l_lv7f\ inspektionen forvardochomsorg 2014-06-25Dm8-2-25493/2013 1(16)

Tg12013 i / l_lv7f\ BESLUT inspektionen forvardochomsorg 2014-06-25Dm8-2-25493/2013 1(16) Avdelning sydöst Lena Olsson Lena-015S n@iv -5 LövängensBehandlingshem Appelholmsgatan 9 570 02 Stockaryd Ärendet Klagomål om brister i vård och omsorg vid Lövängens behandlingshem i Stockaryd, Sävsjö kommun Beslut Inspektionen för vård och omsorg ställer krav på att Lövängens behandlingshem ska säkerställa: 0 att bemanning och personalens kompetens anpassas efter målgruppens behov och säkrar kraven på vård av god kvalitet 0 att inskrivning av klienter sker i enlighet med lagstiftningens krav 0 att vårdens innehåll är av god kvalitet och anpassas efter klienternas individuella behov 0 att verksamheten uppfyller lagstiftningens krav på säkerhet för de inskrivna klienterna Redovisning av vidtagna åtgärder ska ha inkommit till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) senast den loktober 2014. Om Lövängens behandlingshem inte uppfyller de i beslutet ställda kraven kan IVO komma att utfärda ett föreläggande. Föreläggandet kan vara förenat med vite. Bakgrund Anledning till tillsyn Under perioden 15 maj till 24 oktober 2013 inkom nio klagomål till IVO (tidigare Socialstyrelsen) gällande Lövängens behandlingshem. Klagomålen kom från inskrivna klienter och tidigare inskrivna klienter varav en via sin personliga blogg och en via terapeut till tidigare inskriven klient, från personal och tidigare personal, samt från anonyma personer. IVO beslutade att med anledning av klagomålen inleda tillsyn och då även följa upp Socialstyrelsens tillsynsbeslut 2012. Lövängen utreddes under 2011-2012 av Socialstyrelsen med anledning av anmälan från Polismyndigheten i Jönköpings län om ovanligt många utryckningar till och ingripanden vid behandlingshemmet. I Socialstyrelsens beslut den 1- N > inspektionen för vård och omsorg Box 2163 550 02 Jönköping Telefon 010-788 50 00 Fax registrator@ivo.se Org nr 202100-6537 www.ivo.se

Inspektionen för vård och omsorg Dnr8.2~25498/2013 2(16) 1 ll december 2012 konstaterades brister. Inga åtgärdskrav ställdes dock, huvudsakligen beroende på att verksamheten redan vid tidpunkten för inspektionen redogj ort för sina planer på förbättringar och utveckling inom flera olika områden. Beslutet utmynnade istället i att uppföljning skulle ske vid framtida tillsyn. Med anledning av ovanstående har tillsynen i föreliggande beslut huvudsakligen fokuserat på följande områden: 0 Bemanning och kompetens Inskrivningsförfarandet Vårdens innehåll Säkerhet IVO har även sett brister inom områdena delaktighet och bemötande, vissa begränsningsåtgärder, överskridande av tillstånd samt i ledningssystemet för kvalitet, bland annat gällande hanteringen av avvikelser, klagomål, synpunkter och lex Sarah. Dessa områden har dock lämnats utanför i detta beslut och kommer att behandlas senare. Frågan om föreståndarens kompetens har lyfts ur detta ärende och behandlas i separat ärende med diarienummer 17630/2014. Insamling av information Inför inspektionen i oktober 2013 begärde IVO att verksamhetens ledning skulle besvara en enkät med frågor om vårdtid, andel fullfölj da vårdtillfällen, bemanning, behandlingsmetoder, m.m. samt fylla i en personalmatris och en förteckning över in- och utskrivna klienter under de senaste tolv månaderna. Ett brev med avisering om inspektion och erbjudande att träffa inspektörema delades ut till samtliga klienter. Inspektion genomfördes den 8 oktober 2013. IVO representerades av inspektörema Lena Olsson och Stefan Roman. Vid inspektionen intervjuades ledningen, bestående av föreståndare, VD, kvalitetssamordnare samt sjuksköterska. Individuella intervjuer genomfördes med två personal; en behandlingspedagog som arbetat på Lövängen i tre år, och en nyanställd behandlingssamordnare/dbt-terapeut samt med de tre klienter som ville träffa inspektörema. Den 9 maj 2014 ordes en ny inspektion vid Lövängen. Vid detta tillfälle medverkade även inspektören Ingela Hansson. Inspektörema intervjuade då endast föreståndaren. Syftet var att få förtydligande av vissa frågor. Som ett led i uppföljningen har IVO inhämtat uppgift från Polismyndigheten i Jönköping angående utryckningar och ingripanden under

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 3(16) perioden l januari 2013 till 31 oktober 2013. Därefter begärdes även uppgifter om vilka anmälningar som kommit in under perioden 1 november 2013 till 30 april 2014. Efter den senaste inspektionen begärde IVO in en uppdaterad klientförteckning och personalmatris, samt verksamhetens mottagna och upprättade dokumentation inför inskrivning av samtliga klienter som skrivits in sedan oktober 2013. Kommunicering Beslutsunderlaget har kommunicerats med huvudmannen. Verksamheten har valt att inte yttra sig över materialet. Redovisning av tillsyn Bemanning och personalens kompetens I flera av de nio klagomålen framförs synpunkter på bemanning och personalens kompetens; det är för lite personal, de är stressade och personalomsättningen är stor. Föreståndaren uppger att bemanning dagtid på vardagar för närvarande är fem personal ; två behandlingspedagoger, två DBT-terapeuter och en fiitidsledare. Kvällstid vardagar finns enligt uppgifi i enkäten tre personal i tjänst 17.00-21.00, en dagpersonal är kvar till 19.00. Nattetid finns två personal i tjänst. På helgerna tjänstgör tre personal dag- och kvällstid och på natten två, en vaken och en sovande. I oktober 2013 upp gav ledningen att bemanningen var dimensionerad för 21 klienter, därefter kunde extrapersonal sättas in. Vid inspektionen i maj 2014 uppgavs att bemanningen var dimensionerad för 17 klienter, därefter kunde extrapersonal sättas in. Av personalmatrisen framgår att det utöver sjuksköterskan finns 10,5 tillsvidareanställda personal som arbetar med behandling; två skötare, tre behandlingspedagoger, två behandlingsassistenter, en KBT-terapeut samt 50 % psykolog med KBT-inriktning. Sjuksköterskan saknar specialisering och hade vid anställningens början cirka ett års erfarenhet inom yrket. Ytterligare en sjuksköterska är sedan april 2014 timanställd, även hon saknar specialisering. Tre av behandlingspersonalen har grundutbildning som skötare; en med vidareutbildning till DBT-terapeut, en med vidareutbildningen Ett självständigt Liv (ESL), och en utan vidareutbildning med relevans för

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 4(16) verksamheten. Samtliga har lång erfarenhet av liknande arbete, 25-40 år. Av tillsvidareanställd behandlingspersonal anställdes en år 2010, en år 2011, tre år 2012, tre år 2013 och en år 2014. Av timanställd personal har två börjat arbeta på behandlingshemmet år 2012, fem år 2013 och en år 2014. Ledningen tycker inte personalomsättningen varit anmärkningsvärt hög. Man har medvetet ändrat mycket i personalgruppen under 2012 och 2013. All tillsvidareanställd personal har en fyra dagars grundutbildning i DBT, den som börjat sin anställning efter att utbildningen genomförts får utbildning via DBT-terapeuten. Personal som arbetar i det hus där klienterna får DBT får även kontinuerlig handledning av terapeuten. Utöver tillsvidareanställda har man konsulter; en leg. psykoterapeut och en läkare. Handledning ges en gång i veckan under tre av fyra veckor i månaden av psykoterapeuten. Alla behandlingsassistenter har utbildning inom missbruk, via sin grundutbildning, där även Återfallsprevention (ÅP) ingår. All personal får även drogutbildning på arbetsplatsen. Alla har inte utbildning i alla behandlingsmetoder, men alla har kännedom och viss kunskap om metoderna, uppger ledningen. Terapeutema har utbildning i behandlingsmetoderna. Det finns även 8 timanställda personal; två skötare, en behandlingspedagog samt en sjuksköterska, samtliga saknar vidareutbildning med relevans för verksamheten. Övriga fyra timanställda saknar grundutbildning med relevans för verksamheten. Ledningen bedömer att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetet i enlighet med de behandlingsmetoder som används, och att bemanningen är tillräcklig för att utföra arbetet i enlighet med verksamhetens inriktning och mål. De två personal som intervjuades anser båda att de har kunskap om vad varje behandlingsmetod innebär. Båda tycker att det är tillräckligt med personal. De intervjuade klienterna tyckte att den ordinarie personalen verkade OK, men konstaterade att de bästa hade slutat under våren och sommaren 2013. De påtalade att ledningen hade bytt personalgruppema mellan husen, utan att klienterna hade fått någon information eller förklaring. En av dem tyckte inte om den nya personalen som kommit vid

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 5(16) bytet. De tyckte också att det hade varit mycket vikarier och att de kunde märka att dessa inte hade kompetens, då blev det oroligt bland klienterna. Två tyckte det var för lite personal, den tredje menade att det varierade. En uppgav att klienter drack inne på behandlingshemmet, de handlade alkohol på stadsresan, och det blev ibland bråk mellan klienterna och med personalen. En annan tyckte inte personalen hade någon kontroll på vad klienterna gjorde. Nattetid fanns en vaken personal for båda husen, ibland en vaken i varje hus. En av de intervjuade klienterna visste inte hur man skulle få kontakt med nattpersonalen om man t.ex. behövde prata med någon. I beslut från 2012 uppmärksammade Socialstyrelsen verksamheten på att två av tre intervjuade klienter ansåg att det var för lite personal. Inskrivningsförfarande Vid intervjun uppger ledningen att föreståndaren beslutar om inskrivning men att processen innan är ett teamj obb. När en kommun ort en förfrågan kommer klienten och handläggaren på studiebesök, altemativt åker VD och föreståndare till dem. Information om verksamheten ges, frivillighet och motivation betonas. En ny bedömningsblankett började användas våren 2014 där ledningen fylleri svar på frågor. Vid ett möte mellan föreståndaren, sjuksköterskan, psykologen och ibland terapeuten beslutas om inskrivning. Avvägning har då orts gentemot personalens kompetens, risker, hot och våld och om verksamheten tror sig kunna hjälpa klienten. Personer med vålds- eller sexualbrottsproblematik tas inte emot. Ledningen uppger att man inte alltid får in tillräckligt material för att göra en korrekt bedömning före inskrivning. Utredning och vårdplan begärs in från uppdragsgivaren, men kommer inte alltid in före inskrivning. Det händer att klienten har dessa dokument med sig vid ankomsten. Det har dock aldrig hänt att man tackat nej till en klient på grund av ny information som framkommit av en för sent inkommen utredning. Det händer också att man gör akuta inskrivningar, men det är sällsynt. Vid inspektionen i maj 2014 uppgav föreståndaren att verksamheten ändrat inriktning efter IVO:s inspektion i oktober 2013 och numera enbart tar emot personer med missbruk och neuropsykiatrisk problematik. Efter inspektionen i maj 2014 granskades inskrivningsdokument för de 19 klienter som skrivits in efter oktober 2013. Samtliga hade någon form av missbruk, åtta hade även neuropsykiatrisk problematik. Utöver detta hade de flesta olika psykiatrisk problematik såsom depression,

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 6(16) paranoid schizofreni, psykos med paranoida inslag, bipolär sjukdom, PTSD, tvångssyndrom, självskadebeteende, m.m. Några hade en kriminell bakgrund med våldsinslag, andra hade blivit utsatta för sexuella övergrepp och våldtäkt. Utöver det hade flera klienter annan problematik såsom stroke, hjärtproblem, diabetes, allvarlig ryggskada, aggressionsutbrott, spelmissbruk, m.m. I fem ärenden saknades helt dokumentation från uppdragsgivaren, i tre ärenden fanns epi-kris eller journalkopia från psykiatrin men ingen utredning från socialtjänsten som var uppdragsgivare. I ett ärende fanns enbart en läkemedelslista från psykiatrin. En person hade akutplacerats av Migrationsverket, utan föregående dokumentation. För tio av de 19 nyinskrivna fanns utredning från socialtjänsten. I Socialstyrelsensbeslut 2012påtalade Socialstyrelsen vikten av att verksamheten före inskrivning fick ta del av utredning och vårdplan och att verksamheten hade ansvar för att se till att denna dokumentation kom in före inskrivning så att man hade en möjlighet att göra en riskbedömning. Vårdens innehåll I flera av klagomålen påtalas brister i Vården, såsom innehållet i vården, brist på struktur, ingen vårdplanering eller mål med behandlingen, att många klienter ligger på sina rum och inget gör och att aktiviteter, behandlingsinsatser, läkarbesök, m.m. utanför hemmet ställs in med kort varsel. Enligt gällande tillstånd från den ll juli 2012 har verksamheten 31 platser och vänder sig till personer i åldern 18-55 år med missbruksproblematik, neuropsykiatrisk problematik, psykossjukdomar, dubbeldiagnoser eller personlighetsstörningar. Man tar även emot par i en etablerad relation om minst två år, samt genomför neuropsykiatriska utredmngar. Ledningen uppger att man arbetar med kognitiva behandlingsmetoder tillsammans med en fast struktur i vardagen, och att behandlingen är individuellt anpassad. I enkäten uppger ledningen att verksamheten använder sig av behandlingsmetodema KBT och DBT. Genomsnittlig vårdtid uppges vara 5,5 månader och andelen fullfölj da vårdtillfällen 59,4%. Insatser som erbjuds är enskild psykoterapi, färdighetsträning/dbt, ÅP, ESL, Livslinjen, arbetsträning i reell miljö, studier via Komvux samt fritidsaktiviteter. Vidare uppges att verksamheten har rutiner för planering, genomförande och uppföljning av vården.

Inspektionen för värd och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 7(16) IVO har vid båda inspektionerna begärt in en förteckning över personer som varit eller var placerade i verksamheten de senaste tolv månaderna och efter inspektionen i oktober 2013. I förteckningen skulle bl. a. uppges klientens diagnos/problematik, lagrum för inskrivning, år och månad för inskrivning och eventuell utskrivning, utskrivningsorsak samt uppdragsgivare. Av den första förteckningen framgår att Lövängen under de senaste 12 månaderna haft 46 personer inskrivna varav 33 personer skrivits ut. Klienterna hade skrivits in med stöd av SoL (Socialtjänstlagen), LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall), LPT (Lag om psykiatrisk tvångsvård), LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) och LRV (Lag om rättspsykiatrisk vård). Diagnos eller problematik var missbruk, instabil emotionell personlighetsstörning, schizofreni, psykosproblematik, narcissistiska och depressiva drag, ångestsyndrom, PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom), olika typer av autismstömingar, ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), ADD (Attention-Deficit Disorder), antisocial personlighetsstörning och beteendestörningar. 18 personer upp gavs ha någon form av samsjuklighet. Av de 33 utskrivna under aktuell period hade 14 skrivits ut enligt planering, övriga 19 (57 %) på grund av olika skäl såsom avvikningar, misstanke om mordbrand, bråk eller hot, aktivt missbruk eller på egen begäran. Av klientförteckningen från maj 2014 framgår att tre klienter sedan oktober 2013 skrivits ut oplanerat och en omplacerats i samråd med uppdragsgivaren. Vid inspektionen i maj 2014 uppgav föreståndaren att verksamheten efter IVO:s inspektion i oktober 2013 valt att enbart ta emot klienter med missbruk och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föreståndaren berättade också att hon kontaktat tillståndsenheten för att diskutera förändring av tillståndet gällande målgruppcns ålder. Hon hade då fått besked att man numera inte beviljade tillstånd med så omfattande målgrupp, varför hon inte vågade söka nytt tillstånd. Ledningen bedömer att de har ett bra och tillräckligt utbud av behandlingsinsatser. De anser att klientema får hjälp med de besvär som uppdragsgivaren angett. Alla klienter har ett veckoschema, fyllt med olika behandlingsinnehåll och aktiviteter utifrån förmåga, uppger ledningen. Det är dock många klienter som tackar nej till behandlingsinsatser, och det är även svårt att få med dem på fritidsaktivitetema. Genomförandeplan upprättas utifrån uppdragsgivarens vårdplan.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 8(16) De två personal som intervjuades uppger att ingen kan tvingas att ta emot behandlingsinsatser, men om någon tackar nej rapporteras det till uppdragsgivaren. Uppföljningsrapporter skickas till uppdragsgivaren varj e månad. Alla klienter har en genomförandeplan och den följs upp var tredje månad. Vid besöket intervjuades tre klienter, en hade varit där i över tre år, en i 15 månader och en i fyra månader. Två av de tre intervjuade klienterna var kritiska till behandlingen. En ansåg sig inte få någon behandling alls. Den andra hade individuell KBT en timme en gång i veckan och hade tackat nej till ÅP och ESL då klienten var där på grund av sina psykiska problem och uppgav sig aldrig ha haft några missbruksproblem. En tyckte att de var frikostiga med läkemedel. Båda fick beskriva sin vecka. En deltog i morgonmöte varje måndag och låg på sitt rum resten av veckan och tittade på TV, en hade sin terapitimme på tisdagar och deltog utöver detta i vissa fritidsaktiviteter och ägnade sig åt sin hund, men tyckte inte att behandlingsinsatsema var tillräckliga. En sov bort mycket av tiden, och påtalade att det som stod om Lövängen på deras hemsida inte stämde. En tyckte det var svårt att hävda sig i vårdplaneringsmötena, när det var mycket personal närvarande. Den tredje klienten var nöjd med sin behandling. Klienten fick psykologsamtal två gånger i veckan och hade, utifrån eget krav, genomgått neuropsykiatrisk utredning och fått diagnoser. Klienten fick också läkemedel i forrn av antidepressiva och ångestdämpande. Klienten hade sin hund med sig och kunde ägna sig åt den och gå skogspromenader. Socialtjänsten kom ungefär var tredje månad och då gjordes planering. Säkerhet l klagomålen påtalas brister i säkerheten; rutiner för hot och våld följs inte, klienter har misshandlat varandra, stölder har skett, konflikter och våld mellan klienter förekommer, liksom droger, målgruppen är för bred och komplex, åldersspridningen är för stor, m.m. Polismyndigheten uppgav att man under de första tio månaderna 20l 3 hade upprättat 16 brottsanmälningar. Exempel på brott var försök till dråp (1), misshandel (4), olaga hot (8), stöld (3), bedrägeri (l) dopning (1) och skadegörelse (2). I en anmälan kunde finnas flera olika brott. Utöver brottsanmälningama hade polis tillkallats bl. a. vid ett par självmordsförsök. Inför inspektionen i maj 2014 begärdes nya uppgifter in från Polismyndigheten för perioden l november 2013 till och med 30 april 2014. Av

Inspektionen för vård och omsorg i Dnr 82-25498/2013 9(16) denna framgår att polisen under dessa sex månader tagit emot elva anmälningar med 22 brottsmisstankar; olaga hot (9), misshandel (3), ofredande (2), skadegörelse (2), narkotikabrott (2), stöld (l) samt hot mot tjänsteman, försök till Våld mot tjänsteman samt våldsamt motstånd. Föreståndaren uppger att man haft klienter som anmält varandra och att vissa är fabulerade amnälningar. Mycket berodde på de klienter som hade emotionell instabil personlighetsstöming, som verksamheten inte längre tar emot. Hon säger att grundbemanningen är bra men att den ökas när det är oroligt. Föreståndaren menar också att man skärpt till riskbedömningarna vid inskrivning. Socialstyrelsens tillsyn 2012 föranleddes av att Polismyndigheten Jönköpings län larmade om det stora antalet utryckningar till Lövängen. i I den ifyllda enkäten uppger ledningen att man har särskild uppmärksamhet på risker. Hot- och våldspolicy finns, man genomför samtal vid ankomst och det finns ett nytt larrnsystem. Vidare uppges att inga sexuella övergrepp eller psykisk misshandel mot inskriven klient förekommit under de senaste tolv månaderna. Under samma period har fysisk misshandel mellan klienter förekommit vid tre tillfällen, dessa händel- - ser är polisanmälda. Det har också hänt att klienter skadat sig själva. Detta kommenteras med att man har klienter med emotionell instabil personlighetsstöming med självdestruktivt beteende. Under senaste året har man inte haft några händelser som föranlett rapportering och utredning enligt lex Sarah, uppger ledningen. Föreståndaren uppger också att terapeuten under terapisamtalen får kännedom om klienter som mår dåligt och som kan innebära en risk, och att extrapersonal då sätts in beroende på vad som framkommit i terapisamtalet. Under vårdtiden försöker man tänka i risker, säger ledningen. Största risken är att det kommer in droger och alkohol, och att klienter inte kommer överens med varandra, vilket kan utmyrma i våld. Inför resor görs också riskbedömningar. Suicidriskbedömningar görs vid behov och alltid minst var tredje månad. För att förebygga och förhindra allvarliga händelser används urin- och utandningsprov vid misstanke om droger/alkohol. Droghundar används, och när dessa kommer, får klienterna vara med och öppna sina rum och närvara när hundarna söker. Klienten har rätt att neka drogtester och gcnomsökning med droghund, i sådana fall informeras uppdragsgiva-

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 10(16) ren. När man bedömer att en klient medför risker för andra klienter och påverkar andras behandling negativt kan det leda till utskrivning. Alla händelser med fysiskt våld polisanmäls. Personalen har utbildning om hot och våld, och nattetid har man bevakning av Securitas. Vaktbolagets personal ska komma tre gånger Varje natt och ska då gå in till tjänstgörande personal för att kontrollera situationen med dem. Ett nytt GPS-positionerat larmsystem har nyligen köpts in, larm går direkt till SOS alarm. All personal bär larm, och alla tjänstemobiler är kopplade till lannet så att man kan se exakt var det lannar. På larmdosan finns mikrofon, så att larmcentralen kan höra vad som sägs och göra en bedömning. Efter kl. 19.30 får klienterna inte vistas i varandras rum. De får heller inte Vistas i annan bostadsbyggnad än den egna. Om personalen uppmärksammar att någon känner sig eller verkar utsatt kan bemanningen utökas kring den klienten tills annan åtgärd vidtagits. Annan åtgär kan vara samtal med berörd, med handläggaren eller ibland utskrivning. Vid överlämningar mellan arbetspass informeras om eventuella risksituationer. Ledningen uppger vid intervjun att alla klienter joumalförs varje dag. Detta för att man ska kunna veta var alla klienter finns. Ledningen uppger att verksamheten inte har några skriftliga rutiner för hur man ska agera om något inträffar, utöver för hot och våldsincidenter. Vid personalintervjuema uppger den personal som arbetat länge att man inte har pratat om risker men att riskbedömningar alltid görs vid överrapporteringar mellan personal, fyra gånger per dygn. Den nyanställda uppger att hon gör skattningar. Båda säger att de fått utbildning om hot och våld. Risktänkandet försöker man ha med sig under arbetsdagen genom god kommunikation med klienterna. Som ett led i det förebyggande arbetet används urin- och utandningsprov och droghundar, larm och bevakningspersonal. Bra överrapporteringar, utökad bemanning, och att uppmärksamma och samtala med klienter är också förebyggande. Skriftliga rutiner finns för det förebyggande arbetet, uppger båda. Skriftliga rutiner för hur man ska agera om något händer uppger den ena att det finns medan den andra inte Vet om det finns. Av de tre intervjuade klienterna kände sig en trygg just nu, medan en annan kände sig trygg ibland och ibland inte. Samtliga uppgav att det förekom eller hade förekommit droger och alkohol inne på behandlingshemmet. En uppgav att personal uppmärksammat detta och agerat.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 l 1(16) En uppgav att personalen inte märkte att vissa klienter gick ner till samhället och drack alkohol, eller tog med sig alkohol in på behandlingshemmet. De uppgav också att det hade förekommit bråk och misshandel mellan klienter, mobbning och självskador. ISocialstyrelsens beslut 2012 uppmärksammade Socialstyrelsen verksamheten på att de intervjuade klienterna sagt att personalen inte märkte om det korn in alkohol eller droger på behandlingshemmet. Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser 0 l kap. l, 3 kap. 3 och 14 kap. 3 socialtjänstlagen, SoL (2001:453) 0 3 kap. 3, 5 och 11 socialtjånstförordningen, SoF (2001:937) 0 1 kap. och 2 kap. l och 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende 0 5 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 201 l :9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Bedömning. IVO bedömer att verksamheten uppvisar brister inom följ ande områden: Bemanning och personalens kompetens. Inskrivningsförfarandet Vårdens innehåll 0 Säkerheten Bemanning och personalens kompetens Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För att utföra socialtjänstens uppgifter ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kompetens är av central betydelse för möjligheterna att erbjuda insatser av god kvalitet. Det handlar inte bara om fonnell utbildning, utan också om faktisk kunskap, erfarenhet, fönnåga, lärande och färdighet. Av 3 kap. 5 SoF framgår att vid varje hem för vård eller boende ska det finnas en person med lämplig utbildning som förestår verksamheten. Det ska också finnas sådan personal som i övrigt behövs för en ändamålsenlig verksamhet.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 l2( l 6) Enligt 2 kap. 2 SOSFS 2003:20 ska personalen ha den utbildning och erfarenhet samt personliga lämplighet som krävs för att utföra arbetet i enlighet med de behandlingsmetoder som används i verksamheten. Lövängens behandlingshem har en bred och komplex målgrupp där klienterna har ett omfattande vårdbehov. Verksamheten tar emot klienter med både missbruk, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt fysisk och psykisk problematik, i stort sett samtliga med samsjuklighet. För att på ett professionellt sätt kunna möta varje individ utifrån den enskildes förutsättningar, behov och problematik ställs höga krav på såväl personalens kompetens som bemanning. För att en god vård ska kunna bedrivas ska verksamheten säkerställa att både personalens kompetens och bemanningen är tillräcklig med utgångspunkt i klienternas behov och vad som behövs för att kunna ge vård av god kvalitet. Verksamheten tar emot klienter med både missbruk, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt fysisk och psykisk problematik, i stort sett samtliga med samsjuklighet. För att på ett professionellt sätt kunna möta varje individ utifrån den enskildes förutsättningar, behov och problematik, behöver personalen ha en mycket omfattande kompetens och fönnåga. Både behandlingsinsatser och aktiviteter ska vara anpassade utifrån varje klient, vilket ställer extra stora krav när målgruppen är bred och komplex. Mot bakgrund av de händelser som redovisats från polisen, innehållet i klagomålen, orsaker till oplanerade utskrivningar samt uppgifter från klienterna finner IVO att verksamheten brister inom dessa områden. För att kunna komma till rätta med denna brist måste verksamhetens personalbemanning samt personalens kompetens anpassas till den målgrupp som verksamheten har tillstånd att ta emot. Inskrivningsfiirfarande Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Av 3 kap. ll SoF framgår att det är föreståndaren som beslutar om inskrivning. Vid inskrivning ska det särskilt kontrolleras om hemmet är lämpligt med hänsyn till den enskildes behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga förhållanden i övrigt. Av 1kap. SOSFS 2003:20 framgår av ett allmänt råd att personer som har olika grundproblem eller som väsentligt skiljer sig åt i ålder och mognad i regel inte bör vårdas eller behandlas tillsammans i ett hem för vård eller boende.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 l3(l 6) Av granskade inskrivningshandlingar för de klienter som skrivits in sedan oktober 2013 framgår att ingen väsentlig förändring skett gällande målgruppens problematik på det sätt som föreståndaren uppgett. Den nya bedömningsblanketten har en ruta för riskbedömningar, men det framgår inte hur man kommit fram till sitt ställningstagande, eller att något bedömningsinstrument använts. Av handlingarna framgår att personer med kriminell bakgrund med grova våldsinslag och omfat» tande psykiatrisk problematik fortfarande skrivs in. Nödvändig dokumentation i form av uppdragsgivarens utredning saknades i nio av 19 ärenden. Redan vid Socialstyrelsens tillsyn 2012 uppgav ledningen att man hade stora svårigheter att få in utredningar och uppdrag från placerande myndigheter. IVO anser det anmärkningsvärt att ingen förändring av situationen skett sedan Socialstyrelsens tillsyn trots att vikten av att inhämta sådan dokumentation påtalades av Socialstyrelsen. IVO anser att det är föreståndarens ansvar att försäkra sig om att verksamheten får in den information man behöver för att kunna göra en tillförlitlig bedömning före beslut om inskrivning. Föreståndaren kan och bör neka inskrivning innan man fått in tillräckligt material. Akuta inskrivningar ska inte förekomma. IV O vill också påtala att även om verksamheten beviljats tillstånd att ta emot en bred och komplex målgrupp betyder det inte att man fritt kan besluta att ta in alla som formellt ryms inom tillståndet. Det är inte lämpligt att samtidigt vårda personer med mycket olika problematik och behov. Detta är en bedömning som måste göras före beslut om inskrivning. Mot bakgrund av vad som i tillsynen framkommit avseende vilken information verksamheten inhämtar om klientenra före inskrivning i kombination med den stora andelen oplanerade utskrivningar samt flertalet polisingripanden, finner IVO att verksamheten brister i inskrivningsförfarandet och att kraven på god kvalitet inte uppfylls. Vårdens innehåll Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Enligt 3 kap. 3 SoF ska verksamheten vid hem för vård eller boende utfonnas så att vistelsen i hemmet känns meningsfull. De insatser som görs ska anpassas till den enskildes individuella behov och förutsättningar.

Inspektioncn för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 14(16) Klienter och före detta klienter har i klagomålen uppgivit att de inte upplever insatserna som meningsfulla, samt att de inte alltid anpassas efter klientens individuella behov och förutsättningar. Uppgifterna i klagomålen bekräftas av de intervjuade klienterna, som klagar över brist på innehåll i behandlingen. När de beskriver sin tillvaro framgår att behandlingen består av ett eller två samtal i veckan och att man sedan inte gör så mycket annat än ser på TV, följer med på vissa aktiviteter eller sover bort sin tillvaro. En av de intervjuade uppgav sig också blivit erbjuden att delta i ÅP trots att klienten inte hade eller hade haft några missbruksproblem. Vården på ett behandlingshem ska utformas så att den känns meningsfull och den ska innehålla betydande inslag av behandling utifrån klientens individuella behov. IVO menar att det ankommer på personalen, och ytterst föreståndaren, att motivera klienten att ta emot behandling. Varje klient är där för att få hjälp med sin individuella problematik. För att få klienten att genomgå adekvat behandling kan det krävas en omfattande motivationsinsats av personalen för att vården ska upplevas som meningsfull. Även de aktiviteter som erbjuds mellan behandlingsinsatsema måste utgå från varje individs behov och förutsättningar. IVO finner att vad som framkommit i klagomålen samt av klientintervjuema i kombination med den stora andelen oplanerade utskrivningar samt personalens bristande kompetens visar att verksamheten brister i att ge klienterna en meningsfull och individuellt anpassad vård. Säkerhet Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. I förarbetena (prop. 1996/972124 s. 52) till bestämmelsen anges bl.a. att vissa faktorer är av stor betydelse för att verksamheten skall sägas ha god kvalitet. Bland annat förutsätter det personal med ett sådant förhållningssätt till de hjälpbehövande att de upplever trygghet i den vård som ges. Enligt 2 kap. 1 SOSFS 2003:20 ansvarar föreståndaren för att den enskilde tillförsäkras behandling av god kvalitet och fyller kraven på säkerhet. Enligt 5 kap.l SOSFS 2011:9 ska verksamheten fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25498/2013 15(16) Socialstyrelsens tillsyn 2012 föranleddes av anmälan från polismyndigheten om det stora antalet utryckningar och ingripanden gällande allvarliga händelser. Det stora antalet fortsatta ingripanden visar att situationen är oförändrad. Att ledningen trots detta bedömer att man under senaste året inte har haft några händelser som föranlett rapportering och utredning enligt lex Sarah, finner IVO uppseendeväckande. Av de tre intervjuade klienterna var det endast en som för tillfället kände sig trygg. Alla uppgav att det förekommit eller förekom droger och alkohol. Klienterna berättade även om bråk och misshandel mellan klienter, mobbning och självskador. Klienternas uppgifter bekräftas genom de brottsanmälningar som polisen upprättat. Utskrivningsorsakerna vid flera av de oplanerade utskrivningarna så som misstanke om mordbrand, hot, bråk, m.m. tyder också på bristande säkerhet. Av tillsynen har framkommit att personalen alltid bär larm samt att ett bevakningsbolag kommer till verksamheten tre gånger per natt för att stämma av med personalen att allt är lugnt. Ledningen har uppgett att de ser detta som ett led i det förebyggande arbetet gällande säkerheten. IVO vill i detta sammanhang påtala att lagstiftningen inte reglerar hur personalen ska skydda sig mot klienterna utan handlar om hur klienterna ska garanteras en trygg och säker vård av god kvalitet på behandlingshemmet. Mot bakgrund av vad som i tillsynen framkommit avseende säkerhet finner IVO att verksamheten inte kan garantera säkerheten för de inskrivna klienterna. Detta medför att verksamheten brister i att ge klienterna behandling av god kvalitet som uppfyller kraven på säkerhet. Sammanfattning Tillsynen visar att Lövängens behandlingshem har allvarliga brister gällande bemanningen och personalens kompetens, inskrivningsförfarandet, vårdens innehåll och säkerheten. Utöver dessa brister, som behandlas i detta beslut, har även framkommit brister inom områdena delaktighet och bemötande, vissa begränsningsåtgärder, överskridande av tillstånd samt ledningssystem för kvalitet, bland annat gällande hanteringen av avvikelser, synpunkter, klagomål och lex Sarah. Dessa brister kommer att behandlas senare. Frågan om föreståndarens kompetens har behandlats i separat ärende med föreläggande och krav på inskrivningsstopp. IVO kan avslutningsvis konstatera att behandlingshemmet sedan flera år tillbaka haft stora problem i sin verksamhet och att dessa över tid har förvärrats.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 82-25498/2013 16(16) Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Erik Kangeryd. I den slutliga handläggningen har inspektörerna Stefan Roman och Ingela Hansson deltagit. Inspektören Lena Olsson har Varit föredragande. För Inspektionen för Vård och omsorg,å ä v Erik Kangeryd 7 I%%O%, lsson