2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma



Relevanta dokument
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj

Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Samtal med barn som upplevt våld i familjen. Svensk forskning:

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet

Att ställa frågor om våld

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Kan man bli sjuk av ord?

Våld i nära relationer

Barn och ungas utsatthet för våld

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Våld i nära relationer

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Trauma och Prostitution

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Kan man bli sjuk av ord?

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

Barn och Trauma - bedömning och behandling

My life my lesson. Text: Susanna Alakoski

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Definition av våld och utsatthet

Våld och kontroll i hederns namn

LÄSGUIDE till Boken Liten

Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

«Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

Justitiedepartementet Stockholm

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

LÄSGUIDE till Boken om Liten

VÅLD I NÄRA RELATIONER

Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Definition av våld. Per Isdal

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Uppmärksamma den andra föräldern

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

Barn som lever i våld

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

svarskuvertet. tel: tel:

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Våld i nära relationer en risk för små barns hälsa och en uppgift för barnhälsovården Värna våra yngsta Stockholm oktober 2017

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Unizons valplattform För ett jämställt samhälle fritt från våld.

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Våld i nära relationer Riktlinjer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Hälsobesök 18 månader

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Transkript:

Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet Karin.Grip@psy.gu.se I genomsnitt 36 år 73 % Födda i Sverige Mammornas Bakgrund Majoriteten av mammorna hade gymnasieutbildning och nästan hälften 42 % hade studerat på högskola/universitet Drygt 70 % av mammorna arbetade, studerade eller var föräldralediga medan närmare1/3 stod utanför arbetsmarknaden 3 % levde/hade en fortsatt relation med förövaren Nästan hälften 49 % hade varit på kvinnojour vid något tillfälle Barnens Bakgrund 149 flickor (47 %) och 166 pojkar (53 %) i genomsnitt 8 år 133 av de 315 barnen var mellan 9 13 år, varav 69 egna informanter 86 % av barnens pappor hade utsatt mamman för våld 57 % av de pappor som utsatt mamman för våld hade Gemensam vårdnad Nära 60 % av barnen där pappa utsatt mamman för våld hade regelbundet umgänge med pappa 1

Barnens situation enligt mammorna Fysiskt våld mot mamman som barnen har bevittnat enligt mammorna själva Barnet har sett/hört/erfarit 99 % bevittnat psykiskt våld 70 % levt med våld från födseln 63% utsatta för direkt våld själva Vred om arm eller drog i håret 57 % Slängde mot en vägg 52 % Smällde till 47 % Slog eller drämde till med föremål 38 % Klådde upp 35 % Sparkade 34 % Stryptag eller försökte kväva 28 % Svimmade efter slag mot huvudet 15 % Insisterade på att ha sex övergrepp 12 % Våld för att tvinga till sig sex 7 % Skållade eller brände med flit 6 % Våld mot mamman som barnen har bevittnat el. varit indragna i enligt barnen själva Ibland Nästan alltid Bråkade om barnet 48 % 5 % Skadade hennes kropp 60 % 6 % Hotade med att använda vapen 15 % 2 % Skadade M med föremål, kniv 15 % Hämtat, ringt efter hjälp 16 % 8 % Försökt stoppa bråket med egen kropp 24 % 10 % Gjort något mot barnet för att skada M 24 % 6 % Skrek att sluta i samma rum 43 % 3 % Våld riktat direkt mot barnen enligt barnen själva (n=46) Ja Pratat kränkande eller hånat 33 % Låst in dig 28 % Slagit med hand på stjärten 24 % Knuffat så att ramlat 17 % Slagit upprepade gånger 13 % Sparkat dig 13 % Slagit med föremål 11 % Hotat med föremål 11 % Hotat med vapen 11 % Medel Fysiskt våld intensitet pappa 2.13 Fysisk våld intensitet mamma 0.78 Psykiskt våld totalt pappa 1.11 Psykiskt våld totalt mamma 0.30 2

Mammornas skattningar av barnen vid start av stödinsats Psykisk ohälsa innan stöd SDQ-problem Funktionsinskränkning innan stöd SDQ-impact Emotionell reaktivitet innan stöd Barn i allmänhet (grön linje) (M=2.49, SD=0.72). 3

Emotionell regleringsförmåga innan stöd Barnens självskattningar innan stödinsats jämfört med andra barn Lägre allmänt välbefinnande Lika god upplevd förmåga att reglera känslor av ilska, rädsla och ledsnad som andra barn i samma ålder Lägre grad av upplevd anknytningstrygghet till pappa respektive mamma Högre grad av posttraumatisk stress Barn i allmänhet (grön linje) (M=3.81, SD=0.65). Analysgrupper FÖRÄNDRINGAR 4

Barnens psykiska ohälsa enligt mammorna SDQ-problem Barnens funktionsinskränkning enligt mammorna SDQ-impact Känslomässig reaktivitet enligt mammorna (Emo-rea) Känslomässig reglering enligt mammorna (Emo-reg) + p 0,10; * p 0,05; ** p 0,01; *** p 0,001. ANOVA 1, F = 4.14, p <.05 Anova 1 (F = 3.11, p <.10), ITT (F = 5.85, p <.05). 5

Mammornas skattningar av barnen Vad visade resultaten - summering Barnen vars mamma inte hade utsatts för nytt våld under studietiden förbättrades mer än de barn där våldet mot mamma fortsatt Barn som deltog i verksamheterna med Gruppstöd, Individuellt stöd eller hade kontakt med BUP förbättrades mer än barn som hade kontakt med Socialtjänst, Skyddade boenden eller Familjerättsbyrån Barnens skattningar av förändring i välbefinnande och ohälsa Det fanns inga skillnader i effekter mellan BUP, Gruppstöd eller Individuellt stöd Allmänt välmående enligt barnen själva (Hur Mår Du) 140 Psykosomatiska symtom enligt barnen själva 135 130 125 120 115 110 Hur mår Du t1 Hur mår Du t2 Hur mår Du t3 6

Psykisk ohälsa enligt barnens själva TSCC Emotionell regleringsförmåga enligt barnen Sammanfattning av skattningar från mammor och barn Psykisk ohälsa Barn som fått Gruppstöd, Individuellt stöd & BUP kontakt hade en minskad psykisk ohälsa och problembelastning. Men effekterna var små och vid uppföljningen hade fortfarande hälften av barnen problem på klinisk nivå och klart högre psykisk ohälsa än barn i allmänhet. 69 % av barnen låg innan stöd över det kliniska gränsvärdet och 50 % vid uppföljningen. Problemens inverkan på vardagslivet minskade också men effekten var liten. Innan stödinsats låg 51 % över kliniskt gränsvärde och 44 % låg över gränsvärdet vid uppföljningen. Barnen, oavsett typ av stöd de hade fått, hade minskad posttraumatisk stress. Innan stöd låg 50 % över kliniskt gränsvärde och vid uppföljningen 29%. Sammanfattning av skattningar från mammor och barn forts. Psykisk hälsa och välbefinnande Barn som fått Gruppstöd, Individuellt stöd eller haft BUP kontakt hade en förbättrad förmåga att reglera känslor av ilska, ledsnad och rädsla. Barn som fått Gruppstöd, Individuellt stöd eller haft BUP kontakt hade en minskad Känslomässiga reaktivitet. Inga påvisbara effekter vad gällde barnens självskattningar rörande emotionell reglering, allmänt välmående eller psykosomatiska symtom. Barnens ångest minskade, men inte graden av depression, ilska eller dissociation. 7

Vad Mammor och Barn tyckte om kontakten med verksamheten Mammorna till Barn som fått Gruppstöd, Individuellt stöd eller haft BUP-kontakt Var i allmänhet mer nöjda med verksamheten än de som haft kontakt med Socialtjänst, Skyddade Boenden eller Familjerättsbyrån. De uppfattade också att; Barnen lättare kunde be om hjälp och uttrycka känslor Att barnets relation till kamrater hade förbättrats i större grad Var mer benägna att rekommendera verksamheten till andra Vid en jämförelse mellan Gruppstöd, Individuellt stöd och BUP kontakt var mammorna som hade haft kontakt med en Gruppstöds verksamhet mest nöjda av alla Barnen själva om sin kontakt med verksamheten Generellt nöjda till mycket nöjda Tyckte att det hade varit bra att komma till verksamheten Hade själva velat åka till verksamheten Rekommendera verksamheten 8