Protokoll från CPAI utvärdering vid Hagens skol och behandlingshem i Kungsbacka 18 och 19 oktober 2006

Protokoll från CPAI utvärdering vid Hagens skol och behandlingshem i Kungsbacka 18 och 19 oktober 2006 Undersökningen har genomförts av Tore Bloch, Bård Bugge Pedersen, Malin Hultman och Kerstin Söderholm Carpelan som en förberedelse av den granskning med CPAI som skall göras av MultifunC institutionerna i Norge och Sverige. Besöket varade två dagar och omfattade samtal med institutionschef och avdelningsföreståndare, observationer av personal och ungdomar samt genomgång av journaler. För denna rapport ansvarar Kerstin Söderholm Carpelan och Malin Hultman vid IMS, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, Socialstyrelsen. Stockholm den 31 januari 2007 1

Vad är CPAI? CPAI är förkortning för Correctional Program Assessment Inventory. CPAI har utvecklats av forskarna Paul Gendreau och Don Andrews i Kanada, som också har alla rättigheter till instrumentet. Den senaste versionen är CPAI 2000. Instrumentet används för att utvärdera kvaliteten på behandlingsprogram inom kriminalvården och för unga lagöverträdare. Det har utvecklats utifrån den kunskap som finns om vad som utmärker framgångsrika behandlingsprogram för kriminella. Instrumentet syftar till att ta reda på om ett program innehåller behandlingselement som är relaterade till bra behandlingsresultat. En CPAIutvärdering rör enbart programmet som sådant och ersätter inte en utvärdering där förändringar hos de behandlade ungdomarna eller klienterna ingår. Instrumentet består av 131 frågor inom åtta områden (se nästa sida). Område A som beskriver programdemografin skattas inte. Varje fråga besvaras med JA eller NEJ där JA ger en poäng. Om en fråga inte är tillämpbar på programmet skattas frågan som (not applicable). Poängen summeras för varje avsnitt och en totalpoäng fås för alla områden. Den som gör bedömningen skall också värdera med hur pass stor säkerhet bedömningen har gjorts (confidence rating). Detta skattas på en fem gradig skala där 5 betyder att man känner sig helt säker. En 3 betyder att man inte är riktigt säker, medan en 1 betyder att utvärderaren är relativt osäker på om bedömningen är korrekt (t.ex. om dokumentation saknas där detta krävs). Vi har inte skattat avsnitt G Programmets praktiska utövande, då underlaget för observationer var för tunt. 2

Innehållsförteckning A Programdemografi...4 B Organisationskultur...6 C Programimplementering...7 D Ledning/Personalkaraktäristika...8 E Hantering av klienters riskfaktorer och behov...10 F Programkaraktäristika...11 G Programmets praktiska utövande...13 H Samarbete med andra parter...14 I Utvärdering...15 Poängberäkning...16 3

A Programdemografi Hagens skol och behandlingshem är en öppen behandlingsinstitution, ett HVB hem, som ingår i ett större vårdbolag, Gryning Vård AB. Hagen är belägen i ett attraktivt villaområde i Kullavik, en mindre ort vid havet med småbåtshamn, en halvtimmes restid från Göteborg. Huvudbyggnaden, en f.d. apotekarbostad som donerats till Göteborgs stad, ligger högt belägen på en mycket stor och kuperad tomt och har i samband med att den efter andra världskriget togs i bruk som ungdomsinstitution, kompletterats med några låga byggnader som inrymmer skollokaler, administration och en tjänstebostad. Avdelningarna ligger i olika separata byggnader men har sina skollokaler i samma byggnad. Hagen har två avdelningar, en med fem platser för barn i åldern 9 13 år med beteendestörningar och en med sex platser för ungdomar i åldern 14 17 år med tidiga störningar, relationsproblematik, urspårad skolgång och risk för kriminalitet och missbruk. Multisystemisk miljöterapi, MSMT Det är avdelningen för ungdomar mellan 14 17 år som varit föremål för utvärdering med CPAI. Där arbetar man sedan två år tillbaka utifrån modellen Multisystemisk terapi, MSMT. MSMT har utvecklats av Hvasserstiftelsen i Norge med början år 2000. Programmet är tänkt att fungera som en heltäckande behandlingsmodell och en differentierad behandlingskedja. Insatserna skall vara målstyrda med övergripande och veckovisa mål som följs upp. Man arbetar utifrån ett kognitivt förhållningssätt och med här och nu situationen. MSMT är en manualbaserad modell där behandlingen är tidsbegränsad till 3 6 månader. Den syftar till att stärka klientens nätverk. Programmet utgår från MST:s nio principer som har integrerats i en institutionell miljö. MSMT har fokus på traditionell omsorgsbaserad miljöterapi, på den unges familj och nätverk, resurser hos den unge och nätverket samt arbetar utifrån tydligt definierade mål. Teoribasen utgörs av socialekologisk teori, systemteori, social inlärningsteori, tillämpad beteendeanalys och kognitiv teori. Behandlingen utgår från humanistiska värderingar utan strafftänkande eller sanktioner. Förutom MST:s principer erbjuds ART (Aggression Replacement Training) samt skolgång. Ett teckenekonomisystem finns också. Behandlingen skall vara kortvarig 3 6 månader och vänder sig till ungdomar som inte kan behandlas i hemmet. De ungdomar som placeras i MSMT programmet kan ha problematik som innefattar aggressivt beteende, skolproblem inklusive inlärningssvårigheter, utagerande beteende i skola och hem, drogmissbruk eller de kan vara i riskzonen för drogmissbruk och kriminellt beteende. Det är kommunernas socialtjänst som remitterar ungdomar till Hagen. Ungdomar kan placeras både frivilligt enligt Sol eller med tvång enligt LVU. Det finns plats för sex ungdomar i MSMT programmet. Vid besöket var endast tre ungdomar inskrivna. På MSMT avdelningen finns åtta behandlingsassistenter och en avdelningsföreståndare. Därtill kommer fyra lärare, en kokerska och en institutionschef som arbetar för båda avdelningarna. Programbudgeten är 15 miljoner SEK. I princip är verksamheten intäktsfinansierad genom att socialtjänsten betalar avgift för placeringen med en viss dygnsavgift. Ett visst underskott kan balanseras genom att Gryning har verksamheter med överskott. 4

Skolan Skolverksamheten är en central del på Hagen. Ungdomarna går i skolan varje dag från 8.30 till 14.30 med tre fyra lektionspass och en timmes lunchrast. Hagen får sätta betyg som eleven kan ta med sig till ordinarie skola efter utskrivning. Det finns totalt sex lärare på Hagen. Personalomsättningen är låg bland lärarna. Utöver bildläraren som har arbetat sex veckor där har de andra lärarna arbetat på Hagen i flera år. Lärarna gör en pedagogisk utredning för varje elev där man kontaktar elevens gamla skola. Varje vecka har lärarna en gemensam behandlingskonferens. I skolan arbetar man med teckenekonomin på det sätt att varje lektionspass betygsätts av läraren. Man kan få betyg från 0 till 3. 0 betyder att man inte har varit i skolan. En 1 får man om man har varit där men inte har gjort någonting. För att få en 2 skall man ha deltagit i undervisningen och haft en dialog med läraren. En 3 är ett överbetyg som visar att eleven har varit särskilt duktig. Eleven måste ha 2:or på 75 % av lektionerna under en dag för att förtjäna sin poäng. En veckas full poäng innebär att en elev kan tjäna cirka 250 kr. Läraren lämnar en rapport till avdelningsföreståndaren, som delar ut själva poängen. Lärarna uppgav att de inte är så förtjusta i att använda teckenekonomisystemet i skolan. De tycker inte om att poängsätta varje lektion och att ungdomarna får pengar för att gå där. Men de tycker ändå att de har hittat en modell som fungerar. Gryning Vård AB Gryning bildades år 2001 för att driva de tidigare kommunala institutionerna i regionen under en gemensam regi. Aktiebolaget ägs av kommunerna i Västra Götaland och bedriver verksamhet utan vinstintresse. Grynings verksamhet spänner över ett brett fält och deras mål är att försöka möta vårdbehov hos barn och ungdomar från 0 20 år med mycket varierande problematik. Man har också några verksamheter för vuxna missbrukare. Verksamheterna för barn och ungdomar utgörs av små hemliknande institutioner med 5 10 platser, fosterhem samt öppna verksamheter som familjeteam och MST team. För ungdomar finns ett femtontal små institutioner, ofta belägna i en mindre stad, med varierande inriktning och målgrupp. Förutom Hagen är det ytterligare två institutioner som börjat arbeta med MSMT. Övriga ungdomsinstitutioner arbetar mer traditionellt utifrån en mer psykodynamisk grundsyn med kompletterande miljöterapi eller är mer renodlade akutoch utredningsinstitutioner, Gryning vård AB ser ett viktigt mål i att tillgodose de vårdbehov som deras uppdragsgivare, ägarna, formulerar. Viktiga mål i verksamhetsberättelsen för 2005 är bl.a. att tillgodose nya vårdbehov som uppstår och att luckra upp gränsen mellan institutionsvård och öppenvård Samtidigt finns ambitionen att fortsätta att utveckla professionell kompetens och kunskap som krävs för att hantera de nya behoven. Hur väl man har lyckats med det framgår ej men det framhålls att mycket återstår att göra. Enligt verksamhetsberättelsen är personalomsättningen relativt låg, mellan 9 15 % per år under den senaste treårsperioden. Antalet sjukdagar per anställd är 30 i genomsnitt per år. All personal får handledning. Ungefär 70 % av personalen har högskoleutbildning. De vanligast förekommande utbildningarna är socionomer, socialpedagoger, socialpsykologer och fritidspedagoger. Under 2005 har Gryning totalt placerat 1 324 klienter i olika verksamheter; 101 i familjehem, 672 i barn och familjeinstitutioner, 309 i ungdomsinstitutioner och 84 i missbruksinstitutioner. 5

Kontaktpersoner på Hagens skol och behandlingshem Abdalla M.Said, Institutionschef. E post abdalla.said@gryning.se Lars Eriksson, Avdelningsföreståndare/Programansvarig på den avdelning där MSMT bedrivs. Adress: Box 82, 429 22 Kullavik tel: 031 93 19 95 B Organisationskultur B1 Måldefinition JA cr 3 Visionen för Gryning Vård AB är att skapa långsiktig kundtillfredsställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Grynings existens motiveras av samhällets lagstadgade ansvar att möta medborgarnas behov av vård, behandling och andra insatser. De mål som programmet MSMT satt upp är: 1) Att erbjuda en relativt kort placering på institution till ungdomar som har problem som inte kan lösas i hemmiljön. 2) Genom målinriktade behandlingsinsatser bidra till en förändring som innebär att ungdomarna kan flytta tillbaka till hemmet. B2 Programmets etiska plattform JA cr 5 Ett etiskt program finns för Grynings alla verksamheter. Där slås fast att behandlingsarbetet utgår från en humanistisk människosyn. I relation till klienter och deras anhöriga skall de anställda erkänna alla människors lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, språk, livsåskådning och sexuell läggning. B3 Inställning till nya initiativ JA cr 5 Gryning hör till de organisationer som har initierat nya program i Sverige t.ex. MST och infört dokumentationssystem som på sikt möjliggör uppföljning av klienterna. De har också infört ART och MSMT på fler institutioner. B4 Inställning till problem JA cr 3 Intrycket av besöket på Hagen och mötet med personal är att det råder en god stämning på Hagen och att kommunikation mellan personal och ledning fungerar bra. Det gäller även mellan övriga delar av organisationen. Det finns en ambition att stödja och hjälpa varandra och stödfunktioner har upprättats. B5 Organisatorisk samstämmighet JA cr 5 All personal på Hagen får regelbunden handledning. Veckomöten för hela personalen hålls och innefattar både ärendehandledning och processhandledning. En positiv samarbetskultur finns. B6 Personalomsättning JA cr 5 Vad gäller MSMT avdelningen har personalomsättningen varit 40 % vad gäller behandlingspersonal. Räknar man med lärare och kokerska är det enbart 25 % omsättning. Av dem som slutade på avdelningen var det två som hade problem med den nya behandlingsmetoden. 6

B7 Internutbildning NEJ cr 5 Någon regelbundet återkommande internutbildning för personalen finns inte utan det sker mer sporadiskt under hand. B8 Informationsutbyte JA cr 5 Information till personalen sker genom möten, intranät, hemsidor, årsredovisning mm på flera organisatoriska nivåer. All personal har tillgång till dator. Den lilla storleken medför stor möjlighet till direkt kommunikation vad avser de som arbetar på Hagen. B9 Självutvärdering NEJ cr 5 Gryning har en liten FoU verksamhet och har infört ett dokumentationssystem för ungdomar, ADAD ( Adolescent Drug Abuse Diagnosis), som innefattar en inskrivningsintervju med frågor som rör bakgrund, fysisk hälsa, skola, arbete, familj, vänner och fritid, psykisk hälsa, kriminalitet, alkohol och droger. En uppföljningsintervju finns och den har börjat användas. Systemet är dock under uppbyggnad och några uppföljningsresultat finns inte ännu. Brukarutvärderingar genomförs genom att socialtjänsten fyller i en enkät om hur nöjda de är med Grynings insatser. De generella resultat som redovisas för Gryning är mycket positiva. Mer än 90 % av de som fyllt i enkäten är nöjda eller mycket nöjda med hur uppdraget utförts, med enhetens kompetens, med service och bemötande samt kan tänka sig att vända sig till Gryning igen. B10 Ta hjälp av andra JA cr 5 Vad gäller MSMT metoden får man hjälp från Hvasserstiftelsen i Norge via telefonkonferenser 1 g/v och har också möjlighet att få stöd genom en 24 timmars service, Hjälp mellan enheter inom Gryning förekommer också. C Programimplementering C1 Behov av programmet finns dokumenterat NEJ cr 5 Någon systematisk dokumentation som visar på behov av det aktuella programmet förekommer inte. Däremot hade kommuner i regionen framfört intresse av institutionsplaceringar som pågår begränsad tid. Det fanns också ett uttalat behov av att kunna institutionsplacera MST ärenden där man inte lyckas nå resultat i öppenvård. Dessa diskussioner och önskemål fick till följd att representanter för Gryning åkte till Norge och studerade MSMT modellen. I samband med det kontaktades också socialtjänsten i Göteborgs stad. C2 Situationen när programmet utvecklades JA cr 5 Programmet utvecklades under en period när Hagen försökte förbättra sin professionella behandling och bättre ta till vara befintliga kunskaper. Utvecklingen av programmet skedde inte i ett sammanhang eller en situation med konflikter eller motsättningar. C 3 Överensstämmelse JA cr 5 Programmets uppläggning och värdegrund stämmer väl överens med dem som finns inom Gryning, deras ägarkommuner och samarbetspartners. 7

C4 Budgetansvar JA cr 5 Eftersom programmet innebär kortare behandlingstider är det i brukarnas intresse. Enligt svar på brukarenkäter är den ekonomiska prognosen god. C5 Programstart JA cr 5 Den programansvarige var mycket engagerad från början och är fortfarande involverad i utvecklingen av och upprätthållandet av programmet. C6 Litteraturöversikt NEJ cr 5 En litteraturöversikt har inte genomförts. C7 Förstudie NEJ cr 5 Någon förstudie har inte genomförts C8 Personalstyrka JA cr 5 Personalstyrkan har ökat från sju till åtta behandlingsassistenter. C9 Yrkeskompetens JA cr 5 Kompetensen bland personalen har upprätthållits under den tid som programmet varit igång. C10 Tid och kraft JA cr 5 Programmet svarar mot intressenternas önskemål om kortare placeringar på institution. D Ledning/Personalkaraktäristika Fråga 1 6 avser programansvarig, i det här fallet avdelningsföreståndaren för MSMTavdelningen och den person som ansvarar för programmet. Vi har valt att även redovisa viss information om institutionschefen eftersom institutionen är liten och de båda arbetar nära varandra. D1 Kvalifikationer NEJ cr 5 Programansvarige saknar akademisk examen men har genomgått flera kurser/utbildningar i miljöterapi, familjearbete samt utbildning till MST terapeut. Institutionschefen har socionomexamen. Ingen av dem har magisterexamen. D2 Kunskap/Stöd JA cr 5 Programansvarige har arbetat på institutionen i 20 år. Han har daglig kontakt med personalen och handledningssamtal och genomgångar av varje ärende tillsammans med ansvarig personal varje vecka. D3 Tidigare erfarenhet JA cr 5 Programansvarige/avdelningsföreståndare har mer än 20 års erfarenhet av arbete med ungdomar Institutionschefen har arbetat med unga kriminella i kriminalvårdens regi i två år och som chef för Hagen under två år. Därtill drygt 10 år som chef för kriminalvårdsanstalter för vuxna. 8

D4 Anställning och utbildning av personal JA cr 5 Både institutionschef och avdelningsföreståndare/programansvarig deltar vid anställningsförfaranden och genomför även ofta intervjuer tillsammans. D5 Ledning av programmet JA cr 5 Den programansvarige handleder personalen regelbundet och tar del av behandlingsarbetet genom veckovisa möten och deltar också i direkta möten med ungdomar särskilt när föräldrar medverkar. D6 Förändringsaktör (change agent) JA cr 3 Programansvarige använder sig bl.a. av samverkan, auktoritet, förstärkning och modellering i sitt arbete att utveckla personalen. Personal har inte intervjuats. Följande frågor avser all heltidsanställd personal som är involverade i behandlingsarbetet, dock inte programansvarig. D7 Referenskontroll av personal JA cr 5 Det är rutin i hela Grynings verksamhet att hämta in uppgifter från straffregistret. D8 Utbildning NEJ cr 5 Tre fjärdedelar av behandlingspersonalen har högskoleutbildning. Ingen har dock mastersexamen. D9 Utbildningsområde JA cr 5 Så gott som all personal har sin examen inom något av områdena pedagogik eller socialt arbete. D10 Erfarenhet JA cr 5 Så gott som alla har mer än två års erfarenhet av arbete med den aktuella målgruppen. D11 Personliga kvalitéer/relationskompetens NEJ cr 3 De karakteristika som framhölls som viktiga vid anställning av personalen var stresstålighet, förmåga att uthärda negativa affekter, aktivt lyssnande och trygghet. Det är viktiga kompetenser men det finns flera som saknas. Personalakter har inte gåtts igenom. D12 Tilltro till behandling JA cr 5 Personalen tror på modellen. Exempel finns inte att tillgå. D13 Tilltro till den egna förmågan JA cr 3 Personalen anser att de klarar av sitt arbete men önskar få ytterligare redskap t.ex. mer psykiatrisk kunskap och utbildning i motiverande intervju. D14 Färdigheter NEJ cr 5 De aktuella färdigheterna efterfrågas inte särskilt vid anställningssituationer. Den kognitivt beteendeterapeutiska behandlingstraditionen är fortfarande svagt utvecklad i Sverige och få utbildningar tillhandahåller dem. D15 Handledning JA cr 5 Handledning ges regelbundet vilket framgår både av intervjuer och av dokumentation. 9

D16 Övning/träning NEJ cr 5 Ingen regelbunden utbildning förekommer idag. Utbildning ges framförallt till vikarier. D17 Förändring av programmet JA cr 5 Det finns möjligheter att modifiera programmet men ett godkännande krävs av Hvasserstiftelsen. E Hantering av klienters riskfaktorer och behov E1 Lämplighet JA cr 5 De ungdomar som finns inskrivna i programmet f.n. överensstämmer med de urvalskriterier som man definierat. Det gäller ungdomar som har beteendeproblem som inte går att klara av i hemmiljön. E2 Exklusion JA cr 5 Ungdomar som har blivit utsatta för sexuella övergrepp eller själva utsatt någon minderårig för sexuellt övergrepp samt ungdomar med svårare begåvningshandikapp kan man inte ta emot på institutionen. Därutöver klarar man inte av att samtidigt ha mer än en aktiv drogmissbrukare inskriven. E3 Riskfaktorer JA cr 5 Bl.a. följande riskfaktorer utreds; skolproblem, aggressivitet, ADHD, inlärningsproblem, missbruk, familjeproblematik och svåra beteenden. I utredningar utgår man från MST:s analyscirkel. E4 Utvärdering av riskfaktorer NEJ cr 5 Något särskilt instrument används inte för utvärdering av riskfaktorer. Däremot ges en beskrivning av olika risker som finns i miljön och bland vänner. E5 Dynamisk utvärdering NEJ cr 5 Ett instrument för värdering av dynamiska riskfaktorer finns inte. E6 Uppsummering av riskfaktorer NEJ cr 5 Den individuella risknivån sammanfattas inte i hög, låg eller medium. E7 Normer för risk och behov NEJ cr 5 Återfallsnormer har inte utvecklats. E8 Särskilda responsivitetsfaktorer JA cr 5 Ungdomarnas inlärningsproblem och möjligheter utreds, ADHD utreds och omsorg läggs vid hur deras anpassning till skolan kan ske. E9 Utvärdering av responsivitetsfaktorer NEJ cr 5 Nej, inget instrument används. E10 Matchas personal till program? NEJ cr 3 Nej, det sker ingen medveten sådan matchning. 10

E11 Matchas personal till ungdomar utifrån responsivitetsfaktorer JA cr 3 Man strävar efter att matcha ungdomar till personal. T.ex. att en ungdom med ADHD får en kontaktperson med strukturerande stil. E12 Förändring NEJ cr 5 Det finns inget instrument för att mäta förändringar av riskfaktorer. F Programkaraktäristika F1 Kriminogena 1 delmål JA cr 5 De flesta av de uppräknade delmålen är viktiga för programmet. Det innebär att man riktar in sig på kriminogena behov som att förändra attityder och värderingar som är positiva till brott, minska umgänget med antisociala kamrater, minska aggressivitet, förbättra förmågan att lösa problem inom familjen osv. F2 Icke kriminogena delmål överväger inte JA cr 5 De icke kriminogena behoven är i minoritet jämfört med de kriminogena. F3 De kriminogena behoven överväger JA cr 5 F4 Använder programmet en beteendeterapeutisk strategi? JA cr 5 Både ART och teckenekonomi är delar av institutionsprogrammet. F5 Förekommer social färdighetsträning? JA cr 5 Ja det ingår i ART programmet. F6 Förekommer kognitiv beteendeterapi? JA cr 5 Såväl ART programmet som MST innehåller inslag av KBT. F7 Förekommer andra strukturerade strategier F8 Var bedrivs programmets JA cr 5 Institutionen är så liten och de placerade ungdomarna på avdelningen så få att personalen har noggrann uppsikt över dem F9 Manual finns JA cr 3 Det finns riktlinjer för MSMT programmet och MST manualen tillämpas också. För ART programmet finns manualer. F10 Deltagande i strukturerat program JA cr 5 Ungdomarna har ett strukturerat schema som omfattar skolundervisning och ART lektioner som tillsammans omfattar ca 30 tim/vecka. Därtill kommer läxläsning ca 5 tim/ v., husmöte och möte med kontaktpersoner 2 tim/v, onsdagsgrupp 1 tim/v samt städning 1 tim/v. Det ger ca 44 tim under vardagar. Därtill kommer organiserade fritidsaktiviteter under kvällar och helger som tillsammans motsvarar minst 50 timmar. 1 Kriminogena faktorer är sådana faktorer som upprätthåller det antisociala beteendet. Det kan t.ex. vara kriminella värderingar, umgänge med kriminella kamrater eller drogmissbruk. 11

F11 Intensivare behandling för hög risk NEJ cr 3 Inget framkom om att det finns en sådan prioritering. Riskbedömning görs inte. F 12 Klient medverkan JA cr 5 Regler kan diskuteras och ändras efter diskussion. T.ex. har utetid vid permissioner och mobiltelefontid ändrats till ungdomarnas fördel efter diskussioner. F13 Proportionen belöning/bestraffning är mer än 4:1 JA cr 5 Som konsekvens av att ungdomar missköter sig eller bryter mot regler får de avdrag på poäng i förstärkningssystemet. De använder sig också av timeout vilket innebär att ungdomen flyttas från avdelningen för att vistas enskilt tills de lugnat ner sig. Dessa former av bestraffning används i liten utsträckning medan förstärkning/belöning används i större grad. F14 Bestraffningsteori finns dokumenterat JA cr 1 Teorin kring förstärkningssystem stödjer de konsekvenser som används på Hagen. Vi såg dock ingen dokumentation och efter diskussioner framkom att det är osäkert om personalen känner till den grundläggande teorin bakom förstärkningssystemen. F15 Negativa effekter av bestraffning analyseras NEJ cr 5 Ingen utvärdering görs. F16 Kriterier för utskrivning finns NEJ cr 5 Det finns inga klara uppsatta kriterier för när en ungdom skall skrivas ut. En ungdom skrivs ut när man bedömer ungdomens beteende som hanterbart för familjen och detta kan vara varierande. F17 Egenövervakning ingår i programmet JA cr 3 Ungdomarna får ART och där ingår moment där man lär sig att hantera sin aggressivitet och ta kontrollen över negativa situationer. Dock får ungdomarna ART endast vid ett tillfälle i veckan (i stället för tre som rekommenderas). F18 Övning ingår i programmet JA cr 3 Det ingår som delmoment i ART att öva på prosociala lösningar i situationer som uppstår. F19 Praktisk träning ingår i programmet JA cr 1 Träning förekommer i vissa situationer. Som exempel angavs en elev som inte klarade av att åka med den kommunala bussen vid inskrivning. Med ett litet steg i taget tränades eleven för att så småningom klara av detta helt på egen hand vid hemresor. F20 Förmedling av eller samarbete kring klienter finns JA cr 1 Avdelningen har nära kontakt med skolan i elevens hemkommun för att tillbaka gången till skolan skall fungera bra. De är med och planlägger skolarbetet men har endast en rådgivande roll. De har även ett visst samarbete med BUP avdelningen i kommunen. Vi såg ingen dokumentation som kunde styrka detta. F21 Stödjande support ingår i programmet JA cr 3 Familjen får stöd genom hembesök och telefonkontakt. 12

F22 Booster sessioner görs NEJ cr 5 Det förekommer inga booster sessioner i form av att eleven kommer tillbaka till avdelningen i syfte att upprätthålla det goda beteendet. G Programmets praktiska utövande För att kunna göra en fullständig CPAI utvärdering av denna del krävs att observationer görs. Observationerna på Hagen utgjordes av att utvärderarna deltog i skolundervisningen och åt lunch tillsammans med ungdomarna från avdelningen en dag. Två av utvärderarna deltog vid två lektioner under cirka 30 minuter vardera. Den första var en engelska lektion med lärare och två elever och den andra en bildlektion med lärare och en elev. De andra två utvärderarna deltog i en lektion i svenska med en elev. Lektionerna bedrevs i den separata skollokalen där det fanns två olika klassrum och en bildsal. Observation av en ART lektion påbörjades men fick avbrytas då utvärderarnas närvaro störde eleverna. Då vi endast kunde vara med och observera i en relativt liten skala är det inte möjligt att ge en heltäckande beskrivning av det praktiska utövandet. Vi har valt att inte skatta frågorna då underlaget har varit för tunt men vi har kommenterat alla områden utifrån de observationer som genomfördes. G1 G5 Anti kriminella modeller och förstärkning I ART används modeller där elever och läraren tillsammans genom rollspel och diskussioner arbetar med problemfyllda (kriminella) situationer och hur de skall hantera dessa. G5 G8 Förstärkning används på ett effektivt sätt Det ingår i modellen att arbeta med positiv förstärkning. På lektionen gav läraren beröm när eleven gjorde rätt och uppmuntrade eleven till att försöka när denne inte kunde eller ville. Det är dock svårt att säga i vilken utsträckning och hur systematiskt man arbetar med detta. G9 G12 Tillsägande används på ett effektivt sätt På lektionen visade läraren tydligt att man arbetade på ett sätt där man genast talade om vilket beteende som var acceptabelt och vilket som inte var det. Innan lektionen startade talade man också om vad man skulle göra på lektionen. Utsläckning som metod var också något som tydligt används. G13 G18 Problemlösningsmetoder används Hagen använder SBK, Situation Beteende Konsekvens, som analysmodell för ungdomarnas beteenden. Alla ungdomar skall ha behandlingsplaner med uppsatta övergripande mål. Huruvida arbetet sker utifrån målen är svårt att säga genom de observationer vi gjorde. I ART ingår moraldiskussion där ungdomarna får diskutera lösningar på olika moraliska dilemman och problem. G19 G23 Social färdighetsträning används Social färdighetsträning får eleverna genom ART, både genom modellering och rollspel där eleverna och läraren tillsammans diskuterar situationen och den bästa lösningen. Som tidigare nämnts får de dock endast en lektion i veckan i stället för tre som rekommenderas. 13

G24 G33 Auktoritet används på ett effektivt sätt På de lektioner vi närvarande vid fokuserade personalen på ungdomens beteende. Man gav direkta krav på hur eleven skulle uppföra sig med tillsägelser utan att låta arg på rösten. Man gav också upprepade varningar innan ett oacceptabelt beteende fick negativa konsekvenser för en elev. Det var en god stämning på språklektionen. Läraren lyckades med uppmuntrade övertalning att få eleven att genomföra uppgifter fast denna inte ville. Läraren visade också vid ett tillfälle att hon litade på elevens ord då det hade blivit ändringar i schemat som inte läraren visste om. Utanför skolan observerades vid ett tillfälle att en i personalen argumenterade med en ungdom med hög röst utan att direkt specificera vad man ville att ungdomen skulle göra. G34 G38 Kognitiv självändring finns Fick ingen uppgift om dessa frågor. G39 G42 Relationen i praktiken All personal som vi träffade var varm och öppen. Det var en bra stämning både bland personalen och vid de tillfällen då ungdomarr var med. De verkade trivas och vara engagerade i sitt arbete. Man kunde skratta och ha roligt tillsammans. Läraren visade också att man var flexibel och gjorde vissa anpassningar till elevens önskningar. Det fanns också tillfällen där flera i personalen inte lyckades hantera en ungdoms utåtagerande beteende på ett bra sätt. G43 G45 Strukturella färdigheter och MI används Enligt modellen skall behandlingen innehålla dessa metoder. Det går dock inte att bedöma huruvida personalen är lösningsfokuserad på ett strukturerat sätt genom de observationer vi gjorde. Vid samtal med ledningen framkom att man inte arbetar så strukturerat med MI. H Samarbete med andra parter H1 Kontakt med samarbetspartners förekommer JA cr 1 Hagen har kontakt med BUP, polis och skolan kring ungdomarna. Särskilt med BUP ansåg man sig nu ha ett gott samarbete där det fanns svårigheter tidigare. Det är av stor betydelse att de samarbetar då Hagen inte har en egen psykolog. Vi såg dock ingen dokumentation som kunde styrka dessa kontakter. H2 Vidare remittering förekommer NEJ cr 5 Hagen arbetar för att föräldrarna efter utskrivningen skall ta ansvar för och sköta de vidare kontakterna med andra myndigheter när det gäller den unge. H3 Stöd till ungdomar förekommer JA cr 3 Efter vistelsen på Hagen så företräder personalen ungdomen i kontakten med den skola som eleven skall tillbaka till. H4 Uppföljning görs NEJ cr 5 Man gör ingen uppföljning av ungdomar som har lämnat Hagens. Om de har någon kontakt med en ungdom så är det på dennes villkor. 14

H5 Kommunikation med programutövare förekommer JA cr 5 Hagens har kontakt med Hvasser stiftelsen varje vecka då man får råd och handledning i alla ärenden. H6 Koordinering av ungdom med andra instanser görs JA cr 1 BUP och Hagens samarbetar och koordinerar information om en ungdom. Vi såg ingen dokumentation på detta. H7 Länkar till andra väsentliga verksamheter JA cr 3 Det finns skriftlig information om andra verksamheter som personalen kan komma att behöva ta kontakt med. I Utvärdering I1 Intern granskning av behandlingen utförs JA cr 3 Granskning av behandlingen utgörs i form av att programansvariga granskar varje elevs behandling. Man har också kontakt med Hvasser stiftelsen på telefon varje vecka kring enskilda ungdomar och deras behandling. I2 Utvärdering av ungdomarnas åsikter görs årligen NEJ cr 5 Man gör inga utskrivningsintervjuer med ungdomarna. I bland kan deras åsikter komma fram genom vidare kontakter med socialtjänsten genom brukarundersökningar men detta görs inte systematiskt. I3 Målutvärdering inom programmet utförs NEJ cr 5 Det görs inga oberoende utvärderingar av ungdomars måluppfyllelse eller behandling. De använder inte några instrument vid utskrivning som man kan jämföra med. I4 Forskardeltagande finns NEJ cr 5 MSMT skall utvärderas av FoU i Göteborg men detta har inte påbörjats ännu. I5 Uppföljning görs NEJ cr 5 Hagen följer inte upp ungdomarna efter utskrivning. (De är osäkra på om det inte finns juridiska hinder för det.) I den planerade utvärderingen kommer en uppföljning att göras. I6 Uppföljning på lång sikt görs NEJ cr 5 I7 Forskningsrapport finns NEJ cr 5 Det har inte gjorts någon effektutvärdering av MSMT. I 8 Publicering i vetenskaplig tidskrift NEJ cr 5 Det finn inga publicerade artiklar om MSMT. 15

Poängberäkning Område Antal frågor JA % poäng cr A. Programdemografi poängsätts ej B. Organisationskultur 10 0 8 80 4,6 C. Programimplementering 10 0 7 70 5,0 D. Ledning/Personalkarakteristika 17 0 12 71 4,6 E. Hantering av klienters riskfaktorer 12 0 5 42 4,7 och behov F. Programkarakteristika 22 1 17 81 4,0 G. Programmets praktiska utövande 45 45 H. Samarbete med andra parter 7 0 5 71 3,3 I. Utvärdering 8 0 1 13 4,8 Total: 131 46 55 65 4,4 Observera att avsnitt G inte har kunnat poängsättas varav en full review ej har varit möjlig att genomföra. Resultatredovisning Mycket tillfredsställande över 70 % Tillfredsställande mellan 50 69 % Otillfredsställande under 50 % Kommentar till CPAI utvärderingen av Hagens skol och behandlingshem Den totala CPAI poängen visar att MSMT programmet inklusive ART och skola bedöms som tillfredställande, då 60 % av frågorna besvarats positivt. Observera dock att det inte är en fullständig utvärdering, eftersom G delen inte har kunnat värderas. Ser vi till avsnitten E och F, risk och behovshantering samt karakteristika hos behandlingsprogrammet, blir värdet detsamma, tillfredställande. Enskilda delar som organisationskultur, programkaraktäristika, ledning och personalkaraktäristika samt implementering rankas som mycket tillfredsställande, 70 % eller mer av frågorna har besvarats positivt. De områden som får låga poäng är hantering av klienters riskfaktorer och behov samt utvärdering. Se vidare under avsnittet poängberäkning. Vi har nedan valt att kort kommentera område för område. Organisationskultur; Det här området får höga poäng. Hagen är i huvudsak en stabil och välfungerande organisation. Några förbättringar kan dock göras. Den måldefinition som finns idag är ganska vag och allmän. Den skulle kunna utvecklas, preciseras och knytas tydligare till vad som skall uppnås för ungdomarna. Organisationskulturen skulle också kunna förbättras och 16

stärkas genom en återkommande internutbildning för personalen samt systematisk uppföljning av ungdomarna. När det gäller det senare finns möjligheter att använda dokumentationssystemet ADAD bättre i framtiden. Något som dock innebär att resurser behöver tillföras eftersom det tar tid att genomföra uppföljningsintervjuer med ungdomar efter utskrivning. Programimplementering Även här erhölls höga CPAI poäng. Det nya programmet MSMT har införts i en positiv anda och både ledning och personal är positivt engagerade. En svag punkt kan vara att programmet inte föregicks av en litteraturstudie eller att någon förstudie gjordes. Det innebär att vi inte med säkerhet vet om det hade funnits något alternativt program som passat bättre för målgruppen. Det program som valts baseras på MST:s riktlinjer och MST är ett program som utvecklats för att fungera i öppenvård, som ett alternativ till institution. Att utvärdera MSMT är prioriterat. En sådan utvärdering måste göras med en experimentell eller kvasiexperimentell design för att ge kunskap om huruvida programmet ger bättre effekt än annan behandling. Ledning/Personalkarakteristika Inom detta område får programmet också höga CPAI poäng. Man kan notera att kraven på formell kompetens är höga i CPAI. För att få poäng på kompetens/utbildningsfrågorna krävs att programansvarig har magisterexamen och att 75 % av behandlingspersonalen har högskoleutbildning inom relevant disciplin samt att 10 % har magisterexamen. De flesta av behandlingspersonalen på Hagen har högskoleexamen, däremot har ingen magisterutbildning. Det är sannolikt f.n. mycket ovanligt i Sverige men kanske något att sträva efter i takt med att kunskapsutvecklingen går framåt och behovet av att orientera sig om nya rön från behandlingsforskningen ökar. Hantering av klienters riskfaktorer och behov Poängen för detta avsnitt blir låg och hamnar i kategorin icke tillfredsställande. Det beror framförallt på att ett instrument för utvärdering och bedömning av risknivåer saknas. Detsamma gäller för responsivitetsfaktorer. Det senare är faktorer som kön, etnicitet, inlärningsproblem, psykisk hälsa, begåvning mm. Det här är ett område som behöver utvecklas. Enligt forskningen bedöms det som mycket väsentligt att det är s.k. högriskungdomar som erhåller intensiv behandling. Programkaraktäristika och programpraktik Avsnittet som rör programkaraktäristika har relativt hög poäng medan avsnittet som handlar om hur programmet utförs i praktiken inte har bedömts. Det faktum att programmet fokuserar på kriminogena behov, använder ART programmet och teckenekonomi samt arbetar efter MST:s principer bidrar till den höga poängen. Detsamma gäller de strukturerade schema som ungdomarna har med skola, ART och andra aktiviteter. Observeras bör dock att ART programmet inte används så intensivt som rekommenderas i manualerna, dvs. tre sessioner per vecka. Det är därför tveksamt om ART ger den effekt som förväntas. MSMT bygger på MST:s principer. Forskningen om MST är god och visar goda resultat internationellt. MSMT är dock relativt nytt och är modifierat för att passa för institutionsplacering, vilket inte MST är avsett för. Tvärtom är MST:s styrka att arbeta med ungdomar i deras egen miljö. Det finns ännu inga forskningsresultat eller studier kring 17

MSMT och vilket utfall det ger. Modellen är också oklar i manualen. Överordnade principer beskrivs men det framgår inte klart hur det praktiska arbetet skall utföras. Hur praktiken fungerar har inte kunnat undersökas. För det krävs mer omfattande observationer och helst videoinspelningar för att se hur behandlingsrelationen fungerar mellan personal och ungdomar. En genomgång av journaler och journalanteckningar gav inte heller en tydlig bild av hur behandlingspraktiken fungerar. Det material som gicks igenom var ganska sporadiskt och gav ingen tydlig uppfattning om hur behandlingsplaner genomfördes och följdes upp för enskilda ungdomar. En tydligare systematik skulle sannolikt underlätta behandlingsarbetet. Handlingar visade t.ex. att behandlingstiden inte alltid var kort, tvärtom kunde den vara betydligt längre an avsett. Samarbete med andra parter Det tycks som om Hagen har ett tillfredställande samarbete med andra parter som BUP, polis m.fl. när ungdomarna befinner sig på institutionen. Däremot förekommer inte någon uppföljning efter att ungdomarna skrivits ut. Utvärdering Det förekommer inte och det är en fråga där man är medveten om att det behöver utvecklas. En utvärdering planeras. Som påtalas ovan är det väsentligt att studien genomförs med god vetenskaplig kvalitet. 18