Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet Karin.Grip@psy.gu.se I genomsnitt 36 år 73 % Födda i Sverige Mammornas Bakgrund Majoriteten av mammorna hade gymnasieutbildning och nästan hälften 42 % hade studerat på högskola/universitet Drygt 70 % av mammorna arbetade, studerade eller var föräldralediga medan närmare1/3 stod utanför arbetsmarknaden 3 % levde/hade en fortsatt relation med förövaren Nästan hälften 49 % hade varit på kvinnojour vid något tillfälle Barnens Bakgrund 149 flickor (47 %) och 166 pojkar (53 %) i genomsnitt 8 år 133 av de 315 barnen var mellan 9 13 år, varav 69 egna informanter 86 % av barnens pappor hade utsatt mamman för våld 57 % av de pappor som utsatt mamman för våld hade Gemensam vårdnad Nära 60 % av barnen där pappa utsatt mamman för våld hade regelbundet umgänge med pappa 1
Barnens situation enligt mammorna Fysiskt våld mot mamman som barnen har bevittnat enligt mammorna själva Barnet har sett/hört/erfarit 99 % bevittnat psykiskt våld 70 % levt med våld från födseln 63% utsatta för direkt våld själva Vred om arm eller drog i håret 57 % Slängde mot en vägg 52 % Smällde till 47 % Slog eller drämde till med föremål 38 % Klådde upp 35 % Sparkade 34 % Stryptag eller försökte kväva 28 % Svimmade efter slag mot huvudet 15 % Insisterade på att ha sex övergrepp 12 % Våld för att tvinga till sig sex 7 % Skållade eller brände med flit 6 % Våld mot mamman som barnen har bevittnat el. varit indragna i enligt barnen själva Ibland Nästan alltid Bråkade om barnet 48 % 5 % Skadade hennes kropp 60 % 6 % Hotade med att använda vapen 15 % 2 % Skadade M med föremål, kniv 15 % Hämtat, ringt efter hjälp 16 % 8 % Försökt stoppa bråket med egen kropp 24 % 10 % Gjort något mot barnet för att skada M 24 % 6 % Skrek att sluta i samma rum 43 % 3 % Våld riktat direkt mot barnen enligt barnen själva (n=46) Ja Pratat kränkande eller hånat 33 % Låst in dig 28 % Slagit med hand på stjärten 24 % Knuffat så att ramlat 17 % Slagit upprepade gånger 13 % Sparkat dig 13 % Slagit med föremål 11 % Hotat med föremål 11 % Hotat med vapen 11 % Medel Fysiskt våld intensitet pappa 2.13 Fysisk våld intensitet mamma 0.78 Psykiskt våld totalt pappa 1.11 Psykiskt våld totalt mamma 0.30 2
Mammornas skattningar av barnen vid start av stödinsats Psykisk ohälsa innan stöd SDQ-problem Funktionsinskränkning innan stöd SDQ-impact Emotionell reaktivitet innan stöd Barn i allmänhet (grön linje) (M=2.49, SD=0.72). 3
Emotionell regleringsförmåga innan stöd Barnens självskattningar innan stödinsats jämfört med andra barn Lägre allmänt välbefinnande Lika god upplevd förmåga att reglera känslor av ilska, rädsla och ledsnad som andra barn i samma ålder Lägre grad av upplevd anknytningstrygghet till pappa respektive mamma Högre grad av posttraumatisk stress Barn i allmänhet (grön linje) (M=3.81, SD=0.65). Analysgrupper FÖRÄNDRINGAR 4
Barnens psykiska ohälsa enligt mammorna SDQ-problem Barnens funktionsinskränkning enligt mammorna SDQ-impact Känslomässig reaktivitet enligt mammorna (Emo-rea) Känslomässig reglering enligt mammorna (Emo-reg) + p 0,10; * p 0,05; ** p 0,01; *** p 0,001. ANOVA 1, F = 4.14, p <.05 Anova 1 (F = 3.11, p <.10), ITT (F = 5.85, p <.05). 5
Mammornas skattningar av barnen Vad visade resultaten - summering Barnen vars mamma inte hade utsatts för nytt våld under studietiden förbättrades mer än de barn där våldet mot mamma fortsatt Barn som deltog i verksamheterna med Gruppstöd, Individuellt stöd eller hade kontakt med BUP förbättrades mer än barn som hade kontakt med Socialtjänst, Skyddade boenden eller Familjerättsbyrån Barnens skattningar av förändring i välbefinnande och ohälsa Det fanns inga skillnader i effekter mellan BUP, Gruppstöd eller Individuellt stöd Allmänt välmående enligt barnen själva (Hur Mår Du) 140 Psykosomatiska symtom enligt barnen själva 135 130 125 120 115 110 Hur mår Du t1 Hur mår Du t2 Hur mår Du t3 6
Psykisk ohälsa enligt barnens själva TSCC Emotionell regleringsförmåga enligt barnen Sammanfattning av skattningar från mammor och barn Psykisk ohälsa Barn som fått Gruppstöd, Individuellt stöd & BUP kontakt hade en minskad psykisk ohälsa och problembelastning. Men effekterna var små och vid uppföljningen hade fortfarande hälften av barnen problem på klinisk nivå och klart högre psykisk ohälsa än barn i allmänhet. 69 % av barnen låg innan stöd över det kliniska gränsvärdet och 50 % vid uppföljningen. Problemens inverkan på vardagslivet minskade också men effekten var liten. Innan stödinsats låg 51 % över kliniskt gränsvärde och 44 % låg över gränsvärdet vid uppföljningen. Barnen, oavsett typ av stöd de hade fått, hade minskad posttraumatisk stress. Innan stöd låg 50 % över kliniskt gränsvärde och vid uppföljningen 29%. Sammanfattning av skattningar från mammor och barn forts. Psykisk hälsa och välbefinnande Barn som fått Gruppstöd, Individuellt stöd eller haft BUP kontakt hade en förbättrad förmåga att reglera känslor av ilska, ledsnad och rädsla. Barn som fått Gruppstöd, Individuellt stöd eller haft BUP kontakt hade en minskad Känslomässiga reaktivitet. Inga påvisbara effekter vad gällde barnens självskattningar rörande emotionell reglering, allmänt välmående eller psykosomatiska symtom. Barnens ångest minskade, men inte graden av depression, ilska eller dissociation. 7
Vad Mammor och Barn tyckte om kontakten med verksamheten Mammorna till Barn som fått Gruppstöd, Individuellt stöd eller haft BUP-kontakt Var i allmänhet mer nöjda med verksamheten än de som haft kontakt med Socialtjänst, Skyddade Boenden eller Familjerättsbyrån. De uppfattade också att; Barnen lättare kunde be om hjälp och uttrycka känslor Att barnets relation till kamrater hade förbättrats i större grad Var mer benägna att rekommendera verksamheten till andra Vid en jämförelse mellan Gruppstöd, Individuellt stöd och BUP kontakt var mammorna som hade haft kontakt med en Gruppstöds verksamhet mest nöjda av alla Barnen själva om sin kontakt med verksamheten Generellt nöjda till mycket nöjda Tyckte att det hade varit bra att komma till verksamheten Hade själva velat åka till verksamheten Rekommendera verksamheten 8