Utdrag ur publikation 2001:122 VÄGUTFORMNING 94 Version S-1 Del 16 Ritningar 2002-02
Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2002-02-01 Publikation 2001:122 Upphovsman (författare, utgivare) Kontoret för vägutformning Kontaktperson: Torsten Bergh, Jan Moberg, Anders Strömberg, Lars Fridh Dokumentets titel Vägutformning 94 Version S-1 Huvudinnehåll Utformningsråd för vägar. ISSN 1401-9612 ISBN Nyckelord Dimensioneringsgrunder, grundvärden, trafikteknisk standard, typsektion, linjeföring, korsningar, trafikplatser, sidoanläggningar, vändplatser, rastplatser, gång- och cykelanläggninagar, vägmarkeringar, vägvisning, trafiksignaler, vägbelysning, vägutrustning, vägtyper. Distributör Vägverket, Butiken, 781 87 Borlänge Tfn: 0243-755 00, fax: 0243-755 50, e-post: vagverket.butiken@vv.se Svensk Byggtjänst, Utställningen, Regeringsgatan 44, 111 53 Stockholm Tfn 08-457 10 00, fax 08-10 07 57, e-post: forsaljningen@byggtjanst.se
Förord Vägutformning 94 (VU 94) är såväl ett styrmedel som ett hjälpmedel för utformning av Vägverkets produkter & tjänster med ambitionen att garantera önskvärd kvalité. VU 94 ska tillämpas för alla statliga väginvesteringsobjekt och för upphandling av tjänster i vilka ingår trafiktekniska krav. Avsteg från skall-krav i VU 94 ska godkännas av csv för nationella stamvägar, större huvudvägar (vägar med nummer 1-99), vägar som kan komma att hävdas som riksintresse samt vägar som respektive region anser vara av speciell vikt. Beslut om avsteg för andra vägar får fattas av regionchef. Kopia av beslutet ska sändas till Huvudkontoret, kontoret för vägutformning. Beträffande tillåtlighet att använda vägutrustning, för vilka godkända krocktester enligt CEN-standard inte föreligger, kan dock dispens endast medges av csv eller den som han delegerat ärendet till. I den här föreliggande versionen av VU 94 (version S-1) har supplementen 1, 2, 4 och 5 inarbetats i huvuddokumentet. Supplement 3 har lagts som egen bilaga. Denna version ersätter de tidigare utgivna dokumenten. Vissa ritningar och mallar har av ritningstekniska skäl inte kunnat inarbetas i version 1. Vägverkets standardritningar för balkräcken har tagits ur VU 94. Ansvaret för dessa ritningar har - som för övriga räckestyper - överlåtits till räckesleverantörerna. Vissa smärre redaktionella rättelser har också gjorts men sakinnehållet sammanfaller med VU 94 med supplementen 1-5. Läsanvisningen i del 1 har reviderats. Skulle avvikelser mot tidigare dokument förekomma gäller den senaste versionen av VU 94. Den kommer att finnas tillgänglig såväl i digital form (Internet och CD) som i dokumentform. VU 94 kommer att revideras successivt. Ändringarna kommer inte längre att ges ut som supplement utan inarbetas direkt i huvuddokumentet som version 2, 3 o.s.v. Se vidare läsanvisningen i del 1. För att angivna krav skall bli gällande vid upphandling måste VU 94 med aktuellt versionsnummer åberopas i förfrågningsunderlaget för det aktuella objektet. VU 94 kommer fortlöpande att revideras så att kraven i lagen om offentlig upphandling (SFS 1992:1258) på hänvisning till europeiska tekniska specifikationer uppfylls. Dessa revideringar kommer vid behov att införas i varje ny version av VU94. Förutom nya versioner av VU 94 kommer även korta informationer att ges ut som VU-info. Frågor om VU 94:s innehåll och tillämpning besvaras av Kontoret för vägutformning VTv.
VU 94S-1 16 Ritningar Innehållsförteckning 16 Ritningar...1 16.1 Geometri och markering... 1 16.2 Mallar... 5... 7 16.3.1 Vägräcken... 8 16.3.2 Vägräckesavslutningar... 15 16.3.3 Krockskydd... 20 16.3.4 Eftergivlighet hos vägutrustningar... 27 16.3.5 Adressregister... 36 VV publikation 2001:122 2002-02
VU 94S-1 16 Ritningar 1 (37) 16.1 Geometri och markering 16 RITNINGAR 16.1 GEOMETRI OCH MARKERING VU 94 innehåller följande exempel på geometri- och markeringsritningar: vägmarkering för typsektioner, se tabell 16.1-1 och även del 5 för vägsektioner, kapitel 8.5 Rampsektion, del 10 Gång- och cykeltrafik och del 11 Vägmarkeringar geometri- och vägmarkering för korsningar, se tabell 16.1-2 och även kapitel 7.7 Detaljutformning och del 11 Vägmarkeringar vägmarkering för av- och påfarter samt högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält, se tabell 16.1-3. Utformning av av- och påfarter ges i kapitel 8.4 och för motortrafikleder med breda körfält i kapitel 8.10. Utformning av högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält ges i avsnitt 7.7.2. vägmarkering för stigningsfält och detaljutformning av spärrområden samt principskiss fordonskontrollplats, se tabell 16.1-4. TABELL 16.1-1 Översikt VU 94 exempel på vägmarkering för sektioner. Beteckning och Beskrivning: vägmarkeringsklass: MV - H 0,20 N Motorväg, 0,2 m breda kantlinjer, heldragen, normal synbarhet MV - H 0,30 VB Motorväg, 0,3 m breda kantlinjer, heldragen, synbarhet i väta, bullereffekt ML - H 0,30 VB Motortrafikled, 0,3 m breda kantlinjer, heldragen, synbarhet i väta, bullereffekt 4F- S 0,10 N 4-fältig väg, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet 2FB - S 0,10 N Bred 2-fältsväg, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet 2FN - S 0,10 N Normal 2-fältsväg, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet S - S 0,10 N Smal väg med 2 körfält, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet Sm - S 0,10 N Smal väg med 1 körfält och mötesplatser, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet 1FR - H 0,10 N 1-fältig ramp, heldragen, 0,1 m breda kantlinjer, normal synbarhet 2FR - H 0,20 N 1-fältig ramp, heldragen, 0,2 m breda kantlinjer, normal synbarhet 2FR - H 0,30 VB 1-fältig ramp, heldragen, 0,3 m breda kantlinjer synbarhet i väta, bullereffekt VV publikation 2001:122 2002-02
2 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 16.1 Geometri och markering TABELL 16.1-2 Översikt exempel på geometri- och vägmarkeringsritningar för korsningar i VU 94. Beteckning och vägmarkeringsklass: A1-1g A1-1m S0,10N A-1g A-1m S0,10N A-2gm S0,10N A-3gm S0,10N B-1g B-1m S0,10N B-2gm S0,10N B-3gm S0,10N B-4gm S0,10N B-5gm S0,10N C-1g C-1m S0,10N C-2g C-2m S0,10N C-3g C-3m S0,10N D-1g D-1m S0,10N D-2g D-2m S0,10N D-3g D-3m S0,10N D-4g D-4m S0,10N Beskrivning: 3-vägs, typ A1, ministandard: geometri: landsbygd, (Lps)A/C, ej GC vägmarkeringsklass S0,10N 3-vägs, typ A, utan refug: geometri: landsbygd, (Lps)A, ej GC vägmarkeringsklass S0,10N geometri: tätort, (LBn)A, GC indragen 6 m i sekundärväg vägmarkeringsklass S0,10N geometri: tätort, (Lps)A, GC indragen 6 m i sekundärväg vägmarkeringsklass S0,10N 3-vägs, typ B med refug i sek.v: geometri: landsbygd,(lps)a, ej GC vägmarkeringsklass S0,10N geometri: tätort, (LBn)A, GC indragen 6 m i sekundärväg vägmarkeringsklass S0,10N geometri: tätort, (Lps)A, GC indragen 6 m i sekundärväg vägmarkeringsklass S0,10N 4-vägs, typ B: geometri: tätort, (Lps)A, GC indragen 1 m i sekundärväg vägmarkeringsklass S0,10N geometri: tätort, (Lps)A, GC indragen 6 m i sekundärväg vägmarkeringsklass S0,10N 3-vägs, typ C med separat körfält för vänstersvängande: geometri: landsbygd, (Lps)A, målad refug, ej GC vägmarkeringsklass S0,10N 4-vägs typ C: geometri: tätort, (LBn)A,med eller utan lång refug, GC indragen 6m vägmarkeringsklass S0,10N geometri: landsbygd, (Lps)A vägmarkeringsklass S0,10N landsbygd, kantsten 4-vägs typ D, cirkulationsplats: geometri: landsbygd, (Lps)A, 1 körfält, avböjd vägmarkeringsklass S0,10N geometri: landsbygd, (Lps)A, 2 körfält, avböjd vägmarkeringsklass S0,10N geometri: tätort, (Lps)A, 1 körfält, avböjd, GC vägmarkeringsklass S0,10N geometri: tätort, (Lps+P)A, 2 körfält, avböjd, GC sekundärväg Vägmarkeringsklass S0,10N 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 3 (37) 16.1 Geometri och markering TABELL 16.1-2 forts. E-1g E-1m S0,10N E-2g E-2m S0,10N TABELL 16.1-3 Översikt exempel på geometri- och vägmarkeringsritningar för korsningar i VU 94. 4-vägs typ E, trafiksignal: Geometri: (Lps)A, VR50-blandfas ORA, GC indragen 1m Vägmarkeringsklass S0,10N Geometri: (Lps)A, VR70-ORA, fri högersväng Vägmarkeringsklass S0,10N Översikt exempel på geometri- och vägmarkering för av- och påfarter samt högerpåsvängs- och avsvängskörfält i VU 94. Beteckning och Beskrivning: vägmarkeringsklass: Påfarter och högerpåsvängskörfält: MVP-1m H0,20N motorvägspåfart MVP-2m H0,30VB motorvägspåfart 2FBP-1m S0,10N påfart eller högerpåsvängskörfält på bred tvåfältsväg Avfarter och högeravsvängskörfält: MVpA-1m H0,20N parallellavfart på motorväg MVpA 2m H0,30VB parallellavfart på motorväg MVkA-1m H0,20N kilavfart på motorväg MVkA- 2m H0,30VB kilavfart på motorväg 2FBpA 1m S0,10N Parallellavfart eller parallellt högeravsvängskörfält på bred tvåfältsväg 2FBkA 1m S0,10N kilavfart eller kilformat högeravsvängskörfält på bred tvåfältsväg Tabell 16.1-4 Beteckning SFM FKP-MV Spärr typ B Spärr typ C Översikt VU 94 ritningar övrigt Beskrivning Markering av stigningsfält på 2-fältsväg med 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet, se närmare kapitel 16.4. Fordonskontrollplats - typskiss motorväg, se närmare kapitel 4.5. Detaljutformning av spärrområde i sekundärvägstillfart med normal och förstärkt synbarhet, se närmare kapitel 7.7. Detaljutformning av spärrområde i primärvägstillfart med normal och förstärkt synbarhet, se närmare kapitel 7.7. Stigningsfält behandlas i kapitel 16.11. VV publikation 2001:122 2002-02
4 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 16.1 Geometri och markering 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 5 (37) 16.2 Mallar 16.2 MALLAR VU 94 innehåller följande exempel på mallar: körspårsmallar, se tabell 16.2-1 körspår, se tabell 16.2-2 mallar för att grafiskt bestämma hastighetsförlopp i backar för typfordon P och Lps, se tabell 16.2-3 Användning av körspårsmallar och körspår redovisas i kapitel 3.5. TABELL 16.2-1 Körspårsmallar Typfordon: Radie: Skala: LBn R7 R10 R12 R15 1:400 och 1:500 Bb R9 R10 R12 R15 1:400 och 1:500 TABELL 16.2-2 Körspår Typfordon: Radier: Svängningsvinkel gon: Lps R10, R8, R6 100 Ls R10 100, 125 TABELL 16.2-3 Mallar för grafisk bestämning av hastighetsförlopp i backe typfordon P och Lps. Mall: FIGUR 3.2.2-1 FIGUR 3.2.2-3 Fordon: Accelerations- och retardationssträckor för typfordon P. Accelerations- och retardationssträckor för typfordon Lps. VV publikation 2001:122 2002-02
6 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 16.2 Mallar 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 7 (37) 16.3 VÄGUTRUSTNING Inom det Europeiska standardiseringsorganet Comité Européen de Normalisation (CEN) pågår för närvarande harmoniseringar av standarder med EU:s byggproduktdirektiv som utgångspunkt. Inom CEN/Technical Committee (TC) 226-Road Equipment pågår harmoniseringar av standarder för vägutrustning. Dessa standarder för vägutrustningar arbetar med funktionella krav som ställs upp ur trafiksäkerhetssynpunkt. Följande working groups (WG) finns inom TC 226-Road Equipment: Gruppnamn: CEN/TC 226/WG 1-Road restraint systems CEN/TC 226/WG 2-Horizontal signs CEN/TC 226/WG 3-Vertical signs CEN/TC 226/WG 4-Traffic signals CEN/TC 226/WG 5-Road lightning CEN/TC 226/WG 6-Noise protection CEN/TC 226/WG 7-Other equipment CEN/TC 226/WG 8-Coordination... CEN/TC 226/WG 9-Clockwork parking meters CEN/TC 226/WG 10-Passive safety... Vägutrustning: Skyddsanordningar (t.ex. vägräcken) Vägmarkeringar Vägmärken Trafiksignaler Vägbelysning Bullerskärmar Bländskydd, hjälptelefoner Koordination... Parkeringsmätare Eftergivlighet hos vägutrustningar Standarderna som arbetas fram kommer först att redovisas som förslag till Europa normer och remissbehandlas i två omgångar, först en teknisk remissomgång och därefter en slutlig remissomgång. Tillverkarna kommer under de närmaste åren att successivt testa sina olika vägutrustningsprodukter efter dessa nya normer. Därför finns det anledning till att snabbt behöva uppdatera dels nya svenska sammanfattningar av Europa normer och dels förteckningar över de företag som har testat sina produkter. Detta är anledningen till att vi har samlat detta i ett separat kapitel i pärmen VU 94 Del 16 Ritningar. Kapitel omfattar svenska sammanfattningar av förslag till Europa normer, s.k. pren, och förteckningar över Vägverkets bedömningar och resultat av pren-klassning av: vägräcken i avsnitt 16.3.1 vägräckesavslutningar i avsnitt 16.3.2 krockskydd i avsnitt 16.3.3 eftergivlighet hos vägutrustningar som t.ex. vägbelysnings-, vägmärkes- och vägvisningsstolpar i avsnitt 16.3.4. Kapitlet ger också: adressregister över tillverkare i avsnitt 16.3.5 en bilaga med standardritningar för stålbalkräcken. Detta kapitel kommer att uppdateras halvårsvis efterhand som fler tester och bedömningar genomförs och nya Europa normer blir klara. VV publikation 2001:122 2002-02
8 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 Vägverkets godkända användningsområde bygger på: för övergångsperioden tom 1996-06-30 för VV standardräcken på en ingenjörsmässig bedömning. för övergångsperioden tom 1995-12-31 för betongräcken modell New Jersey och Tric-Bloc på bedömningar av gamla krocktester på VTI. för övriga vägräcken på krocktester enligt pren 1317-2. för vägräckesavslutningar och krockskydd genomförda krocktester enligt olika normer som t.ex. NCHRP 230 och NCHRP 350. för eftergivlighet hos olika vägutrustningar som t.ex. vägbelysnings-, vägmärkes- och vägvisningsstolpar enligt olika krocktester och VTI:s tidigare rekommendationer. 16.3.1 Vägräcken I Del 15 Övrig vägutrustning kapitel 15.3 behandlas vägräcken. Den preliminära Europa normen "pren 1317-2 Räcken" presenteras nedan. Denna preliminära Europa norm har varit ute på den tekniska remissomgången och kommer inom kort att skickas ut på den slutliga remissomgången. Kommentar: Denna text innehåller inga väsentliga skillnader mot den text som finns i VU 94 kapitel 15.3 Vägräcken. Några bilder har lagts till för att bättre beskriva kraven. 16.3.1.1 Trafiksäkerhetskrav Vid val av vägräckestyp för permanent användning ska följande beaktas: Vägräcken ska uppfylla trafiksäkerhetskrav enligt preliminär Europa norm, pren 1317-2 Road Restraint Systems-Part 2: Safety barriers, se tabell 16.3.1.1-1. På motorvägar, vid höga flöden och stora lastbilsandelar, kan högre kapacitetsklass övervägas. Kommentar: Vägräcken enligt Vägverkets standardritningar nr 401:8S-a och 401:8S-aa kommer under en övergångsperiod fram till 1996-06-30 att godkännas utan att de har genomgått funktionstest enligt pren 1317-2. Vägverket avser att under 1995/96 funktionstesta dessa vägräcken enligt pren 1317-2. TABELL 16.3.1.1-1 Trafiksäkerhetskrav på vägräcken enligt pren 1317-2. pren 1317-2 (Svenska uttryck) pren 1317-2 (Engelska uttryck) Trafikmiljö VR 70 Trafikmiljö VR 90 Kapacitetsklass: Containment level: N 1 N 2 Skaderiskklass: Impact severity level: B B Arbetsbredd: Working width: se tabell 16.3.1.2.3-1 Krockkriterier: Impact test acceptence criteria: OK OK 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 9 (37) 16.3.1.2 Förklaring av trafiksäkerhetskrav 16.3.1.2.1 Kapacitetsklass Innebörden av pren:s kapacitetsklasser (containment level) visas i tabell 16.3.1.2.1-1. För flertalet av nivåerna ska räcket både klara påkörning av en lätt personbil och ett tyngre fordon utan allvarligare personskada. Detta innebär att t.ex. ett räcke med nivån H 2 är bättre än ett räcke med nivån N2 eftersom H 2-räcket klarar av en större andel av fordonsparken. H2-räcket klarar av att ta upp en högre rörelseenergi än N 2-räcket samtidigt som den tillräckligt säkert klarar av en krock med en lätt personbil. TABELL 16.3.1.2.1-1 Nivåer för olika kapacitetsklasser (containment level) enligt pren 1317-2. Kapacitesklass Påkörningshastighet Påkörningsmassa Påkörningsvinkel N 1 80 km/h 1 500 kg 20 N 2 100 km/h 900 kg 20 110 km/h 1 500 kg 20 H 1 100 km/h 900 kg 20 70 km/h 10 000 kg 15 H 2 100 km/h 900 kg 20 70 km/h 13 000 kg 20 H 3 100 km/h 900 kg 20 80 km/h 16 000 kg 20 H 4a 80 km/h 900 kg 20 65 km/h 30 000 kg 20 H 4b 100 km/h 900 kg 20 65 km/h 38 000 kg 20 FIGUR 16.3.1.2.1-1 Beskrivning av kapacitetsklass. 16.3.1.2.2 Skaderiskklass Innebörden av pren:s skaderiskklasser (impact severity level) visas i tabell 16.3.1.2.2-1. Skaderiskklassen är ett mått på hur stor skadeföljden på föraren och passagerarna blir vid en kollision med räcket. Nivå A är VV publikation 2001:122 2002-02
10 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 den som ställer högst krav. Båda skaderiskklasserna A och B innebär liten risk för allvarlig skada. Acceleration Severity Index (ASI), Theoretical Head Impact Velocity (THIV) och Postimpact Head Deceleration (PHD) är olika mått på kraftpåverkan på förare och passagerare vid krockprov. TABELL 16.3.1.2.2-1 Nivåer för olika skaderiskklasser (impact severity level) enligt pren 1317-2. Skaderiskklass A ASI 1,0 THIV 9 m/s PHD 20 g B ASI 1,4 THIV 9 m/s PHD 20 g ASI 2 2 a a x y az 12g 9g 10g 2 FIGUR 16.3.1.2.2-1 Beskrivning av skaderiskmått ASI. 16.3.1.2.3 Arbetsbredd Arbetsbredden är vägräckets största utböjning vid påkörning enligt pren 1317-2, se figur 16.3.1.2.3-1. Vägräckets arbetsbredd (working width) enligt pren 1317-2, se tabell 16.3.1.2.3-1, ska vara mindre än avstånd till faromomentet som vägräcket skyddar emot. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 11 (37) FIGUR 16.3.1.2.3-1 Exempel på definition av arbetsbredden (working width) enligt pren 1317-2. TABELL 16.3.1.2.3-1 Arbetsbredd W 1 W 2 W 3 W 4 W 5 W 6 W 7 W 8 0,6 m 0,8 m 1,0 m 1,3 m 1,7 m 2,1 m 2,5 m 3,5 m Nivåer för olika arbetsbredder (working width) enligt pren 1317-2. 16.3.1.2.4 Krockkriterier För att ett vägräcke skall bli godkänt enligt pren 1317-2 krävs också att vissa kriterier på räcket och testbilen vid krockprovet uppfylls. Dessa kriterier sammanfattas under krockkriterier (impact test acceptence criteria). Kraven på räcket är bl.a. att den inte skall tillåta några under- /överkörningar eller genomkörningar. Testbilen får inte börja volta vid en krock med räcket. Testbilen skall efter krocken följa räcket parallellt och lämna den inom ett visst bestämt område, se figur 16.3.1.2.4-1. Efter krocken ska vägräcket inte utgöra någon fara för annan trafik. Testbilen får inte ha för stora deformationer på kupéutrymmet, se figur 16.3.1.2.4-2. VV publikation 2001:122 2002-02
12 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 Anmärkning: Måtten kan variera beroende på testbil. Figurens mått gäller vid test med en vanlig personbil enligt kapacitesklass N 1 och N 2. FIGUR 16.3.1.2.4-1 Exempel på krockkriterier. Testbilen ska följa räcket och lämna det genom kortsidan på en förutbestämd rektangel. FIGUR 16.3.1.2.4-2 Exempel på krockkriterier. Mätning av kupéutrymmet hos testbilen före och efter krock. 16.3.1.3 Förteckning över vägräcken Vägverkets klassificering av olika räckestyper enligt pren 1317-2 per 1995-08-01 ges: för stålbalksräcken för övergångsperioden fram till och med 1996-06-30 i avsnitt 16.3.1.3.1 för stållineräcken i avsnitt 16.3.1.3.2 för betongräcken i avsnitt 16.3.1.3.3 för rörräcken i avsnitt 16.3.1.3.4 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 13 (37) 16.3.1.3.1 Stålbalksräcken TABELL 16.3.1.3.1-1 Användningsområde för Vägverkets stålbalkräcken tom 1996-06-30 enligt pren 1317-2. Företag Räckesprodukt Kap.- Skade- Arbets- Krockklass riskklass bredd kriterier Omdöme Vägverket EU 1,33 N 1 B W 3? Teoretisk bedömning EU 1,33 N 2 B W 4? Teoretisk bedömning EU 2 N 1 B W 4? Teoretisk bedömning EU 2 N 2 B W 5? Teoretisk bedömning EUK 2 N 1 B W 4? Teoretisk bedömning EUK 2 N 2 B W 5? Teoretisk bedömning EU 4 N 1 A W 4? Teoretisk bedömning EU 4 N 2 A W 5? Teoretisk bedömning EM 1,33 N 1 B W 2 Uppfyllda Teoretisk bedömning EM 1,33 N 2 B W 3 Uppfyllda Teoretisk bedömning EM 1,33 H 1 B W 4 Uppfyllda Teoretisk bedömning EM 2 N 1 A W 3 Uppfyllda Teoretisk bedömning EM 2 N 2 A W 4 Uppfyllda Teoretisk bedömning EM 2 H 1 A W 5 Uppfyllda Teoretisk bedömning DU 1,33 N 1 B W 2? Teoretisk bedömning DU 1,33 N 2 B W 3? Teoretisk bedömning DU 2 N 1 A W 2? Teoretisk bedömning DU 2 N 2 A W 3? Teoretisk bedömning DU 2 H 1 A W 4? Teoretisk bedömning DM 1,33 N 1 B W 2 Uppfyllda Teoretisk bedömning DM 1,33 N 2 B W 3 Uppfyllda Teoretisk bedömning DM 1,33 H 1 B W 4 Uppfyllda Teoretisk bedömning DM 1,33 H 2 B W 4 Uppfyllda Teoretisk bedömning DM 2 N 1 B W 2 Uppfyllda Teoretisk bedömning DM 2 N 2 B W 3 Uppfyllda Teoretisk bedömning DM 2 H 1 B W 4 Uppfyllda Teoretisk bedömning DM 2 H 2 B W 5 Uppfyllda Teoretisk bedömning DM 4 N 1 A W 4 Uppfyllda Teoretisk bedömning DM 4 N 2 A W 5 Uppfyllda Teoretisk bedömning DM 4 H 1 A W 6 Uppfyllda Teoretisk bedömning VV publikation 2001:122 2002-02
14 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 16.3.1.3.2 Stållineräcken TABELL 16.3.1.3.2-1 Användningsområde för stållineräcken enligt pren 1317-2 (1995-08-01) Företag Räckesprodukt Kap.- Skade- Arbets- Krockklass risk bredd kriterier Omdöme Blue Systems AB Safence 4.R.I. N 2 A W 4 Uppfyllda VV Utlåtande 1995-05-31 Safence 4.R.I. H 1 A W 5 Uppfyllda VV Utlåtande 1995-05-31 Safence 3.R.I. N 2 A W 4 Uppfyllda VV Utlåtande 1995-05-31 Bridon Svenska AB Brifen Stållineräcke 4 N 2 A W4 Uppfyllda VV Utlåtande 1995-07-31 Brifen Stållineräcke 3 N 2 A W 5 Uppfyllda VV Utlåtande 1995-06-22 Gunnebo Protection Safety Line 4 N 2 A W 4 Uppfyllda VV Utlåtande 1995-05-31 Safety Line 3 N 2 A W 4 Uppfyllda VV Utlåtande 1995-05-31 16.3.1.3.3 Betongräcken TABELL 16.3.1.3.3-1 Användningsområde för betongräcken enligt pren 1317-2 (1995-08-01). Företag Räcke Kap.- Skade- Arbets- Krockklass risk bredd kriterier Omdöme A-Betong Tric-Bloc N 2 B W 1? Teoretisk bedömning New Yersey N 2 B W 1? Teoretisk bedömning SweRock Markbetong AB S:t Eriks Betong N 2 B W 1 Uppfyllda Krocktest pren 1317-2 16.3.1.3.4 Rörräcken TABELL 16.3.1.3.4-1 Användningsområde för rörräcken enligt pren 1317-2 (1995-08-01). Kap.- Skade- Arbets- Krock Företag Räckesprodukt Omdöme klass risk bredd kriterier FMK Trafikprodukter AB FMK rörräcke N 2 Uppfyllda Krocktest pren 1317-2 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 15 (37) 16.3.2 Vägräckesavslutningar I VU 94 Del 15 Övrig vägutrustning avsnitt 15.3.2 behandlas vägräckesavslutningar. Det förslag som finns till "pren 1317-4 Vägräckesavslutningar" presenteras nedan. Enligt arbetsgruppen som arbetar med detta förslag, CEN/TC 226/WG1/TG 4, beräknas det skickas ut på den tekniska remissen som förslag till kommande Europa Norm under våren 1996. 16.3.2.1 Trafiksäkerhetskrav Trafiksäkerhetskrav för vägräckesavslutningar återfinns i tabell 16.3.2.1.1-1. TABELL 16.3.2.1.1-1 Trafiksäkerhetskrav för vägräckesavslutningar. DRAFT pren 1317-4 (Svenska uttryck) DRAFT pren 1317-4 (Engelska uttryck) Trafikmiljö VR 50 Trafikmiljö VR 70 Trafikmiljö VR 90 Kapacitetsklass Performance class A B C Skaderriskklass Impact severity B B B Arbetsbredd Redirection zone dimension Se tabell 16.3.2.2.3-1 Permanent deflektion Permenent deformation zone Se tabell 16.3.2.2.4-1 Krockkriterier Impact test acceptence criteria Uppfyllda Uppfyllda Uppfyllda 16.3.2.2 Förklaring av trafiksäkerhetskrav 16.3.2.2.1 Kapacitetsklass Nivåerna för de olika kapacitetsklasserna redovisas i tabell 16.3.2.2.1-1. TABELL 16.3.2.2.1-1 Nivåer för olika kapacitetsklasser enligt DRAFT pren 1317-4 Vägräckesavslutningar. Kapacitets- Påkörnings- Påkörningsklass hastighet massa Påkörningsvinkel A 50 km/h 900 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning) 50 km/h 1300 kg 15 (Sida Vägräckesavslutning) B 1 80 km/h 1300 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning) 80 km/h 900 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning - 1/4 Bilbredd) 80 km/h 1300 kg 15 (Sida Vägräckesavslutning) B 80 km/h 900 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning) 80 km/h 1300 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning) 80 km/h 900 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning - 1/4 Bilbredd) 80 km/h 1300 kg 15 (Centrum Vägräckesavslutning) 80 km/h 1300 kg 15 (Sida Vägräckesavslutning) 80 km/h 1300 kg 165 (Sida vägräckesavslutning) VV publikation 2001:122 2002-02
16 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 forts. TABELL 16.3.2.2.1-1 Nivåer för olika kapacitetsklasser enligt DRAFT pren 1317-4 Vägräckesavslutningar. C 100 km/h 900 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning) 100 km/h 1300 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning) 100 km/h 900 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning - 1/4 Bilbredd) 100 km/h 1300 kg 15 (Centrum vägräckesavslutning) 100 km/h 1300 kg 15 (Sida Vägräckesavslutning) 100 km/h 1300 kg 165 (Sida vägräckesavslutning) D 110 km/h 900 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning) 110 km/h 1500 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning) 110 km/h 900 kg 0 (Centrum Vägräckesavslutning - 1/4 Bilbredd) 110 km/h 1500 kg 15 (Centrum Vägräckesavslutning) 110 km/h 1500 kg 15 (Sida Vägräckesavslutning) 110 km/h 1500 kg 165 (Sida vägräckesavslutning) Påkörningsvinkel 0. (centrum vägräckesavslutning) Påkörningsvinkel 0. (påkörning sker ¼ bilbredd från centrum på vägräckesavslutning) Påkörningsvinkel 15. (centrum vägräckesavslutning) Påkörningsvinkel 15. (sida på vägräckesavslutning) Påkörningsvinkel 165. (sida på vägräckesavslutning) FIGUR 16.3.2.2.1-1 Förklaring av de olika påkörningsvinklarna. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 17 (37) 16.3.2.2.2 Skaderiskklass Innebörden av pren:s skaderiskklasser (impact severity level) visas i tabell 16.3.2.2.2-1. Skaderiskklassen är ett mått på hur stor skadeföljden på föraren och passagerarna blir vid en kollision med vägräckesavslutningen. Nivå A är den som ställer högst krav. Båda skaderiskklasserna A och B innebär liten risk för allvarlig skada. ASI (Acceleration Severity Index), Theoretical Head Impact Velocity (THIV) och Postimpact Head Deceleration (PHD) är olika mått på kraftpåverkan på förare och passagerare vid krockprov. TABELL 16.3.2.2.2-1 Nivåer för skaderiskklasser i DRAFT pren 1317-4 Vägräckesavslutning. Skaderiskklass A ASI 1,0 THIV 12 m/s PHD 20 g B ASI 1,4 THIV 12 m/s PHD 20 g ASI 2 2 a a x y az 12g 9g 10g 2 FIGUR 16.3.2.2.2-1 Exempel på beräkning av skaderiskmått ASI. 16.3.2.2.3 Arbetsbredd Vägräckesavslutningens arbetsbredd (redirection zone) är den största utböjning som uppmäts under något av krockproven. TABELL 16.3.2.2.3-1 Nivåer för arbetsbredd enligt DRAFT pren 1317-4 Vägräckesavslutning. Krocksida Motsatta sidan Arbetsbredd Wa Wb W 1 4 m 4 m W 2 6 m 6 m W 3 4 m 4 m W 4 6 m 6 m VV publikation 2001:122 2002-02
18 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 FIGUR 16.3.2.2.3-1 Förklaring av arbetsbredd. 16.3.2.2.4 Permanent deflektion Vägräckesavslutningens permanenta deflektion (permenent deflection) är den utböjning som uppmäts efter något av krockproven. TABELL 16.3.2.2.4-1 Nivåer för permanent deflektion enligt DRAFT pren 1317-4 Vägräckesavslutning. Krocksida Motsatta sidan Permanent deflektion Da Db D 1 1 m 1 m D 2 2 m 2 m D 3 3 m 3 m D 4 1 m 1 m D 5 2 m 2 m D 6 3 m 3 m FIGUR 16.3.2.2.4-1 Förklaring av permanent deflektion 16.3.2.2.5 Krockkriterier I krockkriterier (impact test acceptence criteria) sammanfattas olika andra krav på testbilen och vägräckesavslutningen. Delar eller bitar av vägräckesavslutningen får inte penetrera kupéutrymmet hos testbilen eller utgöra fara för annan fordonstrafik, gång- och cykeltrafik eller personal vid ett vägarbete. Intryckning av testbilens kupéutrymme får inte orsaka skador hos förare eller passagerarna, se figur 16.3.2.2.5-1. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 19 (37) FIGUR 16.3.2.2.5-1 Exempel på krockkriterier. Mätning av kupéutrymmet på testbilen före och efter krock. Testbilen ska vid och efter krocken förbli upprätt. 16.3.2.3 Förteckning över vägräckesavslutningar Företag Räckesprodukt Kap Skade Arbets Krock Permanent klass risk bredd kriterier Deflektion Omdöme ATA GREAT 6 Krocktest NCHRP 230 GREAT 5 Krocktest NCHRP 230 GREAT 4 Krocktest NCHRP 230 GREAT 3 Krocktest NCHRP 230 SENTRE Krocktest NCHRP 230 TREND Krocktest NCHRP 230 BREAKMASTER Krocktest NCHRP 230 LMA System Krocktest NCHRP 230 Convesta REACT 350 Krocktest NCHRP 350 Gunnebo CAT Krocktest NCHRP 230 ET-2000 Krocktest NCHRP 230 ADIEM Krocktest NCHRP 230 VV publikation 2001:122 2002-02
20 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 16.3.3 Krockskydd I VU 94 Del 15 Övrig vägutrustning kapitel 15.4 behandlas krockskydd. Det förslag som finns till "pren 1317-3 Krockskydd" presenteras nedan. Enligt arbetsgruppen som arbetar med detta förslag, CEN/TC 226/WG1/TG 3, beräknas det skickas ut på den tekniska remissen som förslag till kommande Europa Norm under våren 1996. 16.3.3.1 Trafiksäkerhetskrav Två olika huvudtyper av krockskydd finns. En som har sidokrockskydd (redirective) och en som inte har sidokrockskydd (non-redirective). Sidokrockskydd ställer krav på att krockskyddet ska fungera även om en bil inte träffar rakt framifrån utan träffar krockskyddet från sidan. Krockskyddet ska fungera som ett vägräcke om man träffar det från sidan dvs. det ska vara riktningsgivande. Krockskydd utan sidokrockskydd ställer inte några krav på detta. Se figur 16.3.3.1-1. Utan sidokrockskydd (icke riktningsgivande) Med sidokrockskydd (riktningsgivande) FIGUR 16.3.3.1-1 sidokrockskydd. Förklaring av begrepp med och utan 16.3.3.1.1 Krockskydd med sidokrockskydd (Redirective) Trafiksäkerhetskrav för krockskydd med sidokrockskydd (redirective) återfinns i tabell 16.3.3.1.1-1. TABELL 16.3.3.1.1-1 Trafiksäkerhetskrav för krockskydd med sidokrockskydd (redirective). DRAFT pren 1317-3 (Svenska uttryck) DRAFT pren 1317-3 (Engelska uttryck) Trafikmiljö VR 50 Trafikmiljö VR 70 Trafikmiljö VR 90 Kapacitetsklass Performance class A B C Skaderriskklass Impact severity B B B Arbetsbredd Redirection zone dimension Se tabell 16.3.3.2.3-1 Permanent deflektion Permenent deformation zone Se tabell 16.3.3.2.4-1 Krockkriterier Impact test acceptence criteria Uppfyllda Uppfyllda Uppfyllda 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 21 (37) 16.3.3.1.2 Krockskydd utan sidokrockskydd (Non-redirective) Trafiksäkerhetskraven för krockskydd utan sidokrockskydd (nonredirective) återfinns i tabell 16.3.3.1.2-1. TABELL 16.3.3.1.2-1 Trafiksäkerhetskrav för krockskydd utan sidokrockskydd (Non-redirective). DRAFT pren 1317-3 (Svenska uttryck) DRAFT pren 1317-3 (Engelska uttryck) Trafikmiljö VR 50 Trafikmiljö VR 70 Trafikmiljö VR 90 Kapacitetsklass Performance class A B 1 C Skaderriskklass Impact severity B B B Arbetsbredd Redirection zone dimension Se tabell 16.3.3.2.3-1 Permanent deflektion Permenent deformation zone Se tabell 16.3.3.2.4-1 Krockkriterier Impact test acceptence criteria Uppfyllda Uppfyllda Uppfyllda 16.3.3.2 Förklaring av trafiksäkerhetskrav 16.3.3.2.1 Kapacitetsklass Det finns två huvudgrupper för kapacitetsklasserna, krockskydd med sidokrockskydd (redirective) och krockskydd utan sidokrockskydd (nonredirective). Krockskydd med sidokrockskydd (Redirective) TABELL 16.3.3.2.1-1 Nivåer för olika kapacitetsklasser för krockskydd med sidokrockskydd (redirective) enligt DRAFT pren 1317-3 Krockskydd. Kapacitets- Påkörnings- Påkörningsklass hastighet massa Påkörningsvinkel A 50 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd) 50 km/h 1300 kg 15 (Sida krockskydd) B 1 80 km/h 1300 kg 0 (Centrum krockskydd) 80 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd - 1/4 Bilbredd) 80 km/h 1300 kg 15 (Sida krockskydd) B 80 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd) 80 km/h 1300 kg 0 (Centrum krockskydd) 80 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd - 1/4 Bilbredd) 80 km/h 1300 kg 15 (Centrum) 80 km/h 1300 kg 15 (Sida krockskydd) 80 km/h 1300 kg 165 VV publikation 2001:122 2002-02
22 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 forts. TAB. 16.3.3.2.1-1 Nivåer för olika kapacitetsklasser för krockskydd med sidokrockskydd (redirective) enligt DRAFT pren 1317-3 Krockskydd. C 100 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd) 100 km/h 1300 kg 0 (Centrum krockskydd) 100 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd - 1/4 Bilbredd) 100 km/h 1300 kg 15 (Centrum) 100 km/h 1300 kg 15 (Sida krockskydd) 100 km/h 1300 kg 165 D 110 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd) 110 km/h 1500 kg 0 (Centrum krockskydd) 110 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd - 1/4 Bilbredd) 110 km/h 1500 kg 15 (Centrum) 110 km/h 1500 kg 15 (Sida krockskydd) 110 km/h 1500 kg 165 Påkörningsvinkel 0. (centrum krockskydd) Påkörningsvinkel 0. (påkörning sker ¼ bilbredd från centrum på krockskydd) Påkörningsvinkel 15. (centrum krockskydd) Påkörningsvinkel 15. (sida på krockskydd) Påkörningsvinkel 165. (sida på krockskydd) FIGUR 16.3.3.2.1-1 Förklaring av olika påkörningsvinklar. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 23 (37) Krockskydd utan sidokrockskydd (Non-Redirective) TABELL 16.3.3.2.1-2 Nivåer för kapacitetsklasser krockskydd utan sidokrockskydd (non-redirective) enligt DRAFT pren 1317-3 Krockskydd. Kapacitetsklass Påkörningshastighet Påkörningsmassa Påkörningsvinkel A 50 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd) B 1 80 km/h 1300 kg 0 (Centrum krockskydd) 80 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd - 1/4 Bilbredd) B 80 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd) 80 km/h 1300 kg 0 (Centrum krockskydd) 80 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd - 1/4 Bilbredd) 80 km/h 1300 kg 15 (Sida krockskydd) C 100 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd) 100 km/h 1300 kg 0 (Centrum krockskydd) 100 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd - 1/4 Bilbredd) 100 km/h 1300 kg 15 (Centrum) D 110 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd) 110 km/h 1500 kg 0 (Centrum krockskydd) 110 km/h 900 kg 0 (Centrum krockskydd - 1/4 Bilbredd) 110 km/h 1500 kg 15 (Centrum) Påkörningsvinkel 0. (centrum vägräckesavslutning) Påkörningsvinkel 0. (påkörning sker ¼ bilbredd från centrum på vägräckesavslutning) Påkörningsvinkel 15. (centrum vägräckesavslutning) FIGUR 16.3.3.2.1-2 Förklaring av olika påkörningsvinklar. 16.3.3.2.2 Skaderiskklass Innebörden av pren:s skaderiskklasser (impact severity level) visas i tabell 16.3.3.2.2-1. Skaderiskklassen är ett mått på hur stor skadeföljden på föraren och passagerarna blir vid en kollision med räcket. Nivå A är den som ställer högst krav. Båda skaderiskklasserna A och B innebär liten risk för allvarlig skada. ASI (Acceleration Severity Index), Theoretical Head Impact Velocity (THIV) och Personal head Damage (PHD) är olika mått på kraftpåverkan på förare och passagerare vid krockprov. VV publikation 2001:122 2002-02
24 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 TABELL 16.3.3.2.2-1 Nivåer för skaderiskklasser i DRAFT pren 1317-3. Skaderiskklass A ASI 1,0 THIV 12 m/s PHD 20 g B ASI 1,4 THIV 12 m/s PHD 20 g ASI 2 2 a a x y az 12g 9g 10g 2 FIGUR 16.3.3.2.2-1 Exempel på beräkning av skaderiskmått ASI. 16.3.3.2.3 Arbetsbredd Krockskyddets arbetsbredd (redirection zone) är den största utböjning som uppmäts under något av krockproven. TABELL 16.3.3.2.3-1 Nivåer för arbetsbredd enligt DRAFT pren 1317-3 Krockskydd. Krocksida Motsatta sidan Arbetsbredd Wa Wb W 1 4 m 4 m W 2 6 m 6 m W 3 4 m 4 m W 4 6 m 6 m FIGUR 16.3.3.2.3-1 Förklaring av arbetsbredd. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 25 (37) 16.3.3.2.4 Permanent deflektion Krockskyddets permanenta deflektion (permenent deflection) är den största utböjning som uppmäts efter något av krockproven. TABELL 16.3.3.2.4-1 Nivåer för permanent deflektion enligt DRAFT pren 1317-3 Krockskydd. Krocksida Motsatta sidan Permanent deflektion Da Db D 1 1 m 1 m D 2 2 m 2 m D 3 3 m 3 m D 4 1 m 1 m D 5 2 m 2 m D 6 3 m 3 m FIGUR 16.3.3.2.4-1 Förklaring av permanent deflektion. 16.3.3.2.5 Krockkriterier I krockkriterier (impact test acceptence criteria) sammanfattas olika andra krav på testbilen och krockskyddet. Delar eller bitar av krockskyddet får inte penetrera kupéutrymmet hos testbilen eller utgöra fara för annan fordonstrafik, gång- och cykeltrafik eller personal vid ett vägarbete. Intryckning av testbilens kupéutrymme får inte orsaka skador hos förare eller passagerarna, se figur 16.3.3.2.5-1. FIGUR 16.3.3.2.5-1 Exempel på krockkriterier. Mätning av kupéutrymme hos testbil före och efter krock. Testbilen ska vid och efter krocken förbli upprätt. VV publikation 2001:122 2002-02
26 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 Företag 16.3.3.3 Förteckning över krockskydd Nedan följer en förteckning över krockskydd på den svenska marknaden. Produktnamn Kap klass Skade risk Arbets bredd Permanent deflektion Krock kriterier Omdöme ATA GREAT 6 Krocktest NCHRP 230 GREAT 5 Krocktest NCHRP 230 GREAT 4 Krocktest NCHRP 230 GREAT 3 Krocktest NCHRP 230 HEX-FOAM Krocktest NCHRP 230 ENERGITE III System Krocktest NCHRP 230 LMA System Krocktest NCHRP 230 BREAKEMASTER Krocktest NCHRP 230 Convesta REACT 350 Krocktest NCHRP 350 Gunnebo CAT Krocktest NCHRP 230 ET-2000 Krocktest NCHRP 230 ADIEM Krocktest NCHRP 230 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 27 (37) 16.3.4 Eftergivlighet hos vägutrustningar Ska krav ställas på eftergivlighet hos olika typer av vägutrustningar och bärare av vägutrustningar rekommenderas att följande krav följs. Kommentar: I begreppet "vägutrustning och bärare av vägutrustning" ingår bl.a. följande: - Belysningsstolpar - Stolpar till vägmärken - Stolpar till vägvisningsstavlor - Kantstolpar - Alla olika typer av vägutrustning vid utmärkning av vägarbeten. I VU 94 Del 5 Sektion moment 5.8.5.1 behandlas trafikfarliga föremål. I VU 94 Del 12 Vägmärken avsnitt 12.3.3 behandlas eftergivlighet hos stolpar för vägmärken och vägvisningstavlor. I VU 94 Del 14 Vägbelysning avsnitt 14.5.4 behandlas eftergivlighet hos belysningsstolpar. I VU 94 Del 15 Övrig vägutrustning moment 15.2.1.1 behandlas eftergivlighet hos kantstolpar. Det förslag som finns till "pren XXXX Passive safety of support for road equipment" presenteras nedan. Enligt arbetsgruppen som arbetar med detta förslag, CEN/TC 226/WG10, beräknas det skickas ut på den tekniska remissen som förslag till kommande Europa norm i mars 1996. 16.3.4.1 Trafiksäkerhetskrav Förslaget innebär att trafiksäkra (eftergivliga) produkter kan vara av tre typer: ofarliga produkter (unharmful devices) uppfångande produkter (energy absorption devices) icke uppfångande produkter (breakaway devices) 16.3.4.1.1 Ofarliga produkter Om den totala massan i enheten kg hos en produkt multipliceras med kvadraten på avståndet i meter från markytan till produktens tyngdpunkt, se bild 16.3.4.1.1-1. Om då detta värde i enheten kgm 2 understiger värdet 1,5 kgm 2 betraktas produkten som ofarlig vid en påkörning och behöver ej krocktestas enligt avsnitt 16.3.4.2 eller 16.3.4.3 innan användning. Exempel på beräkning av detta värde visas i figur 16.3.4.1.1-1. VV publikation 2001:122 2002-02
28 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 2 2 0,1 m 1,2 m 2 2 8kg 2kg 0,74 kgm 1,5 kgm 2 2 FIGUR 16.3.4.1.1-1 Beräkning av värde för att avgöra om det är en ofarlig produkt. Kommentar: Dessa krav är enligt den definition som finns idag för ofarliga produkter (unharmful devices) i DRAFT pren XXXX Passive safety of support for road equipment. Dessa krav kan komma att ersättas av någon form av enklare krockprov för att visa att de är ofarliga vid en påkörning. 16.3.4.1.2 Uppfångande produkter Med uppfångande produkter menas produkter som vid en krock absorberar rörelseenergin från en påkörande bil på ett sådant sätt att bilens hastighet minskas betydligt eller helt och hållet, se figur 16.3.4.1-1. Det engelska ordet för uppfångande produkter är energy absorption devices. Trafiksäkerhetskraven på uppfångande produkter återfinns i tabell 16.3.4.1.2-1 Uppfångande produkter: FIGUR 16.3.4.1.2-1 Förklaring av funktion hos uppfångande produkter. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 29 (37) TABELL 16.3.4.1.2-1 Trafiksäkerhetskrav för uppfångande produkter enligt DRAFT pren XXXX Passive safety of support structures for road equipment. DRAFT pren XXXX (Svenska uttryck) DRAFT pren XXXX (Engelska uttryck) Trafikmiljö VR 70 Kapacitetsklass Speed class 70 100 Generella General requirements Uppfyllda + krockkriterier - ASI 1,0 Speciella krockkriterier Particular requirements - OIV 9 m/s Uppfyllda Trafikmiljö VR 90 Uppfyllda + - ASI 1,4 - OIV 9 m/s Uppfyllda 16.3.4.1.3 Icke uppfångande produkter Med icke uppfångande produkter menas produkter som vid en krock inte absorberar någon stor del av den påkörande bilens rörelseenergi och den påkörande bilens hastighet inte minskar i någon större utsträckning. Det engelska ordet för icke uppfångande produkter är breakaway devices. Trafiksäkerhetskraven på icke uppfångande produkter återfinns i tabell 16.3.4.1.3-1. Icke uppfångande produkter: FIGUR 16.3.4.1.3-1 Förklaring av funktion hos icke uppfångande produkter. TABELL 16.3.4.1.3-1 Trafiksäkerhetskrav för icke uppfångande produkter enligt DRAFT pren XXXX Passive safety of support structures for road equipment. DRAFT pren XXXX (Svenska uttryck) DRAFT pren XXXX (Engelska uttryck) Trafikmiljö VR 70 Kapacitetsklass Speed class 70 100 Generella General requirements Uppfyllda + krockkriterier - ASI 0,5 Speciella krockkriterier Particular requirements - OIV 9 m/s Uppfyllda Trafikmiljö VR 90 Uppfyllda + - ASI 0,5 - OIV 9 m/s Uppfyllda VV publikation 2001:122 2002-02
30 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 16.3.4.2 Förklaring av trafiksäkerhetskrav 16.3.4.2.1 Kapacitetsklass Två olika kapacitetsklasser (speed class) finns. I varje kapacitetsklass utförs två krocktester, en lågfartstest och en högfartstest, se tabell 16.3.4.2.1-1. TABELL 16.3.4.2.1-1 Nivåer för kapacitetsklasser enligt DRAFT pren XXXX Passive safety of support for road equipment. Kapacitesklass Påkörningshastighet Påkörningsmassa Påkörningsvinkel 70 35 km/h 900 kg 0 (Centrum produkt) 70 km/h 900 kg 0 (Centrum produkt) 100 35 km/h 900 kg 0 (Centrum produkt) 100 km/h 900 kg 0 (Centrum produkt) FIGUR 16.3.4.2.1-1 Beskrivning av kapacitetsklass En produkt som har klarat kraven i kapacitetsklass 100 behöver inte krocktestas för kapacitetsklass 70. 16.3.4.2.2 Generella krockkriterier I de generella krockkriterierna (general requirements) ställs generella krav vid krocktester av alla olika typer av föremål. Delar eller bitar av produkten får inte penetrera kupéutrymmet hos testbilen eller utgöra fara för annan fordonstrafik, gång- och cykeltrafik eller personal vid ett vägarbete. Vindrutan hos testbilen kan få sprickor men något föremål får inte komma in i kupéutrymmet hos testbilen. Testbilen ska förbli upprätt under och efter minst 12 m efter krockpunkten. Bilens lutning får inte vara mer än 45 under någon del av testen. Skaderriskmåttet är ett mått på hur stor påfrestningen på förare och passagerarna är vid krocken, därmed är det också ett mått på hur stor 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 31 (37) skadeföljden blir på föraren och passagerarna. Skaderiskmåtten får inte anta högre värden än de i tabell 16.3.4.2.2-1 angivna. TABELL 16.3.4.2.2-1 Högsta tillåtna värden på skaderiskmått enligt DRAFT pren XXXX Passive safety of support for road equipment. Uppfångande produkter Icke uppfångande produkter Skaderiskmå Kapacitetsklass Kapacitetsklass Kapacitetsklass 70 Kapacitetsklass 70 tt 100 100 ASI 1) 1,0 1,4 0,5 0,5 OIV 2) 9 m/s 9 m/s 9 m/s 9 m/s 1.) ASI=Acceleration Severity Index. 2.) OIV=Occupant Impact Velocity. ASI 2 2 a a x y az 12g 9g 10g 2 FIGUR 16.3.4.2.2-1 Exempel på beräkning av skaderiskmått ASI. 16.3.4.2.3 Speciella krokkriterier I de speciella krockkriterierna (particular requirements) adderas beroende på vilken produkt som krocktestas ett antal krav. 16.3.4.2.4 Belysningsstolpar Belysningsstolparna ska testas fullt utrustade med armatur. Belysningsstolpar ska testas med sina högsta höjd och med sina längsta armar. En godkänd krocktest innebär att samma typ av belysningsstolpe fast med mindre arm och mindre höjd också blir godkända. En godkänd krocktest innebär att samma typ av stolpe fast med mindre tvärsnittsdimensioner också blir godkända. VV publikation 2001:122 2002-02
32 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 16.3.4.2.5 Stolpar för vägmärken och vägvisningstavlor Stolpar för vägmärken och vägvisningstavlor ska testas fullt utrustade med den största skyltarea och vikt som stolpen/stolparna avser bära upp. En godkänd krocktest innebär att samma typ av stolpe fast med mindre skyltarea och vikt också blir godkända. Bär flera stolpar upp skylten ska testbilen träffa sett ur trafiksäkerhet på mest olämpliga ställe dvs. så att den träffar mest antal stolpar med största dimension. En godkänd krocktest innebär att samma typ av stolpe/stolpar fast med mindre tvärsnittsdimensioner också blir godkända. 16.3.4.2.6 Anordningar vid vägarbeten De olika anordningar ska testas fullt utrustade med de största vikterna som anordningen avser att bära upp. En godkänd krocktest innebär att samma typ av anordning men med mindre vikt också blir godkänd. Lösa delar av anordningen får inte hamna så att de skymmer förarens sikt. 16.3.4.2.7 Övriga anordningar Ska testas fullt utrustade. 16.3.4.3 Förteckning över eftergivliga vägutrustningar Utförda tester och bedömningar av olika typer av vägutrustningar enligt ges: för uppfångande belysningsstolpar i moment 16.3.4.3.1 för icke uppfångande belysningsstolpar i moment 16.3.4.3.2 för uppfångande vägmärkes- och vägvisningsskyltar i moment 16.3.4.3.3 för uppfångande vägmärkes- och vägvisningsskyltar i moment 16.3.4.3.4 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 33 (37) 16.3.4.3.1 Uppfångande belysningsstolpar TABELL 16.3.4.3.1-1 Uppfångande belysningsstolpar Företag Produkt Kap.- klass Generella krockkriterier Speciella krockkriterier Omdöme Varmförzinkning AB ESV 8 m - 0 m ESV 8 m - E 2,5 m ESV 8 m - E 3,5 m ESV 8 m - D 2,5 m ESV 8 m - D 3,5 m ESV 10 m - 0 m ESV 10 m - E 2,5 m ESV 10 m - E 3,5 m ESV 10 m - D 2,5 m ESV 10 m - D 3,5 m ESV 12 m - 0 m ESV 12 m - E 2,5 m ESV 12 m - E 3,5 m ESV 12 m - D 2,5 m ESV 12 m - D 3,5 m Moramast B 8 m - E 0 m B 8 m - E 1,5 m B 8 m - E 2,5 m B 10 m - E 0 m B 10 m - E 1,5 m B 10 m - E 2,5 m B 12 m - E 0 m B 12 m - E 1,5 m B 12 m - E 2,5 m B 8 m - D 0 m B 8 m - D 1,5 m B 8 m - D 2,5 m B 10 m - D 0 m B 10 m - D 1,5 m B 10 m - D 2,5 m B 12 m - D 0 m B 12 m - D 1,5 m B 12 m - D 2,5 m + krocktest 100 km/h Tehomat Oy Catching lightning pole with steel base-12 m 70 ASI 0,6 OIV 6,2 m/s Finska Vägverketrekommendation Sähkö Jokinen Oy Kapu - 12 m 100 ASI 0,6 OIV 5,7 m/s Finska Vägverketrekommendation VV publikation 2001:122 2002-02
34 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 16.3.4.3.2 Icke uppfångande belysningsstolpar TABELL 16.3.4.3.2-1 Icke uppfångade belysningsstolpar. Företag Produkt Kap klass Generella krock kriterier Speciella krock kriterier Omdöme Vattenfall-Vägbelysning VT-stolpe 100 Dekont AB XY-bas Krocktest 100 km/h Sähkö Jokinen Oy TL 190? TI 220? Tehomet Oy Slip-base - 12 m Finska Vägverketrekommendation Krocktest 35 km/h Varmförzinkning AB Slipbase 8 m-0 m, Rörfundament? Slipbase 8 m-0 m, Justerbar? Slipbase 8 m-e 2,5 m Rörfundament? Slipbase 8 m-e 2,5 m Justerbar? Slipbase 8 m- D2,5 m Rörfundament? Slipbase 8 m-d2,5 m Justerbar? Slipbase 10 m-0 m, Rörfundament? Slipbase 10 m-0 m, Justerbar? Slipbase 10 m-e 2,5 m Rörfundament? Slipbase 10 m-e 2,5 m Justerbar? Slipbase 10 m- D2,5 m Rörfundament? Slipbase 10 m-d2,5 m Justerbar? Slipbase 12 m-0 m, Rörfundament? Slipbase 12 m-0 m, Justerbar? Slipbase 12 m-e 2,5 m Rörfundament? Slipbase 12 m-e 2,5 m Justerbar? Slipbase 12 m- D2,5 m Rörfundament? Slipbase 12 m-d2,5 m Justerbar? 16.3.4.3.3 Uppfångande vägmärkes- och vägvisningsstolpar TABELL 16.3.4.3.3-1 Uppfångande vägmärkes- och vägvisningsskyltar. Företag Produkt Kap klass Generella krock kriterier Speciella krock kriterier Omdöme Juralco Ampliform C3320-1 stolpe Egen krocktest 40 km/h Ampliform C3325-1 stolpe Egen krocktest 40 km/h Ampliform C4420-1 stolpe Egen krocktest 40 km/h Ampliform C4425-1 stolpe Egen krocktest 40 km/h Ampliform C4435-1 stolpe Egen krocktest 40 km/h Ampliform C3320-2 stolpar? Ampliform C3325-2 stolpar? Ampliform C4420-2 stolpar? Ampliform C4425-2 stolpar? Ampliform C4435-2 stolpar? 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 35 (37) 16.3.4.3.4 Icke uppfångande vägmärkes- och vägvisningsskyltar TABELL 16.3.4.3.4-1 Icke uppfångande vägmärkes- och vägvisningsskyltar Företag Produkt Kap klass Generella krock kriterier Speciella krock kriterier Omdöme FA Energi Idéer AB Swe-Nor Mast 1 stolpe Egen krocktest 70 km/h Swe-Nor Mast 2 stolpar? Swe-Nor Mast 3 stolpar? Varmförzinkning?? Vattenfall-Vägbelysning Skyltstolpsled Typ A? Skyltstolpsled Typ B? VV publikation 2001:122 2002-02
36 (37) 16 Ritningar VU 94S-1 16.3.5 Adressregister A A-Betong AB Box 24 351 03 VÄXJÖ ATA Bygg- & Markprodukter AB Box 1031 172 21 SUNDBYBERG B Blue Systems AB Hälleflundregatan 16 421 58 VÄSTRA FRÖLUNDA Bridon Svenska AB Box 2073 183 02 TÄBY C Convesta AB Box 5 452 21 STRÖMSTAD D Dekont Teknik AB Bladvägen 3 182 36 DANDERYD E F FA Energi Idéer AB Skomakarvägen 6 E 632 23 ESKILSTUNA FMK Trafikprodukter AB Box 2074 194 02 UPPLANDS VÄSBY G Gunnebo Protection AB Florettgatan 29 B 252 66 HELSINGBORG H I J Juralco AB Radiovägen 27 D 135 48 TYRESÖ K 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 16 Ritningar 37 (37) L M Moramast AB Fack 175 792 23 MORA N O P Q R S SweRock Markbetong AB Börjegatan 77 752 29 UPPSALA Sähkö-Jokinen Oy Piispantie 3-5 29600 Noormarkku Finland T Tehomet Oy Nikkarintie 51200 Kangasniemi Finland U V Varmförzinkning AB Box 144 333 23 SMÅLANDS STENAR Vattenfall Vägbelysning AB Box 527 162 15 VÄLLINGBY X Y Z Å Ä Ö VV publikation 2001:122 2002-02
781 87 Borlänge Telefon 0243-750 00. Telefax 0243-758 25. Texttelefon 0243-750 90 e-post: vägverket@vv.se / Internet: www.vv.se