SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Maria Pettersson Sidan 1 av 8 Dnr 2012/0221 VON-35 Diariekod: 712 Vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår vård- och omsorgsnämnden att besluta följande: 1. Sänka ersättningen för hel avböjd tid till 50 %. 2. Sänka antalet ersättningsdagar för avslut- och frånvaro till 4 dagar. 3. Ta bort ersättningen för ny brukare/byte av brukare. 4. Införa krav på att utföraren betalar anställda för restid som sker under arbetsdagen i syfte att utföra hemtjänstuppdraget. 5. Skriva in i förfrågningsunder laget att utbildningskraven på utförarnas ledning samt person med övergripande ansvar höjs från undersköterskenivå till krav på avslutad högskoleutbildning och två års erfarenhet av arbete med målgruppen (punkt 7.1.3 i utredningen). 6. Skriva in i förfrågningsunderlaget att 2014-12-31 skall 70 % och 2015-12-31 skall 75 % av den tillsvidare anställda personalen ha undersköterskeutbildning och uppfylla Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg, SOSFS 2011:12. 2014-12-31. 7. Skriva in i förfrågningsunderlaget att all personal som nyanställs på tillsvidaretjänster inom hemtjänstfbretagen ska ha undersköterskeutbildning. 8. Införa krav på att alla nya leasingavtal som tecknas, eller fordon som köps in till verksamheterna, ska vara av miljöklasserna 2005, hybrid eller el. 9. Krav på uppstart inom 24 timmar. 10. Förändra kraven på det administrativa systemet enligt punkt 6.4.4 i utredningen. 11. Skriva in att utföraren ska följa och arbeta efter beställarens kostpolicy i förfrågningsunderlaget. 12. Ändra datumet för den årliga prisuppräkningen enligt Omsorgsprisindex, OPI, från den 1 januari till den 1 april. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 2 av 8 Förslag till beslut alternativ 1 1. Höja grundersättningen till 339 la/hemtjänsttimme för ordinarie personal. 2. Sänka grundersättningen till 269 kr/hemtjänsttirnme för anhöriganställd personal. Förslag till beslut alternativ 2 1. Höja grundersättningen till 329 la/hemtjänsttimme för ordinarie personal. 2. Sänka grundersättningen till 269 kr/hemtjänsttimme för anhöriganställd personal. Förslag till beslut alternativ 3 1. Höja grundersättningen till 327 kr/hemtjänsttimme för ordinarie och för anhöriganställd personal. Nuvarande ersättning är 318 kr/hemtjänsttimme för ordinarie och för anhöriganställd personal. Sammanfattning Vård- och omsorgskontoret har på uppdrag av nämnden gjort en översyn av ersättningssystemet inom Hemtjänst - Fritt val. Översynens resultat tyder på att hemtjänstföretagen har en lägre verkningsgrad än vad kontoret i tidigare hemtjänstutredning har utgått ifrån. Vidare visar utredningen att det finns ett ekonomiskt incitament i nuvarande ersättningsmodell att inte försöka utföra tid som idag avböjs, samtidigt som utförarna önskar att ersättningen för avböjd tid skall behållas. För avslut och frånvaro finns det inget incitament inbyggt i ersättningsmodellen, men det faktum att utförarna anser sig kunna planera om på 2-3 arbetsdagar öppnar för att minska antalet ersättningsdagar, som nu är 7. Kontoret har utifrån utredningens resultat tagit fram tre ersättningsalternativ. För samtliga alternativ ges 50 % ersättning för avböjd tid. Detta syftar till att ge utförarna ett ekonomiskt incitament att utföra så mycket av den tid som idag avböjs som möjligt. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära läggs på respektive grundersättning. För samtliga alternativ ges också 4 dagars ersättning för avslut och frånvaro istället för dagens 7 dagar. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära behålls av nämnden. Slutligen tas ersättningen för ny brukare/byte av brukare bort. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära behålls av nämnden. Skillnaden mellan alternativen är följande:

7

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Maria Pettersson S i d a n 1 a v 8 Dnr 2012/0221 VON-35 Diariekod: 712 Vård-och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår vård- och omsorgsnämnden att besluta följande: 1. Sänka ersättningen för hel avböjd tid till 50 %. 2. Sänka antalet ersättningsdagar för avslut- och frånvaro till 4 dagar. 3. Ta bort ersättningen för ny brukare^yte av brukare. 4. Införa krav på att utföraren betalar anställda för restid som sker under arbetsdagen i syfte att utföra hemtjänstuppdraget. 5. Skriva in i förfrågningsunder laget att utbildningskraven på utförarnas ledning samt person med övergripande ansvar höjs från undersköterskenivå till krav på avslutad högskoleutbildning och två års erfarenhet av arbete med målgruppen (punkt 7.1.3 i utredningen). 6. Skriva in i förfrågningsunderlaget att 2014-12-31 skall 70 % och 2015-12-31 skall 75 % av den tillsvidare anställda personalen ha undersköterskeutbildning och uppfylla Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg, SOSFS 2011:12. 2014-12-31. 7. Skriva in i förfrågningsunderlaget att all personal som nyanställs på tillsvidaretjänster inom hemtjänstföretagen ska ha undersköterskeutbildning. 8. Införa krav på att alla nya leasingavtal som tecknas, eller fordon som köps in till verksamheterna, ska vara av miljöklasserna 2005 hybrid eller el. 9. Krav på uppstart inom 24 timmar. 10. Förändra leraven på det administrativa systemet enligt punkt 6.4.4 i utredningen. 11. Skriva in att utföraren ska följa och arbeta efter beställarens kostpolicy i förfrågningsunderlaget. 12. Andra datumet för den årliga prisuppräkningen enligt Omsorgsprisindex, OPI, från den 1 januari till den 1 april. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet ÄSSST "dina 8-5 7 9 2 1 0 0 0 8-3 5 0 2 9 0 n a. s e

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 2 av 8 Förslag till beslut alternativ 1 1. Höja grundersättningen till 339 kr/hemtjänsttimme för ordinarie personal. 2. Sänka grundersättningen till 269 kr/hemtjänsttirnme för anhöriganställd personal. Förslag till beslut alternativ 2 1. Höja grundersättningen till 329 b*/hemtjänsttimme för ordinarie personal. 2. Sänka grundersättningen till 269 Miemtjänsttimme för anhöriganställd personal. Förslag till beslut alternativ 3 1. Höja grundersättningen till 327 kr/hemtjänsttirnme för ordinarie och för anhöriganställd personal. Nuvarande ersättning är 318 kr/hemtjänsttimme för ordinarie och för anhöriganställd personal. Sammanfattning Vård- och omsorgskontoret har på uppdrag av nämnden gjort en översyn av ersättningssystemet inom Hemtjänst - Fritt val. Översynens resultat tyder på att hemtjänstfbretagen har en lägre verkningsgrad än vad kontoret i tidigare hemtjänstutredning har utgått ifrån. Vidare visar utredningen att det fmns ett ekonomiskt incitament i nuvarande ersättningsmodell att inte försöka utföra tid som idag avböjs, samtidigt som utförarna önskar att ersättningen för avböjd tid skall behållas. För avslut och frånvaro finns det inget incitament inbyggt i ersättningsmodellen, men det faktum att utförarna anser sig kunna planera om på 2-3 arbetsdagar öppnar för att minska antalet ersättningsdagar, som nu är 7. Kontoret har utifrån utredningens resultat tagit fram tre ersättningsalternativ. För samtliga alternativ ges 50 % ersättning för avböjd tid. Detta syftar till att ge utförarna ett ekonomiskt incitament att utföra så mycket av den tid som idag avböjs som möjligt. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära läggs på respektive grundersättning. För samtliga alternativ ges också 4 dagars ersättning för avslut och frånvaro istället för dagens 7 dagar. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära behålls av nämnden. Slutligen tas ersättningen för ny brukare/byte av brukare bort. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära behålls av nämnden. Skillnaden mellan alternativen är följande:

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 3 av 8 1. Beräknat på 65 % verkningsgrad Lägre ersättning för anhöriganställda 2. Beräknat på 70 % verkningsgrad Lägre ersättning för anhöriganställda 3. Beräknat utifrån nuvarande ersättning Samma ersättning för anhöriganställda som för övriga anställda. Bakgrund Under sommaren 2012 genomfördes en första översyn av hemtjänstersättningen, vilken föranledde till ett förslag om en högre grundersättning, samtidigt som ersättning för avböjd tid och sjukhusvistelse föreslogs tas bort. Ersättningen för avslut föreslogs minska från 7 till 3 dagar. Den nya ersättningsnivån föreslogs vidare baseras på en verkningsgrad på 75 %. Syftet med de föreslagna förändringarna var dels att skapa incitament för att minska andelen avböjd tid och dels att minska administrationen kring den icke utförda tiden - såväl för utförarna som för kontoret. Vidare föreslogs ersättningen till anhöriganställda minska, med argumentet att den framräknade ersättningen var baserad på en högre kringtid än vad som de anhöriganställda uppskattades ha. Momskompensationen föreslogs minska från 6 % till 2,5 %, med argumentet att den senare siffran mer svarade mot den kostnad för moms som utförarna uppskattas ha. Vidare föreslogs uppstartstiden förändras från 72 till 24 timmar. Utredningens slutsatser ledde till synpunkter från vissa hemtjänstutförare som bland annat menade att utförarnas faktiska verkningsgrad var lägre än den som kontoret hade gjort sina beräkningar utifrån. Vidare fanns önskemål om att få betalt för avböjd tid. Detta föranledde till ett förnyat uppdrag från nämnden att genomföra en översyn av hemtjänstersättningen. En del i den nya utredningens uppdrag var att beakta hemtjänstutförarnas ståndpunkter kring de tidigare förslagen till förändringar i ersättningssystemet. Möjligheten till ersättning till utförarna för avböjd tid skulle särskilt beaktas. 1 Under början av januari 2013 genomfördes enskilda intervjuer med 16/22 hemtjänstutförare under cirka 45 minuter vardera. Syftet med intervjuerna var att fa information om vilka av de tidigare föreslagna reformerna som var viktigast för hemtjänstutförarna att fa ha kvar som de var i nuvarande förfrågningsunderlag. 'VON 2012-0221, Sammanträdesprotokoll 2012-10-23

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 4 av 8 Utredningens resultat De nuvarande ersättningsreglerna för hel insats som avböjs ger utförarna ett ekonomiskt incitament att inte utföra tid. Vid hel avböjd insats ges nämligen ersättning för hela den planerade insatsen. Påbörjad insats som brukaren avslutar i förtid, exempelvis efter halva den planerade tiden, ger däremot endast ersättning för den tid som utförs (i detta fall för halva den planerade tiden). Således ger nuvarande ersättningsregler möjlighet till högre ersättning för avböjd tid än för tid som utförs, men avslutas i förtid på brukarens begäran. Det finns tecken som tycker på att en lägre ersättning för hel avböjd tid skulle kunna leda till att mer tid utfördes. Solna, som minskade ersättningen för avböjd tid från 100 % till 50 % i januari 2013, har sett en minskning av andelen avböjd tid med 37,5 % under de två första månaderna. 2 Utförarna är angelägna om att få behålla nuvarande ersättning för avböjd tid, då de menar att de sällan kan använda personalen till andra arbetsuppgifter vid avböjd tid. Flera är dock öppna för att få en andel av ersättningen för hel avböjd tid om motsvarande andel läggs på grundersättningen. Sammantaget gör detta att en andel ersättning för avböjd tid bör övervägas. De nuvarande ersättningsreglerna om 7 ersättningsdagar för avslut och frånvaro (främst sjukhusvistelse) innebär inget incitament i någon av riktningarna för utförarna, då de knappast kan påverka dessa händelseutvecklingar. För utförarna är ersättningen för avslut minst viktig. Flera säger att de kan styra om planeringen med 2-3 arbetsdagars varsel. Några utförare menar att det även gäller för sjukhusvistelse, även om de är färre till antalet. Ett fåtal (4) anser att ersättning vid sjukhusvistelse tillsammans med ersättning för avböjd tid är den viktigaste frågan. Även om förre ersättningsdagar vid avslut och frånvaro inte skulle påverka andelen avslut och frånvaro fmns det anledning att överväga det, eftersom utförarna inte anser att den ersättningen är särskilt betydelsefull. Tidigare översyn av hemtjänstersättningen baserade sin ersättningsnivå på en verkningsgrad på 75 %. Utifrån de uppgifter som denna utredning har tagit fram ligger den genomsnittliga verkningsgraden hos stora hemtjänstföretag betydligt lägre än så och hos små hemtjänstföretag något lägre än så. Det vore därför rimligt att överväga att beräkna ersättningen på en lägre verkningsgrad än tidigare. Lägre ersättning för anhöriganställda bör övervägas, då deras verkningsgrad sannolikt är betydligt högre än övrig personals. Nuvarande momskompensation till utförarna ligger på 6 %. Statskontoret kom med en rapport kring frågan år 2011, och uppskattade då att den verkliga kostnaden för hemtjänstutförare ligger på omkring 2,5 %. 2 Solna stad har jämfört januari-februari 2013 med november-december 2012. Se punkt 3.2.4

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 5 av 8 Slutsatsen av detta innebär att Sollentuna kommun överkompenserar sina hemtjänstutförare för moms. Denna momskompensation belastar dock inte nämndens budget. Tidigare översyn av hemtjänstersättningen föreslog krav på 100 % undersköterskor inom hemtjänstpersonalen till 2014-12-31. De flesta utförare anser att det kommer att bli omöjligt att uppnå det målet. En uppskattning av den förväntade undersköterskeökningen i och med Omvårdnadslyftet visar att kommunen skulle kunna förvänta sig drygt 70 % undersköterskor inom hemtjänsten till december 2014. Detta föranleder att överväga ökade kvalitetskrav i flera steg. Kontorets förslag För att öka incitament att utföra avböjd tid och samtidigt gå utförarnas önskan till mötes om att fa ersättning för avböjd tid föreslår kontoret 50 % ersättning för hel avböjd tid. Vidare föreslår kontoret att den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära läggs på grundersättningen. Detta innebär att utförare som lyckas utföra en andel av den tid som idag avböjs kommer att få en högre ersättning än de far idag. För utförare som inte lyckas utföra något av den avböjda tiden innebär detta att de får lika hög ersättning som idag. Skillnaden är bara att en större andel av ersättningen kommer från ersättning för utförd tid och en mindre andel från ersättning för avböjd tid. Kontoret tror att denna reform kan innebära att andelen avböjd tid minskar, baserat på erfarenheterna i Solna. Om det inte skulle inträffa tyder det på att behovet av hemtjänst är lägre än det som erbjuds. När det gäller avböjd tid och frånvaro föreslår kontoret en ersättning på 4 dagar istället för nuvarande regelsystems 7 dagar. Flera utförare har uppgett att de kan ställa om arbetet på 2-3 arbetsdagar och därmed borde 4 ersättningsdagar vara tillräckligt. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära föreslås tillfalla nämnden. När det gäller ersättningsnivån har kontoret genomfört simuleringar utifrån 3 alternativ: Alternativ 1 är beräknat på 65 % verkningsgrad och är det alternativ som har tagit mest hänsyn till utredningens resultat om utförarnas verkningsgrad. Ersättningen blir i detta alternativ 339 kr/h (359 kr inkl. 6 % momskompensation). För anhöriganställda sätts ersättningen till 269 kr/h (285 kr inkl. 6 % momskompensation). Vid status quo, det vill säga om samtliga anhöriganställda förblir anhöriganställda och andelen avböjd tid inte minskar, innebär det en kostnadsminskning på 0,6 miljoner kr/år för nämnden. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och om 37,5 % av den avböjda tiden blir utförd tid innebär det en kostnadsökning på 3,3 miljoner kr/år.

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 6 av 8 Alternativ 2 bygger på en verkningsgrad på 70 % och ger en ersättning på 329 kr/h (349 kr inkl. 6 % momskompensation). För anhöriganställda sätts ersättningen till 269 kr/h (285 kr inkl. momskompensation). Vid status quo innebär detta en kostnadsminskning på 4,3 miljoner kr/år. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och om 37,5 % av den avböjda tiden blir utförd tid innebär det en kostnadsminskning på 0,9 miljoner kr/år. Alternativ 3 bygger på 2013-års ersättningsnivå oavsett anställningsform. Detta innebär en kostnadsminskning på 1,2 miljoner kr/år vid status quo. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och 37,5 % av den avböjda tiden blir utförd tid innebär det en kostnadsminskning på 0,9 miljoner kr/år. Vilket av de tre alternativ som nämnden vill utgå ifrån bör vara baserat på vilka kostnader man anser sig kunna bära. Hur mycket nämndens utgifter kan komma att öka med de olika alternativen är svårt att förutse. För alternativ 1 och 2 ökar kostnaderna ju fler anhöriganställda som övergår i ordinarie anställning och ju fler av dagens avböjda timmar som omvandlas till utförda timmar. Detta beror på att ersättningen för ordinarie anställda är betydligt högre än till anhöriganställda och att ersättningen för utförd tid är betydligt högre än för avböjd tid i dessa förslag. Ju fler anhöriganställda som övergår i ordinarie anställning och ju fler av dagens avböjda timmar som omvandlas till utförda timmar, desto större blir också skillnaden mellan kostnaderna för alternativ 1 och 2.1 extremfallet, där 100 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning, 37,5 % av de avböjda timmarna utförs och volymen ökar med 5 % blir kostnadsökningen 4,8 miljoner högre i alternativ 1 än i alternativ 2. För det tredje alternativet påverkas inte kostnaderna av andelen anhöriganställda, eftersom ersättningen till dem är lika hög som för ordinarie anställda. Däremot är ersättningen till både anhöriganställda och till ordinarie anställda högre än priset för 2014 (318). Detta beror på att vi har lagt på den förväntade besparingen på ersättningen, precis som för alternativ 1 och 2. Detta innebär att ju fler avböjda timmar som omvandlas till utförda timmar, desto mer ökar nämndens kostnader för samtliga alternativ. Alternativ 1 är således dyrast och innebär störst risk för kostnadsökningar. Det beror på att alternativ 1 har störst skillnad i pris mellan anhöriganställda och övriga anställda. Fördelen med detta alternativ jämfört med de övriga är att det bygger på en verkningsgrad som ligger närmare den verkningsgrad som framkommit i utredningen. Om det infors bör nämnden samtidigt ställa krav på att utförarna betalar sina anställda för restid som sker under arbetsdagen i syfte att utföra hemtjänstuppdraget. Kontoret har fått uppgift från vissa utförare att de inte betalar sina anställda för restid. Men orsaken till att ersättningen är högre i detta alternativ än i de övriga är ju att kontoret har räknat på att en större andel av hemtjänstpersonalens tid går till restid.

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 7 av 8 Införs denna ersättning utan krav på att utförare betalar sina anställda för restid innebär det att kommunen ger en ersättning som är beräknad på betydligt högre utgifter än vad vissa utförare faktiskt har. Alternativ 2 är betydligt billigare och innebär en besparing på 4,3 miljoner kr/år vid status quo och har en lägre kostnadsökning än alternativ 1 vid olika scenarier. Alternativ 3 innebär en kostnadsbesparing på 0,9 miljoner kr/år vid status quo och har också den en lägre kostnadsökning än alternativ 1 vid olika scenarier. Nackdelen med båda dessa förslag är att de inte innebär någon ersättningsökning för utförarna varken vid status quo eller om 50 % av de anställda övergår i ordinarie anställning. Tvärtom skulle de få en intäktsminskning. Övriga förslag För att öka tillgängligheten för brukarna föreslår kontoret uppstart inom 24 timmar istället för nuvarande 72 timmar. På grund av hemtjänstens allt mer komplexa natur anser kontoret det är viktigt att hemtjänstföretagen har en kompetent ledning. Därför föreslås avslutad högskoleutbildning för personer i hemtjänstföretagens ledning. Kontoret är medvetet om att det finns en del små utförare vars ledning saknar den kompetens och befintliga utförare föreslås därför få skälig tid för omställning, vilket innebär att kravet måste vara uppfyllt senast 2015-12-31. I och med att allt fler bor hemma under allt längre period har det också blivit allt viktigare att den personal som möter brukarna har vårdutbildning. Kontoret föreslår därför en kompetenshöjning i flera steg. 2014-12-31 föreslås krav på 70 % undersköterskor inom hemtjänsten. 2015-12-31 föreslås krav på 75 % undersköterskor inom hemtjänsten. Detta uppskattas vara möjligt genom den ökning av undersköterskor inom hemtjänsten som nu sker genom Omvårdnadslyftet. Vidare föreslås krav på att samtliga som erbjuds en tillsvidareanställning inom hemtjänsten ska vara undersköterskor. Detta innebär att utförarna kan fortsätta med att anlita tillfällig personal som är outbildad, samtidigt som de far ett incitament att söka efter undersköterskeutbildad personal till fasta tjänster. Kontoret föreslås även uppmärksamma hemtjänstutförarna om att de som är intresserade av att utföra hemsjukvård i framtiden kommer att behöva ha 100 % undersköterskor. Nämnden föreslås även införa ett krav att nya leasingavtal och inköp av bilar ska vara miljöbilar av miljöklasserna 2005, hybrid eller el. Vård- och omsorgsnämnden har tagit fram en kostpolicy för äldreomsorgen. Kontoret föreslår att nämnden skriver in i förfrågningsunderlaget att utföraren ska följa och arbeta utifrån beställarens kostpolicy. Kontoret föreslår att nämnden ändrar datumet för den årliga prisuppräkningen enligt Omsorgsprisindex, OPI, från den 1 januari till den 1 april. Det föreslagna datumet utgår från att utförarnas kostnader för

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 8 av 8 löneökningar räknas från 1 april, samt att sannolikheten är större att ett slutgiltigt OPI är framräknat den 1 april, vilket skulle underlätta prisuppräkningen. I nuvarande förfrågningsunderlag finns en äldre version av IT-regler. Kontoret föreslår därför att följande punkter byts ut till texten i punkt 6.4.4 i hemtj änstutredningen. Christina Roman Vik. Avdelningschef för stöd och utveckling Mona Zakeri Avdelningschef för äldreomsorg Maria Pettersson Utredare Bilagor: 1. Översyn av ersättningssystem och ersättningsnivå samt övriga delar i förfrågningsunderlaget för Fritt val - Hemtjänst 2. Översikt simulering av 3 olika ersättningsalternativ Beslutsexpediering: Ko m m u nf u11 mäktig e Förvaltningschef Magnus Widén Vik. Avdelningschef för stöd och utveckling Christina Roman Avdelningschef för äldreomsorg Mona Zakeri Utredare Maria Pettersson Akt

2013-04-17 Maria Pettersson, Utredare maria.petterssonfg).solientuna.se 08-579 215 21

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1.1 Utredningens slutsatser 1.2 Kontorets förslag 1.1 Centrala begrepp 2 Inledning 2.1 Bakgrund till uppdraget 2.2 Utfall av ersättningsfbrändringar i hemtjänsten 2.2.1 Ersättningsförändringarna 2011 2.2.2 Kostnadsutvecklingen 2.2.3 Översikt av utfallet av antalet ersatta timmar 2.2.4 Utvecklingen av snittantalet ersatta hemtjänsttimmar per brukare 2.2.5 Utvecklingen av antalet brukare 2.2.6 Fördelningen mellan egenregin och privata utförare 2.2.7 Förändrad utförandegrad 2.3 Ger den nya ersättningen utförarna täckning för sina kostnader 2.3.1 Egenregins resultat 2.3.2 Privata utförares resultat 3 Uppdraget 3.1 Syfte 3.1.1 Ersättningsmodellen 3.1.2 Ersättningsnivån 3.1.3 Övriga krav 3.2 Metod 3.2.1 Ersättningsmodellen 3.2.1.1 Kvalitativa intervjuer med utförare 3.2.2 Ersättningsnivån 3.2.2.1 Mätning av verkningsgrad 3.2.3 Övriga krav i förfrågningsunderlaget Sida 2 av 52

4 Ers ättningsmo dellen 4.1 Vad är viktigast för utförarna? Sammanfattning av deras ståndpunkter. 4.2 Avböjd tid 4.2.1 Vilka incitament ger dagens ersättningsmodell för hel avböjd insats? 4.2.2 Utförarnas ståndpunkter gällande föreslagen ersättningsmodell för hel avböjd insats 4.2.3 Statistik kring avböjd tid 4.2.4 Andra kommuners erfarenhet av att sänka ersättningen för avböjd tid 4.2.5 Kontorets ståndpunkter gällande ersättningsmodellen för avböjd tid 4.3 Avslut 4.3.1 Dagens ersättningsmodell för avslut 4.3.2 Utförarnas ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid avslut 4.3.3 Kontorets ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid avslut 4.4 Ersättning vid sjukhusvistelse 4.4.1 Dagens ersättningsmodell för sjukhusvistelse 4.4.2 Utförarnas ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid sjukhusvistelse 4.4.3 Kontorets ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid sjukhusvistelse 5 Ersättningsnivån 5.1 Verkningsgrad 5.1.1 Företag med fler än 100 brukare: Carema och SOLOM 5.1.2 Företag med färre än 25 brukare 5.1.3 Varför har små utförare högre verkningsgrad? 5.1.4 Kontorets reflektioner gällande verkningsgraden 5.2 Anhöriganställda 5.2.1 Dagens ersättning till anhöriganställda 5.2.2 Utförarnas ståndpunkter gällande ersättningen till anhöriganställda 5.2.3 Kontorets ståndpunkter gällande ersättningen till anhöriganställda 5.3 Momskompensation till privata utförare 5.3.1 Lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting 5.3.2 Nuvarande hemtjänstavtals regelverk för momskompensation 5.3.3 Jämförelse med andra kommuners momskompensation 5.3.4 Andelen av egenregins kostnader som är momsbelagda 5.3.5 Statskontorets utredning kring ersättning av viss mervärdesskatt 5.3.6 Kontorets ståndpunkter gällande momsersättningen Sida 3 av 52

6 Simulering av tre ersättningsalternativ 7 Översyn av övriga delar i Fritt val - Hemtjänst 7.1 Utbildningskrav på utförarens ledning 7.1.2 Hemtjänstutförarna om utbildningskrav på utförarens ledning 7.1.3 Kontoret om utbildningskrav på utförarens ledning 7.2 Kompetenskrav på utförarens personal 7.2.1 Krav i det befintliga förfrågningsunderlaget 7.2.2 Tidigare förslag på högre kompetenskrav 7.2.3 Utförarnas ståndpunkter gällande högre kompetenskrav 7.2.4 Kompetens inom Sollentunas hemtjänst 2011 7.2.5 Förväntad andel undersköterskor i och med Omvårdandslyftet 7.2.6 Kontorets förslag på högre kompetenskrav 7.3 Miljökrav 7.3.1 Krav i det befintliga förfrågningsunderlaget 7.3.2 Tidigare förslag på ökade miljökrav 7.3.3 Utförarnas ståndpunkter gällande miljökrav 7.3.4 Kontorets förslag gällande miljökrav 6.4 Övrigt 6.4.1 Matlådor 6.4.2 Ersättningsregler 6.4.3 Larm 6.4.4 Nya regler kring IT Sida 4 av 52

i Sammanfattning Vård- och omsorgnärnnden införde en enhetlig ersättning för serviceinsatser, omvårdnadsinsatser samt hemstödsinsatser inom Fritt val - Hemtjänst den 1 oktober år 2011. Eftersom elektronisk tidmätning hade införts inom hemtjänsten den 1 januari år 2011 höjdes även ersättningsnivån. Vård- och omsorgskontoret har på uppdrag av nämnden följt upp utfallet av den nya ersättningen. I kontorets utredning framkommer att snittkostnaden per brukare sjönk med 15 % till följd av införandet av elektroniskt tidmätning år 2011 jämfört med år 2010. Efter höjningen av ersättningsnivån under år 2011 låg kostnaderna fortfarande ca 10 % lägre än år 2010. År 2012 låg kostnaderna knappt 9 % lägre än år 2010. 1 Kontoret har vidare konstaterat att egenregin inom hemtjänst, SOLOM, gick med underskott med cirka 13,5 miljoner kronor år 2011. År 2012 låg underskottet på cirka 12 miljoner kronor, trots den högre ersättningen. 2 2013-01-20 sa HSB Omsorg upp hemtjänstavtalet med Sollentuna kommun och flera andra kommuner. Vidare har Carema sålt sin hemtjänstverksamhet. Försäljningen gäller dock inte endast verksamheten i Sollentuna kommun. Det finns en oro från kontorets sida att övriga utförare idag kompenserar en låg grundersättning med låga omkostnader för anhöriganställda, hög momskompensation, 7- dagarsregeln vid frånvaro och avslutade ärenden och 100 % ersättning för hel avböjd tid. Ur beställarperspektiv är det viktigt att fa så mycket utförd hemtjänst som möjligt för den ersättning man ger. Kontoret har därför, på uppdrag av nämnden, sett över ersättningsreglerna. 1.1 Utredningens slutsatser De nuvarande ersättningsreglerna för hel insats som avböjs ger utförarna ett ekonomiskt incitament att inte utföra tid. Vid hel avböjd insats ges nämligen ersättning för hela den planerade insatsen. Påbörjad insats som brukaren avslutar i förtid, exempelvis efter halva den planerade tiden, ger däremot endast ersättning för den tid som utförts (i detta fall för halva den planerade tiden). Således ger nuvarande ersättningsregler möjlighet till högre ersättning för avböjd tid än för tid som utförs men avslutas i förtid på brukarens begäran. Det finns tecken som tyder på att en lägre ersättning för hel avböjd tid skulle kunna leda till att mer tid utfördes. Solna, som minskade ersättning för avböjd tid från 100 % till 50 % i januari 2013, har sett en minskning av andelen avböjd tid med 37,5 % under de två första månaderna. 3 Utförarna är angeiägna om att fa behålla nuvarande ersättning för avböjd tid, då de menar att de sällan kan använda personalen till andra arbetsuppgifter vid avböjd tid. Flera är dock öppna för att få en andel av ersättningen för hel avböjd tid om motsvarande andel läggs på grundersättningen. Sammantaget gör detta att en andel ersättning för avböjd tid bör övervägas. De nuvarande ersättningsreglerna om 7 ersättningsdagar för avslut och frånvaro (främst sjukhusvistelse) innebär inget incitament i någon av riktningarna för utförarna, då de knappast kan påverka dessa händelseutvecklingar. För utförarna är ersättningen för avslut minst viktig. Flera säger att de kan styra om planeringen med 2-3 arbetsdagars varsel. Några utförare menar att det även gäller för sjukhusvistelse, även om de är färre till antalet. Ett fåtal (4) anser att ersättning vid sjukhusvistelse tillsammans med ersättning för avböjd tid är den viktigaste frågan. Även om färre ersättningsdagar vid avslut och frånvaro inte skulle påverka andelen 1 2 3 Se 2.2.2 Uppgift från Ingegärd Skedung, controller, SOLOM, 2014-04-02 Solna stad har jämfört januari-februari 2013 med november-december 2012. Se punkt 3.2.4 Sida 5 av 52

avslut och frånvaro finns det anledning att överväga det, eftersom utförarna inte anser att den ersättningen är särskilt betydelsefull. Tidigare översyn av hemtjänstersättningen baserade sin ersättningsnivå på en verkningsgrad på 75 %. Utifrån de uppgifter som denna utredning har tagit fram ligger den genomsnittliga verkningsgraden hos hemtjänstföretagen betydligt lägre än så för de stora företagen och något lägre än så för de små företagen. Det vore därför rimligt att överväga att beräkna ersättningen på en lägre verkningsgrad än tidigare. En möjlighet är att överväga differentierad ersättning för dag och kväll, då verkningsgraden generellt är lägre kvällstid än dagtid. Vidare kan lägre ersättning för anhöriganställda övervägas, eftersom deras verkningsgrad sannolikt är betydligt högre än övriga anställdas. Nuvarande momskompensation till utförarna ligger på 6 %. Statskontoret kom med en rapport kring frågan år 2011, och uppskattade då att den verkliga kostnaden för hemtjänstutförare ligger på omkring 2,5 %. Slutsatsen av detta innebär att Sollentuna kommun överkompenserar sina hemtjänstutförare för moms. Denna momskompensation belastar dock inte nämndens budget. Tidigare översyn av hemtjänstersättningen föreslog krav på 100 % undersköterskor inom hemtj änstpersonalen till 2014-12-31. De flesta utförarna anser att det kommer att bli omöj ligt att uppnå det målet. En uppskattning av den förväntade undersköterskeökningen i och med Omvårdnadslyftet visar att kommunen skulle kunna förvänta sig drygt 70 % undersköterskor inom hemtjänsten till december 2014. Detta föranleder att överväga ökade kvalitetskrav i flera steg. 1.2 Kontorets förslag Ersättning För att öka incitament att utföra avböjd tid och samtidigt gå utförarnas Önskan till mötes om att få ersättning för avböjd tid föreslår kontoret 50 % ersättning för hel avböjd tid. Vidare föreslår kontoret att den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära läggs på grundersättningen. Detta innebär att utförare som lyckas utföra en andel av den tid som idag avböjs kommer att få en högre ersättning än vad de får idag. För utförare som inte lyckas utföra något av den avböjda tiden innebär detta att de får lika hög ersättning som idag. Skillnaden är bara att en större andel av ersättningen kommer från ersättning för utförd tid och en mindre andel från ersättning för avböjd tid. Kontoret tror att denna reform kan innebära att andelen avböjd tid minskar, baserat på erfarenheterna i Solna. Om det inte skulle inträffa tyder det på att behovet av hemtjänst är lägre än det som erbjuds. När det gäller avböjd tid och frånvaro föreslår kontoret en ersättning på 4 dagar istället för de 7 dagar som gäller med nuvarande regelsystem. Flera utförare har uppgett att de kan ställa om arbetet på 2-3 arbetsdagar och därmed borde 4 ersättningsdagar vara tillräckligt. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära föreslås tillfalla nämnden. När det gäller ersättningsnivån har kontoret genomfört simuleringar utifrån 3 alternativ. Det första alternativet är beräknat på 65 % verkningsgrad och är det alternativ som har tagit mest hänsyn till utredningens resultat om utförarnas verkningsgrad. Denna verkningsgrad är lägre än genomsnittet för små utförare. För stora utförare är det betydligt högre än genomsnittet, men något lägre än genomsnittet för den 25 % bästa percentilen. Ersättningen blir i detta alternativ 339 kr/h (359 kr inkl. 6 % momskompensation). För anhöriganställda sätts ersättningen till 269 kr/h (285 kr inkl. 6 % momskompensation). Vid status quo, det vill säga om samtliga anhöriganställda förblir anhöriganställda och andelen avböjd tid inte minskar, Sida 6 av 52

innebär det en kostnadsminskning på 0,6 miljoner kr/år för nämnden. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och om andelen avböjd tid minskar med 37,5 % innebär det dock en kostnadsökning på 3,3 miljoner kr/år. Det andra alternativet bygger på en verkningsgrad på 70 % och ger en ersättning på 329 kr/h (349 kr inkl. 6 % momskompensation). För anhöriganställda sätts ersättningen till 269 kr/h (285 kr inkl. momskompensation). Alternativ 3 bygger på 2013-års ersättningsnivå, det vill säga 318 kr/h oavsett anställningsform, samt ett tillägg på 9 kr vilket utgör det som uppskattas sparas in när avböjd ersätts till 50 %. Både alternativ 2 och 3 innebär kostnadsbesparingar vid status quo. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och om andelen avböjd tid minskar med 37,5 % innebär alternativ 2 en besparing på 0,9 miljoner kr/år och alternativ 3 en kostnadsökning på 0,1 miljoner kr/år. Vilket av de tre alternativ som nämnden vill utgå ifrån bör vara baserat på vilka kostnader man anser sig kunna bära. Vid en eventuell högre ersättning, som bygger på att utförarna har betydande kostnader för sina anställdas restid, föreslår kontoret att nämnden kräver att utförarna ska betala sina anställda för restid. Kontoret har nämligen fått information om att vissa utförare inte betalar för restid. Utan ett sådant krav finns risk för att kommunen betalar utförarna för en kostnad för restid som vissa utförare inte har. Övriga förslag För att öka tillgängligheten för brukarna föreslår kontoret uppstart inom 24 timmar istället för nuvarande 72 timmar. På grund av hemtjänstens allt mer komplexa natur anser kontoret det är viktigt att hemtjänstföretagen har en kompetent ledning. Därför föreslås krav på avslutad högskoleexamen och två års erfarenhet av arbete med målgruppen för personer i hemtjänstföretagens ledning. Kontoret är medvetet om att det fmns en del små utförare vars ledning saknar akademisk utbildning och befintliga utförare föreslås därför fa skälig tid för omställning. I och med att allt fler bor hemma under allt längre period har det också blivit allt viktigare att den personal som möter brukarna har vårdutbildning. Kontoret föreslår därför en kompetenshöjning i flera steg. 2014-12-31 föreslås krav på 70 % undersköterskor inom hemtjänsten. 2015-12-31 föreslås krav på 75 % undersköterskor inom hemtjänsten. Detta uppskattas vara möjligt genom den ökning av undersköterskor inom hemtjänsten som nu sker genom Omvårdnadslyftet. Vidare föreslås krav på att samtliga som erbjuds en tillsvidareanställning inom hemtjänsten ska vara undersköterskor. Detta innebär att utförarna kan fortsätta med att anlita tillfällig personal som är outbildad, samtidigt som de får ett incitament att söka efter undersköterskeutbildad personal till fasta tjänster. Kontoret föreslås även uppmärksamma hemtjänstutförarna om att de som är intresserade av att utföra hemsjukvård i framtiden kommer att behöva ha 100 % undersköterskor i sin personal. Nämnden föreslås även införa krav att nya leasingavtal och inköp av bilar ska vara miljöbilar av miljöklasserna 2005, hybrid eller el. Vård- och omsorgsnämnden har tagit fram en kostpolicy för äldreomsorgen. Kontoret föreslår att nämnden skriver in i förfrågningsunderlaget att utföraren ska följa och arbeta utifrån beställarens kostpolicy. Kontoret föreslår att nämnden ändrar datumet för den årliga prisuppräkningen enligt Omsorgsprisindex, OPI, från den 1 januari till den 1 april. Det föreslagna datumet utgår från Sida 7 av 52

att utförarnas kostnader för löneökningar räknas från 1 april, samt att sannolikheten är större att ett slutgiltigt OPI är framräknat den 1 april, vilket skulle underlätta prisuppräkningen. I nuvarande förfrågningsunderlag finns en äldre version av IT-regier. Kontoret föreslår därför att följande punkter byts ut till texten i punkt 6.4.4 i hemtjänstutredningen. 1.3 Ersättningsnivå Med detta avses den grundersättning som utgår för utförande av hemtjänstinsatser. Denna ersättning uttrycks ofta kr/h, men i andra kommuner kan det även förekomma lar/månad eller kr/insats. Ersättningsmodell Ersättningsmodell är ett vidare begrepp som förutom ersättningsnivån även rymmer de grundläggande principer som gäller för ersättningen. Detta betyder att en ersättningsmodell omfattar såväl grundersättningen för omvårdnads- och serviceinsatser som utformningen av och storleken på olika former av påslag och differentieringar, med mera. En annan väsentlig skillnad mellan olika ersättningsmodeller gäller sättet och formerna att ersätta tid. De vanligaste ersättningsmodellerna är beviljad tid, registrerad utfört tid, samt elektroniskt uppmätt tid. Andra faktorer som påverkar ersättningsmodellerna är hur ersättningen för hel avböjd tid, för frånvaro och avslut är reglerade. Utförandegrad Utförandegraden visar hur stor andel av den beviljade hemtjänsttiden som utförs hos brukaren. Verkningsgrad Verkningsgrad definieras i denna utredning som den procentandel per timma som hemtjänstpersonalen utför ersättningsgrundande hemtjänstinsatser. Under en arbetsdag gör personalen även moment som inte är ersättningsgrundande, så som restid till och från hemtjänstlokalen, restid mellan kunder, dokumentation, arbetsplatsträffar, handledning samt utbildning. Denna tid brukar kallas "kringtid". Kringtid Den procentandel per timma som hemtjänstpersonalen inte utför ersättningsgrundande hemtj änstinsatser. Servicegrad Servicegraden anger den procentandel av gruppen äldre som har en viss insats. Servicegraden för hemtjänst var t.ex. ca 10 % år 2011, vilket innebär att 10 % av alla över 65 år hade hemtjänstinsatser. Servicegraden ökar inte om det blir fler äldre, utan endast om andelen äldre som får hemtjänst ökar. Avböjd hel insats Insats som avbokats senare än tillåtet (7 dagar inom Sollentuna kommun) eller som inte avbokats alls, men som brukaren inte önskar få utförd eller som inte kan utföras för att brukaren inte är hemma eller inte öppnar dörren. I texten förekommer både orden hel avböjd tid och avböjd tid. Båda syftar på hel avböjd tid. Frånvaro Frånvaro utgörs främst av sjukhusvistelse. I utredningen förekommer ibland sjukhusvistelse istället för frånvaro, då sjukhusvistelse utgör den största andelen av frånvaro. Sida 8 av 52

Avslut Avslut inträffar om en brukare avlider, flyttar till särskilt boende eller väljer att byta utförare. Beviljad tid All beviljad tid inklusive beviljad tid för ärenden med anhöriganställda. I ärenden med växelvård och dagverksamhet beviljas hemtjänst för hela månaden trots att endast hälften utförs, vilket medför en procentuellt låg utförandegrad. Faktiskt utförd tid Registrerad tid i Mobipen hemma hos brukaren Sida 9 av 52

2 Bakgrund 2.1 Bakgrund till uppdraget Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2011-08-31 om en enhetlig ersättning för serviceinsatser, omvårdnadsinsatser samt hemstödsinsatser inom Fritt val - Hemtjänst. Ersättningen fastställdes till 302 kr/timme för år 2011, exklusive momskompensation på 6 % till privata utförare, från och med 2011-10-01. Nämnden beslutade vidare att ersätta för elektroniskt uppmätt tid samt för sjukhusvistelser och hel avböjd insats. Kontoret fick i uppdrag att återkomma med en redovisning av utfallet av det nya ersättningssystemet. Vård- och omsorgsnämnden gav 2011-11-08 kontoret i uppdrag att se över ersättningsreglerna i Fritt val - Hemtjänst vid brukarens frånvaro samt när brukaren avböjer hel insats. Om kontoret kom fram till att ersättningsreglerna borde förändras skulle kontoret även återkomma med förslag på ny ersättningsnivå till utförarna, som stod i paritet med den ekonomiska risk som utförarna skulle komma att ha. Vård och omsorgsnämnden gav vid samma tillfälle kontoret i uppdrag att se över övriga delar i förfrågningsunderlaget för Fritt val - Hemtjänst och i samband med ovanstående utredning återkomma till nämnden med förslag. Under sommaren 2012 genomfördes en första översyn av hemtjänstersättningen, vilken föranledde till ett förslag om en högre grundersättning, samtidigt som ersättning för avböjd tid och sjukhusvistelse. För avslut föreslogs 3 ersättningsdagar. Förslaget till den nya ersättningsnivån baserades på en verkningsgrad på 75 %. Syftet med dessa förändringar var dels att skapa incitament för att minska andelen avböjd tid och dels att minska administrationen kring den icke utförda tiden - såväl för utförarna som för kontoret. Vidare föreslogs ersättningen till anhöriganställda minska, med argumentet att den framräknade ersättningen var baserad på en högre kringtid än vad som de anhöriganställda uppskattades ha. Momskompensationen föreslogs minska från 6 % till 2,5 %, med argumentet att den senare siffran mer svarade mot den kostnad för moms som utförarna uppskattas ha. Vidare föreslogs uppstartstiden förändras från 72 till 24 timmar. Utredningens slutsatser ledde till synpunkter från vissa hemtjänstutförare som bland annat menade att utförarnas faktiska verkningsgrad är lägre än den som kontoret har gjort sina beräkningar utifrån. Vidare framfördes önskemål om att ersättningen för avböjd tid skulle kvarstå. Detta föranledde till ett förnyat uppdrag från nämnden att genomföra en översyn av hemtjänstersättningen. En del i den nya utredningens uppdrag var att beakta hemtjänstutförarnas ståndpunkter kring de tidigare förslagen till förändringar i ersättningssystemet. Möjligheten till ersättning till utförarna för avböjd tid skulle särskilt beaktas. 4 Till kontexten hör att kommunens egenregi, SOLOM, hade en förlust för sin hemtjänst med cirka 13,5 miljoner för år 2011 och 12 miljoner för år 2012. Under arbetet med den nya utredningen sa HSB Omsorg upp sitt hemtjänstavtal med kommunen. HSB Omsorg har även sagt upp sitt hemtjänstavtal med ett flertal andra kommuner. 4 VON 2012-0221, Sammanträdesprotokoll 2012-10-23 Sida 10 av 52

2.2 Utfall av ersättningsförändringar i hemtjänsten 2.2.1 Ersättningsförändringarna 2011 Valfrihet enligt LOV infördes i hemtjänsten den 1 september 2009.1 det ursprungliga förfrågningsunderlaget gav nämnden utförarna differentierad ersättning för serviceinsatser, omvårdnadsinsatser och hemstödsinsatser. Från och med den 1 oktober 2011 ges en enhetlig ersättning för samtliga insatser. Den 1 januari 2011 infördes även elektronisk tidmätning i hemtjänsten genom Mobipen. Genom att uppföljningen av utförd tid görs genom elektronisk tidmätning får utförarna endast ersättning för utförd tid. Tidigare fick utförarna ersättning utifrån registrerad tid, det vill säga beviljad tid minus frånvaro och sjukhusvistelser. Om vissa insatser tog kortare tid eller om brukaren bett personalen gå tidigare registrerades inte detta. Genom införandet av tidmätning i hemtjänsten fick utförarna ersättning för färre timmar vilket diagrammen nedan bekräftar. Det var också orsaken till att nämnden beslutade att höja ersättningen från den 1 oktober 2011, eftersom ett par av de större utförarna signalerat att de inte längre fick täckning för sina kostnader. Ersättningen för hel avböjd insats, frånvaro samt vid sjukhusvistelse i upp till sju dagar har hitintills varit oförändrad. Den preliminära hemtjänstersättningen för 2013 ligger på 318 kronor, exklusive 6 % momskompensation till privata utförare. 2.2.2 Kostnadsutvecklingen Snittkostnaden per brukare minskade med ca 15 % när elektronisk tidmätning infördes i hemtjänsten. Eftersom ersättrhngen låg kvar på samma nivå som under 2010 minskade även utförarnas ersättning på motsvarande sätt. När den högre enhetliga ersättningen infördes den 1 oktober 2011 ökade snittkostnaden något för nämnden men låg fortfarande drygt 10 % lägre än under 2010. Snittkostnaden per brukare har sedan dess fortsatt att ligga lägre än under år 2010. Snittkostnaden för år 2012 var knappt 9 % lägre än snittkostnaden för år 2010. 12 000 Snittkostnad/brukare kvartalsvis 2010-2013 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Kvl- 2010 Kv2-2010 Kv3-2010 Kv4-2010 Kvl- 2011 Kv2-2011 Kv3-2011 Kv4-2011 Kvl- 2012 Kv2-2012 Kv3-2012 Kv4-2012 jan-13 feb-13 Seriel 9 808 9 792 9 754 9 694 8053 8081 81S7 8 840 8 840 8 967 8 791 9 093 9127 8 919 Uträkningen utgår från ersatta timmar. Tidmätningssystemet infördes under 1 januari 2011 Sida 11 av 52

2.2.3 Översikt av utfallet av antalet ersatta timmar Även i detta diagram kan man se att antalet ersatta timmar sjönk under år 2011 till följd av införandet av tidmätnings systemet Mobipen. 450 000 400 000 350 000 1_ ta 300 000 E E 250 000 ' P "75 200 000 4-» E 150 000 < 100 000 tu i_ 2 TÖ C < 50 000 0 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall Prognos 2012 2013 Antal ersatta timmar per år 65 år och äldre i Sollentuna utfall Prognos 65 år och äldre i Sollentuna Fram till 1 september 2009 var hemtjänsten upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Som man kan se av diagrammet följer utfallet av antalet ersatta hemtjänsttimmar kurvan för befolkningsutvecklingen väl mellan åren 2006-2009. År 2010 ökar antalet ersatta timmar. 2.2.4 Utvecklingen av snittantalet ersatta hemtjänsttimmar per brukare 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 snitt antal ersatta hemtjänsttimmar per brukar per månad Servicegrad 65 år och äldre Som man kan se av diagrammet har snittet för antalet ersatta hemtjänsttimmar per brukare ökat något mellan åren 2007-2010. En orsak kan vara att fler äldre väljer att bo kvar hemma med omfattande hjälpbehov istället för att flytta in på särskilt boende. Som man kan se av den Sida 12 av 52

röda linjen har även andelen äldre som får hemtjänstinsatser ökat. Att snittet sjunker drastiskt for år 2011 beror på införandet av elektronisk tidmätning som konstaterat ovan. Det beror således inte på att brukarna beviljades färre timmar. 2.2.5 Utvecklingen av antalet brukare I diagrammet nedan visas hur antalet brukare med hemtjänst ökar i forhållande till befolkningsprognosen. Kurvorna följer varandra väl men visar att det har varit en något kraftigare ökning av antalet hemtjänstbrukare under 2012 och början av 2013 än vad prognosen förutser. Det bör dock noteras att siffrorna för åren 2001-2012 är hämtade från utfallet i årsredovisningen och visar antalet hemtjänstbrukare per 1 oktober varje år. Siffran för år 2013 visar utfallet av antalet hemtjänstbrukare i februari. Siffran kan därför komma att justeras i årsredovisningen. 1400 12 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 feb 2013 Antal brukare med hemtjänst Befolkningsutveckling 65 år o äldre Införandet av valfrihet enligt LOV kan vara en bidragande orsak till att antalet brukare inom hemtjänsten har ökat, men kontoret finner inga tydliga belägg för det. Satsningen på ökad valfrihet för brukaren, i kombination med att hemtjänstmarknaden har öppnats upp för fler aktörer, har lett till en omfattande information om hemtjänst. Informationssatsningarna har gjorts både av kontoret, i syfte att informera om den ökade valfriheten, och av utförarna i syfte att få nya brukare. Den ökade marknadsföringen av hemtjänst skulle kunna leda till att fler personer ansöker om och blir beviljade hemtjänst. Ur ett brukarperspektiv är det i så fall positivt då det innebär att fler personer som är i behov av hemtjänstinsatser får del av kommunens tjänster. Hemtjänst är en biståndsbedömd insats, varför endast personer med behov får del av den. Biståndsbesluten har inte blivit generösare i och med att LOV inforts i hemtjänsten. Om ökningen av antalet hemtjänstärenden skulle bero på införandet av valfrihet enligt LOV i hemtjänsten borde Ökningen främst bestå av nya ärenden med få timmar, då de flesta brukare börjar med få timmar. Det skulle i så fall fått till följd att antalet ersatta timmar per brukare per månad skulle ha sjunkit. Så är dock inte fallet. Analysen bortser från utfallet för 2011 då siffrorna för år 2011 inte är jämförbara med tidigare år på grund av införandet av Mobipen. Kontorets slutsats är därför att det är mer troligt att den ökade servicegraden inom hemtjänsten och det ökade snittet på antal ersatta hemtjänsttimmar per brukare beror på att fler brukare väljer att bo kvar hemma med hemtjänst istället för att flytta in på särskilt boende. Sida 13 av 52

Sollentunas kostnad per brukare för hemtjänsten ligger under snittkostnaden per brukare i riket. För nämnden är det kostnadseffektivt att fler bor kvar hemma med hemtjänst istället för att flytta till särskilt boende. Därför är trenden med ökad servicegrad inom hemtjänst positiv. Det kan även leda till en minskad servicegrad inom särskilt boende på sikt. En långsam ökning av antalet hemtjänstbrukare kan noteras månad för månad under 2011 2013. Det är dock inte troligt att det har något samband med beslutet att höja ersättningen till utförarna, utan har sannolikt andra orsaker. 1300 Totalt antal brukare varje månad okt 2011-feb 2013 okt 11 iseriel 1080 1201 1205 1215 1193 1218 1228 1227 1238 1237 1233 1241 1257 1267 1263.2.6 Fördelningen mellan egenregin och privata utförare 600 t 21 000 KU h 16 000 h 11000 J- 6 000 h 1000 Jan Feb Mars Apr 2011 Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec -4 000 Antal brukare Egen regi ESS Antal brukare Privat regi Ersatta timmar Egen regi = Ersatta timmar Privat regi Sida 14 av 52