Socialstyrelsens. Huvudman BESLUT. Ärendet

Transkript

1 J&Socialstyrelsen BESLUT Dnr /2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 MaricaRostedt Villa Lindö Behandlingshem Lindölundsgatan Kalmar i Kalmar AB Huvudman Villa Lindö Behandlingshem i Kalmar AB enligt 13 kap. 1 SoL, social- Ärendet Tillsyn av HVB Villa Lindö Behandlingshem tjänstlagen (2001:453) Socialstyrelsens Ärendet avslutas beslut Bakgrund Enligt 3 kap. 19 socialtjänstförordningen (SoF) ska Socialstyrelsen inspektera hem för vård eller boenden (HVB) för barn och ungdom minst två gånger per år. Inspektionerna kan vara föranmälda eller oanmälda, minst en oanmäld. Den som inspekterar verksamheten ska samtala med barn och ungdomar som samtycker till det. Tillsynen vid detta tillfälle är huvudsakligen inriktad på hur verksamheten tillser att barn och unga får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Socialstyrelsen har utgått från nationellt framtagna kriterier i sin bedömning, se bilaga. Underlag Socialstyrelsen genomförde den 8 maj 2012 en föranmäld inspektion på HVB Villa Lindö Behandlingshem. Representanter för Socialstyrelsen var inspektörerna Marica Rostedt och Lena Uddemar. Inför tillsynen hade Socialstyrelsen begärt in Uppgifter om personal och bemanning samt uppgifter om behandlingsmetoder Vid inspektionen intervjuades föreståndare och tre övrig personal, inget barn. SOCIALSTYRELSEN Telefon Fax Box 2163 socialstyrelsen@sociaistyrelsen.se Org nr Jönköping Slottsgatan 14

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 2(6) Redovisning av tillsyn Verksamheten Målgruppen är mammor med barn 0-12 år och syskon upp till 15 år, eller gravida kvinnor, med psykiatriska, psykosociala och/ eller missbruksproblem. När det gäller metoder har verksamheten uppgivit att de använder sig av ASI (Addiction Severity Index), AP (Active Parenting), KBT (kognitiv beteendeterapi), återfallsprevention, miljöterapi, BBIC. Personalen hade regelbunden handledning. Personal och bemanning Av insänt material framgår att verksamheten vid inledningen av inspektionsmånaden hade 1 pojke och 5 flickor inskrivna i åldrarna 0-9 år. Det var då 12 tillsvidareanställda personer och 4 med tidsbegränsad anställning. Bemanningen bestod av 3-4 personal dagtid, 2-3 kvällstid och helger, 1 nattetid samt sovande jour. Bemanning följde beläggning. Angående utbildning var föreståndaren sjuksköterska med påbyggnad i psykiatri samt viss socialrätt. Bland övrig tillsvidareanställd personal var en beteendevetare, två förskollärare, tre behandlingsassistenter, en speciallärare. Flera av dessa hade genomgått korta kurser i AP och ICDP (International Child Development Programme). Av intervjun med personal och föreståndare framkom att de fann det bra med gruppens skiftande utbildningsbakgrund, även erfarenhet och personlighet poängterades. De såg en styrka i att kuima tillföra olika saker och använda sig av varandra. Vid eventuell rekrytering önskades breddning genom en socionom som kunde arbeta även på utredningsavdelningen. Av utvärderingar hade framgått önskemål om ökade kunskaper hos personalen kring missbruk. De ansåg sig ha beredskap att vid behov arbeta med ASI-utredningar för vuxna, och hade beslutat utbilda två av personalen. Metoderna ligger till grund för de vuxnas genomförandeplaner och vad som indirekt behövs för barnen. När det gällde bemanning fann personalen den rimlig, med anpassning efter beläggning. Personalen kände sig trygg och några tyckte sig ha överblick, vid brist därpå kunde fler personal kallas in. Vid särskild oro kunde nattpersonal vara vaken, det fanns en flexibilitet. Sovande personal på utredningsavdelningen fanns också nära tillhands. Verksamheten var aldrig obemannad. Fritid Det erbjuds såväl individuella som gemensamma aktiviteter, vilka anpassas efter behov. Det finns olika förutsättningar, önskemål och ekonomi. Fritidsaktiviteter är en del av den sociala träningen och sker ofta med personal, företrädesvis under helger. Genomförandeplaner används som verktyg, det ska

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 3(6) vara mål och mening med aktiviteterna. I bästa fall vaknar ett intresse de sedan kan fortsätta med. Skola Personal kontaktar eventuell tidigare skola och kartlägger behoven. Barnen påbörjar skolgången från 1 vecka till 3 månader efter inskrivning beroende på vilket skick de befinner sig i. Snabba förändringar undviks, bedöms det gemensamt att en ny skola innebär turbulens kan de avvakta/ avstå skolgång under en utredningsperiod. Vid något tillfålle tog det 2-3 månader innan hemundervisning kom igång. Vanligtvis har det gått att lösa både skolgång och fritidsverksamhet. Personal var delaktig samt hjälpte barnen med läxor. Verksamheten driver egen förskola belägen några kvarter bort, med särskild personal, vilket är en del av behandlingen. Barnets utveckling Intervjuad behandlingspersonal uppgav att de är behjälpliga med mycket men det är mödrarna som är ansvariga. De är utredda i varierande grad, vid svag kännedom görs riskbedömningar. Behandlingen inriktas i allmänhet på mammorna men även barnen och relationen dem emellan. De arbetar mycket med samspelsövningar, med syfte att stärka anknytningen, vilket är behandling för barnet. De har anknytningsteori som grund, och Marte Meo och ICDP fungerar bra ihop med Active Parenting. Personalen är rollmodeller i vardagen, och försöker vägleda utan skuldbeläggande. Barnen tränas socialt och i vardagliga sysslor såsom det växer fram. Med de äldre barnen förs samtal om t.ex. attityder, utseende, samlevnad. Personal utgör förebild för de ofta unga mammoma, och försöker ge barnen verktyg inför livet. Samtal förs i vardagliga situationer enligt metoden Active Parenting. Kontaktpersonerna har även schemalagda samtal med mammorna. Förändringsarbetet sker både strukturerat och t.ex. på lekplatsen, utifrån individuella behov. Varje vecka har de behandlingskonferenser då personal går igenom situationen för mammor och barn. Ofta ingår i uppdraget att stödja utvecklingen av relationer, alternativa handlingar vid aggressivitet, och att barnen förstår det sammanhang de befinner sig i. De samarbetar med en utbildad KBT-terapeut, många har terapi 1-2 g/vecka, individuellt och/ eller i grupp. Övrig personal saknar utbildning i KBT men inspireras av tankesättet och arbetar med mönster, spegling, alternativ och framtid. De arbetar med att utveckla föräldrar så att de kan stödja barnens utveckling. Personalen uppmuntrar kontakter med släkt och vänner men de får träffas i andra lokaler. De inskrivna hade tillgång till datorer med intemet.

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 4(6) Fysisk och psykisk hälsa Personalen sade sig ha välfungerande samarbete med bl.a. MVC, BVC, vårdcentraler och specialistmödravård, samt egen läkarkonsult. Ofta förs barnen över från hemkommunerna vad gäller barnhälsovård och folktandvård. Om någon behöver särskilt stöd samråder de med socialtjänsten. Det är en balans att inte påbörja t.ex. behandlingar med BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) alltför snabbt. Barnpsykolog gör psykologiska bedömningar, i särskilda fall har personal även fått handledning av BUP. Lokaler och utrustning Barnen delade rum med sina mammor. Personalen fann lokalerna charmiga men med gångar och gömslen som innebar tveksam överblick, och det hade förekommit en incident. Verksamheten bedrevs huvudsakligen i ett gammalt hus med många vinklar och vrår, samt i annexet. Huvudbyggnaden inrymde 5-6 boende beroende på familjers storlek, samt rum för sovande nattpersonal. I annexet var fyra boenden, utan sovande personal. De inskrivna vistades mest i huvudbyggnaden dagtid. Personal bedömde i samråd med socialsekreterare vilka som kunde bo i annexet, med avvägning huruvida barn behövde skydd. Angående utrustning och kläder fann personalen standarden rimlig. Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser God kvalitet och meningsfull vistelse 3 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453), SoL 3 kap. 3 socialtjänstförordningen (2001:937), SoF 2 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende 2 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personal och bemanning 3 kap. 3 SoL 3 kap. 5 SoF 2 kap. 2 och 3 SOSFS 2003:20 Samverkan 6 kap. 1 SoL 3 kap. 3 och 7 SoF 2 kap. 1 och 2 SOSFS 2003:20 Barnets behov 1 kap. 1 och 2 SoL 6 kap. 1 föräldrabalken (1949:381), FB 3 kap. 3 SoF 2 kap. 1, 2 kap. 2 och 3 kap. 1 SOSFS 2003:20

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 5(6) Socialstyrelsens bedömning Socialstyrelsen bedömer, mot bakgrund av inhämtad information, att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. Huvudmannen uppmärksammas dock på följande: Säkerhet och tillgänglig personal Verksamhetens lokaler har mycket skrymslen och är svåra att överblicka. Socialstyrelsen uppmärksammar huvudmannen på att bemanning ska anpassas till målgrupp och lokalernas utformning utifrån krav på god kvalitet och säkerhet (3 kap. 1 SOSFS 2003:20). Vidare uppmärksammas huvudmannen på att de inte får ha barn under 18 år, även gravida minderåriga, boende i lokaler utan personal dygnet runt av bl.a. säkerhetsskäl (1 kap. 2 socialtjänstlagen, 2 kap. 3, 3 kap. 1 SOSFS 2003:20). Utifrån en incident har brister konstaterats i ämnet i tidigare tillsynsbeslut (dnr /2011) och åtgärdskrav har ställts. Socialstyrelsen uppmärksammar huvudmannen på behovet av att fortsätta utveckla arbetet med bl.a. riskanalyser utifrån föreskriften om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Utbildning i relation till metoder Socialstyrelsen uppmärksammar huvudmannen på vikten av att personalen har utbildning i de metoder som används för målgruppen. Skolgång Huvudmannen uppmärksammas även på vikten av att verksamheten säkerställer att barn erbjuds lämplig skolgång i nära anslutning till inskrivning. Beslut i detta ärende har fattats av sektionschefen Erik Kangeryd. I den slutliga handläggningen har inspektören Lena Uddemar deltagit. Inspektören Marica Rostedt har varit föredragande. ör So ia1 tyrelsen Erik Kangeryd Marica Rostedt

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 6(6) Bilaga 1. Bedömningskriterierna grundas på gällande lagar, lagarnas mål och normering i övrigt. Tillsynen omfattar områdena Personal och bemanning, Samverkan och Barnets behov i valda delar och utgår från nationella bedömningskriterier som uttrycker mål eller önskat tillstånd. Granskningsområden och bedömningskriterier för tillsynen Personal och bemanning: Personalen har den utbildning och erfarenhet som krävs för att erbjuda vård och behandling av god kvalitet och som uppfyller kraven på säkerhet. Bemanningen ger förutsättningar för att erbjuda vård och behandling av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Samverkan - Samverkan sker med andra aktörer utifrån barnets behov Barnets behov: Barnets känslo- och beteendemässiga utveckling påverkas i positiv riktning. Barnet får stöd i att utveckla förmågan att klara sig själv. Barnet får stöd i att utveckla sin sociala förmåga. Barnet får stöd vad gäller den fysiska och psykiska hälsan. Barnet deltar i skolundervisning, förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, praktik eller har arbete som motsvarar barnets individuella behov under placeringen. Verksamhetens lokaler och utrustning ger förutsättningar för att barnets privata sfår respekteras.