Metoder för stöd till barn som anhöriga



Relevanta dokument
Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar

Se till mig som liten är

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

När någon i familjen fått cancer

Barn som är anhöriga till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom eller skada

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

När någon i familjen fått cancer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Projekt Barn som anhöriga

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1 januari (HSL 2 g )

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Lagstiftning kring samverkan

Barnperspektivet inom Beroendevården

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Barn som är närstående

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Barn som närstående/anhöriga

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Vad innebär lagändringen?

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Barn som anhöriga - pyramiden

Anhörigstöd det lönar sig

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA

Barnperspektivet inom Beroendevården

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Program för stöd till anhöriga

Information anhörigstöd 2015

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Stöd för barn och familjen

Stöd till dig som är anhörig

Barn som riskerar att fara illa

Barn som far illa & våld i nära relationer

Oatum Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Barn som är närstående

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Barn som är anhöriga när en förälder avlider

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Barn som är närstående

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Riktlinjer för Anhörigstödet Lysekils kommun

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

När föräldrarna inte mår bra påverkas barnen

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Våld i nära relationer

Styrkor och färdigheter som möjligheter i utbildning och arbete för unga omsorgsgivare med minoritets- och utländsk bakgrund

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Närsjukvårdsberedningen

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Psykisk funktionsnedsättning

Transkript:

Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland

Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har allvarlig fysisk sjukdom eller skada Metoder för stöd till barn och unga när en förälder avlider

Kunskapsöversikter om barn som anhöriga Avsikten är att bidra till: att förmedla ny kunskap om metoder och deras effekter till personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst som möter barnen att barn får adekvat hjälp att identifiera kunskapsbehov

Stöd till barn som anhöriga Stöd till barn som anhöriga har utgångspunkt i Hälsooch sjukvårdslagen (HSL 2g ) Hälso- och sjukvårdspersonalen ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider

Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har allvarlig fysisk sjukdom eller skada Målgrupp: Barn 0-18 år vars förälder eller annan som barnet varaktigt sammanbor med har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Interventioner: Metod för stöd/information som riktas direkt till barnen eller indirekt via föräldrar Metod: RCT, jämförelsegrupp, eller före- efterstudie.

Databassökning, granskade abstracts N=1362 Exkluderade abstracts N= 1156 Inkluderade artiklar efter granskning av abstracts N= 206 Exkluderade artiklar efter fulltextgranskning N= 195 Inkluderade artiklar efter fulltextgranskning N=11 Manuellt identifierade N= 10 Inkluderade artiklar N=11 Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland

Metoder för barn vars förälder har allvarlig fysisk sjukdom Mått på interventionernas effekter: - Barns psykiska hälsa, - Barns sociala beteende - Kommunikation mellan föräldrar och barn

Tabell 1. Översikt över inkluderade studier i kunskapsöversikt Allvarlig fysisk sjukdom Studie Land Somatisk sjukdom Design Population, avser barn Intervention 1. Coles et al. (2007) Australien Multipel sclerosis Pre-posttest, uppföljning efter 1 månad 2. Daveyet al. (2012) USA Cancer Kvasi-experimentell kontroll-grupp, pre-post 9-14 år Funin the SunCamp, N=20 lägerverksamhet 12 familjer Clarkes gruppintervention för barn i skolålder kombinerat med Beardslee avseende familj Inspiration för egen modell 3. John et al. (2010) Tyskland Bröstcancer Pre- post, uppföljning 3- och 12 månader 4-15 år N=153 4. Lewis et.al (2006) USA Bröstcancer Pre-posttest Ålder 5. Thastum et al. (2006) Danmark Cancer Kontrollstudie ickerandomiserad kontrollgrupp medelvärde: 10 år N=13 24 familjer, 24 mödrar, 17 fäder, 34 barn N=34 GemeinsamGesundWerden, grupprehabilitering i konvalescentvistelse, Riktas främst till mamma-barn The Enhancing Connections Program, rådgivning och utbildning i hemmamiljö Familjeterapeutiskt råd och stöd

Tabell 1. Översikt över inkluderade studier i kunskapsöversikt, allvarlig fysisk sjukdom 6. Murphy et al (2011) USA HIV Randomiserad kontrollstudie, 3-6-9 mån uppföljning 7. Mitrani et al. (2010) USA HIV RCT, Pilotstudie, bekvämlighetsurval 4,8,12 mån upp 8. Rotheram-Boruset al. (2001) USA HIV RCT Uppföljning Var tredje månad-24 månader 80 mödrar 80 barn 6-12 år N=80 25 mödrar 42 barn 6-18 år N=42 307 föräldrar 412 barn N=412 NYC Teaching,Raising and Communicating with Kids (TRACK), interventionen riktas till förälder Structural Ecosystem Therapy (SET) Project Teens and Adults Learning to Communicate (TALC) Grupp-intervention 24 tillfällen föräldrar barn var för sig och tillsammans 9.. Rotheram-Boruset al. (2004) USA HIV RCT 6-årsuppföljning av ovan 307 föräldrar 432 barn N=432 Samma som ovan 51.5% av föräldrar avlider 10. Lee et al. (2007) USA HIV RCT 2-års uppföljning Av ovan 11. Rotheram-Borus et al. (2012) 307 föräldrar 413 barn N=413 USA HIV RCT 339 föräldrar 259 barn N=259 Medelålder =15 Samma som ovan Bygger på samma material som ovan TALC, 15 gruppmöten Samma som ovan, men ej 9 tillfällen med fokus på att förlora förälder

Barns behov av information, råd och stöd Metoderna har olika fokus Information och kommunikation (alla barn) Råd och stöd Vem behöver individuellt riktat stöd?

Skyddsfaktorer Familj: välfungerande kommunikation, ger barnet känslomässigt stöd och trygghet, ekonomisk trygghet I barnets övriga livsmiljö: skola, fritidsaktiviteter, socialt nätverk Hos barnet: förstår och har kunskap om vad som händer, vet vem man kan vända sig till med oroliga frågor

Slutsatser: Många studier finns om barns reaktioner, coping, motståndskraft och anpassningsförmåga Studierna är däremot få om metoder för stöd till barn vars föräldrar har fysisk sjukdom Det betyder inte att ingenting görs Det betyder att det som görs måste dokumenteras och utvärderas Forskning om interventioner måste genomföras och publiceras Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland

Slutsatser Utfallsmåtten för studierna är snäva men varierar mycket Få relaterar till skola och skolresultat Få relaterar till barnens ansvarstagande i hemmet Fråga barnen! De ger andra svar än föräldrarna Stöd riktat till barn utan föräldrars närvaro efterlyses av barnen själva

Slutsatser -Studier saknas från svensk kontext -Studier saknas om webbaserade metoder - Kunskapsöversikten har identifierat området som ett relativt tomt forskningsområde - Speciellt tomt kring sjukdomar och livslånga funktionsnedsättningar, t ex vid neurologiska sjukdomar, stroke, eller vid skador efter t ex trafikolyckor

Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland