ping Traceroute Användning ofta begränsad på grund av säkerhetsskäl "Route redirect", "router advertisement" gör det möjligt att kapa förbindelser Ping räcker för att kartlägga maskinerna i nätet
4 ICMP-meddelande IP i lokalnätet Type Code Data Checksum Type definierar meddelandet: echo request, echo reply, destination unreachable, o.s.v. Code definierar orsaken: host unreachable, port unreachable, o.s.v. Data innehåller väsentliga delar av IP-paketet som orsakat felet Definition av parametrarna Ett lokalnätssegment är oftast också ett IP-nät IP-nätet har en nätadress och en rundsändningsadress Problemet: lokalnätet förstår inte IP-adresser För att IP skall fungera i lokalnätet måste IP-adresserna översättas till lokalnätets adresser ARP erbjuder denna tjänst Dessutom måste varje maskin få veta sin IP-adress DHCP löser den frågan Kan också definieras för hand För att man från nätet skall kunna kommunicera med andra nät, måste maskinen veta väljarens (router) adress och kunna skilja lokala adresser från stamnätets adresser IP i lokalnätet ARP Maskinens anslutningar definieras (Unix) Loopback: ifconfig lo Ethernet: ifconfig eth broadcast \ netmask Övriga anslutningar Default route är väljaren för allt som inte hör till lokalnätet route add default Address Resolution Protocol Kopplar samman IP-adresser och lokalnätets MAC-adresser Frågaren skickar en rundsändning i lokalnätet med mottagarens IP-adress Ägaren av IP-adressen svarar med sin MAC-adress Frågaren skriver upp första svaret som kommer i sin dynamiska ARP-tabell APR har vissa säkerhetsproblem Om maskinen har mer än en IP-adress i samma anslutning, svarar den alla förfrågningar med samma MAC-adress RFC 826 ARP paketets format DHCP hardw type prot type hardw size prot size OP sender MAC sender IP target MAC Kapslas direkt i länkskiktets ram Längden är alltid 28 byte hardw type = MAC-adressens typ (0x0001 = Ethernet) prot type = nätprotokollets typ (0x0800 = IP) OP = operation (ARP request/reply) target IP bytes Dynamic Host Configuration Protocol Automatisk utdelning av IP-adresser i lokalnätet Permanenta IP-adresser på basen av klientens MAC-adress Dynamiska IP-adresser från en pool Ersätter tidigare BOOTP:n ja RARP:n Kräver en server eller Proxyserver i lokalnätet RFC 2131, 2132
5 DHCP DHCP MSC-diagram Meddelandena kapslade som UDP över IP Servern i port 67, klienten i port 68 Servern söka med rundsändning Första paketet skickas till adressen från adressen Meddelandetyper DISCOVER, OFFER, REQUEST, DECLINE, ACK, NAK, RELEASE Servern ger den grundinformation som en arbetsstation i lokalnätet behöver IP-adress, nätmask, standardgateway DNS-serverns adress mm Server1 Client Server 2 DHCPDISCOVER DHCPOFFER DHCPREQUEST DHCPDISCOVER DHCPOFFER DHCPREQUEST DHCPACK DHCPRELEASE Vägval Väljare För att nätet skall vara ett nät, bör det erbjuda alternativa rutter mellan två noder Internet är ett stort och dynamiskt nät Företags och andra organisationers nät ändras också rätt så ofta Meningen med alternativa rutter är feltolerans, även i ett statiskt när finns dynamiska händelser Väljare förmedlar information on nätets läge och tjänsterna de erbjuder via vägvalsprotokoll Vägval betyder beslutet om hur paketet förmedlas vidare i nätet Vägvalsbesluten görs på basen av information som samlats via vägvalsprotokollen Informationen sparas i en vägvalstabell En väljare är en nätenhet som förmedlar trafik mellan nät Väljaren har två eller fler nätanslutningar Väljaren kan göra beslut on vidareförmedling gällande alla adresser i IP-adressrymden Beslutet kan också vara skicka ingenstans Detta vidaresändningsbeslut gäller även arbetsstationer och servrar, även om de har bara en nätanslutning T.ex. Unix "route" och Windows "route print" Beslutet görs med hjälp av vägvalstabellen Datastruktur som innehåller information om IP-adresser och hantering av datakommunikationspaket Uppdateras med hjälp av vägvalsprotokoll (dynamiskt vägval) Statiskt vägval Dynamiskt vägval Vägvalstabellen i arbetsstationer och gränsväljare är vanligen statisk Vägvalsprotokoll används inte När paketet kommer till väljaren, görs vägvalsbeslutet på basen av mottagaradressen i paketet och vägvalsinformationen i tabellen I en arbetsstation jämförs utgående IP-paketets mottagare med maskinens egen adress inom ramen för nätmasken Gränsväljaren (t.ex. i hemmanätet) känner lokala nätets nätadresser och skickar all annan trafik till standardlänken (default) De lokala näten och deras adresser ställs in för hand i väljaren Väljaren berättar med vägvalsprotokollen för övriga väljare om sina egna nät och tar emot information om andra förbindelser På basen av den mottagna informationen byggs en dynamisk vägvalstabell upp Vägval behandlas i detalj på kursen T Datornät
6 Enkel vägvalstabell Mer invecklat vägval Internet s0 R e /30 Här behövs dynamiska egenskaper Kontoret har en 2 Mbps länk till Internet via grannkontoret och en reservförbindelse på 128 kbps (t.ex.. ISDN) /24 Typiskt litet hemmanät Vägvalstabell L2, 2 Mbps R1 L1, 2 Mbps s0 Destination Next hop Comment Inet s1 R /30 * e0 s0 Local LAN (Ethernet) Serial line to Internet (default route) R2 L2, 128 kbps e /25...Vägvalstabell Stamnät Vägvalstabellen in väljaren R3 i exemplet Destination Next hop Cost Comment /24 e0 0 Directly connected /24 s0 1 Fastest route /24 s1 10 Backup via R2 * s0 1 Fastest route via R1 * s1 10 Slower "Cost" räknas inte i pengar utan styr prioritering Ett nät med Internet-kontakt är inte ännu en del av stamnätet Näten i stamnätet förmedlar trafik från andra nät väljarna i stamnätet har ingen standardlänk, utan de måste känna till växlingen för alla världens IP-adresser Ca element i tabellen En väljare behöver bara veta till vilken länk den skall styra paketet, väljaren behöver inte känna till hela rutten Vägvalsprotokoll IPv6 Det finns skilda vägvalsprotokoll för stamnätet och mindre nät Stamnätet in Internet använder BGP4 (Border Gateway Protocol) För internt vägval finns ett antal alternativ IGRP (Interior Gateway Routing Protocol) EIGRP (Enhanced Interior Gateway Routing Protocol) OSPF (Open Shortest Path First) RIP (Routing Information Protocol) IS-IS (Intermediate System to Intermediate System) Protokollen förmedlar information. Dessutom måste väljaren implementera en vägvalsalgoritm för att bygga upp vägvalstabellen på basen av den samlade informationen. En ny version av IP är på kommande Största nyttan är en stor adressrymd 128 bitar Borde räcka för ca adresser per m2 på jorden - även med dåligt utnyttjade adresser Andra fördelar Bättre stöd för autokonfiguration Inga optioner i egentliga pakethuvudet -> effektivare IPsec inbyggt IPv4 och IPv6 kan användas samtidigt, mekanismer för övergången definierade Övergången till IPv6 har börjat I Asien har operatörerna riktig brist på IPv4 adresser 3GPP R5 definierar ett IPv6 stamnät för operatörerna Stöd finns (tillgängligt) ren i de vanligaste operativsystemen
7 Sammanfattning Nätskiktet är nuförtiden in praktiken IP in Internet-arkitekturen För tillfället version 4, version 6 på kommande Högre protokoll (TCP, UDP) antar att nätskiktet lyckas tillräckligt bra i sin strävan att förmedla paket från maskin till maskin Behöver inte lyckas fullständigt, oftast räcker IPv4-adresser är en kontrollerad resurs som kan delas in i delnät vid en bitgräns
Nätskiktet och Internet Protocol. Sidorna i boken
Nätskiktet och Internet Protocol Sidorna 190-222 i boken Nätskiktet Internet-protokollet (IP) implementerar nätskiktet Datakommunikationspaket förmedlas över olika fysiska skikt från en maskin till en
Läs merFöreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Läs merDenna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress
Läs merVad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?
IP Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? Internet Internet använder sig av protokollbaserad kommunikation. Ett protokoll kan jämföras med att man
Läs merDIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Nätverksskikt Agenda Host-till-host kommunikation IPv4 protokoll förbindelselös IPv4 protokoll otillförlitlig leverans IPv4 protokoll media oberoende Styrinformation
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs merHjälpprotokoll till IP
Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
Läs merFöreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Läs merInternetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition
Läs merFöreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET
Föreläsning 8 Introduktion historia protokollstacken Internet protokoll (IP) Adressering Paketformat Förmedling IPv6 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Historia ARPANET föregångare till Internet US
Läs mer3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs mer5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merKopplingslöst nätverkslager. Förra föreläsningen. Internet Protocol - IP. Terminologi. Transportprotokoll i Internet. IPs service modell
Förra föreläsningen Tre sätt att förmedla data Datagram Virtual circuit Source routing Bryggor ATM Kopplingslöst nätverkslager Måste kunna hitta destinationen Paket får inte hoppa runt för evigt Vilken
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merVilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA
IPv6-introduktion 1 Vilka är vi Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA 2 Övergripande om IPv6 3 IPv4 och IPv6 - skillnader Adresslängd 32 resp 128 bitar Autokonfigurering DHCP och ev Zeroconf
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Läs merFrån användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merIPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abo.nospam.fi
IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abonospamfi Abstrakt I denna uppsats skall jag ta upp dom grundläggande egenskaper hos Internet
Läs merInternetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP: https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Network Address Translation
Läs merKihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på
Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator
Läs merProtokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2
Läs mer5. Internet, TCP/IP och Applikationer
5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Läs merFör att din dator ska fungera på IP-nivån så behövs tre saker konfigureras:
Här beskrivs hur IP fungerar med statiska och dynamiska adresser (DHCP). Kapitlet behandlar grunderna för routing och hur IP-headern är uppbyggd. Subnätmaskens funktion, utseende och hur den används för
Läs merStora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merStora datanät. Maria Kihl
Stora datanät Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning
Läs merDA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn
DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC
Läs merTentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från
Läs merIP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
Läs merIPv6 Jonas Aronsson 3TEa
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.
Läs mer2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering
Datum: 2006-10-09 Skribent: Andreas Boström Föreläsare: Roland Elverljung 2D1395, Datasäkerhet GF3 Paketfiltrering Den här föreläsningen behandlar paketfiltrering samt en kort översikt över TCP ( Transmission
Läs merTCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs merTentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2013-01-15 mfattning: 52 poäng Betyg 5: 47 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 3: 29 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
Läs merUppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy.
Uppgift i Internetworking för Chip Maguire. Problemställning: Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy. Problemet Ett par av proxies ska sättas
Läs merDatakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing
Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,
Läs merIP-datagramformatet. IP-adressering: introduktion. Föreläsning 7/5: Nätlagret: ip, dhcp, nat och icmp samt introduktion till routning
Föreläsning 7/5: Nätlagret: ip, dhcp, nat och icmp samt introduktion till routning Slides are modified from J.F Kurose and K.W. Ross Network Layer 4-1 Källa: Deering/IETF, 2001 IP-adressering: introduktion
Läs merÖvningar - Datorkommunikation
Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar
Läs merTentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2012-11-06 mfattning: 50 poäng Betyg 5: 45 poäng Betyg 4: 37 poäng Betyg 3: 27 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
Läs mer1. Internets Applikationer 8 poäng
1. Internets Applikationer 8 poäng 1a) Det som kallas för sockets används för att komma åt och leverera tjänster från Internets applikationer. Ponera att en värddator C kör webbserver med portnummer 80
Läs merProtokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att göra Responsgruppsmöte: Ämnesbeskrivning Fredag 15/9 8-10; kolla grupper och tider på hemsidan Lämna in slide(s) före 15.00 imorgon.
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merPlanering och RA/DHCPv6 i detalj
Planering och A/DHCPv6 i detalj Page 2 Adressplanering Adresstilldelning Exempel och tips Sammanfattning Page 3 Page 4 Kort svar: jättemånga! Varje företag får minst en /48 per Internet-anslutning: 2 128-48
Läs merFöreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät
Föreläsning 4 Mål: Förstå hur man bygger upp telekommunikationsnätverk Förstå begreppet topologi Känna till de allmännaste nätverkstopologierna Känna till de olika förmedlingsteknikerna Känna till bakgrunden
Läs merEITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal
Läs merDIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Datalänkskikt - Ethernet Agenda Ethernet Datalänksskiktets grundtjänster Ethernet ramformat Adressering i Datalänkskiktet Unicast MAC adresser Broadcast MAC adresser
Läs merFöreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Emma Fitzgerald Kursombud! 2 Laborationer torsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF
Läs mer3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel:
Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: - Installera en Fortigate ditt nätverk. - Anslut Fortigaten till IPv6 nätverket. - Anslut din PC till Fortigaten. - Så kan du surfa på internet med
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG
ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global
Läs merIPv6 paketnivå och nätanalys
IPv6 paketnivå och nätanalys 2 COPYRIGHT 2THEPOINT 2010 1 Wireshark 3 Maj 2010 och Håkan Lindberg Nätverksanalysator Spelar in de paket som når ditt LAN-kort Wireshark är gratis och mycket kompetent på
Läs merEXTREME NETWORKS IP SÄKERHET. i EXOS relaterat SSnFs SKA krav
EXTREME NETWORKS IP SÄKERHET i EXOS relaterat SSnFs SKA krav 1(9) 1 Inledning... 3 2 SSnFs SKA-krav... 3 3 EXOS SKA-kravs relaterade funktioner... 4 4 DHCP Snooping and Trusted DHCP Server... 4 4.1 Konfigurationskommandon...
Läs merFöljande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?
Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning = 1 0 1 1 1 0 1 0 0 0 1 0 0 Koda bitsekvensen
Läs merinterface Question 1. a) Tillämpningar E-post Filöverföring Webb Traceroute Applikationslagret DNS SMTP HTTP FTP Transportlagret Nätverkslagret
TDTS04 Datornät och distribuerade system, 2 augusti 2008 Skissade svar till tentan som gavs 2008-08-2, sammanställda av Juha Takkinen, IDA, juhta@ida.liu.se. ( Skissade innebär att du förutom svaren nedan
Läs merNätverkslagret - Intro
Nätverkslagret - Intro Uppgifter Erbjuda unika adresser för varje nod Veta hur nätet är uppbyggt Hitta bästa vägen Olika datalänksprotokoll Undvika stockningar (congestion) Nätverkslagret - Intro Principer
Läs merFelsökning i TCP/IP-miljö
I detta kapitel går vi igenom felsökning på IP-nivå med hjälp av ping och traceroute. De funktioner som är inblandade i routing och namnuppslagning gås igenom samt hur man kan fastställa var i kedjan felet
Läs merIT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Läs merKapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merIP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.
IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets
Läs merTentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011
1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas
Läs merGrundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande rou-ngteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 STATIC ROUTING Router Generell uppgi: Hi
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Läs merETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad
Läs merIPv6 och säkerhet. torbjorn.eklov@interlan.se
IPv6 och säkerhet torbjorn.eklov@interlan.se Är IPv6 säkrare? Är IPv6 säkrare än IPv4? Nej Alla säkerhetsfunktioner i IPv6 finns idag för IPv4 Undantag, skanna ett subnät 2^64 18446744073709551616 möjliga
Läs merEdgecore SKA 3.1 certifiering
Edgecore SKA 3.1 certifiering 8 augusti 2008 Dokumetet beskriver hur Edgecore s ES3528 segement skall sättas upp för att klara SSNf s SKA 3.1 certifiering 2 1 Innehållsförteckning 1.1 SSNFS KRAV FÖR SKA
Läs merUtförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).
Nätverkssäkerhet Site-to-site VPN med pfsense I denna laboration kommer vi att skapa en så kallad Site-to-site VPN tunnel (baserad på IPSec) mellan två brandväggar som kör pfsense. Detta ska simulera att
Läs merLösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut
Läs merEITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Fråga: Kan två datorer ha samma
Läs merEITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal routing
Läs merSkriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-21 kl. 8 12
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 2008-08-9 Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-2 kl. 8
Läs merIPv6 i Stadsnät. Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24
IPv6 i Stadsnät Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät Agenda IPv6 översikt Planera IPv6 i existerande L2 nät IPv6 i existerande L3 nät Transition 2 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät
Läs merHP ProCurve SKA 3.1 Certifiering
HP ProCurve SKA 3.1 Certifiering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. SSnFs krav för Ska 3.1 certifiering... 3 3. Funktioner i HP ProCurves switchar... 4 3.1. DHCP-Snooping... 4 3.2. DHCP-Snooping
Läs merSvar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0
Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, 12 Mars 2008 Version 3.0 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Lösningar 2.1 DAI 2.2 PVLAN 2.3 PVLAN Edge, Protected Port 2.4 Per Interface Sticky ARP 2.5 PACL 3 Andra
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40
Nätverk II / Routingoch switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C TGITT17 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merÖvning 4 EITF25 & EITF Protokoll. October 29, 2016
- 2016 Protokoll October 29, 2016 1 Uppgift 1. Nedan finns en Ethernet II-ram där Preamble, SFD och CRC är borttagna. Ramen är beskriven i hexadecimalt format. Svara på följande frågor genom att studera
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Läs meradressöversättning. Adressöversättning bryter mot principen att kommunicera end-to-end. introduktion till ip 93 Testa själv
Det här kapitlet behandlar adressöversättning relativt djupt. Olika tekniker som NAPT och PAT tas upp. Likaså olika varianter av NAPT för att förklara problem som uppstår på grund av adressöversättning.
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Jens A Andersson Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare applikation Repeterare Mottagare applikation länk länk nätadapter överföring nätadapter
Läs merInterna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning
Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning Per Hopstadius juni 2006 Examensarbete, 10 poäng, B Datavetenskap
Läs merETSF05 Repetition av KomSys
ETSF05 Repetition av KomSys Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2 Digitalisering
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Läs merEthernet kommunikation med hjälp av optionskortet OPT-CI
Ethernet kommunikation med hjälp av optionskortet OPT-CI 1. INLEDNING OPT-CI optionskortet används i första hand för Modbus TCP kommunikation vid styrning av frekvensomriktaren från överordnat system.
Läs merDatakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Läs merTentaexempel. Maria Kihl
Tentaexempel Maria Kihl Linjekodning Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? 2 Lösning Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning
Läs merChrister Scheja TAC AB
Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet
Läs mer