ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation
Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med utsträckt hand. Det är ett av de vanligaste benbrotten. Brottets utseende kan variera från en knappt synbar spricka till ett brott med uttalad felställning och bestående av flera bitar. Behandlingen blir därför olika beroende på brottets utseende. Den enklaste typen, ett brott utan eller med endast obetydlig felställning, kräver endast 3-4 v gipsbehandling. Den vanligaste typen, ett brott med måttlig felställning, behandlas på akutmottagningen. Först lokalbedövar man brottet, drar det rätt och slutligen fixerar man det med en gipsskena (bild 1). Så snart gipsen torkat tas en ny röntgenbild. Om brottet då ligger bra gör man en ny röntgenkontroll efter 7-10 dagar. Om brottet då fortfarande ligger bra får gipsskenan kvarsitta ytterligare tre veckor. Gipsskenan avlägsnas av ortopedmottagningens sjukgymnast, som också ger råd om hur man ska träna upp rörligheten i handleden efter avgipsningen. Handledsbrott som inte kan dras rätt på akutmottagningen och sådana där felställningen har återkommit vid röntgenkontrollen efter en vecka (oftast sådana med uttalad felställning och bestående av flera bitar), måste opereras. Vid operationen, som vanligen sker i narkos, fixeras brottet antingen med en yttre ram av metall (bild 2) eller med en liten metallplatta och skruvar (bild 3). Om platta och skruvar används kompletteras fixationen med en gipsskena de två första veckorna efter operationen. Ramen avlägsnas efter sex veckor men metallplattan och skruvarna får sitta kvar.
Bild 1. Gipsfixation av handled Bild 2. Yttre fixation med metallram Bild 3. Inre fixation med metallplatta och skruv. Sår- och hudvård vid behandling med yttre fixation. Innan första återbesöket, låt förbandet sitta orört. Efter återbesöket: Daglig tvätt av hud och ram med tvål som spolas av med ljummet rinnande vatten. Sårskorpor runt pinnar och sårkanter skall avlägsnas. Torka med ren handduk och låt därefter huden lufttorka, täck med tubgas. Använd inte sprit och jodlösningar. En ren och torr hud runt metallpinnarna är det bästa skyddet mot infektion. Vid behov kan du få hjälp av distriktssköterska med den dagliga rengöringen.
Kontakta genast ortopedmottagningen vid ökad eller nytillkommen smärta i eller omkring frakturen om hud runt pinnarna svullnar eller hudrodnad uppstår vid feber (som inte tveklöst beror på annan sjukdom) om varbildning uppstår runt pinnarna om ramkonstruktionen känns lös eller ostadig. Råd under gips- och ramfixeringstiden Använd armen i det dagliga arbetet, även i lättare hushållsarbete som du kan utföra utan att det gör ont. Lätt belastning gynnar läkning av benbrottet. Vila armen i högläge med handen över hjärthöjd, när du inte använder den. Högläge gäller tills handen inte längre är svullen. Nattetid, lägg armen och handen på kuddar. Undvik att bära och lyfta tungt. Använd inte mitella (om inte läkaren har ordinerat annat) och ta aldrig bort gipsskenan!. Träning under behandlingstiden Oberoende av vilken metod som använts för att fixera ditt handledsbrott är det viktigt att du tränar enligt det program som finns i broschyren! Påbörja träningen efter gipsningen/operationen snarast möjligt. Använd smärtstillande tabletter, enligt ordination, regelbundet under de första dygnen, därefter vid behov. Smärtan får inte hindra din träning eller din sömn. Hjälp inte till med den andra handen för att få ut mer rörlighet. Ta ut rörligheten så långt du kan. Håll kvar i varje ytterläge och räkna till 5. Att vifta gör ingen nytta! Läs mera om träningen på följande sidor!
Sträck armarna högt mot taket med helt sträckta armbågar och spreta med fingrarna. Dra tillbaka armarna mot kroppen med knutna händer. Det ger bäst effekt att ta båda armarna samtidigt. Träna 10 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5-10 gånger För händerna bakom nacken. För armbågarna utåt/bakåt och sedan framåt. För handen bakom ryggen i riktning mot motsatt skulderblad. Träna 3 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5 gånger.
Håll överarmen intill kroppen. Böj armbågen 90 grader. Vrid underarmen så att handflatan pekar uppåt och sedan nedåt, så långt smärtan eller gipset/gipsfixationsramen tillåter. Träna tre gånger om dagen. Upprepa varje rörelse fem gånger. Böj in fingertopparna mot handflatan och knyt hela handen. Sträck ut fingrarna helt och spreta. Träna tre gånger om dagen. Upprepa varje rörelse fem gånger. Böj tummen så långt du kan i riktning mot lillfingerbasen. Sträck ut tummen helt. Träna tre gånger om dagen. Upprepa varje rörelse fem gånger.
Avgipsning/borttagning av yttre fixation Om du är gipsbehandlad får du en kallelse till vår sjukgymnast för avgipsning och träningsinstruktioner. Vid behandling med yttre fixation kallas du till läkare på ortopedmottagningen för borttagning av fixationsramen. Vid behov skickas remiss till sjukgymnast på vårdcentralen för fortsatt hjälp med träning. Råd efter avgipsning/ borttagning av yttre fixation Använd handen så normalt som möjligt. Tvätta och smörj handen. Handleden/handen kan svullna och du kan få både smärta och värk vid aktivitet. Detta beror på att du inte kunnat använda dina handledsmuskler under behandlingstiden, att de nu är ovana och behöver tränas upp. Använd smärtstillande tabletter vid behov. Smärtan får inte hindra din träning eller din sömn. Massera med mjukgörande kräm över ev. ärr så fort såren har läkt. Massage kan minska risken för sammanväxning. Du bör vänta några veckor till innan du bär eller lyfter tungt. Undvik heta handbad värme kan orsaka ökad svullnad. Träning efter avgipsning/borttagning av yttre fixation När gipsen/ramen är borttagen är rörelseövningarna ytterst viktiga! Ta ut rörelserna ordentligt, viftningar gör ingen nytta. Gå från ytterläge till ytterläge. Träna intensivt när du tränar och vila dessemellan. Om svullnaden ökar behövs mer träning. Vid behov skickas en remiss till sjukgymnast eller arbetsterapeut som hjälper dig med träningen.
Du bör komplettera tidigare program med följande. Följ programmen så länge du har svullnad eller nedsatt rörlighet. Träna 3 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 10 gånger. För att reducera svullnad, "få igång" underarmens muskler, fingrar etc, håll handen i hjärthöjd eller högre. Sträck ut fingrarna - knyt handen rejält. Gör en pumprörelse. Använd gärna en skumgummiboll, motsv. för bättre motstånd. Håll överarmen intill kroppen. Böj armbågen 90 grader. Vrid underarmen så att handflatan pekar uppåt och sedan nedåt. Lägg underarmen på ett bord med handen utanför bordskanten. Böj handen uppåt och nedåt så mycket det går utan att underarmen lyfts. Lägg underarmen och handflatan mot bordet. Håll om den skadade armen så att den hålls stilla i sidled och drag mot tumsidan respektive mot lillfingersidan.
10
Egna anteckningar 11
Kontakta oss på telefonnumret nedan om om gipset skaver, trycker eller känns för trångt vid svår smärta och värk som inte avtar under det första dygnet om handen är kraftigt svullen och blank om fingarna är blåmissfärgade eller bleka vid domningar eller nedsatt känsel inom något område av handen om tummen känns fumlig och inte går att sträcka ut vid tecken på infektion i sår och runt pinnar, t. ex. feber och dunkande smärta. Vi har telefontid måndag-torsdag kl. 7.45-9.00 Telefonnummer 0586-662 38 Denna folder upprättades vid ortopedmottagningen av Rolf Andersson, överläkare, Eva- Britt Sönnerstam, avdelningschef, Anette Isaksson, sjuksköterska och Peter Andersson, sjukgymnast (2008-10-23) www.orebroll.se Karlskoga lasarett, Örebro läns landsting, 691 81 Karlskoga. Besöksadress: Karlskoga lasarett, Karlskoga. E-post: kga.las@orebroll.se Telefon 0586-660 00 telefax 1586-661 48