Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Björn Englund Väg och järnväg Enheten för teknik och trafik Sektion fordonsgodkännande Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter om anmälan av fordon i slutserie Transportstyrelsens förslag: Fordon som är i slutserie måste idag ha ett beslut om undantag (dispens) för att kunna tas i bruk. Slutserie är en viss volym fordon som tillverkats innan en kravskärpning och ännu inte tagits i bruk. Vi föreslår istället för dispens ett enklare anmälningsförfarande för att minska den administrativa bördan. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Ett fordon som tas i bruk med stöd av ett EU-helfordonsgodkännande får tas i bruk med stöd av intyg om överensstämmelse så länge intyget kan anses vara giltigt. När EU-rättsakter ändras så följer det i de flesta fall beslutas ett datum då fordonen inte längre får tas i bruk med stöd av intyg om de inte provats mot de krav som ändrats. Det kan dock finnas fordon som tillverkats före kravskärpningen som ännu inte har sålts och tagits i bruk. EU-rättsakterna ger en möjlighet att fortfarande få ta i bruk en viss volym av fordon med stöd av ett slutserie förfarande förutsatt att fordonstillverkaren ansöker om detta. Detta sker idag genom den möjlighet till undantag per fordonsindivid (dispenser) som finns idag genom 2 kap. 3 punkt 7 fordonsförordningen (2009:211). Att använda dispens för denna hantering innebär en omständlig hantering då dispenser utgår från fordonsindivider. Det ligger också en betydande kostnad hos företagen i hanteringen av dessa dispensansökningar och till detta en väntetid på ett beslut som alltid är ett bifall. 2. Vad ska uppnås? Vi vill genom en reglering med anmälningsförfarande tydliggöra de förutsättningar som gäller för att få ta i bruk ett fordon i slutserie så att det kan ske på ett enklare sätt.
Datum 2 (5) 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Om ingenting görs så får vi kvar dagens system med dispenshantering. Systemet är förvisso funktionellt med innebär onödiga administrativa kostnader både för berörda företag och Transportstyrelsen. 3.2. Alternativ som inte innebär reglering Det framgår av EU-rättsakter att slutseriehantering ska ske genom någon form av anmälan. Vi har idag ett system med dispenser som styrs av fordonsförordningens regler om att Transportstyrelsen får meddela undantag från tekniska krav förutsatt att fordonen fortsatt är trafiksäkra. Vi behöver någon form av hantering av dessa krav. 3.3. Regleringsalternativ Alternativ A går ut på att vi reglerar ett anmälningsförfarande med de uppgifter som vi minst behöver för att ha en kontroll över antalet fordon som tas i bruk inom ett slutserieförfarande. I detta ingår att ta in en miniminivå av uppgifter på fordon som grupp och inte i den detaljeringsnivå som finns idag genom dispensprövningen. Alternativ B som tidigare diskuterats inom myndigheten är att skapa någon form av automatiserat beslutssystem för de dispenser som handläggs årligen inom slutserieförfarandet. Vi har valt att föreslå regleringsalternativ A. 4. Vilka är berörda? De som berörs av regleringen är fordonstillverkare och deras representanter vilka oftast utgörs av företag som importerar och saluför de olika fordonen i Sverige. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Regleringsförslaget bedöms ge enklare och mer förutsägbara förutsättningar för de företag som berörs av förslaget.
Datum 3 (5) 5.2. Medborgare Regleringsförslaget bedöms inte ha någon påverkan på medborgare. 5.3. Staten, regioner eller landsting och kommuner Regleringsförslaget bedöms innebära en något lägre kostnad för Transportstyrelsen i dess handläggning. Regleringsförslaget bedöms inte påverka andra inom staten, regioner eller landsting och kommuner i något avseende. 5.4. Externa effekter Regleringsförslaget bedöms inte medföra några externa effekter av betydelse. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Alternativ A går ut på att vi reglerar i en nivå som motsvarar de krav som vi uppfattat att EU-rättsakterna ställer samtidigt som vi får en tydlig och förutsägbara reglering kring hur anmälan ska vara genomförd. Alternativ B ger också ett alternativ som motsvarar kraven enligt EUrättsakterna men förutsättningarna blir lite otydligare för de företag som inte är inne i systemet. Alternativ B innebär också en utvecklingskostnad av en IT-system lösning vilket visat sig ej vara en motiverad kostnad med tanke på att ärendevolymen ändå är relativt låga per år. Vår uppfattning är att regleringsalternativ A är det som på snabbast tid löser dagens omständiga hantering utan den fördyring som en IT-utveckling medför. Vi tror också att alternativ A ger en betydande minskning av företagens administrativa kostnader när det gäller just slutseriehanteringen. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Bemyndiganden för föreslagen reglering grundar sig på 8 kap. 16 fordonsförordningen (2009:211). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Regleringen överensstämmer med EU-rättslig reglering. Den står heller inte i strid med annan internationell reglering.
Datum 4 (5) 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Vi ser inte att regleringen kräver några särskilda informationsinsatser då detta regleringen medför en enklare hantering för de företag som berörs. Transportstyrelsen har genom branschsamverkan god kontakt med de företag som idag söker dispens. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Regleringsförslaget har ingen påverkan på funktionsmålen. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Regleringsförslaget har ingen påverkan på hänsynsmålen. C. Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1.
Datum 5 (5) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Totalt Minskade administrativa kostnader för slutseriehantering Minskade kostnader för Transportstyrels en när det gäller slutseriehantering E. Samråd Vi har i innan arbetet påbörjades haft en dialog med BilSweden och Swetic som utgör en branschorganisation för de företag som vanligtvis håller på med slutseriehantering. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Björn Englund Sektion fordonsgodkännande bjorn.englund@transportstyrelsen.se Tel: 010-495 68 23