Utvärdering av Ekensbergsskolan Förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN 2012 Utvärdering av Ekensbergsskolan Förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb Ingegerd Salomonsson, Bengt Thorngren Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Box 22049, Stockholm. Telefon

2 Innehållsförteckning Uppdrag och genomförande... 3 Tillvägagångssätt... 3 Beskrivning av enheten... 3 Verksamheter:... 3 Antal elever:... 3 Skolledningsorganisation:... 3 Sammanfattande analys... 4 Enhetens förutsättningar... 5 Kvantitativa resultat... 6 Bedömningar... 8 Kunskaper, utveckling och lärande... 8 Bedömning och betygssättning Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Samverkan Fritidshem - verksamhet och förutsättningar Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar Ledning och kvalitetsarbete

3 Uppdrag och genomförande För att få en rättvisande bild av en skola och dess verksamheter bör rapporten läsas i sin helhet, de kvantitativa resultaten såväl som de kvalitativa bedömningarna. De kvantitativa bedömningarna i rapporten har olika tyngd och omfattning i förhållande till enhetens hela verksamhet. Därför är det inte möjligt att av dessa bedömningar ta fram ett medelvärde som representerar en totalkvalitet för enheten. Kriterier som inte redovisas i rapporten har i utvärderingen bedömts som områden med relativt hög kvalitet utan tillhörande utvecklingsområde. Tillvägagångssätt Utgångspunkter för utvärderingen: 1. De förväntningar som Stockholms utbildningsnämnd har uttryckt på alla skolor i Stockholm oavsett huvudman i sin verksamhetsplan för Nationella mål i främst läroplanen 3. Vad samlade forskningsresultat utpekar som kännetecknande för framgångsrika skolor. 4. Underlag för utvärderarnas bedömningar är intervjuer, verksamhetsbesök, skolans dokumentation och kvantitativa data. Beskrivning av enheten Verksamheter: Förskoleklass, grundskola 1 5, fritidshem och fritidsklubb Antal elever: Vid utvärderingstillfället har skolan 155 elever inklusive förskoleklass. Skolledningsorganisation: Rektor, en biträdande rektor 3

4 Sammanfattande analys Ekensbergsskolan är en liten, mycket väl fungerande skola som präglas av en helhetssyn på elevernas lärande och utveckling. Det finns en väl fungerande samverkan mellan skolans olika verksamheter. Skolledningen utövar ett tydligt pedagogiskt ledarskap och är synlig i verksamheten. Personalen är ambitiös och det finns en vilja att ständigt förbättra och utveckla skolan. Det pågår många olika utvecklingsprojekt på skolan, bland annat arbetar man med Learning Study och har studiecirklar kring boken Stärk språket, stärk lärandet. Det gäller dock för skolan att inte starta för många projekt utan se till att de som pågår avslutas och ger en bestående effekt. Det råder ett gott och öppet klimat. Det finns ett respektfullt förhållningssätt såväl mellan elever och personal som mellan elev elev och mellan olika personalkategorier. En tydlig ambition finns att stärka elevernas delaktighet och inflytande. Eleverna är trygga och det råder i allmänhet arbetsro. Både elever och personal har deltagit vid framtagandet av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Undervisningen är varierad. Skolan har ett skolövergripande tema per läsår, i år OS, då man ofta arbetar i åldersblandade grupper eller faddergrupper. Dessutom förekommer olika temaarbeten inom klassen och/eller årskursen. Digitala hjälpmedel, såsom skrivtavlor och datorer, används i hög utsträckning och lärarna har god kompetens inom området. Lärarna har höga förväntningar på eleverna och stimulerar på olika sätt elevernas kunskapsutveckling genom att utmana och stötta. Eleverna tränas i självvärdering och lärarna arbetar för att utveckla olika former av gensvar och formativ bedömning. Skolan använder portfolios men arbetet varierar i olika klasser. Skola och fritidshem har utvecklat en form för samverkan som tillvaratar de olika yrkeskategoriernas specifika kompetens där elevens mångsidiga utveckling och lärande står i fokus. Exempel på detta är ett tematiskt arbetsätt samt olika praktiska och estetiska uttryckssätt. Fritidshemmets personal medverkar vid utformandet av elevernas sociala mål i IUP:n och deltar vid elevernas utvecklingssamtal vilket bidrar till en helhetssyn. Fritidshemmet erbjuder dessutom, efter skoltid, en verksamhet med hög kvalitet och med inriktning på att utveckla elevernas förmågor. Verksamheten är varierad och det råder en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. Utbudet på fritidsklubben bör i högre grad åldersanpassas för att skapa en attraktiv verksamhet som lockar fler elever. 4

5 Enhetens förutsättningar Index enligt stadens socioekonomiska resursfördelningsmodell: 26 Källa: Sweco Eurofutures Index i resursfördelningsmodellen baseras på följande socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos skolans elever: - Andel ekonomiskt bistånd - Andel invandrade 0-2 år - Andel invandrade 3-6 år - Andel med vårdnadshavare med högst förgymnasial utbildning - Andel med vårdnadshavare med högst gymnasial utbildning - Andel med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning - Andel boende med en eller ingen vårdnadshavare - Boendemiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler) - Skolmiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler) Dessa variabler vägs samman så att en skola som ligger på genomsnittet inom Stockholms stad i avseendet andel elever som är behöriga till gymnasiet har index = 100, vilket motsvarar att ca 9,9 % av eleverna inte blir behöriga till gymnasiet. Om en skola ligger över 100 så förväntas färre av skolans elever bli behöriga till gymnasiet än genomsnittet, vilket i sin tur beror på en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund hos eleverna. På motsvarande vis om skolan har ett index under 100, så förväntas fler elever än genomsnittet i staden bli behöriga till gymnasiet, vilket beror på en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund hos eleverna. Antal lärare per 100 elever: Andel lärare med Läsåret 2010/2011 Läsåret 2009/2010 Läsåret 2008/2009 pedagogisk högskoleexamen Ekensbergsskolan 92,4 96,3 100 Riket 85,9 86,5 85,4 Källa: Skolverket Fritidshemmets barn och personal Ekensbergsskolan Stockholm Riket Andelen, i %, pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal Andelen, i %, pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal Andelen, i %, pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal 55 13, , ,5 Källa: Skolans egna uppgifter och Skolverket 5

6 Kvantitativa resultat A. Betygsresultat och resultat från nationella prov av olika slag i tabeller och diagram i treårsserier: Ekensbergsskolan Totalt i riket Antal elever NP åk 3, 2011 Matematik Andel som nått kravnivån av samtliga elever Andel flickor som nått kravnivån Andel pojkar som nått kravnivån Delprov Mönster och linjal Massa och tid Taluppfattning Räkna i huvudet Matematiska problem Skriftliga räknemetoder Kommunikation och begrepp Andel godkända i samtliga delprov Källa: Skolverket Andel som nått kravnivån av samtliga elever NP åk 3, 2011 Svenska Ekensbergsskolan Totalt i riket Antal elever Andel som nått kravnivån av samtliga elever Andel flickor som nått kravnivån Andel pojkar som nått kravnivån Delprov Muntlig uppgift Läsning skönlitterär text Läsning faktatext Elevens högläsning Skrivuppgift: berättande text Skrivuppgift: stavning och interpunktion Skrivuppgift: läsbarhet Skrivuppgift: beskrivande text Andel godkända i samtliga delprov Källa: Skolverket 91 Andel som nått kravnivån av samtliga elever 6

7 B. Resultat från brukarundersökningar i treårsserier (bedöms under relevanta områden i rapporten): Brukarundersökningen åk Påstående totalt pojkar flickor totalt Mina lärare är bra på att undervisa. 93 (91) * (90) Jag kan arbeta utan att bli störd. 93 (54) * (58) Jag känner mig trygg i skolan. 93 (86) * (88) Svarsfrekvens 94 * Källa: Stockholms stad 2. Andel av de svarande som angett värdet 4 eller 5 på en femgradig skala. Resultatet för Stockholms stad inom parentes. 3. *: resultaten baseras på färre än 10 elever Brukarundersökning Fritidshem Påstående totalt pojkar flickor totalt Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla 82 (70) aktiviteter Personalen är bra på att väcka mitt barns intresse 78 (68) och lust att lära Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet 83 (85) Svarsfrekvens Källa: Stockholms stad Andel av de svarande som angett värdet 4 eller 5 på en femgradig skala. Resultatet för Stockholms stad inom parentes. 7

8 Bedömningar Våra bedömningar grundar sig på skolans dokumentation, verksamhetsbesök, intervjuer och kvantitativa data. Nedanstående kriterier bygger på nationella mål, forskning och den lokala uttolkningen av dessa grunder och visar vad som kännetecknar den idealiska kvaliteten inom detta område. Kriterier som inte redovisas i rapporten har i utvärderingen bedömts som områden med relativt hög kvalitet utan tillhörande utvecklingsområde. Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning av betygsresultat och resultat från nationella prov (A): Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Resultaten på nationella proven i årskurs 3 ligger över medelvärdet i riket i alla delprov i alla ämnen förutom två delprov i svenska. 8

9 Undervisning och lärande Förskoleklass - Alla elever ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. - Verksamheten är varierad där lek, skapande och språkutveckling är väsentliga delar i lärandet. - Verksamheten präglas av en helhetssyn med ett utforskande tematiskt arbetssätt. Grundskola/Grundsärskola - Alla elever ges stöd och stimulans i alla ämnen för att utvecklas så långt som möjligt. - Lärarna har god kompetens inom sitt kunskapsområde och didaktiken. - Lärarna har god relationell kompetens och är goda ledare. - Lärarna har höga och realistiska förväntningar på eleverna. - Lärarna arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund. - Det finns en progression, en röd tråd, i elevernas lärande från förskoleklass till och med årskurs 9. - Eleverna har inflytande över undervisningens utformning. - Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot. - Eleverna deltar i planeringen av hur undervisningen ska genomföras. - Eleverna deltar i planeringen av vilka olika former för redovisning som kommer att användas. - Eleverna vet i förväg vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. - Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar. - Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer. - Återkoppling/gensvar till eleverna om deras kunskapsutveckling är en central del i undervisningen. - Modern teknik används som ett kreativt verktyg som berikar elevernas lärande. Områden med hög kvalitet: I förskoleklassen ges eleverna stöd och stimulans i en varierad verksamhet med utgångspunkt från Lgr 11 i samverkan med skola och fritidshem. Undervisningen präglas av höga och realistiska förväntningar på eleverna och eleverna ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Lärarna har hög kompetens, både didaktisk och relationell, och arbetar utifrån beprövad erfarenhet och en vetenskaplig grund. Arbetssätten är varierade. Pedagogerna ges tillfälle till fortlöpande kompetensutveckling. Modern teknik är ett viktigt verktyg i skolans arbete. 9

10 Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Skolan använder portfoliemetodik för att bland annat skapa en röd tråd i lärandet. Användandet i klasserna varierar dock. Eleverna deltar i olika grad i planeringen av undervisningen och elevernas inflytande varierar. Eleverna vet via de lokala pedagogiska planeringarna vilka mål som gäller men målbeskrivningarna i dessa kan utvecklas ytterligare. Skolan arbetar med olika metoder för återkoppling/gensvar till eleverna när det gäller deras utveckling men arbetet kan utvecklas ytterligare genom att man till exempel tränar eleverna i självvärdering och kamratbedömning. 10

11 Stöd för lärande/elevhälsoarbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Samarbetet mellan skola och fritidshem bidrar till en gemensam bild av hur eleven fungerar i olika sammanhang och som underlag för adekvata stödinsatser. - Det finns goda samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola/skolor och fritidshem/fritidsklubb för att underlätta övergångar. - Det finns tydliga dokumenterade rutiner för elevhälsoarbetet som är kända i alla verksamheter. - Skolan arbetar så långt som möjligt inkluderande. - Lärarna anmäler till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. - Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. - Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd utarbetas ett åtgärdsprogram av god kvalitet och som vid behov omfattar elevens hela dag. - Skolans stödinsatser utvärderas och ligger till grund för nya ställningstaganden. - Elever och personal upplever att elevhälsoarbetet bedrivs effektivt och med hög kvalitet. Områden med hög kvalitet: Samarbetet mellan skola och fritidshem bidrar till en gemensam bild av hur eleven fungerar i olika sammanhang och som underlag för adekvata stödinsatser. Det finns goda samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola/skolor och fritidshem/fritidsklubb för att underlätta övergångar. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Skolans elevhälsoplan med rutiner för hur anmälan till elevhälsoteamet sker är väl förankrad och rektor ser till att elever i behov av särskilt stöd utreds. Åtgärdsprogram skrivs vid behov. Viktigt är att information kring elevers olika behov kommuniceras ut till dem det berör och att återkoppling sker till EHT. Skolan arbetar så långt som möjligt inkluderande och specialpedagogisk kompetens finns. Däremot kan det specialpedagogiska tänkandet i större utsträckning genomsyra arbetet i klasserna. Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde: Skolan har inte kontinuerlig tillgång till psykolog utan köper in psykologtjänst endast vid behov. Examinerad specialpedagog saknas. 11

12 Bedömning och betygssättning Bedömning för lärande grundskola, grundsärskola - Lärarna utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper. - Lärarna i grundskolan formulerar varje termin, tillsammans med elev och dess vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras på de skriftliga omdömena. - Eleverna får kontinuerlig återkoppling/gensvar på sin kunskapsutveckling och tränas i självvärdering och kamratbedömning med stöd av exempelvis bedömningsmatriser. - Bedömning i formativt syfte används återkommande i det dagliga arbetet för att utveckla och förbättra undervisningen. - Eleverna får i förväg veta vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. Område med hög kvalitet Lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Eleverna vet genom bland annat lokala pedagogiska planeringar vilka mål som gäller och vad som ska bedömas. Målbeskrivningarna kan dock utvecklas. Varje termin skrivs ett skriftligt omdöme med en framåtsyftande planering. Den framåtsyftande planeringen och kontinuerliga formativa bedömningen kan dock vara levande i större utsträckning i det dagliga arbetet. Elevernas tränas i kamratbedömning och självvärdering i viss utsträckning men detta är ett viktigt fortsatt utvecklingsområde. 12

13 Likvärdig bedömning grundskola, grundsärskola - Rektorn skapar möjlighet för lärarna att kontinuerligt diskutera bedömning och följer även upp att sådana diskussioner genomförs. - Skolan arbetar metodiskt för att förbättra lärarnas bedömarkompetens. - Skolan samverkar med andra skolor i syfte att utveckla likvärdighet i bedömning och betygssättning. - De nationella ämnesproven bedöms av andra lärare än de som sätter elevernas betyg. - Relationen mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras slutbetyg analyseras i syfte att utveckla en god bedömaröverensstämmelse. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Vid bedömning av nationella prov är flera lärare involverade men det saknas en tydlig plan över vilka som ska delta. Att få arbeta med att bedöma de nationella proven varje år är en bra kompetensutveckling för lärarna och förskollärarna för att skapa likvärdig bedömning. 13

14 Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Trygghet och klimat förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Alla elever upplever att de är trygga i sin skolmiljö. - Det råder arbetsro så att eleverna kan fokusera på lärandet. - Alla i skolan arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och vilja att utöva inflytande. - Ordningsreglerna är utarbetade tillsammans med eleverna. Områden med hög kvalitet Personalen lyssnar på eleverna, ser vad som händer och agerar konsekvent, vilket leder till en trygg skolmiljö för eleverna. Eleverna är delaktiga vid framtagande av ordningsregler. Främjande och förebyggande arbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag. - Arbetet för att främja ett gott klimat omfattar alla diskrimineringsgrunder och upplevs av elever och personal hålla god kvalitet. - Det förebyggande arbetet utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens utvecklingsbehov och upplevs av elever och personal hålla god kvalitet. Områden med hög kvalitet Det råder en god stämning och samsyn i hela personalgruppen, vilket resulterar i att värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag. Det förebyggande arbetet bygger på en aktuell kartläggning. 14

15 Beredskap för åtgärder mot kränkningar förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Alla verksamheter är synliggjorda i planen/planerna mot diskriminering och kränkande behandling och planen/planerna håller hög kvalitet med utgångspunkt i skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd. - Elever och personal är delaktiga i framtagandet av planerna mot diskriminering och kränkande behandling. - Elever och personal har god kännedom om innehållet i planerna mot diskriminering och kränkande behandling. - Det finns tydliga och kända rutiner för hur olika former av kränkningar ska hanteras. - Elever och personal upplever att rutinerna för hantering av kränkningar fungerar väl. - Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande behandling ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Område: med hög kvalitet Elever och personal är delaktiga i framtagandet av planer mot diskriminering och kränkande behandling och dessa bygger på en aktuell kartläggning. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Planerna mot diskriminering och kränkande behandling håller god kvalitet men kan utvecklas genom att man bland annat tydligt visar vilka verksamheter de omfattar. 15

16 Samverkan Internt förskoleklass, skola och fritidshem - Det finns en ömsesidig respekt mellan de olika yrkeskategorierna där deras specifika kompetens tas tillvara. - De olika yrkeskategorierna har en gemensam helhetssyn och ett varierat arbetssätt som bidrar till elevens mångsidiga utveckling och lärande. - Fritidshemmets personal medverkar vid utformandet av elevernas sociala mål i IUP:n och deltar vid elevernas utvecklingssamtal. - Det finns en gemensam planering och en pedagogisk diskussion mellan de olika yrkeskategorierna sker kontinuerligt. - Den studie- och yrkesvägledande verksamheten ger eleverna stöd inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Externt - Samverkan med externa aktörer (till exempel förskolor, andra skolor, socialtjänst och polis) bidrar till varje elevs utveckling och lärande. Föredömlig kvalitet: Skola och fritidshem samverkar där de olika yrkeskategoriernas specifika kompetens tas tillvara och elevens mångsidiga utveckling och lärande står i fokus. De olika yrkesgrupperna planerar och diskuterar verksamheten gemensamt. Fritidshemmets personal medverkar vid utformandet av elevernas sociala mål i IUP:n och deltar vid elevernas utvecklingssamtal. En helhetssyn präglar verksamheten samtidigt som fritidshemmet efter skoltid håller en hög kvalitet. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Skolan har en ambitiös plan för övergång mellan förskola och förskoleklass, samt även kontakt med den huvudsakliga mottagande skolan i årskurs 6. Skolan bör dock arbeta för att utveckla den pedagogiska samsynen mellan personalen i de bägge verksamheterna för att stärka den röda tråden i elevernas utveckling. 16

17 Fritidshem - verksamhet och förutsättningar - Elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek i förhållande till personaltäthet, andel personal med pedagogisk högskoleutbildning, ändamålsenliga lokaler och utemiljö för verksamheten. - Personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet erbjuder eleverna en meningsfull fritid som stimulerar utveckling och lärande och utmanar dem utifrån deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. - Verksamheten är varierad där lek, skapande och rörelse får stort utrymme och där möjlighet även finns för vila och rekreation. - Det råder en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. Område/områden med hög kvalitet Fritidshemmet har en engagerad personal, god personaltäthet och utbildningsnivå. Verksamheten har tillgång till skolans samtliga lokaler, en varierad skolgård och en unik närmiljö. Fritidshemmet erbjuder en varierad verksamhet där det råder en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. Område/områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde/viktiga utvecklingsområden: Fritidshemmet erbjuder en meningsfull fritid, men kan ytterligare utveckla progressionen mellan olika åldrar i syfte att utmana eleverna utifrån deras mognad, behov, intressen och erfarenheter. 17

18 Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar - Det finns pedagogisk högskoleutbildad personal med inriktning mot den åldergrupp som verksamheten avser och verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. - Verksamheten är varierad och erbjuder aktiviteter som är anpassade till elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter som stöd för deras utveckling och lärande. - Eleverna har stort inflytande över hur verksamheten utformas. Område/områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde/viktiga utvecklingsområden: Eleverna på fritidsklubben har i relativt stor utsträckning tillgång till fritidshemmets utbud samtidigt som vissa aktiviteter är riktade enbart till dem. Utbudet bör dock i högre grad anpassas till denna åldersgrupp för att skapa en attraktiv verksamhet som lockar fler deltagare. Mer ändamålsenliga lokaler kan vara en del i denna strävan. 18

19 Ledning och kvalitetsarbete Skolledningens arbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb Rektorn: Kriterier - har för en god väl fungerande ledningsorganisation, där alla ledare har tydliga mandat - utövar, liksom övriga ledare, ett nära ledarskap, vilket innebär att alla anställda blir uppmärksammade samt får återkoppling på sina arbetsprestationer - är, liksom övriga ledare, förtrogen med verksamheternas uppdrag och det dagliga arbetet - utövar, liksom övriga ledare, ett väl fungerande kommunikativt och demokratiskt ledarskap, vilket innebär att elever och anställda upplever att ledarskapet är tydligt och informationsrikt samtidigt som det finns goda möjligheter att påverka verksamhetens utformning - har, liksom övriga ledare, höga och realistiska förväntningar på de anställda - har en väl fungerande organisation som främjar utveckling samt stödjer samverkan och elevernas lärande. Föredömlig kvalitet: Rektor har en väl fungerande ledningsorganisation, bedriver ett nära ledarskap och är väl förtrogen med de olika verksamheternas uppdrag. Personal vi talat med upplever att skolledningen har höga förväntningar, är tillgänglig och ett bra stöd i arbetet för att utveckla elevernas lärande. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Klassindelningen är inte optimal, då vissa grupper är för små för att få en god dynamik, och bör därför ses över. 19

20 Kvalitetsarbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - All personal är förtrogna med gällande styrdokument. - Det finns ett tydligt system för kvalitetsarbetet på alla nivåer. - Kvalitetsarbetet är dokumenterat och omfattar alla verksamheter med såväl övergripande åtaganden/mål som verksamhetsspecifika. - Det finns en koppling mellan verksamhetens uppsatta mål och valda arbetssätt som ger avtryck i verksamheten och leder till förbättrade resultat. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i sv/sva, ma, NO och SO i årskurs 3. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen (ej språkval) i årskurs 6. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9. - Systematiska och kvalitativa analyser av resultat och processer genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. - Kvantitativa och kvalitativa metoder kombineras i utvärderingen av verksamheten. Område med hög kvalitet All personal är väl förtrogna med gällande styrdokument och har brutit ner nationella mål liksom kursplaner till lokal pedagogisk planering. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Det finns en årsplan för kvalitetsarbetet som dock kan utvecklas för att ge en överblick över flödet under året. Där bör också tillfällen för analys av resultaten vara synliga. Förskoleklassen har tagit fram dokumentet Vår verksamhet i förskoleklass utifrån Lgr 11 där det finns konkretiserade mål. Dessa bör kontinuerligt följas upp och dokumenteras under läsåret för att därefter ligga till grund för verksamhetens utvärdering. Fritidshemmet har en väl strukturerad verksamhetsplan som utgår ifrån Skolverkets allmänna råd för fritidshem. Denna bör ytterligare förtydligas med konkreta och utvärderingsbara mål kopplat till kriterier för måluppfyllelse. Verksamhetsplanen bör även aktualiseras och revideras samt följas upp under läsåret. 20