UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN 2012 Utvärdering av Sturebyskolan Förskoleklass, grundskola fritidshem och fritidsklubb Gunnel Eriksson, Jonas Flodmark och Ann-Christine Valenti Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 2012-05-29 Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000
Innehållsförteckning Uppdrag och genomförande... 3 Tillvägagångssätt... 3 Beskrivning av enheten... 3 Verksamheter:... 3 Antal elever:... 3 Årskurser:... 3 Skolledningsorganisation:... 3 Sammanfattande analys... 4 Enhetens förutsättningar... 5 Kvantitativa resultat... 6 Bedömningar... 11 Kunskaper, utveckling och lärande... 11 Bedömning och betygssättning... 15 Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar... 17 Samverkan... 20 Fritidshem - verksamhet och förutsättningar... 21 Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar... 23 Ledning och kvalitetsarbete... 24 Övrigt... 26 2
Uppdrag och genomförande För att få en rättvisande bild av en skola och dess verksamheter bör rapporten läsas i sin helhet, de kvantitativa resultaten såväl som de kvalitativa bedömningarna. De kvantitativa bedömningarna i rapporten har olika tyngd och omfattning i förhållande till enhetens hela verksamhet. Därför är det inte möjligt att av dessa bedömningar ta fram ett medelvärde som representerar en totalkvalitet för enheten. Kriterier som inte redovisas med bedömningar i rapporten har i utvärderingen bedömts som områden med relativt hög kvalitet utan av utvärderarna prioriterade utvecklingsområden. Tillvägagångssätt Utgångspunkter för utvärderingen: 1. De förväntningar som Stockholms utbildningsnämnd har uttryckt på alla skolor i Stockholm oavsett huvudman i sin verksamhetsplan för 2012. 2. Nationella mål i främst läroplanen 3. Vad samlade forskningsresultat utpekar som kännetecknande för framgångsrika skolor. 4. Underlag för utvärderarnas bedömningar är intervjuer, verksamhetsbesök, skolans dokumentation och kvantitativa data. Beskrivning av enheten Verksamheter: Förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb 1 Antal elever: Vid utvärderingstillfället har skolan 978 elever inklusive förskoleklass. Årskurser: Förskoleklass, årskurs 1 9 Skolledningsorganisation: Rektor, fem biträdande rektorer 1 Med fritidsklubb avses det som i skollagen benämns Öppen fritidsverksamhet. 3
Sammanfattande analys Det målmedvetna utvecklingsarbete som skolledningen vid Sturebyskolan bedriver har gett mycket positiva effekter. Skolan har ett högt söktryck och skulle egentligen kunna ta emot fler elever om lokalutrymme fanns. Genom regelbundna besök i alla verksamheter har skolledningen god kännedom om situationen på skolan. Skolledningen har också styrt upp verksamheten och goda rutiner för arbetet har upprättats. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete och ambitionen är att hela tiden vara en skola i framkant. Kontakter är upprättade med universitet, olika pedagogiska utvecklingsprojekt bedrivs och flera av skolans lärare genomför även forskning i den egna verksamheten/praktiken. Det finns uttalade förväntningar från skolledningen på att lärarna ska se varje elev. Förskoleklassen har på kort tid etablerat sig väl i de nya lokalerna. Gemensamma pedagogiska diskussioner bör dock föras kring hur ett tematiskt arbetssätt kan utvecklas samt vilka verktyg och förhållningssätt som kan utmana varje elev att utvecklas så långt som möjligt. Kontakten med förskolan är väl utbyggd. En organisation som möjliggör pedagogiska diskussioner och skapandet av en röd tråd i ett F 9-perspektiv bör utvecklas för att förskoleklassen ska kunna utgöra en bro från förskolan över till grundskolan. Eleverna i grundskolan erbjuds genomgående en utbildning av hög kvalitet. Lärarna är kunniga inom sina ämnesområden, har såväl en god relationell kompetens som en god didaktisk förmåga. Det tydliga ledarskap som majoriteten av lärarna uppvisar i klassrummet är också kännetecknande för skolan. Arbetsklimatet vid Sturebyskolan är gott med ordning och reda i klassrummen. Eleverna ställer höga krav på sina lärare och de får oftast utmaningar för att utvecklas vidare. Flera elever läser gymnasiekurser i matematik, ett samarbete som bedrivs med Farsta gymnasium, men i de yngre åldrarna skulle eleverna kunna utmanas i högre grad. Det värdegrundsarbete som skolan bedriver fungerar väl, vilket resulterat i en god och trivsam stämning med ett respektfullt förhållningssätt. För elever som har behov av stödinsatser finns en väl fungerande organisation. Kunskapsresultaten är visserligen genomgående goda, men med tanke på skolans mycket gynnsamma socioekonomiska förhållanden skulle åtminstone resultaten i årskurs 9 kunna vara ännu bättre. För att ytterligare förbättra resultaten har skolan en handlingsplan för ökad måluppfyllelse. Denna behöver dock kompletteras med insatser rörande hur elevernas individuella utvecklingsplan, IUP:n, kan användas som ett mer effektivt styrverktyg. Likaså bör skolan utveckla arbetet med elever som är nyanlända/sent anlända till Sverige. Dessutom behöver skolan analysera kunskapsresultaten ur ett genusperspektiv och vidta åtgärder för att komma till rätta med de stora variationer i betygsresultat som finns mellan könen. Eleverna trivs och är trygga på fritidshemmet. Avdelningarna fungerar olika vad gäller inflytande över val av aktiviteter och hur långt arbetet nått med att motverka traditionella könsrollsmönster. Fritidshemmets personal bör ta stöd i varandras erfarenheter och synliggöra uppdraget genom att gemensamt dokumentera arbetssätt med utgångspunkt i gällande styrdokument. Tid från andra uppdrag bör avsättas till förmån för ett utvecklingsarbete. Fritidsklubben erbjuder varierade aktiviteter men bör även etablera kontakt med lokala föreningar inom till exempel idrott och andra fritidsklubbar för att på så sätt utöka elevernas erfarenheter och sociala nätverk. Ett tydligt forum för inflytande bör omgående införas så att eleverna är delaktiga i och tar ansvar för aktiviteter, trivselregler, uppföljning och utvärdering av verksamheten. 4
Enhetens förutsättningar Index enligt resursfördelningsmodellen: 20 Index i resursfördelningsmodellen baseras på följande socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos skolans elever: - Andel ekonomiskt bistånd - Andel invandrade 0-2 år - Andel invandrade 3-6 år - Andel med vårdnadshavare med högst förgymnasial utbildning - Andel med vårdnadshavare med högst gymnasial utbildning - Andel med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning - Andel boende med en eller ingen vårdnadshavare - Boendemiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler) - Skolmiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler) Dessa variabler vägs samman så att en skola som ligger på genomsnittet inom Stockholms stad i avseendet andel elever som är behöriga till gymnasiet har index = 100, vilket motsvarar att ca 9,9 % av eleverna inte blir behöriga till gymnasiet. Om en skola ligger över 100 så förväntas färre av skolans elever bli behöriga till gymnasiet än genomsnittet, vilket i sin tur beror på en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund hos eleverna. På motsvarande vis om skolan har ett index under 100, så förväntas fler elever än genomsnittet i staden bli behöriga till gymnasiet, vilket beror på en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund hos eleverna. Andel behöriga lärare: Andel lärare med Läsåret 2010/2011 Läsåret 2009/2010 Läsåret 2008/2009 pedagogisk högskoleexamen Sturebyskolan 76,4 79,6 80,4 Riket 85,9 86,5 85,4 Källa: Skolverket Antal lärare per 100 elever: 6,9 Fritidshemmets barn och personal Sturebyskolan Stockholm Riket Andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal Andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal Andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal 57 12,6 35 17,3 58 21,5 Källa: Skolans egna uppgifter och Skolverket 5
Kvantitativa resultat A. Betygsresultat och resultat från nationella prov av olika slag i tabeller och diagram: NP åk 3, 2011 Matematik Sturebyskolan Totalt i riket Antal elever Andel som nått kravnivån av samtliga elever Andel flickor som nått kravnivån Andel pojkar som nått kravnivån Delprov Mönster och linjal 75 99 100 98 93 Massa och tid 75 95 91 98 84 Taluppfattning 75 99 97 100 91 Räkna i huvudet 75 95 91 98 88 Matematiska problem 75 95 94 95 90 Skriftliga räknemetoder 75 87 89 85 82 Kommunikation och begrepp 75 95 89 100 91 Andel godkända i samtliga delprov 83 83 83 Källa: Skolverket Andel som nått kravnivån av samtliga elever NP åk 3, 2011 Svenska Sturebyskolan Totalt i riket Antal elever Andel som nått kravnivån av samtliga elever Andel flickor som nått kravnivån Andel pojkar som nått kravnivån Delprov Muntlig uppgift 66 95 94 95 95 Läsning skönlitterär text 66 99 97 100 94 Läsning faktatext 66 97 94 100 90 Elevens högläsning 66 93 94 93 92 Skrivuppgift: berättande text 66 88 94 83 92 Skrivuppgift: stavning och 66 interpunktion 96 94 98 88 Skrivuppgift: läsbarhet 66 97 97 98 95 Skrivuppgift: beskrivande text 66 92 94 90 92 Andel godkända i samtliga delprov 80 89 73 Källa: Skolverket Andel som nått kravnivån av samtliga elever 6
Slutbetyg per ämne i åk 9, totalt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 bl eng hk idh ma mod sp, spv ml mu bi fy ke sl ge hi re sh sv sva tk G VG MVG ENM Källa: Skolverket Slutbetyg per ämne i åk 9, flickor 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 bl eng hk idh ma mod sp, spv ml mu bi fy ke sl ge hi re sh sv sva tk G VG MVG ENM Källa: Skolverket 7
Slutbetyg per ämnen i åk 9, pojkar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 bl eng hk idh ma mod sp, spv ml mu bi fy ke sl ge hi re sh sv sva tk G VG MVG ENM Källa: Skolverket Slutbetyg åk 9 Sturebyskolan Riket 2007 2008 2009 2010 2011 2011 Genomsnittligt 227,9 227,1 225,4 222,6 223,2 210,6 meritvärde - Därav flickor 239,6 229,4 235,3 219,1 243,3 222,1 - Därav pojkar 220,0 225,1 218,3 224,8 197,5 199,6 Andel (%) som 92,3 91,2 85,0 85,1 88,8 77,3 nått målen i alla ämnen - % av alla flickor 91,7 92,3 87,3 78,7 94,3 80,3 - % av alla pojkar 92,8 90,2 83,3 89,2 81,8 74,6 Andel (%) 96,6 95,6 93,9 92,6 94,4 87,7 behöriga till yrkesprogram - % av alla flickor 93,8 92,3 92,1 89,4 ~100 88,9 - % av alla pojkar 98,6 98,4 95,2 94,6 ~100 86,7 Källa: Skolverket Om antalet EJ behöriga är 1-4, så visas andelen behöriga som ~100 Utifrån stadens socioekonomiska resursfördelningsmodell för läsåret 2011/12: Statistiskt skattad andel av elever i åk 9 läsåret 2011/12 som prognostiseras bli behöriga till yrkesprogram i gymnasieskolan: 97,5% Statistiskt skattat genomsnittligt meritvärde som prognostiseras för slutbetyget i åk 9 läsåret 2011/12: 244 Källa: Sweco Eurofutures 8
Nationella provet Svenska i relation till slutbetyget i åk 9 Sturebyskolan Riket 2009 2010 2011 2011 Antal elever 130 113 112 96831 Antal elever med provbetyg och slutbetyg 127 112 111 93184 Andel elever med lägre slutbetyg än provbetyg 4,7 2,7 8,1 6,4 Andel elever med lika slutbetyg än provbetyg 70,9 71,4 72,1 77,8 Andel elever med högre slutbetyg än provbetyg 24,4 25,9 19,8 15,9 Källa: Skolverket Nationella provet Matematik i relation till slutbetyget i åk 9 Sturebyskolan Riket 2009 2010 2011 2011 Antal elever 143 121 123 105566 Antal elever med provbetyg och slutbetyg 140 116 121 97403 Andel elever med lägre slutbetyg än provbetyg 2,9 0,9-1,0 Andel elever med lika slutbetyg än provbetyg 74,3 62,9 65,3 71,6 Andel elever med högre slutbetyg än provbetyg 22,9 36,2 34,7 27,4 Källa: Skolverket Nationella provet Engelska i relation till slutbetyget i åk 9 Sturebyskolan Riket 2009 2010 2011 2011 Antal elever 143 121 123 10556 6 Antal elever med provbetyg och slutbetyg 140 118 120 98912 Andel elever med lägre slutbetyg än provbetyg 5,0 12,7 7,5 8,0 Andel elever med lika slutbetyg än provbetyg 91,4 83,1 85,8 84,9 Andel elever med högre slutbetyg än provbetyg 3,6 4,2 6,7 7,1 Källa: Skolverket 9
B. Resultat från brukarundersökningar (bedöms under relevanta områden i rapporten): Brukarundersökning Fritidshem 2012 2011 Påstående totalt pojkar flickor totalt Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla 71(71) 67 (70) aktiviteter Personalen är bra på att väcka mitt barns 57(68) 65 (68) intresse och lust att lära Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet 82(85) 90 (85) Svarsfrekvens 76 67 Källa: Stockholms stad Brukarundersökningen åk 5 2012 2011 Påstående totalt pojkar flickor totalt Mina lärare är bra på att undervisa. 80(91) 84(91) Jag känner mig trygg i skolan. 89(88) 76 (86) Jag kan arbeta utan att bli störd. 61(63) 42 (54) Svarsfrekvens 89 99 Källa: Stockholms stad Brukarundersökningen åk 8 2012 2011 Påstående totalt pojkar flickor totalt Mina lärare är bra på att undervisa. 65(66) 72 (68) Jag känner mig trygg i skolan. 90(83) 89 (85) Jag kan arbeta utan att bli störd. 50(46) 57 (42) Svarsfrekvens 100 78 Källa: Stockholms stad 10
Bedömningar Våra bedömningar grundar sig på skolans dokumentation, verksamhetsbesök, intervjuer och kvantitativa data. Nedanstående kriterier bygger på nationella mål, forskning och den lokala uttolkningen av dessa grunder och visar vad som kännetecknar den idealiska kvaliteten inom detta område. Kriterier som inte redovisas med bedömningar i rapporten har i utvärderingen bedömts som områden med relativt hög kvalitet utan av utvärderarna prioriterat utvecklingsområde. Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning av betygsresultat och resultat från nationella prov (A): Område med hög kvalitet Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 är goda. På samtliga delprov i svenska och matematik har Sturebyskolan bättre resultat än riket. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: På några av nationella provets delprov i årskurs 3 finns resultatskillnader mellan pojkar och flickor. Skolan bör analysera resultaten och använda dessa som underlag för att utveckla undervisningen. Det finns stora skillnader mellan pojkarnas och flickornas slutbetyg. Även dessa resultat bör analyseras och skolan bör sträva efter att ytterligare utveckla undervisningen så att den gynnar alla elever. Sturebyskolan har visserligen högre meritvärde, högre andel elever som nått målen i alla ämnen samt högre behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram än riket i genomsnitt. Med tanke på skolans mycket gynnsamma socioekonomiska förhållanden skulle dock dessa resultat kunna vara ännu bättre. 11
Undervisning och lärande Förskoleklass - Alla elever ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. - Verksamheten är varierad där lek, skapande och språkutveckling är väsentliga delar i lärandet. - Verksamheten präglas av en helhetssyn med ett utforskande tematiskt arbetssätt. Grundskola/Grundsärskola - Alla elever ges stöd och stimulans i alla ämnen för att utvecklas så långt som möjligt. - Lärarna har god kompetens inom sitt kunskapsområde och didaktiken. - Lärarna har god relationell kompetens och är goda ledare. - Lärarna har höga och realistiska förväntningar på eleverna. - Lärarna arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund. - Det finns en progression, en röd tråd, i elevernas lärande från förskoleklass till och med årskurs 9. - Eleverna har inflytande över undervisningens utformning. - Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot. - Eleverna deltar i planeringen av hur undervisningen ska genomföras. - Eleverna deltar i planeringen av vilka olika former för redovisning som kommer att användas. - Eleverna vet i förväg vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. - Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar. - Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer. - Återkoppling/gensvar till eleverna om deras kunskapsutveckling är en central del i undervisningen. - Modern teknik används som ett kreativt verktyg som berikar elevernas lärande. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Föredömlig kvalitet: Det finns flera lärare som bedriver utvecklingsarbeten och forskning på den egna praktiken. Högskola/universitet är involverade i flera projekt. Områden med hög kvalitet Förskoleklassens personal auskulterar i förskolan och har pedagogiska diskussioner med förskolans personal kring elevers utveckling och lärande i ett 1 6-års-perspektiv. Vid Sturebyskolan bedrivs det i många avseenden en god undervisning. Majoriteten av lärarna har goda ämneskunskaper och är skickliga inom didaktik. De flesta av lärarna 12
har en god relationell kompetens och bemöter sina elever på ett respektfullt sätt. Flertalet lärare är tydliga i sin roll som ledare och skapar på så sätt en god lärmiljö. Eleverna får även möta olika arbetssätt och arbetsformer. Många av högstadiets elever får utmaningar i undervisningen och särskilt tydligt är det i matematik. Flera elever läser matematik på gymnasienivå, där skolan har ett samarbete med Farsta gymnasium. Modern teknik används på ett medvetet sätt för att berika undervisningen. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Eleverna ges i de allra flesta fall stöd och stimulans och får utmaningar i undervisningen. För att ge varje elev ska ha chans att utvecklas så långt som möjligt bör olika arbetssätt och förhållningssätt diskuteras i förskoleklass och årskurs 1 6. Mot bakgrund av de resultatskillnader som finns mellan pojkar och flickor är det viktigt att skolan kritiskt granskar undervisningen i syfte att nå alla elever oavsett klass eller ämne på ett än bättre sätt. Eleverna i årskurs 1-9 är väl insatta i de mål/kunskapskrav de förväntas uppnå och hur de kommer att få visa vad de lärt sig. Däremot är det inte lika tydligt för eleverna i årskurs 1-6 hur de kommer att bedömas, vilket bör förbättras. Det finns lärare som använder återkoppling/gensvar på ett tydligt och medvetet sätt i undervisningen. Även elever ges ibland möjlighet att ge gensvar på lärarens undervisning. Då återkoppling/gensvar enligt forskning är en viktig faktor för elevernas kunskapsutveckling bör skolan arbeta för att förbättra denna del av undervisningen. Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden: Arbetsområden i förskoleklassen utgår i låg grad från elevernas aktuella intressen till förmån för mer färdiga upplägg och strukturer i elevböcker och vald modell för språkutveckling. Ett mer tematiskt arbetssätt bör utformas där elevernas intressen och erfarenheter ligger till grund för lärande utifrån ett praktiskt och utforskande förhållningssätt. Progressionen i elevernas lärande från förskoleklass till och med årskurs 9 är inte alltid helt tydlig, vilket skolan bör förbättra. Ämnesgruppernas syfte bör förtydligas och förskoleklassens pedagoger ingå i dessa. Elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet i undervisningen är relativt begränsad. Skolan bör arbeta för att utveckla detta. 13
Stöd för lärande/elevhälsoarbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Samarbetet mellan skola och fritidshem bidrar till en gemensam bild av hur eleven fungerar i olika sammanhang och som underlag för adekvata stödinsatser. - Det finns goda samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola/skolor och fritidshem/fritidsklubb för att underlätta övergångar. - Det finns tydliga dokumenterade rutiner för elevhälsoarbetet som är kända i alla verksamheter. - Skolan arbetar så långt som möjligt inkluderande. - Lärarna anmäler till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. - Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. - Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd utarbetas ett åtgärdsprogram av god kvalitet och som vid behov omfattar elevens hela dag. - Skolans stödinsatser utvärderas och ligger till grund för nya ställningstaganden. - Elever och personal upplever att elevhälsoarbetet bedrivs effektivt och med hög kvalitet. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med hög kvalitet Skolledningen har betonat vikten av att verksamheten ska utformas så att varje elev ska bli sedd. Skolan arbetar på ett bra sätt med inkludering. Eleverna får också stöd enskilt, i mindre grupper eller under kortare perioder. Både lärare och elever känner sig nöjda med hur de kan ge respektive få stöd. Fritidshemspersonalens kunskaper om elevens hela dag tas vid behov till vara genom deltagande i klasskonferenser och elevhälsoteamets möten. Elevernas åtgärdsprogram är kända för fritidshemmets personal som utifrån dessa arbetar för att ge eleverna stöd under omsorgstid. Skolan har en god struktur för hur elevhälsoarbetet ska bedrivas. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Skolan har i olika dokument angett rutinerna för elevhälsoarbetet. I dessa beskrivs bland annat när olika screeningar ska genomföras och rutiner för åtgärdsprogram. Denna dokumentation bör dock sammanföras dels i syfte att skapa en ökad tydlighet, dels för att ha ett samlat underlag vid utvärdering. Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde: Skolan bör säkerställa att nyanlända elevers kunskaper kartläggs på ett tydligt sätt. Tillgången till studiehandledning bör ses över. 14
Bedömning och betygssättning Bedömning för lärande grundskola, grundsärskola - Lärarna utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper. - Lärarna i grundskolan formulerar varje termin, tillsammans med elev och dess vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras på de skriftliga omdömena. - Eleverna får kontinuerlig återkoppling/gensvar på sin kunskapsutveckling och tränas i självvärdering och kamratbedömning med stöd av exempelvis bedömningsmatriser. - Bedömning i formativt syfte används återkommande i det dagliga arbetet för att utveckla och förbättra undervisningen. - Eleverna får i förväg veta vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Lärarna upprättar varje termin en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) för varje elev. Däremot varierar det hur lärarna arbetar med de mål som sätts upp i den framåtsyftande planeringen. Många elever, men även lärare, upplever att IUP:n inte är ett levande verktyg. Skolan bör därför hitta former för hur IUP:n ska bli ett effektivt verktyg för att stödja elevernas lärande. Bland annat bör mentorernas/klasslärarens ansvar i detta avseende förtydligas. Det påbörjade utvecklingsarbetet med att kontinuerligt dokumentera elevernas kunskapsutveckling kommer säkerligen att bli ett bra stöd för såväl lärare som elever. Själv- och kamratbedömning sker i begränsad omfattning. Skolan bör utveckla en modell som visar hur arbetet ska bedrivas så att elevernas förmåga att bedöma utvecklas i takt med stigande ålder och mognad. De skriftliga omdömen som ges till de yngre eleverna bör i större utsträckning utformas så att bedömningen speglas mot kunskapskraven. 15
Likvärdig bedömning grundskola, grundsärskola - Rektorn skapar möjlighet för lärarna att kontinuerligt diskutera bedömning och följer även upp att sådana diskussioner genomförs. - Skolan arbetar metodiskt för att förbättra lärarnas bedömarkompetens. - Skolan samverkar med andra skolor i syfte att utveckla likvärdighet i bedömning och betygssättning. - De nationella ämnesproven bedöms av andra lärare än de som sätter elevernas betyg. - Relationen mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras slutbetyg analyseras i syfte att utveckla en god bedömaröverensstämmelse. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Föredömlig kvalitet: Sturebyskolan har ett samarbete med Göteborgs universitet för att utveckla bedömaröverensstämmelse. Lärare från skolan deltar i ett projekt med Göteborgs universitet, på uppdrag av Skolverket, för att utarbeta nationella prov i religionskunskap. Erfarenheter därifrån kommer skolan till del. Område med hög kvalitet De nationella proven rättas och bedöms av andra lärare inom skolan än den som undervisar berörd elevgrupp. Därefter sker en reflektion och analys av resultaten i såväl arbetslag som ämnesgrupper. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Kunskapsresultaten analyseras såväl av skolledningen som av lärarna. Analysen av relationen mellan elevernas slutbetyg och resultat på samtliga nationella prov kan dock utvecklas. Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde: Det är inte alltid tydligt vilka elever som läser och bedöms efter kursplanen i svenska som andraspråk. Detta bör förtydligas.. 16
Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Trygghet och klimat förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Alla elever upplever att de är trygga i sin skolmiljö. - Det råder arbetsro så att eleverna kan fokusera på lärandet. - Alla i skolan arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och vilja att utöva inflytande. - Ordningsreglerna är utarbetade tillsammans med eleverna. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Föredömlig kvalitet: Skolan har lyckats väl med att skapa en god miljö för lärande. Gemensamma regler efterlevs av såväl lärare som elever, vilket medför att undervisningstiden kan användas effektivt. Områden med hög kvalitet Alla eller nästan alla elever känner sig trygga i sin skolmiljö genom hela dagen. Lärarna i förskoleklassen ger tydligt gensvar till vad som fungerat bra för eleverna vad gäller ordning och arbetsro samt bjuder in till samtal om vad som behöver utvecklas och hur det kan göras bättre. Detta ger eleverna en inre motivation där lust, vilja och engagemang leder dem till utveckling och lärande. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Eleverna har deltagit i utformningen av klassrumsregler, men däremot har de inte involverats i utformningen av skolans gemensamma regler. Skolan bör utarbeta rutiner för hur de ska ge eleverna möjlighet att ta ansvar och utöva inflytande över utformningen av den gemensamma miljön samt ordningsregler. På fritidshemmet är ordningsreglerna väl förankrade och framtagna i demokratisk anda. De är dock negativt utformade och beskriver vad eleverna inte får göra vilket begränsar deras kvalitet. Reglerna bör precis som i skolan vara positivt utformade för att påvisa och stimulera till ett gott beteende. 17
Främjande och förebyggande arbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag. - Arbetet för att främja ett gott klimat omfattar alla diskrimineringsgrunder och upplevs av elever och personal hålla god kvalitet. - Det förebyggande arbetet utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens utvecklingsbehov och upplevs av elever och personal hålla god kvalitet. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Område med hög kvalitet Skolan bedriver ett gott värdegrundsarbete. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: En kartläggning ligger till grund för det förebyggande arbetet. Dock ingår inte tydligt alla verksamheter med sina specifika riskområden vilket är en förutsättning för att få träffsäkerhet i det förebyggande arbetet. 18
Beredskap för åtgärder mot kränkningar förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Alla verksamheter är synliggjorda i planen/planerna mot diskriminering och kränkande behandling och planen/planerna håller hög kvalitet med utgångspunkt i skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd. - Elever och personal är delaktiga i framtagandet av planerna mot diskriminering och kränkande behandling. - Elever och personal har god kännedom om innehållet i planerna mot diskriminering och kränkande behandling. - Det finns tydliga och kända rutiner för hur olika former av kränkningar ska hanteras. - Elever och personal upplever att rutinerna för hantering av kränkningar fungerar väl. - Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande behandling ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med hög kvalitet Skolan har goda rutiner för hur kränkningar ska hanteras. Det finns ett årshjul för hur skolan systematiskt bedriver såväl det förebyggande som det främjande arbetet. Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde: Det bör initialt framgå i planen mot diskriminering och kränkande behandling för vilka verksamheter den gäller. 19
Samverkan Internt förskoleklass, skola och fritidshem - Det finns en ömsesidig respekt mellan de olika yrkeskategorierna där deras specifika kompetens tas tillvara. - De olika yrkeskategorierna har en gemensam helhetssyn och ett varierat arbetssätt som bidrar till elevens mångsidiga utveckling och lärande. - Fritidshemmets personal medverkar vid utformandet av elevernas sociala mål i IUP:n och deltar vid elevernas utvecklingssamtal. - Det finns en gemensam planering och en pedagogisk diskussion mellan de olika yrkeskategorierna sker kontinuerligt. - Den studie- och yrkesvägledande verksamheten ger eleverna stöd inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Externt - Samverkan med externa aktörer (till exempel förskolor, andra skolor, socialtjänst och polis) bidrar till varje elevs utveckling och lärande. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Föredömlig kvalitet: Skolan samarbetar med många institutioner inom utbildningsområdet. Genom detta får skolan tillgång till aktuell forskning inom skolans ämnesområden. Område med hög kvalitet Fritidshemspersonalen bidrar med sin kompetens och en mer praktisk metodik mot en ökad måluppfyllelse för eleverna. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktigt utvecklingsområde: Samverkan mellan skola och fritidshem utgår från elevernas behov vilket leder till en gradvis utökning av samverkanstiden. Ledningen bör dock säkerställa fritidshemmets kvalitet genom att införa så kallad ställtid mellan skola och fritidshem samt möjliggöra för en samverkansfri dag i veckan. Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde: En kommunikation med närliggande fristående fritidshem som vissa elever tillhör bör etableras. Detta för att med barnets bästa i fokus ge förutsättningar för fritidshemmet att komplettera skolan. 20
Fritidshem - verksamhet och förutsättningar - Elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek i förhållande till personaltäthet, andel personal med pedagogisk högskoleutbildning, ändamålsenliga lokaler och utemiljö för verksamheten. - Personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet erbjuder eleverna en meningsfull fritid som stimulerar utveckling och lärande och utmanar dem utifrån deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. - Verksamheten är varierad där lek, skapande och rörelse får stort utrymme och där möjlighet även finns för vila och rekreation. - Det råder en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Föredömlig kvalitet: Elever i årskurs 3 får ta ett större ansvar och i olika sammanhang fungera som förebild och mentor för de yngre eleverna i lekar och aktiviteter. Detta är en tydlig utmaning som stimulerar årskurs 3-elevernas lärande. Områden med hög kvalitet Det råder ett lugn på fritidshemmets avdelningar där eleverna känner sig trygga och har närhet till vuxna trots organisation i stora elevgrupper. Eleverna stimuleras och ges tydliga utmaningar i de av personalen initierade och förberedda aktiviteterna. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Personalens eget intresse och erfarenheter styr i dagsläget till viss del innehållet i de planerade aktiviteterna. Planeringen bör istället utgå ifrån en analys efter aktuell kartläggning av elevgruppens behov utifrån gällande styrdokument där ett tydligt syfte för varje aktivitet bör framgå. Oavsett syfte tillkommer elevernas möjlighet till inflytande över vilka aktiviteter som ska genomföras på fritidshemmet. Detta inflytande bör öka. Där elever fått möjlighet att prova på olika lekgruppskonstellationer fungerar leken väl ur ett genusperspektiv. På andra avdelningar sker den fria leken samt val av aktiviteter mer könsbundet. Personalen där bör i högre grad utgöra förebild för eleverna genom att själva leda aktiviteter utan att följa traditionella könsrollsmönster. Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden: Rutin med prova-på aktiviteter bör diskuteras i samråd med eleverna där syftet tydligt framgår som en motivation och skapar förståelse inför ett gemensamt beslut. Fritidshemmets avdelningar fungerar olika vad gäller arbetet med att motverka traditionella könsrollsmönster, elevernas inflytande över aktiviteter och progression i 21
elevernas lärande. En diskussion om vad som bör vara lika mellan avdelningarna samt vad som endast behöver vara likvärdigt bör genomföras i personalgruppen. 22
Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar - Det finns pedagogisk högskoleutbildad personal med inriktning mot den åldergrupp som verksamheten avser och verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. - Verksamheten är varierad och erbjuder aktiviteter som är anpassade till elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter som stöd för deras utveckling och lärande. - Eleverna har stort inflytande över hur verksamheten utformas. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Personalen erbjuder varierade aktiviteter till eleverna på fritidsklubbens avdelning. Det finns dock idag ingen kontakt med olika föreningar via till exempel Idrottslyftet eller kontakt med andra fritidsklubbar. Dylika kontakter bör etableras för att utvidga elevernas erfarenheter och kontaktytor. Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde: Elevernas inflytande sker spontant med samtal på individnivå eller i mindre grupp under mellanmålet. Ett mer formaliserat inflytande där både gemensamma samtal och möjlighet till att lämna skriftliga förslag bör införas. Detta för att öka elevernas möjlighet att påverka aktiviteter och ordningsregler samt vara delaktiga i uppföljning och utvärdering av verksamheten. 23
Ledning och kvalitetsarbete Skolledningens arbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb Rektorn: Kriterier - har för en god väl fungerande ledningsorganisation, där alla ledare har tydliga mandat - utövar, liksom övriga ledare, ett nära ledarskap, vilket innebär att alla anställda blir uppmärksammade samt får återkoppling på sina arbetsprestationer - är, liksom övriga ledare, förtrogen med verksamheternas uppdrag och det dagliga arbetet - utövar, liksom övriga ledare, ett väl fungerande kommunikativt och demokratiskt ledarskap, vilket innebär att elever och anställda upplever att ledarskapet är tydligt och informationsrikt samtidigt som det finns goda möjligheter att påverka verksamhetens utformning - har, liksom övriga ledare, höga och realistiska förväntningar på de anställda - har en väl fungerande organisation som främjar utveckling samt stödjer samverkan och elevernas lärande. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Föredömlig kvalitet: Skolan har utarbetat en handlingsplan för ökad måluppfyllelse och denna utgör en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Den bildar en helhet kring vilka insatser som skolan bedömer behövs för att ytterligare stimulera elevernas utveckling och lärande. Områden med hög kvalitet Rektor har skapat en väl fungerande ledningsorganisation med tydliga mandat och ansvarområden för de biträdande rektorerna, vilket gör att de tillsammans är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs inom skolans alla delar. Alla befattningshavare har tydliga ansvarsområden. Skolledningen har höga förväntningar på personalen. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Skolledningens information till arbetslagen i de lägre åldrarna bör i högre utsträckning utformas på ett mera likvärdigt sätt för att ge anställda och elever samma möjlighet att påverka verksamhetens behov och utformning. 24
Kvalitetsarbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - All personal är förtrogna med gällande styrdokument. - Det finns ett tydligt system för kvalitetsarbetet på alla nivåer. - Kvalitetsarbetet är dokumenterat och omfattar alla verksamheter med såväl övergripande åtaganden/mål som verksamhetsspecifika. - Det finns en koppling mellan verksamhetens uppsatta mål och valda arbetssätt som ger avtryck i verksamheten och leder till förbättrade resultat. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i sv/sva, ma, NO och SO i årskurs 3. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen (ej språkval) i årskurs 6. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9. - Systematiska och kvalitativa analyser av resultat och processer genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. - Kvantitativa och kvalitativa metoder kombineras i utvärderingen av verksamheten. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Område med hög kvalitet Rektor har anställt en kvalitetssamordnare med ansvar för att belysa kvaliteten i skolans olika processer och ge förslag på förbättringar. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Skolan har system för uppföljning och utvärdering inom både arbetslagen och ämnesgrupperna vilket gör att de har kontroll över exempelvis resultaten på de nationella proven. Detta bör dock kompletteras med någon form av gemensam reflektion och analys för att få syn på vilka åtgärder som bör vidtas för att nå högre måluppfyllelse för hela skolan i samtliga ämnen. Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde: Skolledningen bör ge fritidshemmets personal tid för utvecklingsarbete där de tar vara på varandras erfarenheter och delar med sig av sina kunskaper inom olika områden. Ett gemensamt dokumenterat kvalitetsarbete kan höja fritidshemmets status och göra deras arbete mer synligt. 25
Övrigt Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden: Verksamheter där daglig medhavd frukt eller matsäck är en del av rutinen är inte förenligt med en avgiftsfri skola. Behov som föreligger bör bekostas av skolan. Det råder oklarheter om huruvida föräldrarna har fått en tydlig information kring Schackklubben vad gäller ansvar. Då det inte är en fritidshemsaktivitet ligger ansvaret helt på föräldrarna från det att eleverna lämnar fritidshemmet till det att de kommer tillbaka. Aktiviteten kan ej vara en del av fritidshemmet verksamhet på grund av bestämmelser kring maxtaxa i Stockholms stad och bör därför inte ingå i schemat som en aktivitet. 26