SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Maria Pettersson Sidan 1 av 8 Dnr 2012/0221 VON-35 Diariekod: 712 Vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår vård- och omsorgsnämnden att besluta följande: 1. Sänka ersättningen för hel avböjd tid till 50 %. 2. Sänka antalet ersättningsdagar för avslut- och frånvaro till 4 dagar. 3. Ta bort ersättningen för ny brukare/byte av brukare. 4. Införa krav på att utföraren betalar anställda för restid som sker under arbetsdagen i syfte att utföra hemtjänstuppdraget. 5. Skriva in i förfrågningsunder laget att utbildningskraven på utförarnas ledning samt person med övergripande ansvar höjs från undersköterskenivå till krav på avslutad högskoleutbildning och två års erfarenhet av arbete med målgruppen (punkt 7.1.3 i utredningen). 6. Skriva in i förfrågningsunderlaget att 2014-12-31 skall 70 % och 2015-12-31 skall 75 % av den tillsvidare anställda personalen ha undersköterskeutbildning och uppfylla Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg, SOSFS 2011:12. 2014-12-31. 7. Skriva in i förfrågningsunderlaget att all personal som nyanställs på tillsvidaretjänster inom hemtjänstfbretagen ska ha undersköterskeutbildning. 8. Införa krav på att alla nya leasingavtal som tecknas, eller fordon som köps in till verksamheterna, ska vara av miljöklasserna 2005, hybrid eller el. 9. Krav på uppstart inom 24 timmar. 10. Förändra kraven på det administrativa systemet enligt punkt 6.4.4 i utredningen. 11. Skriva in att utföraren ska följa och arbeta efter beställarens kostpolicy i förfrågningsunderlaget. 12. Ändra datumet för den årliga prisuppräkningen enligt Omsorgsprisindex, OPI, från den 1 januari till den 1 april. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 2 av 8 Förslag till beslut alternativ 1 1. Höja grundersättningen till 339 la/hemtjänsttimme för ordinarie personal. 2. Sänka grundersättningen till 269 kr/hemtjänsttirnme för anhöriganställd personal. Förslag till beslut alternativ 2 1. Höja grundersättningen till 329 la/hemtjänsttimme för ordinarie personal. 2. Sänka grundersättningen till 269 kr/hemtjänsttimme för anhöriganställd personal. Förslag till beslut alternativ 3 1. Höja grundersättningen till 327 kr/hemtjänsttimme för ordinarie och för anhöriganställd personal. Nuvarande ersättning är 318 kr/hemtjänsttimme för ordinarie och för anhöriganställd personal. Sammanfattning Vård- och omsorgskontoret har på uppdrag av nämnden gjort en översyn av ersättningssystemet inom Hemtjänst - Fritt val. Översynens resultat tyder på att hemtjänstföretagen har en lägre verkningsgrad än vad kontoret i tidigare hemtjänstutredning har utgått ifrån. Vidare visar utredningen att det finns ett ekonomiskt incitament i nuvarande ersättningsmodell att inte försöka utföra tid som idag avböjs, samtidigt som utförarna önskar att ersättningen för avböjd tid skall behållas. För avslut och frånvaro finns det inget incitament inbyggt i ersättningsmodellen, men det faktum att utförarna anser sig kunna planera om på 2-3 arbetsdagar öppnar för att minska antalet ersättningsdagar, som nu är 7. Kontoret har utifrån utredningens resultat tagit fram tre ersättningsalternativ. För samtliga alternativ ges 50 % ersättning för avböjd tid. Detta syftar till att ge utförarna ett ekonomiskt incitament att utföra så mycket av den tid som idag avböjs som möjligt. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära läggs på respektive grundersättning. För samtliga alternativ ges också 4 dagars ersättning för avslut och frånvaro istället för dagens 7 dagar. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära behålls av nämnden. Slutligen tas ersättningen för ny brukare/byte av brukare bort. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära behålls av nämnden. Skillnaden mellan alternativen är följande:

7

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Maria Pettersson S i d a n 1 a v 8 Dnr 2012/0221 VON-35 Diariekod: 712 Vård-och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår vård- och omsorgsnämnden att besluta följande: 1. Sänka ersättningen för hel avböjd tid till 50 %. 2. Sänka antalet ersättningsdagar för avslut- och frånvaro till 4 dagar. 3. Ta bort ersättningen för ny brukare^yte av brukare. 4. Införa krav på att utföraren betalar anställda för restid som sker under arbetsdagen i syfte att utföra hemtjänstuppdraget. 5. Skriva in i förfrågningsunder laget att utbildningskraven på utförarnas ledning samt person med övergripande ansvar höjs från undersköterskenivå till krav på avslutad högskoleutbildning och två års erfarenhet av arbete med målgruppen (punkt 7.1.3 i utredningen). 6. Skriva in i förfrågningsunderlaget att 2014-12-31 skall 70 % och 2015-12-31 skall 75 % av den tillsvidare anställda personalen ha undersköterskeutbildning och uppfylla Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg, SOSFS 2011:12. 2014-12-31. 7. Skriva in i förfrågningsunderlaget att all personal som nyanställs på tillsvidaretjänster inom hemtjänstföretagen ska ha undersköterskeutbildning. 8. Införa krav på att alla nya leasingavtal som tecknas, eller fordon som köps in till verksamheterna, ska vara av miljöklasserna 2005 hybrid eller el. 9. Krav på uppstart inom 24 timmar. 10. Förändra leraven på det administrativa systemet enligt punkt 6.4.4 i utredningen. 11. Skriva in att utföraren ska följa och arbeta efter beställarens kostpolicy i förfrågningsunderlaget. 12. Andra datumet för den årliga prisuppräkningen enligt Omsorgsprisindex, OPI, från den 1 januari till den 1 april. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet ÄSSST "dina 8-5 7 9 2 1 0 0 0 8-3 5 0 2 9 0 n a. s e

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 2 av 8 Förslag till beslut alternativ 1 1. Höja grundersättningen till 339 kr/hemtjänsttimme för ordinarie personal. 2. Sänka grundersättningen till 269 kr/hemtjänsttirnme för anhöriganställd personal. Förslag till beslut alternativ 2 1. Höja grundersättningen till 329 b*/hemtjänsttimme för ordinarie personal. 2. Sänka grundersättningen till 269 Miemtjänsttimme för anhöriganställd personal. Förslag till beslut alternativ 3 1. Höja grundersättningen till 327 kr/hemtjänsttirnme för ordinarie och för anhöriganställd personal. Nuvarande ersättning är 318 kr/hemtjänsttimme för ordinarie och för anhöriganställd personal. Sammanfattning Vård- och omsorgskontoret har på uppdrag av nämnden gjort en översyn av ersättningssystemet inom Hemtjänst - Fritt val. Översynens resultat tyder på att hemtjänstfbretagen har en lägre verkningsgrad än vad kontoret i tidigare hemtjänstutredning har utgått ifrån. Vidare visar utredningen att det fmns ett ekonomiskt incitament i nuvarande ersättningsmodell att inte försöka utföra tid som idag avböjs, samtidigt som utförarna önskar att ersättningen för avböjd tid skall behållas. För avslut och frånvaro finns det inget incitament inbyggt i ersättningsmodellen, men det faktum att utförarna anser sig kunna planera om på 2-3 arbetsdagar öppnar för att minska antalet ersättningsdagar, som nu är 7. Kontoret har utifrån utredningens resultat tagit fram tre ersättningsalternativ. För samtliga alternativ ges 50 % ersättning för avböjd tid. Detta syftar till att ge utförarna ett ekonomiskt incitament att utföra så mycket av den tid som idag avböjs som möjligt. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära läggs på respektive grundersättning. För samtliga alternativ ges också 4 dagars ersättning för avslut och frånvaro istället för dagens 7 dagar. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära behålls av nämnden. Slutligen tas ersättningen för ny brukare/byte av brukare bort. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära behålls av nämnden. Skillnaden mellan alternativen är följande:

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 3 av 8 1. Beräknat på 65 % verkningsgrad Lägre ersättning för anhöriganställda 2. Beräknat på 70 % verkningsgrad Lägre ersättning för anhöriganställda 3. Beräknat utifrån nuvarande ersättning Samma ersättning för anhöriganställda som för övriga anställda. Bakgrund Under sommaren 2012 genomfördes en första översyn av hemtjänstersättningen, vilken föranledde till ett förslag om en högre grundersättning, samtidigt som ersättning för avböjd tid och sjukhusvistelse föreslogs tas bort. Ersättningen för avslut föreslogs minska från 7 till 3 dagar. Den nya ersättningsnivån föreslogs vidare baseras på en verkningsgrad på 75 %. Syftet med de föreslagna förändringarna var dels att skapa incitament för att minska andelen avböjd tid och dels att minska administrationen kring den icke utförda tiden - såväl för utförarna som för kontoret. Vidare föreslogs ersättningen till anhöriganställda minska, med argumentet att den framräknade ersättningen var baserad på en högre kringtid än vad som de anhöriganställda uppskattades ha. Momskompensationen föreslogs minska från 6 % till 2,5 %, med argumentet att den senare siffran mer svarade mot den kostnad för moms som utförarna uppskattas ha. Vidare föreslogs uppstartstiden förändras från 72 till 24 timmar. Utredningens slutsatser ledde till synpunkter från vissa hemtjänstutförare som bland annat menade att utförarnas faktiska verkningsgrad var lägre än den som kontoret hade gjort sina beräkningar utifrån. Vidare fanns önskemål om att få betalt för avböjd tid. Detta föranledde till ett förnyat uppdrag från nämnden att genomföra en översyn av hemtjänstersättningen. En del i den nya utredningens uppdrag var att beakta hemtjänstutförarnas ståndpunkter kring de tidigare förslagen till förändringar i ersättningssystemet. Möjligheten till ersättning till utförarna för avböjd tid skulle särskilt beaktas. 1 Under början av januari 2013 genomfördes enskilda intervjuer med 16/22 hemtjänstutförare under cirka 45 minuter vardera. Syftet med intervjuerna var att fa information om vilka av de tidigare föreslagna reformerna som var viktigast för hemtjänstutförarna att fa ha kvar som de var i nuvarande förfrågningsunderlag. 'VON 2012-0221, Sammanträdesprotokoll 2012-10-23

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 4 av 8 Utredningens resultat De nuvarande ersättningsreglerna för hel insats som avböjs ger utförarna ett ekonomiskt incitament att inte utföra tid. Vid hel avböjd insats ges nämligen ersättning för hela den planerade insatsen. Påbörjad insats som brukaren avslutar i förtid, exempelvis efter halva den planerade tiden, ger däremot endast ersättning för den tid som utförs (i detta fall för halva den planerade tiden). Således ger nuvarande ersättningsregler möjlighet till högre ersättning för avböjd tid än för tid som utförs, men avslutas i förtid på brukarens begäran. Det finns tecken som tycker på att en lägre ersättning för hel avböjd tid skulle kunna leda till att mer tid utfördes. Solna, som minskade ersättningen för avböjd tid från 100 % till 50 % i januari 2013, har sett en minskning av andelen avböjd tid med 37,5 % under de två första månaderna. 2 Utförarna är angelägna om att få behålla nuvarande ersättning för avböjd tid, då de menar att de sällan kan använda personalen till andra arbetsuppgifter vid avböjd tid. Flera är dock öppna för att få en andel av ersättningen för hel avböjd tid om motsvarande andel läggs på grundersättningen. Sammantaget gör detta att en andel ersättning för avböjd tid bör övervägas. De nuvarande ersättningsreglerna om 7 ersättningsdagar för avslut och frånvaro (främst sjukhusvistelse) innebär inget incitament i någon av riktningarna för utförarna, då de knappast kan påverka dessa händelseutvecklingar. För utförarna är ersättningen för avslut minst viktig. Flera säger att de kan styra om planeringen med 2-3 arbetsdagars varsel. Några utförare menar att det även gäller för sjukhusvistelse, även om de är färre till antalet. Ett fåtal (4) anser att ersättning vid sjukhusvistelse tillsammans med ersättning för avböjd tid är den viktigaste frågan. Även om förre ersättningsdagar vid avslut och frånvaro inte skulle påverka andelen avslut och frånvaro fmns det anledning att överväga det, eftersom utförarna inte anser att den ersättningen är särskilt betydelsefull. Tidigare översyn av hemtjänstersättningen baserade sin ersättningsnivå på en verkningsgrad på 75 %. Utifrån de uppgifter som denna utredning har tagit fram ligger den genomsnittliga verkningsgraden hos stora hemtjänstföretag betydligt lägre än så och hos små hemtjänstföretag något lägre än så. Det vore därför rimligt att överväga att beräkna ersättningen på en lägre verkningsgrad än tidigare. Lägre ersättning för anhöriganställda bör övervägas, då deras verkningsgrad sannolikt är betydligt högre än övrig personals. Nuvarande momskompensation till utförarna ligger på 6 %. Statskontoret kom med en rapport kring frågan år 2011, och uppskattade då att den verkliga kostnaden för hemtjänstutförare ligger på omkring 2,5 %. 2 Solna stad har jämfört januari-februari 2013 med november-december 2012. Se punkt 3.2.4

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 5 av 8 Slutsatsen av detta innebär att Sollentuna kommun överkompenserar sina hemtjänstutförare för moms. Denna momskompensation belastar dock inte nämndens budget. Tidigare översyn av hemtjänstersättningen föreslog krav på 100 % undersköterskor inom hemtjänstpersonalen till 2014-12-31. De flesta utförare anser att det kommer att bli omöjligt att uppnå det målet. En uppskattning av den förväntade undersköterskeökningen i och med Omvårdnadslyftet visar att kommunen skulle kunna förvänta sig drygt 70 % undersköterskor inom hemtjänsten till december 2014. Detta föranleder att överväga ökade kvalitetskrav i flera steg. Kontorets förslag För att öka incitament att utföra avböjd tid och samtidigt gå utförarnas önskan till mötes om att fa ersättning för avböjd tid föreslår kontoret 50 % ersättning för hel avböjd tid. Vidare föreslår kontoret att den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära läggs på grundersättningen. Detta innebär att utförare som lyckas utföra en andel av den tid som idag avböjs kommer att få en högre ersättning än de far idag. För utförare som inte lyckas utföra något av den avböjda tiden innebär detta att de får lika hög ersättning som idag. Skillnaden är bara att en större andel av ersättningen kommer från ersättning för utförd tid och en mindre andel från ersättning för avböjd tid. Kontoret tror att denna reform kan innebära att andelen avböjd tid minskar, baserat på erfarenheterna i Solna. Om det inte skulle inträffa tyder det på att behovet av hemtjänst är lägre än det som erbjuds. När det gäller avböjd tid och frånvaro föreslår kontoret en ersättning på 4 dagar istället för nuvarande regelsystems 7 dagar. Flera utförare har uppgett att de kan ställa om arbetet på 2-3 arbetsdagar och därmed borde 4 ersättningsdagar vara tillräckligt. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära föreslås tillfalla nämnden. När det gäller ersättningsnivån har kontoret genomfört simuleringar utifrån 3 alternativ: Alternativ 1 är beräknat på 65 % verkningsgrad och är det alternativ som har tagit mest hänsyn till utredningens resultat om utförarnas verkningsgrad. Ersättningen blir i detta alternativ 339 kr/h (359 kr inkl. 6 % momskompensation). För anhöriganställda sätts ersättningen till 269 kr/h (285 kr inkl. 6 % momskompensation). Vid status quo, det vill säga om samtliga anhöriganställda förblir anhöriganställda och andelen avböjd tid inte minskar, innebär det en kostnadsminskning på 0,6 miljoner kr/år för nämnden. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och om 37,5 % av den avböjda tiden blir utförd tid innebär det en kostnadsökning på 3,3 miljoner kr/år.

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 6 av 8 Alternativ 2 bygger på en verkningsgrad på 70 % och ger en ersättning på 329 kr/h (349 kr inkl. 6 % momskompensation). För anhöriganställda sätts ersättningen till 269 kr/h (285 kr inkl. momskompensation). Vid status quo innebär detta en kostnadsminskning på 4,3 miljoner kr/år. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och om 37,5 % av den avböjda tiden blir utförd tid innebär det en kostnadsminskning på 0,9 miljoner kr/år. Alternativ 3 bygger på 2013-års ersättningsnivå oavsett anställningsform. Detta innebär en kostnadsminskning på 1,2 miljoner kr/år vid status quo. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och 37,5 % av den avböjda tiden blir utförd tid innebär det en kostnadsminskning på 0,9 miljoner kr/år. Vilket av de tre alternativ som nämnden vill utgå ifrån bör vara baserat på vilka kostnader man anser sig kunna bära. Hur mycket nämndens utgifter kan komma att öka med de olika alternativen är svårt att förutse. För alternativ 1 och 2 ökar kostnaderna ju fler anhöriganställda som övergår i ordinarie anställning och ju fler av dagens avböjda timmar som omvandlas till utförda timmar. Detta beror på att ersättningen för ordinarie anställda är betydligt högre än till anhöriganställda och att ersättningen för utförd tid är betydligt högre än för avböjd tid i dessa förslag. Ju fler anhöriganställda som övergår i ordinarie anställning och ju fler av dagens avböjda timmar som omvandlas till utförda timmar, desto större blir också skillnaden mellan kostnaderna för alternativ 1 och 2.1 extremfallet, där 100 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning, 37,5 % av de avböjda timmarna utförs och volymen ökar med 5 % blir kostnadsökningen 4,8 miljoner högre i alternativ 1 än i alternativ 2. För det tredje alternativet påverkas inte kostnaderna av andelen anhöriganställda, eftersom ersättningen till dem är lika hög som för ordinarie anställda. Däremot är ersättningen till både anhöriganställda och till ordinarie anställda högre än priset för 2014 (318). Detta beror på att vi har lagt på den förväntade besparingen på ersättningen, precis som för alternativ 1 och 2. Detta innebär att ju fler avböjda timmar som omvandlas till utförda timmar, desto mer ökar nämndens kostnader för samtliga alternativ. Alternativ 1 är således dyrast och innebär störst risk för kostnadsökningar. Det beror på att alternativ 1 har störst skillnad i pris mellan anhöriganställda och övriga anställda. Fördelen med detta alternativ jämfört med de övriga är att det bygger på en verkningsgrad som ligger närmare den verkningsgrad som framkommit i utredningen. Om det infors bör nämnden samtidigt ställa krav på att utförarna betalar sina anställda för restid som sker under arbetsdagen i syfte att utföra hemtjänstuppdraget. Kontoret har fått uppgift från vissa utförare att de inte betalar sina anställda för restid. Men orsaken till att ersättningen är högre i detta alternativ än i de övriga är ju att kontoret har räknat på att en större andel av hemtjänstpersonalens tid går till restid.

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 7 av 8 Införs denna ersättning utan krav på att utförare betalar sina anställda för restid innebär det att kommunen ger en ersättning som är beräknad på betydligt högre utgifter än vad vissa utförare faktiskt har. Alternativ 2 är betydligt billigare och innebär en besparing på 4,3 miljoner kr/år vid status quo och har en lägre kostnadsökning än alternativ 1 vid olika scenarier. Alternativ 3 innebär en kostnadsbesparing på 0,9 miljoner kr/år vid status quo och har också den en lägre kostnadsökning än alternativ 1 vid olika scenarier. Nackdelen med båda dessa förslag är att de inte innebär någon ersättningsökning för utförarna varken vid status quo eller om 50 % av de anställda övergår i ordinarie anställning. Tvärtom skulle de få en intäktsminskning. Övriga förslag För att öka tillgängligheten för brukarna föreslår kontoret uppstart inom 24 timmar istället för nuvarande 72 timmar. På grund av hemtjänstens allt mer komplexa natur anser kontoret det är viktigt att hemtjänstföretagen har en kompetent ledning. Därför föreslås avslutad högskoleutbildning för personer i hemtjänstföretagens ledning. Kontoret är medvetet om att det finns en del små utförare vars ledning saknar den kompetens och befintliga utförare föreslås därför få skälig tid för omställning, vilket innebär att kravet måste vara uppfyllt senast 2015-12-31. I och med att allt fler bor hemma under allt längre period har det också blivit allt viktigare att den personal som möter brukarna har vårdutbildning. Kontoret föreslår därför en kompetenshöjning i flera steg. 2014-12-31 föreslås krav på 70 % undersköterskor inom hemtjänsten. 2015-12-31 föreslås krav på 75 % undersköterskor inom hemtjänsten. Detta uppskattas vara möjligt genom den ökning av undersköterskor inom hemtjänsten som nu sker genom Omvårdnadslyftet. Vidare föreslås krav på att samtliga som erbjuds en tillsvidareanställning inom hemtjänsten ska vara undersköterskor. Detta innebär att utförarna kan fortsätta med att anlita tillfällig personal som är outbildad, samtidigt som de far ett incitament att söka efter undersköterskeutbildad personal till fasta tjänster. Kontoret föreslås även uppmärksamma hemtjänstutförarna om att de som är intresserade av att utföra hemsjukvård i framtiden kommer att behöva ha 100 % undersköterskor. Nämnden föreslås även införa ett krav att nya leasingavtal och inköp av bilar ska vara miljöbilar av miljöklasserna 2005, hybrid eller el. Vård- och omsorgsnämnden har tagit fram en kostpolicy för äldreomsorgen. Kontoret föreslår att nämnden skriver in i förfrågningsunderlaget att utföraren ska följa och arbeta utifrån beställarens kostpolicy. Kontoret föreslår att nämnden ändrar datumet för den årliga prisuppräkningen enligt Omsorgsprisindex, OPI, från den 1 januari till den 1 april. Det föreslagna datumet utgår från att utförarnas kostnader för

Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Dnr 2012/0221 VON-35 Sidan 8 av 8 löneökningar räknas från 1 april, samt att sannolikheten är större att ett slutgiltigt OPI är framräknat den 1 april, vilket skulle underlätta prisuppräkningen. I nuvarande förfrågningsunderlag finns en äldre version av IT-regler. Kontoret föreslår därför att följande punkter byts ut till texten i punkt 6.4.4 i hemtj änstutredningen. Christina Roman Vik. Avdelningschef för stöd och utveckling Mona Zakeri Avdelningschef för äldreomsorg Maria Pettersson Utredare Bilagor: 1. Översyn av ersättningssystem och ersättningsnivå samt övriga delar i förfrågningsunderlaget för Fritt val - Hemtjänst 2. Översikt simulering av 3 olika ersättningsalternativ Beslutsexpediering: Ko m m u nf u11 mäktig e Förvaltningschef Magnus Widén Vik. Avdelningschef för stöd och utveckling Christina Roman Avdelningschef för äldreomsorg Mona Zakeri Utredare Maria Pettersson Akt

2013-04-17 Maria Pettersson, Utredare maria.petterssonfg).solientuna.se 08-579 215 21

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1.1 Utredningens slutsatser 1.2 Kontorets förslag 1.1 Centrala begrepp 2 Inledning 2.1 Bakgrund till uppdraget 2.2 Utfall av ersättningsfbrändringar i hemtjänsten 2.2.1 Ersättningsförändringarna 2011 2.2.2 Kostnadsutvecklingen 2.2.3 Översikt av utfallet av antalet ersatta timmar 2.2.4 Utvecklingen av snittantalet ersatta hemtjänsttimmar per brukare 2.2.5 Utvecklingen av antalet brukare 2.2.6 Fördelningen mellan egenregin och privata utförare 2.2.7 Förändrad utförandegrad 2.3 Ger den nya ersättningen utförarna täckning för sina kostnader 2.3.1 Egenregins resultat 2.3.2 Privata utförares resultat 3 Uppdraget 3.1 Syfte 3.1.1 Ersättningsmodellen 3.1.2 Ersättningsnivån 3.1.3 Övriga krav 3.2 Metod 3.2.1 Ersättningsmodellen 3.2.1.1 Kvalitativa intervjuer med utförare 3.2.2 Ersättningsnivån 3.2.2.1 Mätning av verkningsgrad 3.2.3 Övriga krav i förfrågningsunderlaget Sida 2 av 52

4 Ers ättningsmo dellen 4.1 Vad är viktigast för utförarna? Sammanfattning av deras ståndpunkter. 4.2 Avböjd tid 4.2.1 Vilka incitament ger dagens ersättningsmodell för hel avböjd insats? 4.2.2 Utförarnas ståndpunkter gällande föreslagen ersättningsmodell för hel avböjd insats 4.2.3 Statistik kring avböjd tid 4.2.4 Andra kommuners erfarenhet av att sänka ersättningen för avböjd tid 4.2.5 Kontorets ståndpunkter gällande ersättningsmodellen för avböjd tid 4.3 Avslut 4.3.1 Dagens ersättningsmodell för avslut 4.3.2 Utförarnas ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid avslut 4.3.3 Kontorets ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid avslut 4.4 Ersättning vid sjukhusvistelse 4.4.1 Dagens ersättningsmodell för sjukhusvistelse 4.4.2 Utförarnas ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid sjukhusvistelse 4.4.3 Kontorets ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid sjukhusvistelse 5 Ersättningsnivån 5.1 Verkningsgrad 5.1.1 Företag med fler än 100 brukare: Carema och SOLOM 5.1.2 Företag med färre än 25 brukare 5.1.3 Varför har små utförare högre verkningsgrad? 5.1.4 Kontorets reflektioner gällande verkningsgraden 5.2 Anhöriganställda 5.2.1 Dagens ersättning till anhöriganställda 5.2.2 Utförarnas ståndpunkter gällande ersättningen till anhöriganställda 5.2.3 Kontorets ståndpunkter gällande ersättningen till anhöriganställda 5.3 Momskompensation till privata utförare 5.3.1 Lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting 5.3.2 Nuvarande hemtjänstavtals regelverk för momskompensation 5.3.3 Jämförelse med andra kommuners momskompensation 5.3.4 Andelen av egenregins kostnader som är momsbelagda 5.3.5 Statskontorets utredning kring ersättning av viss mervärdesskatt 5.3.6 Kontorets ståndpunkter gällande momsersättningen Sida 3 av 52

6 Simulering av tre ersättningsalternativ 7 Översyn av övriga delar i Fritt val - Hemtjänst 7.1 Utbildningskrav på utförarens ledning 7.1.2 Hemtjänstutförarna om utbildningskrav på utförarens ledning 7.1.3 Kontoret om utbildningskrav på utförarens ledning 7.2 Kompetenskrav på utförarens personal 7.2.1 Krav i det befintliga förfrågningsunderlaget 7.2.2 Tidigare förslag på högre kompetenskrav 7.2.3 Utförarnas ståndpunkter gällande högre kompetenskrav 7.2.4 Kompetens inom Sollentunas hemtjänst 2011 7.2.5 Förväntad andel undersköterskor i och med Omvårdandslyftet 7.2.6 Kontorets förslag på högre kompetenskrav 7.3 Miljökrav 7.3.1 Krav i det befintliga förfrågningsunderlaget 7.3.2 Tidigare förslag på ökade miljökrav 7.3.3 Utförarnas ståndpunkter gällande miljökrav 7.3.4 Kontorets förslag gällande miljökrav 6.4 Övrigt 6.4.1 Matlådor 6.4.2 Ersättningsregler 6.4.3 Larm 6.4.4 Nya regler kring IT Sida 4 av 52

i Sammanfattning Vård- och omsorgnärnnden införde en enhetlig ersättning för serviceinsatser, omvårdnadsinsatser samt hemstödsinsatser inom Fritt val - Hemtjänst den 1 oktober år 2011. Eftersom elektronisk tidmätning hade införts inom hemtjänsten den 1 januari år 2011 höjdes även ersättningsnivån. Vård- och omsorgskontoret har på uppdrag av nämnden följt upp utfallet av den nya ersättningen. I kontorets utredning framkommer att snittkostnaden per brukare sjönk med 15 % till följd av införandet av elektroniskt tidmätning år 2011 jämfört med år 2010. Efter höjningen av ersättningsnivån under år 2011 låg kostnaderna fortfarande ca 10 % lägre än år 2010. År 2012 låg kostnaderna knappt 9 % lägre än år 2010. 1 Kontoret har vidare konstaterat att egenregin inom hemtjänst, SOLOM, gick med underskott med cirka 13,5 miljoner kronor år 2011. År 2012 låg underskottet på cirka 12 miljoner kronor, trots den högre ersättningen. 2 2013-01-20 sa HSB Omsorg upp hemtjänstavtalet med Sollentuna kommun och flera andra kommuner. Vidare har Carema sålt sin hemtjänstverksamhet. Försäljningen gäller dock inte endast verksamheten i Sollentuna kommun. Det finns en oro från kontorets sida att övriga utförare idag kompenserar en låg grundersättning med låga omkostnader för anhöriganställda, hög momskompensation, 7- dagarsregeln vid frånvaro och avslutade ärenden och 100 % ersättning för hel avböjd tid. Ur beställarperspektiv är det viktigt att fa så mycket utförd hemtjänst som möjligt för den ersättning man ger. Kontoret har därför, på uppdrag av nämnden, sett över ersättningsreglerna. 1.1 Utredningens slutsatser De nuvarande ersättningsreglerna för hel insats som avböjs ger utförarna ett ekonomiskt incitament att inte utföra tid. Vid hel avböjd insats ges nämligen ersättning för hela den planerade insatsen. Påbörjad insats som brukaren avslutar i förtid, exempelvis efter halva den planerade tiden, ger däremot endast ersättning för den tid som utförts (i detta fall för halva den planerade tiden). Således ger nuvarande ersättningsregler möjlighet till högre ersättning för avböjd tid än för tid som utförs men avslutas i förtid på brukarens begäran. Det finns tecken som tyder på att en lägre ersättning för hel avböjd tid skulle kunna leda till att mer tid utfördes. Solna, som minskade ersättning för avböjd tid från 100 % till 50 % i januari 2013, har sett en minskning av andelen avböjd tid med 37,5 % under de två första månaderna. 3 Utförarna är angeiägna om att fa behålla nuvarande ersättning för avböjd tid, då de menar att de sällan kan använda personalen till andra arbetsuppgifter vid avböjd tid. Flera är dock öppna för att få en andel av ersättningen för hel avböjd tid om motsvarande andel läggs på grundersättningen. Sammantaget gör detta att en andel ersättning för avböjd tid bör övervägas. De nuvarande ersättningsreglerna om 7 ersättningsdagar för avslut och frånvaro (främst sjukhusvistelse) innebär inget incitament i någon av riktningarna för utförarna, då de knappast kan påverka dessa händelseutvecklingar. För utförarna är ersättningen för avslut minst viktig. Flera säger att de kan styra om planeringen med 2-3 arbetsdagars varsel. Några utförare menar att det även gäller för sjukhusvistelse, även om de är färre till antalet. Ett fåtal (4) anser att ersättning vid sjukhusvistelse tillsammans med ersättning för avböjd tid är den viktigaste frågan. Även om färre ersättningsdagar vid avslut och frånvaro inte skulle påverka andelen 1 2 3 Se 2.2.2 Uppgift från Ingegärd Skedung, controller, SOLOM, 2014-04-02 Solna stad har jämfört januari-februari 2013 med november-december 2012. Se punkt 3.2.4 Sida 5 av 52

avslut och frånvaro finns det anledning att överväga det, eftersom utförarna inte anser att den ersättningen är särskilt betydelsefull. Tidigare översyn av hemtjänstersättningen baserade sin ersättningsnivå på en verkningsgrad på 75 %. Utifrån de uppgifter som denna utredning har tagit fram ligger den genomsnittliga verkningsgraden hos hemtjänstföretagen betydligt lägre än så för de stora företagen och något lägre än så för de små företagen. Det vore därför rimligt att överväga att beräkna ersättningen på en lägre verkningsgrad än tidigare. En möjlighet är att överväga differentierad ersättning för dag och kväll, då verkningsgraden generellt är lägre kvällstid än dagtid. Vidare kan lägre ersättning för anhöriganställda övervägas, eftersom deras verkningsgrad sannolikt är betydligt högre än övriga anställdas. Nuvarande momskompensation till utförarna ligger på 6 %. Statskontoret kom med en rapport kring frågan år 2011, och uppskattade då att den verkliga kostnaden för hemtjänstutförare ligger på omkring 2,5 %. Slutsatsen av detta innebär att Sollentuna kommun överkompenserar sina hemtjänstutförare för moms. Denna momskompensation belastar dock inte nämndens budget. Tidigare översyn av hemtjänstersättningen föreslog krav på 100 % undersköterskor inom hemtj änstpersonalen till 2014-12-31. De flesta utförarna anser att det kommer att bli omöj ligt att uppnå det målet. En uppskattning av den förväntade undersköterskeökningen i och med Omvårdnadslyftet visar att kommunen skulle kunna förvänta sig drygt 70 % undersköterskor inom hemtjänsten till december 2014. Detta föranleder att överväga ökade kvalitetskrav i flera steg. 1.2 Kontorets förslag Ersättning För att öka incitament att utföra avböjd tid och samtidigt gå utförarnas Önskan till mötes om att få ersättning för avböjd tid föreslår kontoret 50 % ersättning för hel avböjd tid. Vidare föreslår kontoret att den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära läggs på grundersättningen. Detta innebär att utförare som lyckas utföra en andel av den tid som idag avböjs kommer att få en högre ersättning än vad de får idag. För utförare som inte lyckas utföra något av den avböjda tiden innebär detta att de får lika hög ersättning som idag. Skillnaden är bara att en större andel av ersättningen kommer från ersättning för utförd tid och en mindre andel från ersättning för avböjd tid. Kontoret tror att denna reform kan innebära att andelen avböjd tid minskar, baserat på erfarenheterna i Solna. Om det inte skulle inträffa tyder det på att behovet av hemtjänst är lägre än det som erbjuds. När det gäller avböjd tid och frånvaro föreslår kontoret en ersättning på 4 dagar istället för de 7 dagar som gäller med nuvarande regelsystem. Flera utförare har uppgett att de kan ställa om arbetet på 2-3 arbetsdagar och därmed borde 4 ersättningsdagar vara tillräckligt. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära föreslås tillfalla nämnden. När det gäller ersättningsnivån har kontoret genomfört simuleringar utifrån 3 alternativ. Det första alternativet är beräknat på 65 % verkningsgrad och är det alternativ som har tagit mest hänsyn till utredningens resultat om utförarnas verkningsgrad. Denna verkningsgrad är lägre än genomsnittet för små utförare. För stora utförare är det betydligt högre än genomsnittet, men något lägre än genomsnittet för den 25 % bästa percentilen. Ersättningen blir i detta alternativ 339 kr/h (359 kr inkl. 6 % momskompensation). För anhöriganställda sätts ersättningen till 269 kr/h (285 kr inkl. 6 % momskompensation). Vid status quo, det vill säga om samtliga anhöriganställda förblir anhöriganställda och andelen avböjd tid inte minskar, Sida 6 av 52

innebär det en kostnadsminskning på 0,6 miljoner kr/år för nämnden. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och om andelen avböjd tid minskar med 37,5 % innebär det dock en kostnadsökning på 3,3 miljoner kr/år. Det andra alternativet bygger på en verkningsgrad på 70 % och ger en ersättning på 329 kr/h (349 kr inkl. 6 % momskompensation). För anhöriganställda sätts ersättningen till 269 kr/h (285 kr inkl. momskompensation). Alternativ 3 bygger på 2013-års ersättningsnivå, det vill säga 318 kr/h oavsett anställningsform, samt ett tillägg på 9 kr vilket utgör det som uppskattas sparas in när avböjd ersätts till 50 %. Både alternativ 2 och 3 innebär kostnadsbesparingar vid status quo. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och om andelen avböjd tid minskar med 37,5 % innebär alternativ 2 en besparing på 0,9 miljoner kr/år och alternativ 3 en kostnadsökning på 0,1 miljoner kr/år. Vilket av de tre alternativ som nämnden vill utgå ifrån bör vara baserat på vilka kostnader man anser sig kunna bära. Vid en eventuell högre ersättning, som bygger på att utförarna har betydande kostnader för sina anställdas restid, föreslår kontoret att nämnden kräver att utförarna ska betala sina anställda för restid. Kontoret har nämligen fått information om att vissa utförare inte betalar för restid. Utan ett sådant krav finns risk för att kommunen betalar utförarna för en kostnad för restid som vissa utförare inte har. Övriga förslag För att öka tillgängligheten för brukarna föreslår kontoret uppstart inom 24 timmar istället för nuvarande 72 timmar. På grund av hemtjänstens allt mer komplexa natur anser kontoret det är viktigt att hemtjänstföretagen har en kompetent ledning. Därför föreslås krav på avslutad högskoleexamen och två års erfarenhet av arbete med målgruppen för personer i hemtjänstföretagens ledning. Kontoret är medvetet om att det fmns en del små utförare vars ledning saknar akademisk utbildning och befintliga utförare föreslås därför fa skälig tid för omställning. I och med att allt fler bor hemma under allt längre period har det också blivit allt viktigare att den personal som möter brukarna har vårdutbildning. Kontoret föreslår därför en kompetenshöjning i flera steg. 2014-12-31 föreslås krav på 70 % undersköterskor inom hemtjänsten. 2015-12-31 föreslås krav på 75 % undersköterskor inom hemtjänsten. Detta uppskattas vara möjligt genom den ökning av undersköterskor inom hemtjänsten som nu sker genom Omvårdnadslyftet. Vidare föreslås krav på att samtliga som erbjuds en tillsvidareanställning inom hemtjänsten ska vara undersköterskor. Detta innebär att utförarna kan fortsätta med att anlita tillfällig personal som är outbildad, samtidigt som de får ett incitament att söka efter undersköterskeutbildad personal till fasta tjänster. Kontoret föreslås även uppmärksamma hemtjänstutförarna om att de som är intresserade av att utföra hemsjukvård i framtiden kommer att behöva ha 100 % undersköterskor i sin personal. Nämnden föreslås även införa krav att nya leasingavtal och inköp av bilar ska vara miljöbilar av miljöklasserna 2005, hybrid eller el. Vård- och omsorgsnämnden har tagit fram en kostpolicy för äldreomsorgen. Kontoret föreslår att nämnden skriver in i förfrågningsunderlaget att utföraren ska följa och arbeta utifrån beställarens kostpolicy. Kontoret föreslår att nämnden ändrar datumet för den årliga prisuppräkningen enligt Omsorgsprisindex, OPI, från den 1 januari till den 1 april. Det föreslagna datumet utgår från Sida 7 av 52

att utförarnas kostnader för löneökningar räknas från 1 april, samt att sannolikheten är större att ett slutgiltigt OPI är framräknat den 1 april, vilket skulle underlätta prisuppräkningen. I nuvarande förfrågningsunderlag finns en äldre version av IT-regier. Kontoret föreslår därför att följande punkter byts ut till texten i punkt 6.4.4 i hemtjänstutredningen. 1.3 Ersättningsnivå Med detta avses den grundersättning som utgår för utförande av hemtjänstinsatser. Denna ersättning uttrycks ofta kr/h, men i andra kommuner kan det även förekomma lar/månad eller kr/insats. Ersättningsmodell Ersättningsmodell är ett vidare begrepp som förutom ersättningsnivån även rymmer de grundläggande principer som gäller för ersättningen. Detta betyder att en ersättningsmodell omfattar såväl grundersättningen för omvårdnads- och serviceinsatser som utformningen av och storleken på olika former av påslag och differentieringar, med mera. En annan väsentlig skillnad mellan olika ersättningsmodeller gäller sättet och formerna att ersätta tid. De vanligaste ersättningsmodellerna är beviljad tid, registrerad utfört tid, samt elektroniskt uppmätt tid. Andra faktorer som påverkar ersättningsmodellerna är hur ersättningen för hel avböjd tid, för frånvaro och avslut är reglerade. Utförandegrad Utförandegraden visar hur stor andel av den beviljade hemtjänsttiden som utförs hos brukaren. Verkningsgrad Verkningsgrad definieras i denna utredning som den procentandel per timma som hemtjänstpersonalen utför ersättningsgrundande hemtjänstinsatser. Under en arbetsdag gör personalen även moment som inte är ersättningsgrundande, så som restid till och från hemtjänstlokalen, restid mellan kunder, dokumentation, arbetsplatsträffar, handledning samt utbildning. Denna tid brukar kallas "kringtid". Kringtid Den procentandel per timma som hemtjänstpersonalen inte utför ersättningsgrundande hemtj änstinsatser. Servicegrad Servicegraden anger den procentandel av gruppen äldre som har en viss insats. Servicegraden för hemtjänst var t.ex. ca 10 % år 2011, vilket innebär att 10 % av alla över 65 år hade hemtjänstinsatser. Servicegraden ökar inte om det blir fler äldre, utan endast om andelen äldre som får hemtjänst ökar. Avböjd hel insats Insats som avbokats senare än tillåtet (7 dagar inom Sollentuna kommun) eller som inte avbokats alls, men som brukaren inte önskar få utförd eller som inte kan utföras för att brukaren inte är hemma eller inte öppnar dörren. I texten förekommer både orden hel avböjd tid och avböjd tid. Båda syftar på hel avböjd tid. Frånvaro Frånvaro utgörs främst av sjukhusvistelse. I utredningen förekommer ibland sjukhusvistelse istället för frånvaro, då sjukhusvistelse utgör den största andelen av frånvaro. Sida 8 av 52

Avslut Avslut inträffar om en brukare avlider, flyttar till särskilt boende eller väljer att byta utförare. Beviljad tid All beviljad tid inklusive beviljad tid för ärenden med anhöriganställda. I ärenden med växelvård och dagverksamhet beviljas hemtjänst för hela månaden trots att endast hälften utförs, vilket medför en procentuellt låg utförandegrad. Faktiskt utförd tid Registrerad tid i Mobipen hemma hos brukaren Sida 9 av 52

2 Bakgrund 2.1 Bakgrund till uppdraget Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2011-08-31 om en enhetlig ersättning för serviceinsatser, omvårdnadsinsatser samt hemstödsinsatser inom Fritt val - Hemtjänst. Ersättningen fastställdes till 302 kr/timme för år 2011, exklusive momskompensation på 6 % till privata utförare, från och med 2011-10-01. Nämnden beslutade vidare att ersätta för elektroniskt uppmätt tid samt för sjukhusvistelser och hel avböjd insats. Kontoret fick i uppdrag att återkomma med en redovisning av utfallet av det nya ersättningssystemet. Vård- och omsorgsnämnden gav 2011-11-08 kontoret i uppdrag att se över ersättningsreglerna i Fritt val - Hemtjänst vid brukarens frånvaro samt när brukaren avböjer hel insats. Om kontoret kom fram till att ersättningsreglerna borde förändras skulle kontoret även återkomma med förslag på ny ersättningsnivå till utförarna, som stod i paritet med den ekonomiska risk som utförarna skulle komma att ha. Vård och omsorgsnämnden gav vid samma tillfälle kontoret i uppdrag att se över övriga delar i förfrågningsunderlaget för Fritt val - Hemtjänst och i samband med ovanstående utredning återkomma till nämnden med förslag. Under sommaren 2012 genomfördes en första översyn av hemtjänstersättningen, vilken föranledde till ett förslag om en högre grundersättning, samtidigt som ersättning för avböjd tid och sjukhusvistelse. För avslut föreslogs 3 ersättningsdagar. Förslaget till den nya ersättningsnivån baserades på en verkningsgrad på 75 %. Syftet med dessa förändringar var dels att skapa incitament för att minska andelen avböjd tid och dels att minska administrationen kring den icke utförda tiden - såväl för utförarna som för kontoret. Vidare föreslogs ersättningen till anhöriganställda minska, med argumentet att den framräknade ersättningen var baserad på en högre kringtid än vad som de anhöriganställda uppskattades ha. Momskompensationen föreslogs minska från 6 % till 2,5 %, med argumentet att den senare siffran mer svarade mot den kostnad för moms som utförarna uppskattas ha. Vidare föreslogs uppstartstiden förändras från 72 till 24 timmar. Utredningens slutsatser ledde till synpunkter från vissa hemtjänstutförare som bland annat menade att utförarnas faktiska verkningsgrad är lägre än den som kontoret har gjort sina beräkningar utifrån. Vidare framfördes önskemål om att ersättningen för avböjd tid skulle kvarstå. Detta föranledde till ett förnyat uppdrag från nämnden att genomföra en översyn av hemtjänstersättningen. En del i den nya utredningens uppdrag var att beakta hemtjänstutförarnas ståndpunkter kring de tidigare förslagen till förändringar i ersättningssystemet. Möjligheten till ersättning till utförarna för avböjd tid skulle särskilt beaktas. 4 Till kontexten hör att kommunens egenregi, SOLOM, hade en förlust för sin hemtjänst med cirka 13,5 miljoner för år 2011 och 12 miljoner för år 2012. Under arbetet med den nya utredningen sa HSB Omsorg upp sitt hemtjänstavtal med kommunen. HSB Omsorg har även sagt upp sitt hemtjänstavtal med ett flertal andra kommuner. 4 VON 2012-0221, Sammanträdesprotokoll 2012-10-23 Sida 10 av 52

2.2 Utfall av ersättningsförändringar i hemtjänsten 2.2.1 Ersättningsförändringarna 2011 Valfrihet enligt LOV infördes i hemtjänsten den 1 september 2009.1 det ursprungliga förfrågningsunderlaget gav nämnden utförarna differentierad ersättning för serviceinsatser, omvårdnadsinsatser och hemstödsinsatser. Från och med den 1 oktober 2011 ges en enhetlig ersättning för samtliga insatser. Den 1 januari 2011 infördes även elektronisk tidmätning i hemtjänsten genom Mobipen. Genom att uppföljningen av utförd tid görs genom elektronisk tidmätning får utförarna endast ersättning för utförd tid. Tidigare fick utförarna ersättning utifrån registrerad tid, det vill säga beviljad tid minus frånvaro och sjukhusvistelser. Om vissa insatser tog kortare tid eller om brukaren bett personalen gå tidigare registrerades inte detta. Genom införandet av tidmätning i hemtjänsten fick utförarna ersättning för färre timmar vilket diagrammen nedan bekräftar. Det var också orsaken till att nämnden beslutade att höja ersättningen från den 1 oktober 2011, eftersom ett par av de större utförarna signalerat att de inte längre fick täckning för sina kostnader. Ersättningen för hel avböjd insats, frånvaro samt vid sjukhusvistelse i upp till sju dagar har hitintills varit oförändrad. Den preliminära hemtjänstersättningen för 2013 ligger på 318 kronor, exklusive 6 % momskompensation till privata utförare. 2.2.2 Kostnadsutvecklingen Snittkostnaden per brukare minskade med ca 15 % när elektronisk tidmätning infördes i hemtjänsten. Eftersom ersättrhngen låg kvar på samma nivå som under 2010 minskade även utförarnas ersättning på motsvarande sätt. När den högre enhetliga ersättningen infördes den 1 oktober 2011 ökade snittkostnaden något för nämnden men låg fortfarande drygt 10 % lägre än under 2010. Snittkostnaden per brukare har sedan dess fortsatt att ligga lägre än under år 2010. Snittkostnaden för år 2012 var knappt 9 % lägre än snittkostnaden för år 2010. 12 000 Snittkostnad/brukare kvartalsvis 2010-2013 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Kvl- 2010 Kv2-2010 Kv3-2010 Kv4-2010 Kvl- 2011 Kv2-2011 Kv3-2011 Kv4-2011 Kvl- 2012 Kv2-2012 Kv3-2012 Kv4-2012 jan-13 feb-13 Seriel 9 808 9 792 9 754 9 694 8053 8081 81S7 8 840 8 840 8 967 8 791 9 093 9127 8 919 Uträkningen utgår från ersatta timmar. Tidmätningssystemet infördes under 1 januari 2011 Sida 11 av 52

2.2.3 Översikt av utfallet av antalet ersatta timmar Även i detta diagram kan man se att antalet ersatta timmar sjönk under år 2011 till följd av införandet av tidmätnings systemet Mobipen. 450 000 400 000 350 000 1_ ta 300 000 E E 250 000 ' P "75 200 000 4-» E 150 000 < 100 000 tu i_ 2 TÖ C < 50 000 0 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall Prognos 2012 2013 Antal ersatta timmar per år 65 år och äldre i Sollentuna utfall Prognos 65 år och äldre i Sollentuna Fram till 1 september 2009 var hemtjänsten upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Som man kan se av diagrammet följer utfallet av antalet ersatta hemtjänsttimmar kurvan för befolkningsutvecklingen väl mellan åren 2006-2009. År 2010 ökar antalet ersatta timmar. 2.2.4 Utvecklingen av snittantalet ersatta hemtjänsttimmar per brukare 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 snitt antal ersatta hemtjänsttimmar per brukar per månad Servicegrad 65 år och äldre Som man kan se av diagrammet har snittet för antalet ersatta hemtjänsttimmar per brukare ökat något mellan åren 2007-2010. En orsak kan vara att fler äldre väljer att bo kvar hemma med omfattande hjälpbehov istället för att flytta in på särskilt boende. Som man kan se av den Sida 12 av 52

röda linjen har även andelen äldre som får hemtjänstinsatser ökat. Att snittet sjunker drastiskt for år 2011 beror på införandet av elektronisk tidmätning som konstaterat ovan. Det beror således inte på att brukarna beviljades färre timmar. 2.2.5 Utvecklingen av antalet brukare I diagrammet nedan visas hur antalet brukare med hemtjänst ökar i forhållande till befolkningsprognosen. Kurvorna följer varandra väl men visar att det har varit en något kraftigare ökning av antalet hemtjänstbrukare under 2012 och början av 2013 än vad prognosen förutser. Det bör dock noteras att siffrorna för åren 2001-2012 är hämtade från utfallet i årsredovisningen och visar antalet hemtjänstbrukare per 1 oktober varje år. Siffran för år 2013 visar utfallet av antalet hemtjänstbrukare i februari. Siffran kan därför komma att justeras i årsredovisningen. 1400 12 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 feb 2013 Antal brukare med hemtjänst Befolkningsutveckling 65 år o äldre Införandet av valfrihet enligt LOV kan vara en bidragande orsak till att antalet brukare inom hemtjänsten har ökat, men kontoret finner inga tydliga belägg för det. Satsningen på ökad valfrihet för brukaren, i kombination med att hemtjänstmarknaden har öppnats upp för fler aktörer, har lett till en omfattande information om hemtjänst. Informationssatsningarna har gjorts både av kontoret, i syfte att informera om den ökade valfriheten, och av utförarna i syfte att få nya brukare. Den ökade marknadsföringen av hemtjänst skulle kunna leda till att fler personer ansöker om och blir beviljade hemtjänst. Ur ett brukarperspektiv är det i så fall positivt då det innebär att fler personer som är i behov av hemtjänstinsatser får del av kommunens tjänster. Hemtjänst är en biståndsbedömd insats, varför endast personer med behov får del av den. Biståndsbesluten har inte blivit generösare i och med att LOV inforts i hemtjänsten. Om ökningen av antalet hemtjänstärenden skulle bero på införandet av valfrihet enligt LOV i hemtjänsten borde Ökningen främst bestå av nya ärenden med få timmar, då de flesta brukare börjar med få timmar. Det skulle i så fall fått till följd att antalet ersatta timmar per brukare per månad skulle ha sjunkit. Så är dock inte fallet. Analysen bortser från utfallet för 2011 då siffrorna för år 2011 inte är jämförbara med tidigare år på grund av införandet av Mobipen. Kontorets slutsats är därför att det är mer troligt att den ökade servicegraden inom hemtjänsten och det ökade snittet på antal ersatta hemtjänsttimmar per brukare beror på att fler brukare väljer att bo kvar hemma med hemtjänst istället för att flytta in på särskilt boende. Sida 13 av 52

Sollentunas kostnad per brukare för hemtjänsten ligger under snittkostnaden per brukare i riket. För nämnden är det kostnadseffektivt att fler bor kvar hemma med hemtjänst istället för att flytta till särskilt boende. Därför är trenden med ökad servicegrad inom hemtjänst positiv. Det kan även leda till en minskad servicegrad inom särskilt boende på sikt. En långsam ökning av antalet hemtjänstbrukare kan noteras månad för månad under 2011 2013. Det är dock inte troligt att det har något samband med beslutet att höja ersättningen till utförarna, utan har sannolikt andra orsaker. 1300 Totalt antal brukare varje månad okt 2011-feb 2013 okt 11 iseriel 1080 1201 1205 1215 1193 1218 1228 1227 1238 1237 1233 1241 1257 1267 1263.2.6 Fördelningen mellan egenregin och privata utförare 600 t 21 000 KU h 16 000 h 11000 J- 6 000 h 1000 Jan Feb Mars Apr 2011 Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec -4 000 Antal brukare Egen regi ESS Antal brukare Privat regi Ersatta timmar Egen regi = Ersatta timmar Privat regi Sida 14 av 52

Fördelning av ärende o ersatta timmar mellan egen o annan regi 25 000 20 000 15 000 ro *-> (O in L. LU 10 000 5 000 Feb 13 ESES Egen regi 13 097 12 656 12 610 12 858 12 831 12 779 12 907 12 662 12 878 11191 Annan regi Egen regi»annan regi 15 200 519 505 16 538 520 535 17 382 525 547 19 070 546 582 20 086 575 632 21147 568 645 21682 573 661 22 166 575 669 22 349 583 682 20 700 583 680 Fram till början av år 2011 valde hemtjänstbrukarna i högre grad SOLOM som utförare framför de privata utförarna. I mars 2011 kom brytpunkten då de privata utförarna fick fler hemtjänstärenden. Denna trend har sedan fortsatt. Värt att notera är att de privata utförarna under hela mätperioden har utfört och fakturerat fler timmar än SOLOM. En förklaring kan vara att de privata utförarna har tyngre ärenden med fler beviljade timmar per brukare. De privata utförarna har till exempel fler ärenden med anhöriganställda. 2.2.7 Förändrad utförandegrad Genom införandet av tidmätning i hemtjänsten kan beställaren kontrollera hur stor andel av den beviljade hemtjänsttiden som faktiskt utförs hos brukaren. Från detta är avböjda insatser och frånvaro borträknade. Insatser som utförs av anhöriganställda är också borträknade, då de inte registreras i Mobipen. Eftersom utförarna inte längre får ersättning utifrån registrerad tid var det förväntat att utförandegraden skulle sjunka. Utförandegrad ^=- Utförandegrad Sida 15 av 52

Diagrammet ovan visar förändringen av utförandegraden, det vill säga ersatta timmar/bevilj ade timmar från första kvartalet 2011 till december. Mobipen användes under hela mättiden. Det bör dock noteras att det har funnits viss osäkerhet i kontorets statistik sedan Mobipen började användas. Analysen som görs i denna utredning är därför något försiktig. En ytterligare faktor som försvårar möjligheten att göra en korrekt analys av utförandegraden är att kontoret inte har någon möjlighet att "rensa" den beviljade tiden från ärenden med växelvård, dagverksamhet och anhöriganställda. Anhöriganställda började använda Mobipen först i november 2012. Detta innebär att om andelen beviljade timmar med anhöriganställda ökade innan november 2012, så Ökade inte andelen utförd tid i motsvarande mängd, vilket medförde att utförandegraden sjönk. Detsamma gäller fortfarande om andelen ärenden med växelvård och dagverksamhet ökar eftersom utförandegraden i dessa ärenden är betydligt lägre än i vanliga hemtjänstärenden. Ärenden med växelvård eller dagverksamhet får hemtjänstinsatser beviljade för en hel månad men när brukaren har växelvård och är på korttidsboende, eller är på dagverksamhet, utförs endast en del av de beviljade hemtjänsttimmarna. Detta innebär att om andelen ärenden med växelvård och dagverksamhet ökar, så kommer utförandegraden att sjunka, utan att övrig hemtjänst utförs i mindre utsträckning än tidigare. Med denna osäkerhet i beaktande kan man se av diagrammet ovan att utförandegraden ökade från april månad. Det kan delvis förklaras med att utförarna började lära sig Mobipen och registrerade fler besök. Det betyder inte nödvändigtvis att det utfördes färre hemtjänstinsatser under januari-april, eftersom systemet hade vissa problem i starten och alla utförda timmar sannolikt inte registrerades helt korrekt. Att utförandegraden ökade markant under juni beror inte på att fler hemtjänsttimmar utfördes, utan att den beviljade tiden i Mobipen sjönk denna månad. Den beviljade tiden i Mobipen sjönk troligen till följd av att kontoret rättade till flertalet beslut i systemet under denna månad. Utförandegraden går sedan ner under sommarmånaderna juli och augusti då man kan anta att vissa brukare är bortresta. Därefter ökade utförandegraden igen. När ersättningen höjdes från den 1 oktober 2011 började även utförandegraden öka. Kontoret kan dock inte belägga om det finns något samband mellan den ökade utförandegraden och den höjda ersättningen. Kontoret har i nuläget inte tillräckligt med statistik för att kunna göra någon sådan analys. Verksamhetssystemet VO-omsorg byttes vid årsskiftet 2011/2012 till Pulsen combine, vilket gör att siffrorna för december 2011 kan innehålla felaktigheter. Detta tekniska system har haft vissa brister under 2012, vilket innebär att det inte har varit möjligt att räkna ut utförandegraden för år 2012. Om det är så att utförandegraden har ökat, och att ökningen i statistiken inte enbart beror på omkringliggande faktorer, är det positivt ur brukarhänseende. Det innebär att brukarna i högre grad än tidigare får utfört den hemtjänsttid de är beviljade. Det var också en av målsättningarna med att införa elektronisk tidmätning i hemtjänsten. Genom att utförarna måste registrera vilka insatser och vilken tid brukaren får kan beställaren kontrollera att hemtjänstbesluten verkställs och utförs enligt biståndsbeslutet. Sida 16 av 52

Ersättningsgrad (Ersatta timmar/beviljad timmar) 90% : 8 40% 01 «30% 20% 10% 0% Jan - Feb- Mar Apr- Maj Jun - Jul - Aug Sept Okt- Nov Dec jan - Feb- 12 12 s-12 12-12 12 12-12 -12 12-12 -12 13 13 # Seriel 67% 72% 73% 73% 74% 74% 71% 73% 79% 76% 78% 76% 81% 75% Diagramrnet ovan är en analys av ersättningsgraden, det vill säga ersatta timrna^eviljade timmar för tidperioden januari 2012 till februari 2013. Till skillnad från föregående diagram gällande utförandegrad är sjukhusvistelse och avböjd tid inkluderat här, då de insatserna ersätts till 100 %. Diagrammet visar att ersättningsgraden har ökat med uppåt tio procentenheter under perioden. En förklaring kan vara att anhöriganställda började registrera med hjälp av Mobipen i november 2012. 2.3 Ger den nya ersättningen utförarna täckning för sina kostnader? 2.3.1 Egenregins resultat Egenregin SOLOM visade ett underskott under de 10 första månaderna under 2011 med 13,4 miljoner kr. Den nya ersättningen ökade SOLOM: s intäkter med ca 250 000 kr per månad. Trots detta fick SOLOM ett underskott på cirka 12 miljoner för år 2012. För att minska underskottet arbetar SOLOM med en rad åtgärder så som förbättrad planering, ökad flexibilitet och förbättrat IT-stöd. Hittills har underskottet inte kunnat rättas upp med dessa åtgärder. I SOLOM: s hemtjänstrapport 2011-12-15 görs en redovisning av egenregins verkningsgrad. Vid framräknandet av den nya hemtj änstersättningen från 1 oktober 2011 utgick kontoret från en verkningsgrad på 83 %. SOLOM uppmätte år 2011 en verkningsgrad på 67 %. Den tidigare översynen av hemtjänstutredningen tittade därför närmare på verkningsgraden och kom fram en verkningsgrad på 75 %. Kontoret har i denna utredning valt att göra en ny analys av verkningsgraden. Valfrihetssystemet enligt LOV innebär även mer restid än vad som var fallet när hemtjänsten var upphandlad enligt LOU med områdesansvar, även om det fanns en viss valfrihet även då. 2.3.2 Privata utförares resultat Sedan ersättningen höjdes i oktober 2011 har men det fmns en oro från kontorets sida att utförare idag kompenserar en låg grundersättning med låga omkostnader för anhöriganställda, 5 SOLOM, 2011-12-15, Hemtjänstrapport, Översyn av ekonomi och verksamhetsstyrning inom SOLOM: s hemtjänst Sida 17 av 52

hög momskompensation, 7-dagarsregeln vid frånvaro och avslutade ärenden och 100 % ersättning för avböjd tid. Kontoret har inte gjort någon enkätundersökning för att fråga hur de privata utförarna klarar sig på den nya ersättningen eller begärt in utförarnas årsbokslut för att där se om utförarna redovisar någon vinst eller inte. De flesta utförare utför hemtjänst i flera olika kommuner och företagets resultat speglar därför inte enbart resultatet utifrån verksamheten i Sollentuna. I början av 2013 meddelade HSB Omsorg att de säger upp hemtjänstavtalet med Sollentuna kommun, med hänvisning till att de inte anser att ersättningen är tillräckligt hög för att möjliggöra kvalitativ hemtjänst. HSB Omsorg har även sagt upp sitt hemtjänstavtal med flera andra kommuner. I april 2013 meddelade Carema att de avser att sälja sin hemtjänstverksamhet. SOLOM, hade en förlust för sin hemtjänst med cirka 13,5 miljoner för år 2011 och 12 miljoner för år 2012. Antalet nya ansökningar till Fritt val - Hemtjänst har inte ökat i någon större utsträckning efter höjningen av hemtjänstersättningen den 1 oktober 2011. Under perioden 1 januari - 31 juli 2011, då ersättningen var lägre än idag, inkom 6 ansökningar och under perioden 1 oktober 2011-30 april 2012 inkom 7 ansökningar. Det stora antalet inkomna ansökningar visar att det fortfarande är attraktivt att försöka etablera sig i Sollentuna, trots att konkurrensen är hård. Dock är det främst små utförare som har etablerat sig på senare tid. Kommunen hade 21 godkända privata hemtjänstföretag i mars 2013. Ur ett beställarperspektiv är det viktigt att få ut så mycket utförd hemtjänsttid som möjligt för den ersättning man ger. Det är därför angeläget att se över ersättningsreglerna för att säkerställa att utförarna går runt på en skälig grundersättning som utgår för faktiskt utförd tid hemma hos brukaren, och inte tack vare generösa ersättningsregler vid frånvaro, avböjda insatser och avslutade ärenden i kombination med en hög momskompensation. Kontoret kommer i nästa avsnitt förklara vad som ska studeras vidare och på vilket sätt. Sida 18 av 52

3 Uppdraget 3.1 Syfte Syftet med den nya översynen är precis som tidigare att se över ersättningsreglerna och om kontoret anser att de bör förändras komma med förslag till förändringar. Det nya inslaget är att detta ska göras i samverkan med utförarna, samt att möjligheten till ersättning till utförarna för avböjd tid ska beaktas. Ersättningsreglerna består av två delar: ersättningsmodellen och ersättningsnivån. För att se över ersättningsreglerna är det nödvändigt att titta på båda delarna. 3.1.1 Ersättningsmodellen Ersättningsmodellen består av de regler för ersättning för hemtjänst som fmns i Sollentuna kommun. Hit hör bland annat det faktum att ersättningen ges för utförd tid, men även att ersättning ges för hel avböjd insats, 7 dagars ersättning för brukarens frånvaro och avslut. Syftet med att titta på ersättningsmodellen är att titta på de incitament som finns inbyggda i modellen gällande hel avböjd insats, brukarens frånvaro och avslut, samt att föreslå eventuella förändringar. Målsättningen är att ersättningsmodellen ska uppmuntra utförarna att i möjligaste mån leverera de insatser som är biståndsbedömda och som brukarna önskar fa utförda. 3.1.2 Ersättningsnivån Syftet med att titta på ersättningsnivån och de utgångspunkter som ligger till grund för nuvarande ersättningsnivå är att ge underlag för nämnden för att bedöma om nuvarande ersättningsnivå är rimlig. Detta innebär en beskrivning av de faktorer som påverkar dagens hemtjänstersättning. De faktorer som beskrivs är den verkningsgrad som nuvarande ersättningssystem bygger på samt momsersättningen. 3.1.3 Övriga krav Vidare har det skett en översyn av övriga krav i förfrågningsunderlaget. Syftet med denna översyn är att titta på huruvida några av de kraven som föreslogs i tidigare hemtjänstutredning kan behöva modifieras och om så är fallet komma med förslag till förändringar. 3.2 Metod 3.2.1 Ersättningsmodellen: Vilken information behövs för att kunna fatta beslut kring om nuvarande ersättningsmodell ger rätt incitament eller om den behöver modifieras? a) Vilka incitament finns inbyggda i dagens system för att utföra eller inte utföra tid? Slutsatser dras utifrån nuvarande förfrågningsunderlag för Fritt val - Hemtjänst. b) Vilken av de tidigare föreslagna reformerna värderar utförarna som viktigast för att kunna bedriva hemtjänst i Sollentuna kommun? Sida 19 av 52

Data har skapats genom kvalitativa intervjuer med utförare. Se nedan för utförligare beskrivning. c) Vilka erfarenheter finns i kommuner som har genomfört förändringar på området? Information har hämtats genom intervju med ekonom Anders Bergsten vid Omvårdnadsförvaltningen i Solna stadshus. 3.2.1.1 Kvalitativa intervjuer med utförare Under början av januari 2013 genomfördes enskilda intervjuer med 16/22 hemtjänstutförare. Samtliga hemtjänstutförare kontaktades i början av december via brev med erbjudande om att delta i en intervju kring sina ståndpunkter gällande olika faktorer som påverkar ersättningen i hemtjänsten. En vecka senare skickades brevet via e-post. De hemtjänstutförare som fortfarande inte hade besvarat kontorets förfrågan kontaktades därefter via telefon. Detta resulterade i att 18/22 hemtjänstutförare bokade var sin intervju under vecka 2 och 3 år 2013. En av utförarna avbokade mötet i sista stund på grund av sjukdom och ytterligare en dök inte upp. Sammanlagt intervjuades 16/22 hemtjänstutförare under cirka 45 minuter vardera. Syftet med intervjuerna var att få information om vilka av de tidigare föreslagna reformerna som var viktigast för hemtjänstutförarna att få ha kvar som de var i nuvarande förfrågningsunderlag. Intervjuerna började med att utföraren fick i uppdrag att rangordna följande faktorer utifrån hur viktiga de ansåg att de var för just dem: e Att få fortsatt lika ersättning vid avslut Att få fortsatt ersättning vid avböjd tid Att få fortsatt lika ersättning vid sjukhusvistelse Att få fortsatt lika ersättning till anhörigpersonal som till övrig personal o Slopat krav på miljövänliga fordon Slopat krav på avslutad universitetsutbildning + 2 års vårderfarenhet för personer i ledande ställning o Att få fler år på sig än till 2014 att ställa om till krav på 100 % undersköterskepersonal e e Att få slippa larmbevakning Att fa längre tid på sig för uppstart Att de som får beviljat hemtjänst får färre biståndsbedömda timmar Den sista faktorn har valts ut eftersom en hemtjänstutförare i ett annat sammanhang uppgav att det var ett problem att behöva ha en beredskap för betydligt mer tid än den som faktiskt blev utförd. Vård- och omsorgskontoret ville därför få en uppfattning om de övriga hemtjänstföretagen också upplevde detta som ett problem. Det visade sig inte vara fallet. Övriga faktorer har valts ut eftersom de föreslogs förändras i den tidigare hemtjänstutredningen. Syftet med att låta utförarna rangordna faktorerna var att se om det fmns ett mönster i vad olika utförare anser viktigt och mindre viktigt. Efter rangordningen har utförarna fått beskriva hur de har resonerat kring sitt sätt att rangordna. Syftet med det öppna samtalet har varit att få vidare kunskap kring de Sida 20 av 52

bakomliggande orsakerna till utförarnas sätt att resonera. De har också fått vidare frågor krinj vissa nyckelområden, som avböjd tid. Här har de fått frågor om hur de ställer sig till att bara få en andel ersättning för avböjd tid i syfte att få en styreffekt och om deras inställning påverkas av om brukarna också får betala en avgift för avböjd tid. Vidare har utförarna ställts inför ett antal dilemman, där olika modeller ställs mot varandra. En sådan är vad de, vid ett nollsummespel, skulle föredra av att följande modeller: a) 100 % ersättning för avböjd tid och lägre grundersättning b) ej ersättning för avböjd tid och högre grundersättning Vi har också diskuterat kontorets önskan att minska avböjd tid och tydliggjort att nuvarande system inte innebär något incitament att minska den avböjda tiden och vi har bett dem att komma med egna förslag på hur det ska lyckas. Hemtjänstutförarna har hela tiden fått frågor under förutsättning att det är ett nollsummespel. Säger de att de kan tänka sig mindre ersättning vid för något innebär det således, i detta sammanhang, att de får motsvarande summa på grundersättningen. Genom denna metod får vård- och omsorgskontoret information om vilka, av de faktorer som man tidigare har velat förändra, som är viktiga att ha kvar för utförarna och vilka som de anser kan förändras. Denna information kan sedan användas för att modifiera tidigare föreslagna reformer. 3.2.2 Ersättningsnivån Vilken information behövs för att nämnden ska kunna fatta beslut om en skälig ersättningnivå, där ersättningen motsvarar utförarnas prestation? a) Vad far utförarna för ersättning idag och vad bygger den på? De områden vi har tittat på är verkningsgrad, ersättning till anhöriganställda och momsersättning. Här används material från tidigare hemtjänstutredning. b) Vilka är utförarnas kostnader idag? De områden vi har tittat på utgår från tidigare hemtjänstutredning och är: verkningsgrad, ersättning till anhöriganställda och momsersättning. Det material som har använts är ny statistik för analys av verkningsgrad och tidigare hemtjänstutredning för information om ersättning till anhöriganställda och momsersättning. Vilken verkningsgrad som borde kunna uppnås av hemtjänstutförarna är en normativ fråga och kan inte utredas. Det som kan utredas är däremot vilken verkningsgrad som utförarna har idag. Utifrån den information är det lättare för vård- och omsorgsnämnden att fatta ett normativt beslut kring vilken verkningsgrad som man vill ska ligga till grund för hemtjänstersättningen i Sollentuna kommun. 2.2.2.1 Mätning av verkningsgrad Hur har vi gjort för att få en uppfattning kring den faletiska verkningsgrad som utförarna har i Sollentuna kommun? Först har vi bett samtliga hemtjänstutförare att skicka in scheman för samtlig hemtjänstpersonal, både dag och kvällspersonal, under samtliga dagar för en vecka år 2013. Detta har resulterat i scheman från 9/22 hemtjänstföretag. Sammanlagt har vi observerat knappt 400 arbetspass. Hemtjänstföretagen har själva fått välja vilken vecka som de ska skicka in. Detta innebär naturligtvis en risk för att företagen "väljer ut" en vecka med låg verkningsgrad. Orsaken till att de ändå har fatt välja vecka beror på att vissa företag har Sida 21 av 52

mycket växelvård ena veckan och att vi vill undvika att få scheman för den vecka när det är växelvård. Med tanke på att de måste skicka in samtliga scheman för en och samma vecka tror vi dock att risken för att de ska lyckas få en hel vecka med "extra dålig" verkningsgrad minskar. Materialet ger uppgifter om när en hemtjänstpersonal börjar sitt pass, hur långa insatser som är planerade och när personalen i fråga slutar. Genom detta kan vi räkna ut vilken verkningsgrad som utförarna har planerat för just den dagen. Därefter har vi jämfört det material som utförarna har skickat in med de data vi har i Mobipen. Detta ger oss möjlighet att se vilken den faktiska verkningsgraden blev för de olika dagarna och de olika hemtjänstassistenterna under den vecka som undersökts. I undersökningen är anhöriganställda exkluderade, vilket innebär att den verlcningsgrad vi kommer att få fram är lägre än den verkliga, eftersom anhöriganställda har en högre verlcningsgrad än övrig personal. Här finns även ett bortfall bestående av de observationer som vi har scheman för, men som vi inte har hittat i tidmätningssystemet Mobipen. Detta kan bero på att personal har bytt scheman. Trots dessa brister ger den insamlade informationen en relativt god uppfattning kring hur verkningsgraden bland hemtjänstutförarna i Sollentuna kommun ser ut idag. Det ger oss också möjlighet att se skillnader mellan olika hemtjänstföretag och därmed möjlighet att fundera på vad som gör att vissa hemtjänstföretag lyckas bättre än andra. 3.2.3 Övriga krav i förfrågningsunderlaget Tidigare hemtjänstutredning föreslog förändringar på områdena ledningens och personalens kompetens och miljö. Vi har tittat på: a) Vad anser utförarna om kraven på övriga regler? Här har vi intervjuat utförarna, se beskrivning i punkt 2.3.1.1. b) Finns det grund för att modifiera något av kraven och i så fall i vilken riktning? Här har vi fokuserat på krav på personalens kompetens och använt oss av information kring hur kompetensen ser ut idag och vilken utveckling kommunen har fått genom Omvårdnadslyftet. Sida 22 av 52

4.1 Vad är viktigast för utförarna? Sammanfattning av deras ståndpunkter. Att få fortsatt ersättning för avböjd tid är den viktigaste ersättningsfrågan för de flesta av hemtjänstutförarna. 8/16 rangordnar den som den viktigaste frågan. 4/16 anser att ersättning för avböjd tid och för sjukhusvistelse tillsammans är de viktigaste frågorna. Samtidigt accepterar relativt många, 10/16, att endast fa 2-3 dagars ersättning vid avslut och 4/10 accepterar att endast få 2-3 dagars ersättning vid sjukhusvistelse. Argumenten, för varför det är viktigast att få ersättning för avböjd tid, handlar främst om att det är svårt att styra om verksamheten med en mycket kort eller ingen förvarning alls. När en hemtjänstpersonal far besked, vid dörren hos en brukare eller en kort tid innan via telefon, att msatsen inte kan utföras för att brukaren inte är hemma eller inte önskar att få insatsen den dagen, menar utförarna att det är mycket svårt att hitta någon alternativ arbetsuppgift för den inplanerade hemtjänstpersonalen. Att gå till nästa brukare kan fungera någon gång, men inte alltid. Det är ju inte säkert att brukaren (och de brukare som är inplanerade därefter) kan ta emot en insats tidigare än inplanerat. Dessutom finns det vissa insatser, som exempelvis lunchhjälp, som det är direkt olämpligt att flytta fram alltför mycket. Orsaken till att så många accepterar färre dagars ersättning vid avslut är att de menar att det är möjligt att planera om på 2-3 arbetsdagar. Dessutom uppger flera att avslut sällan är en överraskning. Vid flytt till särskilt boende uppger flera av utförarna att de får information från biståndshandläggarna, minst en vecka i förväg. Vid sjukhusvistelse är en mindre grupp villig att acceptera färre dagars ersättning. De använder samma typ av argument som vid avslut nämligen att det är möjligt att planera om på 2-3 arbetsdagar. Någon definierade nuvarande ersättning vid sjukhusvistelse och avslut i Sollentuna som generöst. En annan orsak är helt enkelt för att sjukhus vistelse är mindre förekommande än avböjd tid. Det stämmer med statistiken. Medan avböjd tid utgjorde cirka 6,4 % av den ersatta för år 2012 var det 1,4 % som utgjordes av frånvaro (vilket i största utsträckning handlar om sjukhusvistelse). Vissa menar att det räcker med att en dags förvarning för att planera om. Flera som vill ha flera ersättmngsdagar för sjukhusvistelse menar att det skiljer sig från avslut i den bemärkelsen att utforaren vid sjukhusvistelse måste fortsätta att ha en beredskap för att brukaren ska komma hem, medan avslut ger en omedelbar möjlighet att planera om schemat. Sida 23 av 52

Viktigaste Viktigaste faktorn för utförarna Fortsatt ersättning Fortsatt ersättning Fortsatt lika vid avböjd tid vid sjukhusvistelse ersättning till anhöriganställda 4 av utförarna har satt fortsatt ersättning vid avböjd tid och fortsatt ersättning vid sjukhusvistelse som lika viktiga faktorer - därav dubbla siffror Acceptans av färre ersättningsdagar vid I Acceptans av färre ersättningsdagar vid höjd ersättning Accepterar 2-3 dagars Accepterar 2-3 dagars Accepterar att ej få ersättning vid ersättning vid avslut betalning för avböjd sjukhusvistelse t i d o m man har fått förhandsinformation Kontoret förklarade att nämnden är intresserad av att hitta en ersättningsmodell som främjar en minskning av avböjda besök. Relativt många utförare var öppna för en sådan modell även om fa skulle föredra högre grundersättning och ingen betalning för avböjd tid. När de ställdes infor det valet föredrog de flesta lägre grundersättning och fortsatt ersättning för avböjd tid Vissa föreslog alternativa system, som färre dagars ersättning, viss högre ersättning och fortsatt ersättning för avböjd tid. Många kunde dock tänka sig att diskutera en modell som ger en andel av ersättningen för avböjd tid, under förutsättning att grundersättningen höjdes med åtminstone motsvarande belopp. Ett företag föreslog 75 % ersättning för avböjd tid som metod for att skapa incitament för utförarna att minska så mycket av den avböjda tiden som möjligt. Sida 24 av 52

m Modeller Föredrar lägre Föredrar högre Föredrar färre dagars Anser inte att frågan grundersättning och grundersättning och ersättning vid avslut går att besvara utan betalt för avböjd tid inte betalt för avböjd och/eller att se siffror på den tid sjukhusvistelse, viss tänkta högre avgift och grundersättningen fortsatt ersättning för avböjd tid 4.2 Avböjd tid 4.2.1 Vilka incitament ger dagens ersättningsmodell for avböjd hel insats? För avböjd insats gäller följande enligt nuvarande förfrågningsunderlag: "När brukaren oplanerat (mindre än sju dagar före utförandedatum) och tillfälligt inte kan ta emot hjälp enstaka dag utgår ersättning till utföraren trots att de inte de inte utförts. " 6 Detta innebär att det inte finns något ekonomiskt incitament för utförarna att minska den avböjda tiden. Tvärtom fmns det ett dubbelt incitament att inte utföra tiden. Med nuvarande regler får utföraren full betalning för den planerade tiden om brukaren avböjer hela insatsen, exempelvis genom att, när hemtjänstpersonalen anländer, säga att denne inte vill ha insatsen utförd. Men om hemtjänstpersonalen, istället för att genast skriva in insatsen som avböjd tid och gå därifrån, försöker lirka sig in hos exempelvis en dement brukare, och lyckas få utföra hälften av den planerade tiden, får utföraren endast betalt för hälften av insatsen. Den resterade tiden kan inte räknas som avböjd tid. Detta innebär att utförarna förlorar på att anstränga sig för att ge omsorg till personer som avböjer. Tidigare hemtjänstutredning ville ta bort dessa ekonomiska incitament genom att helt enkelt ta bort ersättningen för avböjd tid. Vidare tänkte man att utföraren då skulle bli mer noga med att skicka personal som brukaren är bekväm med, då man menade att en del av de avböjda besöken skulle kunna bero på utförarens agerande. Med nuvarande system skulle ju utföraren utan någon ekonomisk förlust kunna avboka ett inbokat besök, erbjuda en annan tid som inte passar brukaren och registrera besöket som avbokat. Detsamma gäller i ärenden där brukaren upprepade gånger avböjer alla insatser som ska utföras av en personal som brukaren inte känner sig trygg med. 4.2.2 Utförarnas ståndpunkter gällande föreslagen ersättningsmodell för hel avböjd insats Vissa mindre utförare menar att de knappt har någon avböjd tid och att det därför inte skulle spela så stor roll om de fick betalt för det eller inte, annat än som en principfråga. På frågan Förfrågningsunderlag Fritt val - Hemtjänst punkt 7.7.3 e) Sida 25 av 52

hur det kommer sig att de inte har avböjd tid svarar de att de anpassar sig efter brukarna och har lätt att boka om tid som inte passar. De allra flesta utförare har dock så mycket avböjd tid att de skulle uppleva det som ett stort problem att inte få betalt för den. Flera utförare säger att det främst är de som har väldigt få insatser som avböjer och förklarar det med att de brukarna har många andra aktiviteter och har svårt att planera sin tid. En utförare har mer avböjd tid för sin verksamhet Sollentuna än för den i Stockholms stad och förklarar det med att personer som beviljas hemtjänst i Stockholms stad skulle vara "i betydligt sämre skick" än personer som beviljas hemtjänst i Sollentuna och därför inte avböjer insatserna. Flera andra utförare nämner dementa personer som den största gruppen som avböjer. Ett par utförare nämner även personer som är outredda, men som de uppfattar är på väg in i en demens. En utförare säger att det finns två typer av avböjd tid: en när brukaren ringer, men ringer lite för sent, en annan när kunden avböjer i dörren, eller när utföraren har hunnit komma in och logga in och efter 5 minuter bestämmer sig för att denne inte vill ha hjälpen. I det fall då hemtjänstpersonalen har hunnit logga in och påbörja insatsen kan inte tiden registreras som avböjd, utan innebär att utföraren får betalt för de minuter som personal var där. Utförarna fick vidare frågan om hur de skulle ställa sig till följande modell i syfte att skapa incitament för att minska den avböjda tiden så mycket som möjligt: Flera utförare tror att en del av de brukare som avböjer idag skulle undvika att göra det, om de belades med en avgift. De är också mer positiva till att själva endast få en andel ersatt av den avböjda tiden, om även brukaren får betala för avböjd tid. Detta betyder inte att de är positiva till det, men de tycker att det är mer acceptabelt. Argumenten är att de tror att fler skulle undvika att avböja tid om de fick betala för den planerade insatsen. Dessa utförare var dock inte införstådda med att det endast skulle bli en mindre andel av brukarna (cirka 30 %) som i praktiken skulle få betala för avböjd tid, eftersom övriga personer antingen redan har kommit upp i maxtaxan för hemtjänst eller saknar avgiftsutrymme. Den informationen var nämligen inte känd för kontoret vid tidpunkten för intervjuerna. Andra utförare tycker inte att brukarna ska stå för avböjd tid. Deras argument handlar om att det då kan vara svårare att få personer som är på väg in i en demens att acceptera en hemtjänstinsats, om de måste betala för avböjda besök. Ett annat argument handlar om pensionärernas dåliga ekonomi. Många är dock inte emot att skapa en ersättningsmodell som ger ett ekonomiskt incitament för att utföra avböjd tid. En utförare uttryckte sig att "det finns något sympatiskt med att fa mer betalt för utförd tid än tid som inte utförs ". Men man oroas över att kontoret ska komma fram till vad utförarna skulle anse var en alltför låg höjning av grundersättningen som kompensation. Sida 26 av 52

4.2.3 Statistik kring avböjd tid Vid kontorets granskning under perioden januari 2012 till december 2012 utgjorde avböjda insatser i genomsnitt 6,4 % av den ersatta tiden och utgjorde en kostnad på 6,5 miljoner kronor. Under året hade det skett en minskning från drygt 7 % i början av året till under 5 % i slutet av året. En del av minskningen kan förklaras av att anhöriganställda började använda tidmätnings systemet Mobipen i november 2012, men inte allt, då minskningen började redan från september. Avböjd tid som andel av utförd tid år 2012 7 Månad Antal brukare Beviljad tid Ersatt tid varav frånvaro varav frånvaro % varav avböjd /arav aböjd % Faktiskt utförd tid Januari 2012 1445 45 629 25 521 477 1,9% 1 886 7,4% 23158 Februari 2012 1506 47 373 24 334 693 2,8% 1 699 7,0% 21942 Mars 2012 1531 49 339 26 004 438 1,7% 1 868 7,2% 23 698 April 2012 1510 45 516 25 232 758 3,0% 1 656 6,6% 22 818 Maj 2012 1534 47196 26 787 636 2,4% 1 814 6,8% 24 478 Jun 2012 1534 43 652 25246 783 3,1% 1 846 7,3% 22 669 juli 2012 1526 45 247 25 417 650 2,6% 1 934 7,6% 22838 Augusti 2012 1540 46 794 26 710 776 2,9% 1 968 7,4% 23 978 September 2012 1559 46 889 27 916 493 1,8% 1 563 5,6% 25 898 Oktober 2012 1558 46 980 27 943 513 1,8% 1 563 5,6% 25 905 November 2012 1527 45 934 33 190 680 2,0% 1 486 4,5% 31 104 December 2012 1569 46 831 33 712 806 2,4% 1 667 4,9% 31466 SUMMA 557 380 328 012 7 702 20 950 299 953 % per månad 1,4% 6,4% Avböjd tid har sedan fortsatt att minska under januari och februari 2013.1 januari låg andelen avböjd tid på 4,5 % och i februari på 3,7 %. 8 Kontoret har gått igenom data över avböjd tid for juni och oktober månad 2012 och dessa visar att 991 brukare delar på 3272 avböjda timmar. De utgör nästan 48 % av brukarna. 9 Majoriteten av de timmar som avböjs, avböjs av brukare som betalar maxtaxa (63 %). 10 7 1 tabellen figurerar inte enbart unika brukare. Vissa har enbart larm. 8 Utdrag från Mobipen för januari och februari 2013. 9 Det totala antalet brukare for den perioden är 2085. Från urvalet är brukare med anhöriganställda borttagna, eftersom de vid tidpunkten for mätningen inte använde Mobipen. Hade de varit med hade andelen som avböjer minskat något. (Brukare med anhöriganställda tenderar att ha mycket låg andel avböjd tid.) 10 Timmar som avböjts av personer med mer än 21,46h hemtjänst (2045) dividerat med totalt antal avböjda timmar (3272) = 62,5% Sida 27 av 52

Avböjda timmar för juni och oktober fördelat på olika grupper 11 Målgrupp {juni månad med 511 brukare) A. har noll eller negativ utrymme B. harutrymme mellan 1-1000kr C. har utrymme mellan 1001-1759 kr D. har utrymme => 1760 kr (max taxa) E. Har accepterat högsta avgift F. Harinte lämnatsina uppgifter Brukare Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst Avböjda som timmar timmar timmar timmar timmar timmar avböjer (0,01-5,2) (5,3-10,6) (10,7-16) (16,01-21,45) = > 21,46 totalt 43 16 14 12 10 66 118 37 10 9-11 91 121 37 11 2 32 2 87 134 107 41 26 26 34 249 376 125 52 66 40 20 275 453 162 83 50 21 51 384 589 511 213 167 131 128 1152 1791 11,9% 9,3% 7,3% 7,1% 64,3% Målgrupp (oktober månad med 4S0brukare) A. har noll eller negativ utrymme B. harutrymme mellan 1-1000kr C. har utrymme mellan 1001-1759 kr D. har utrymme => 1760 kr (max taxa) E. Haraccepterat högsta avgift F. Har inte lämnat sina uppgifter Brukare Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst Avböjda som timmar timmar timmar timmar timmar timmar avböjer (0,01-5,2) (5,3-10,6) (10,7-16) (16,01-21,45) = > 21,46 totalt 37 27 9 6 1 58 102 33 22 2 1 10 34 67 27 22 4 2 5 52 34 87 52 18 32 21 163 286 117 66 24 30 11 183 314 179 85 40 58 41 404 628 480 274 97 129 88 893 1481 18,5% 6,6% 8,7% 6,0% 60,3% En översyn av de avböjda hemtjänsttimmarna för år 2012 visar att cirka 15 % av de brukare som avböjer står för 44 % av de timmarna som avböjs. Ofta har de här personerna väldigt många hemtjänsttimmar. Biståndshandläggarna har därför fått i uppgift att under 2013 följa upp de brukare som avböjer mycket för att få vidare kännedom om orsakerna. Om en brukare avböjer för att denne har så mycket beviljad tid att den ändå får sitt behov tillfredsställt kommer handläggarna att göra en ny biståndsbedömning. Detta kan påverka andelen avböjd tid - särskilt när det gäller personer som har en stor mängd insatser. Orsaken till att siffran över oktober skiljer sig från tabell 1 och tabell 2 är att vissa timmar för brukare med anhöriganställda (de timmar där ordinarie personal går in till dessa brukare) finns med i tabell 1, medan samtliga brukare med anhöriganställda är borttagna ur urvalet för tabell 2. Sida 28 av 52

Hur ofta brukare avböjer Antal Totalt avböjda personer timmar 2012 Avböjer någon gång, 2012 1119 20950 Här nedan analyseras hur ofta och hurmånga Avböjer varje månad 167 9 252 11 Månader 63 2116 10 månader 54 ^353 9 månader 35 34g 8 månader 55 7 månader 57 ^61 6 månader 58 1158 5 månader 75 354 4 månader 86 997 3 månader 99 793 2 månader 163 684 E " gång 207 358_ 1119 20950 4.2.4 Andra kommuners erfarenhet av att sänka ersättningen för avböjd tid Den 1 januari 2013 sänkte Solna ersättningen för avböjd tid från 100 % till 50 %. Detta har hittills inneburit att andelen avböjd tid har minskat. I november och december betalade Solna i genomsnitt för 48 avböjda timmar per dag. I januari och februari låg snittet på 15 avböjda timmar per dag. Om antalet avböjda timmar skulle vara lika många som tidigare borde snittet för betalda avböjda timmar ligga på 24 timmar per dag, vid 50 % ersättning för avböjd tid. Att de istället ligger på 15 timmar per dag innebär att andelen avböjd tid har sjunkit med 37,5% mellan november december och januari-februari. 12 4.2.5 Kontorets ståndpunkter gällande ersättningsmodellen för avböjd tid Dagens ersättningsmodell för avböjd tid bör förändras, då det finns ett ekonomiskt incitament for utföraren att inte utföra tid som brukare vill avböja. I tidigare hemtjänstutredning föreslogs helt enkelt ersättningen för avböjd tid tas bort för att på så sätt ta bort detta incitament för att inte utföra och istället skapa ett incitament för att utföra. En viss del av den borttagna ersättningen lades på grundersättningen och utförarna förväntades genom att utföra 50 % av den tid som då avböjdes nå samma ekonomiska resultat som tidigare. Det är dock inte nödvändigt att ta bort hela ersättningen för avböjd tid, för att skapa ett ekonomiskt incitament för att utföra så mycket tid som möjligt. Samma styreffekt kan uppnås om endast en andel av ersättningen för avböjd tid tas bort. Endast genom att utföraren får mindre betalt för avböjd tid än för utförd tid skapas ett ekonomiskt incitament för att utföra 12 Samtal med Anders Bergsten, ekonom, Omvårdnadsförvaltningen, Solna stadshus, 2013-03-26 Sida 29 av 52

tiden. Detta är något som utförarna är mindre skeptiska tili än att inte få någon ersättning alls för avböjd tid. 4.3 Avslut 4.3.1 Dagens ersättningsmodell för avslut Vid avslutande av uppdrag gäller en uppsägningstid om sju dagar enligt nuvarande hemtjänstavtal: "Ersättning för biståndsbedömd tid utgår under uppsägningstiden:' 12. De allra flesta av avsluten sker genom dödsfall eller flytt till särskilt boende. Endast en liten andel av avslut beror på att brukaren väljer en annan utförare. Därför påverkar dagens ersättningssystem inte av utförarnas agerande i någon särskild riktning. I jämförelse med grannkommunerna framgår det dock att majoriteten av kommunerna har en uppsägningstid på 5 dagar. Järfälla ersätter endast för utförd tid och har ingen uppsägningstid alls. 4.3.2 Utförarnas ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid avslut Intervjuer med hemtjänstutförare visar att de inte anser ersättning vid avslutat ärende som särskilt viktigt. Många av utförarna menar att en uppsägning sällan kommer som en överraskning. När någon flyttar in på särskilt boende får utförarna information från biståndshandläggarna med en eller två veckors varsel, något som de anser fungerar bra. Dödsfall kan ske plötsligt, men många av utförarna menar att 2-3 arbetsdagar är tillräckligt för omställning. Förutsättningen för utförarnas svar är dock att den borttagna ersättningen läggs på grundersättningen. 4.3.3 Kontorets ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid avslut Eftersom ersättningen för avslut inte är särskilt viktig för utförare skulle denna ersättning kunna minskas till färre dagar än idag. Via verksamhetssystemet Pulsen combine och Mobipen kan biståndshandläggaren lägga in frånvaroperioder i förväg och meddela utföraren detta. Genom att lägga in ett slutdatum i Mobipen kan uppsägningstiden räknas fram till brukarens sista dag med insatser. Därmed skulle nämnden inte behöva betala för dagar då inga insatser utförs, undantaget vid dödsfall. 4.4 Ersättning vid sjukhusvistelse 4.4.1 Dagens ersättnings modell vid sjukhusvistelse Nuvarande hemtjänstavtal ger sju dagars ersättning vid sjukhusvistelse: "Vid oplanerad längre frånvaro, exempelvis om brukaren är på sjukhus, gäller att ersättning utgår i sju dagar från det att frånvaron påbörjats:' 14 Precis som för ersättningen vid avslut påverkar detta inte utförarnas agerande på något sätt. Förfrågningsunderlag Fritt val - Hemtjänst punkt 7.3.3. a) Förfrågningsunderlag Fritt val - Hemtjänst punkt 7.3.3. c) l3 14 Sida 30 av 52

4.4.2 Utförarnas ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid sjukhusvistelse För 4/16 utförare är fortsatt lika mycket ersättning vid sjukhusvistelse den viktigaste frågan tillsammans med frågan om fortsatt ersättning för avböjd tid. Dessa företag motiverar sin ståndpunkt med att de inte kan påverka sjukhusvistelse, men att de fortsatt måste ha en beredskap för att utföra de planerade insatserna, då de inte vet när brukaren skrivs ut. Andra menar att det är en mindre viktig fråga, eftersom andelen sjukhusvistelser är relativt liten. Vissa resonerar också på samma sätt som vid avslut, det vill säga att det räcker med 2-3 arbetsdagars förvarning för att ställa om verksamheten. 4.4.3 Kontorets ståndpunkter gällande sänkt ersättning vid sjukhusvistelse Om nämnden vill ta bort ett par dagar vid sjukhusvistelse och lägga på ersättningen uppnås varken någon positiv eller negativ styreffekt. Sida 31 av 52

5 Ersättningsnivån Tidigare hemtjänstutredning la stor vikt vid att ersättningsnivån skulle vara skälig. Man ville att ersättningen skulle utgå från utförarnas faktiska kostnader. För att göra detta tittade man på verkningsgrad, ersättning till anhöriganställda och momskompensationen. Vi har tittat närmare på verkningsgrad. Syftet är att vård- och omsorgsnämnden ska få kunskap om hur verkningsgraden ser ut för utförarna idag, för att utifrån det kunna fatta beslut om rimlig ersättningsnivå. 5.1 Verkningsgrad I den tidigare hemtjänstutredningen användes begreppet verkningsgrad för att beräkna nivån på gnmdersättningen. Verkningsgrad definierades då som den procentandel per timma som en hemtjänstpersonal utför ersättningsgrundande hemtjänstinsatser. I SKL:s rapport Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå från 2009 konstaterar utredarna att förutom de direkta personalkostnaderna har kringtiden, det vill säga den tid som utförarna inte utför ersättningsgrundande hemtjänstinsatser, störst påverkan för vad som kan anses vara en rimlig ersättningsnivå. Under en arbetsdag gör personalen även moment, som inte är ersättningsgrundande, så som restid till och från hemtjänstlokalen, restid mellan brukare, dokumentation, arbetsplatsträffar, handledning samt utbildning. Kontoret har studerat den verkningsgrad som finns inom hemtjänsten i Sollentuna kommun på följande sätt: A) Först har vi inhämtat scheman för samtlig personal från samtliga dagar under en vecka från 9 hemtjänstföretag. Samtliga hemtjänstföretag har kontaktats för att skicka in scheman, men vi har fått ett bortfall på 13 hemtjänstföretag. I dessa scheman syns när en viss personal börjar, har lunch och slutar, samt vilka insatser som är planerade. Detta har använts för att räkna ut en planerad verkningsgrad för de olika dagarna och de olika hemtjänstassistenterna. B) Därefter har vi jämfört varje schema med hur utfallet blev i Mobipen. Detta ger information om utförd verkningsgrad. 5.1.1 Företag med fler än 100 brukare: Carema och SOLOM En genomgång av 9 hemtjänstutförares schema visar att verkningsgraden skiljer mycket mellan olika utförare. De största utförarna; SOLOM och Carema, har liknande verkningsgrad. På dagtid har både SOLOM och Carema planerat för en genomsnittlig verkningsgrad på drygt 68 %. Deras utfall på dagtid är en verkningsgrad på knappt 55 % för SOLOM och drygt 56 % för Carema. På kvällstid har SOLOM och Carema en genomsnittlig planerad verkningsgrad på 52 % respektive 57 %. Deras utfall är knappt 48 % respektive drygt 43 %. I genomsnitt tillsammans får dessa stora foretag en verkningsgrad på 54 % - då räknat både på dag, kväll, vardag och helg. Sida 32 av 52

Genomsnittlig verkningsgrad: SOLOM och Carema S4- h SOLOM a Carema Q Gnm SOLOM/Carema Planerat Utfört Planerat Utfört dag dag kväll kväll Utfört dag, kväll, vardag, helg Detta är betydligt lägre än den verlcningsgrad som exempelvis SOLOM själv har räknat fram, vilken låg på 67 %. 15 En förklaring kan vara att anhöriganställda inte finns med i detta urval ' och att anhöriganställda kan antas har en betydligt högre verkningsgrad än andra, eftersom de sällan har någon restid och eftersom risken för att de på brukarens begäran tvingas avsluta en insats innan den är planerad att upphöra inte är lika stor som för övrig personal. För SOLOM utgjorde anhöriganställdas timmar nästan 11 % av de ersatta timmarna, vilket sannolikt innebär att den faktiska verkningsgraden är något högre än ovan nämnda siffra om de hade varit medräknade. En ytterligare möjlig förklaring är att det nästan aldrig förekommer 100 % arbetstid hos de anställda på grund av sjukdom etc. och att dessa frånvaroperioder inte alltid tillsätts med annan personal. SOLOM: s metod för att räkna ut sin verkningsgrad var att ta ersätta timmar genom antalet timmar som de betalade ut till anställda. Vi har dock ingen möjlighet att få uppgift om ersatta timmar från hemtjänstföretagen. Det vi kan göra är att istället för att titta på genomsnittet, som troligen är lite för lågt, titta på den 25 % bästa percentilen. Gör vi det ser vi att SOLOM och Carema har genomsnittlig dagplanering på knappt 81 % respektive 79 % och ett utfall på 73 % respektive 71 %. För kvällen ser den 25 % bästa percentilen ut på följande sätt. SOLOM och Carema har en genomsnittlig kvällsplanering på knappt 61 % respektive 65 % och ett utfall på 62 % respektive 57 %. Den 25 % bästa percentilen för dag och kväll har ett genomsnitt på knappt 71 % för SOLOM och knappt 69 % för Carema. Detta innebär att en genomsnittlig verkningsgrad på 70 % skulle innebära att dessa företag skulle behöva nå sina 25 % bästa resultat - för den personal som inte är anhöriganställd. 15 SOLOM, 2011-12-15, Hemtjänstrapport, Översyn av ekonomi och verksamhetsstyrning inom SOLOM: s hemtjänst Sida 33 av 52

25 % bästa verkningsgraden: SOLOM och Carema 5.1.2 Företag med färre än 25 brukare Om man tittar på de små utförarna har de ett anmärkningsvärt bättre resultat än de stora utförarna. De har ett genomsnittligt utfall på drygt 73 % för vardagar. Det är bättre än de stora utförarnas 25 % bästa percentil. I praktiken har dock flera av företagen en ännu högre verlmingsgrad än vad som framgår av deras schema, vilket förklaras av att de endast betalar sin personal för utförd tid. Detta innebär att de får en verkningsgrad på 100 %. Kostnaden för den faktiska lägre verkningsgraden betalas istället av de anställda. b Ideal vård och service, Mångkulturell hemtjänst, Care rent, Almis hemtjänst, Kristinas Omtanke, Camillas hemtjänst, la hemtj änstkompaniet Utfört dag Sida 34 av 52

Men även om de skulle ha betalt sina anställda för restid, hade deras verkningsgrad varit betydligt högre än de stora företagens. Det fmns några möjliga förklaringar till detta. 5.1.3 Varför har små utförare högre verkningsgrad? Genom att titta på deras scheman ser vi att företag med få brukare i större utsträckning lägger ihop insatser än vad företag med många brukare gör. Det är inte ovanligt med ett 4-5 timmars sjok hos samma brukare bland de små utförarna. Detta gör att de denna dag får en mycket låg andel restid. Här bör kontoret titta på riktlinjer för hemtjänst så att det klarläggs vilka insatser som far läggas samman och vilka som inte får läggas samman. Små foretag har även oftare delade scheman, det vill säga att personalen jobbar några timmar på morgonen, sedan är ledig och därefter jobbar ett par timmar på kvällen. Vissa scheman innebär att personalen arbetar 8 timmars utan någon lunch, eller att de får lunch när det är mindre att göra, vilket kan innebära att ett dagpass har lunchrast klockan 10 på morgonen. En förklaring till att detta är möjligt för de små företagen, men svårare för de stora företagen, är att många av de små inte har något kollektivavtal. De har således ingen aktör som kontrollerar de anställdas arbetsvillkor. De stora företagen har däremot lunch mitt på dagen, trots att det egentligen, utifrån när det är mycket och lite att göra, hade passat bättre att ha lunch klockan tidigare eller senare. En annan förklaring är att de små företagen skulle kunna få högre utfall på sina planerade insatser än de stora, då det ofta är samma personal som kommer till en viss brukare. Art få hjälp av sin kontaktperson ökar sannolikt möjligheten till en lyckad insats som inte avbryts i förtid. Detta gynnar mindre företag, som har få kunder som alltid kan fa kontaktperson. 5.1.4 Kontorets reflektioner gällande verkningsgrad Kontoret menar att det är rimligt att räkna på en verkningsgrad som ligger närmare den som kommit fram genom undersökningen än vad man har räknat på tidigare. Om nämnden väljer att göra det är det dock viktigt att ställa krav på att utförarna betalar sina anställda för restid. Annars fmns en risk att kommunen betalar för en kostnad för restid som utförarna de facto inte har. 5.2 Anhöriganställda 5.2.1 Dagens ersättning till anhöriganställda Dagens hemtjänstavtal ger lika ersättning till anhöriganställda som till övrig hemtjänstpersonal. Detta trots att anhöriganställda i princip inte har någon restid, då de ofta endast arbetar hos en brukare. Även om vi förutsätter att kostnaden kring administration är lika hög, eller högre än för övrig personal och att denna grupp får lika mycket utbildning - något som vi inte har kunnat studera - kvarstår det faktum verkningsgraden är högre. Detta innebär att nuvarande hemtjänstavtal gör det lönsammare att ha anhörigpersonal än att ha övrig personal. Vidare finns ingen åldersbegränsning för vem som kan bli anhöriganställd. Detta innebär att en 80-åring skulle kunna bli anhöriganställd. Sida 35 av 52

5.2.2 Utförarnas ståndpunkter gällande sänkt ersättning till anhöriganställda 16 14 12 10 8 6 l Anhöriganställda 4 Lika ersättning till anhöriganställda viktigaste frågan Vill ha kvar fortsatt lika ersättning till anhöriganställda Tabell 4 Utförares ståndpunkter gällande anhöriganställda Tre små och två stora foretag sätter lika ersättning till anhöriganställda som den viktigaste ersättningsfrågan. Gemensamt för dem är att en stor andel av deras anställda är just anhöriganställda. Deras motiveringar för varför anhöriganställda borde få samma ersättning som övrig personal är att deras anhöriganställda får samma utbildning som övrig personal och att även de bjuds in på ATP. Framför allt vill de dock understryka att administrationen kring anhöriganställda är lika stor eller större som kring övrig personal nu när också de registrerar all utförd tid elektroniskt med hjälp av pennor. De anser att det blir fel många gånger och att företaget måste rätta till detta - något som enligt dem ger en hög administrationskostnad. Ett par stora foretag uppger att de har en heltidspersonal anställd endast för att administrera anhörigpersonalen. Ett stort företag säger att en minskad ersättning till dem skulle innebära att de skulle göra sig av med sina anhöriganställda. En annan utförare säger att anhöriganställningar i praktiken innebär en möjlighet till arbete för dem som inte har någon annan möjlighet på den reguljära arbetsmarknaden. Ett par företag efterfrågar en tydligare definition på vem som kan vara anhöriganställd. Ett företag säger att kommunen exempelvis skulle kunna ha en åldersgräns på 65 år för anhöriganställda, men understryker samtidigt att anhöriganställning kan vara avgörande för om en person kan bo kvar hemma eller inte. 5.2.3 Kontorets ståndpunkter gällande ersättningen till anhöriganställda Om vård- och omsorgsnämnden vill ha en modell som gör det lika lönsamt att ha anhöriganställda som övrig personal behöver ersättningen till anhöriganställda vara lägre än ersättningen för övrig hemtjänstpersonal. Utförarnas argument att anhöriganställda skulle vara lika kostsamma som övrig personal är inte hållbart, då de med största sannolikhet har en högre verkningsgrad än övrig personal. Dessutom händer det sannolikt sällan att de har en timmes insats inplanerad, men enbart får utföra 15 minuter, för att brukaren inte önskar deras närvaro längre. Sida 36 av 52

5.3 Momskompensation till privata utförare 5.3.1 Lagen om ersättning for viss mervärdesskatt for kommuner och landsting Kommuner och landsting har i enlighet med Lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting, rätt till ersättning för ingående mervärdesskatt på varor och tjänster inom de skattefria områdena sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. En privat entreprenör som till exempel bedriver hemtjänst, har inte motsvarande avdragsrätt. Ur konkurrenssynpunkt uppstår ett problem, eftersom den privata entreprenören därigenom får en merkostnad till följd av mervärdesskattereglerna. För att lösa detta problem har ett särskilt statsbidrag införts med syfte att täcka den mervärdesskatt som indirekt belastar kommuner och landsting vid upphandling av eller bidrag till sådan icke skattepliktig verksamhet, som bedrivs av privata entreprenörer. Genom systemet kompenseras kommuner och landsting med en viss procent av priset vid upphandling av ovanstående verksamheter. Syftet med ersättningen är att mervärdesskatten inte ska utgöra en kostnad för kommunen. Den bakomliggande tanken är att kostnaden för ingående mervärdesskatt inte ska påverka kommunens beslut om de ska utföra tjänster i egen regi eller upphandla dem från privata entreprenörer. Den bedömning som gjordes vid införandet av ersättningssystemet för drygt tjugo år sedan baserades på att mervärdesskattebelagda kostnader utgjorde 30 procent av den kommunala verksamhetens kostnader. Ersättningen, som kan betraktas som ett schablonbelopp, utgår till kommunen eller landstinget efter ansökan hos Skatteverket. Det finns två alternativ för att beräkna ersättningen: - Alternativ 1 är grundregel och får alltid användas. Ersättningen är 6 procent av den kostnad som ger rätt till ersättning. Detta motsvarar 20 procent av de 30 procent som bedömts utgöra andelen mervärdesskattebelagda kostnader i dessa verksamhetstyper. - Alternativ 2 är en alternativregel som får användas om det framgår av kommunens fakturor att en del av kostnaden gäller lokaler. Ersättningen blir 18 procent av lokalkostnaden och 5 procent av resterande kostnader. Regel om statsbidraget finns i förordningen (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. 5.3.2 Nuvarande hemtjänstavtals regelverk för momskompensation Sollentuna ger idag de privata utförarna i hemtjänsten 6 procent momskompensation, vilket är den momssats enligt alternativ 1 ovan som kommunen får tillbaka från staten. 16 1 hemtjänsten utgör rena rjersonalkostnader cirka 93 procent av de totala verksamhetskostnaderna för utförarna. Det innebär att det är mindre än 7 procent av verksamhetskostnaderna där det finns mervärdesskatt att göra avdrag för. 5.3.3 Jämförelse med andra kommuners momskompensation I jämförelse med grarrnkommunerna är det endast Järfälla, som liksom Sollentuna, ger privata utförare en momskompensation på 6 procent. Stockholm, Täby och Upplands Väsby ligger mellan 2,5-3 procent. Solna har beslutat att inte ge de privata utförarna någon ' Förfrågningsunderlag Fritt val - Hemtjänst punkt 7.3.4. 'SOLOM: s hemtjänstrapport 2011-12-15 Sida 37 av 52

momskompensation, med motiveringen att egenregin, som inte kan göra avdrag för mervärdesskatt, är bundna till högre OH-kostnader inom kommunen, vilket därmed utjämnar konkurrensförhållandena. Stockholms stad har gett en momskompensation på 2,5 procent inom hemtjänsten sedan år 2002. 5.3.4 Andelen av egenregins kostnader som är momsbelagda Av SOLOM: s kostnader för hemtjänst år 2001 bestod 1,92 procent av mervärdesskattekostnader och som SOLOM, som kommunal utförare, därmed kunde göra avdrag för. I uträkningen, som återfinns i slutet av utredningen, är moms även pålagd för ekonomi och PA med mera. Om en privat utförare nyttjar interna resurser för dessa tjänster har utföraren inte några mervärdesskattekostnader för dessa delar, då tjänsterna köps in från någon annan. Det innebär att mervärdesskattekostnaderna skulle bli lägre än 1,92 %. Den tidigare utredningen har räknat med mervärdesskattekostnader i samtliga fall, där det kan förekomma. Även andelen moms för lokalkostnader är väl tilltagen då SOLOM är den enda utföraren med tre hemtjänstlokaler i kommunen. Om en privat utförare har en mindre andel lokalkostnader minskar även det andelen mervärdesskattekostnader. Med hänsyn till att SOLOM hade för höga kostnader för hemtjänsten i förhållande till ersättningen under förra året har en kompletterande uträkning av mervärdesskattekostnadernas andel gjorts. Lönekostnader har här minskats med 13,5 miljoner kronor, vilket gör att andelen mervärdesskattekostnader i förhållande till den totala kostnaden för hemtjänsten stiger tili 2,44 %. Underlaget från egenregin pekar på att den faktiska andelen mervärdesskattekostnader inom hemtjänsten ligger på mellan 2-2,5 %. Det visar att Sollentunas momskompensation på 6 % med hög sannolikhet överkompenserar de privata hemtjänstutförarna. 5.3.5 Statskontorets utredning kring ersättning av viss mervärdesskatt Statskontoret publicerade 2011, efter uppdrag från regeringen, en rapport Översyn av 1 förordningen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting (2011:6). Syftet med uppdraget var att ta fram ett underlag för att pröva om den procentsats som kommunerna far från staten, för att täcka kostnader för mervärdesskatt, motsvarar den andel av kommunernas totala verksamhetskostnader som mervärdesskatten utgör. Syftet med ersättningen är att mervärdesskatten inte ska vara en kostnad för kommunerna och därmed inte påverka om kommunerna väljer att utföra tjänster i egen regi eller upphandla den från privata entreprenörer. Statskontorets analys visade att "de procentsatser som anges i förordningen generellt sett är högre än de faktiska mervärdeskostnaderna. Skillnaden är särskilt tydlig när lokalkostnaderna exkluderas från övriga verksamhetskostnader, då mervärdeskostnadernas andel är lägre i mer personalintensiva verksamheter". 18 I rapporten redovisas beräknade mervärdesskattekostnadernas andel av verksamhetskostnader både för skolområdet och vård- och omsorg. Bedömningen är att mervärdesskattekostnadernas andel för vård och omsorg om äldre och personer med 'Statskontoret 2011:6 s.7 Sida 38 av 52

fimktionsnedsättningar uppgår till 4,5 %. Om momshandeln för lokalkostnader exkluderas uppgår mervärdeskostnaderna till 2,1 %. 19 I jämförelse med särskilda boenden för äldre och dagverksamheter är hemtjänsten den del av vård och omsorg om äldre som omfattar en väldigt liten andel lokalkostnader. Statskontorets rapport styrker därmed tesen om att en skälig momskompensation inom hemtjänst bör ligga runt 2,5 %. 5.3.6 Kontorets ståndpunkter gällande momsersättningen Det tidigare incitamentet för att minska momskompensationen till en kompensation som låg i linje med de kostnader som utförarna uppskattades ha för moms, var att likställa villkoren mellan privata utförare och den kommunala egenregin, då egenregin inte far någon momskompensation. Det incitamentet försvinner i och med bolagiseringen av egenregin. Faktum kvarstår dock att en momskompensation på 6 % sannolikt innebär en överkompensation. Statskontoret 2011:6 s.ll Sida 39 av 52

6 imulering av 3 olika ersättningsalternativ Utredningens resultat tyder på att hemtjänstpersonalen, undantaget anhöriganställda, spenderar en större del av sin arbetstid på transport än vad som kontoret tidigare har utgått ifrån. Vidare visar utredningen att det finns ett ekonomiskt incitament i nuvarande ersättningssystem att inte försöka utföra tid, samtidigt som utförarna anser att det är viktigt att få ersättning för just avböjd tid. För avslut och frånvaro fmns det inget incitament inbyggt i ersättningen, men det faktum att utförarna anser sig kunna planera om på 2-3 arbetsdagar öppnar för att minska antalet ersättningsdagar, som nu är 7. Slutligen visar utredningen att momskompensationen troligen är högre än de kostnader som utförarna har för moms. Utifrån detta resultat har kontoret tagit fram tre olika ersättningsalternativ. I samtliga alternativ utgår vi från en månadslön för omsorgspersonalen på 22 680 kronor. Vidare utgår vi från att personalen arbetar 37 timmar per vecka, att företagen betalar PO-pålägg, att semesterersättning inklusive vikariat och att företagen betalar sina anställda för restid. Kontoret har fått information från vissa utförare om att de inte betalar sina anställda för restid, varför det, vid en eventuell förändring av ersättningsnivån, kan vara bra att ställa krav på utförarna att de ska betala sina anställda för restid som sker under arbetsdagen i syfte att utföra hemtjänstuppdraget. I alternativ 1 har vi räknat utifrån en verkningsgrad på 65 %. Det är lite lägre än den 25 % bästa percentilen hos SOLOM och Carema och lägre än genomsnittet för samtlig hemtjänstpersonal för de små utförarna som undersökts. I alternativ 2 har vi räknat utifrån en verkningsgrad på 70 %. Det är genomsnittet för den 25 % bästa percentilen hos SOLOM och Carema och något lägre än genomsnittet för samtlig hemtjänstpersonal hos de små utförarna. Det tredje alternativet behåller 2013 års ersättningsnivå som utgångspunkt. För samtliga alternativ ges 50 % ersättning för avböjd tid. Detta syftar till att ge utförarna ett ekonomiskt incitament att utföra så mycket av den tid som idag avböjs som möjligt. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära läggs på respektive grundersättning. För samtliga alternativ ges också 4 dagars ersättning för avslut och frånvaro istället för dagens 7 dagar. Den kostnadsbesparing som detta uppskattas innebära behålls av nämnden. Vidare dras ersättningen för ny brukare/byte av brukare bort. Idag ligger den ersättningen på 1353 kronor för ny brukare/byte av brukare och utgjorde år 2012 en kostnad på cirka 0,8 miljoner kronor för nämnden. Momskompensationen på 6 % kvarstår i samtliga alternativ, trots att den troligen är högre än de kostnader som utförarna har för moms. Utifrån detta räknas fram ett timpris för ordinarie anställda för alternativ 1 och 2 och för samtliga anställda för alternativ 3. För alternativ 1 och 2 räknas därefter en lägre ersättning ut till anhöriganställda. Kontoret har räknat med att de knappt har någon restid, men att anhöriganställda ställer högre krav på arbetsledning än övriga anställda. Sida 40 av 52

Alternativ 1 Timpris: 339 kr (359 kr inkl. 6 % momskompensation) Timpris anhöriganställda: 269 kr (285 kr inkl. 6 % momskompensation) Alternativ 2 Timpris: 329 kr (349 kr inkl. 6 % momskompensation) Timpris anhöriganställda: 269 kr (285 kr inkl. 6 % momskompensation) Alternativ 3 Timpris: 327 kr (347 kr inkl. 6 % momskompensation) Timpris anhöriganställda: 327 kr (347 kr inkl. 6 % momskompensation) Vilka merkostnader följer på de olika alternativen jämfört med nuvarande ersättning? Vi har jämfört med 2013 års förväntade ersättning efter OPI-uppräkning, vilket antas bli 318 kronor. Vid status quo innebär samtliga alternativ kostnadsminskningar: alternativ 1 på 0,6 miljoner kr/år, alternativ 2 på 4,3 miljoner kr/år och alternativ 3 på 1,2 miljoner kr/år. Detta förutsätter dock att samtliga anhöriganställda förblir anhöriganställda, trots det ekonomiska incitamentet för utförarna att låta dem Övergå i annan anställning. Det förutsätter också att hemtjänstens volymökning inte blir högre än de 4 % som uppskattas för år 2013. Vidare förutsätter det att tid som idag avböjs inte kommer att utföras, trots det ekonomiska incitamentet för att utföra mer tid. Kostnadsförändring vid status quo (milj kr/år) i o -i -2-3 -4 IB i -l r 2, Alternativ 1 M Alternativ 2 B Alternativ 3 i-^w?ft- i > -5 ^ L 3 _ Ett mer sannolikt scenario är att 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning, vilket skulle ge en kostnadsökning på 1,7 miljoner kronor för alternativ 1, en besparing på 2,3 miljoner kronor för alternativ 2 och en besparing på 1,2 miljoner kronor för alternativ 3. Övergår samtliga anhöriganställda i ordinarie anställning far nämnden en kostnadsökning på 4 miljoner kronor för alternativ 1 och på 0,6 miljoner kronor för alternativ 3. Alternativ 2 ger en kostnadsbesparing på 0,3 miljoner kronor. Sida 41 av 52

Kostnadsförändring (milj kr/år) om anhöriganställda övergår i 20 ordinarie anställning Kostnadsfö^^^igö'rm50% Kostnadsförändring orn 100% ävänho ^^^Sä11 da-fär av anhöriganställda tär o r d i n ä r ^ ordinarie anställning B Alternativ 1 B Alternativ 2 Alternativ 3 Ett annat högst möjligt scenario är att andelen avböjd tid minskar, efter införandet av de nya ersättningsreglerna. Solna minskade ersättningen för avböjd tid från 100 % till 50 % i januari 2013 och har de första två månaderna sett andelen avböjd tid minska med 37,5 %. Om samma sak inträffade i Sollentuna skulle kostnadsökningen bli 0,9 miljoner kr/år för alternativ 1, medan det skulle bli en kostnadsminskning med 3 miljoner kr/år för alternativ 2 och varken en kostnadsökning eller en kostnadsminskning för alternativ 3. Kostnadsförändring (milj kr/år) om med 37,5% av avböjd tid utförs 21 H Alternativ 1 B Alternativ 2 B Alternativ 3 2 0 21 Förutsättningar: Ingen ytterligare volymökning och avböjd tid oförändrad Förutsättningar: Ingen ytterligare volymökning, alla anhöriganställda förblir anhöriganställda Sida 42 av 52

Det är naturligtvis möjligt att anhöriganställda övergår i ordinarie anställning samtidigt som andelen avböjd tid minskar. Om 50 % av de anhöriganställda skulle få ordinarie anställning och 37,5 % av avböjd tid skulle utföras skulle nämnden få en kostnadsökning på 3,3 miljoner kr/år för alternativ 1 och på 0,1 miljoner kr/år för alternativ 3 jämfört med nuvarande system. Alternativ 2 skulle däremot innebära en kostnadsminskning på 0,9 miljoner kr/år. Orsaken till att kostnaden blir så pass mycket högre för alternativ 1 än alternativ 2 beror på att grundersättningen är så pass mycket högre. För alternativ 1 och 2 gäller att ju fler anhöriganställda som övergår i ordinarie anställning, desto högre blir kostnaderna, eftersom grundersättningen är så mycket högre än ersättningen för anhöriganställda i båda alternativen. Ju fler anhöriganställda som övergår i ordinarie anställning desto större blir också skillnaden i kostnader mellan alternativ 1 och 2, eftersom grundersättningen är högre i alternativ 1 än i alternativ 2, medan det inte finns någon skillnad mellan förslagen för ersättningen till de anhöriganställda. Kostnadsförändring (milj kr/år) om 37,5% av avböjd tid utförs och 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning 22 B Alternativ 1 B Alternativ 2 Alternativ 3 0,1 -i 50% av anhöriganställ^^^^^^drdinarie anställning + 37,5% av dar&^pj^^^:immar utförs ^9" Ett annat scenario som kan inträffa är att andelen hemtjänsttimmar ökar betydligt. Senast år 2012 ökade antalet hemtjänsttimmar med 14 %, något som inte hade varit möjligt att förutse med tanke på förväntade timbortfall i och med införandet av tidmätnings systemet Mobipen, befolkningsprognos och tidigare servicegrad. Kontorets prognos för år 2013 är en volymökning på 4 % och bygger i stor utsträckning på den förväntade åldersutvecklingen. Antalet hemtjänsttimmar är dock inte endast beroende av åldersutvecklingen, utan även i hur stort behov av hjälp personer i en viss population är, hur biståndsbedömningen går till och i vilken utsträckning brukarna föredrar hemtjänst framför särskilt boende. Därför är det mycket viktigt att nämnden tar höjd för att en sådan utveckling är möjlig, även om den inte går att förutse i dagsläget. Om volymökningen blir 5 % större än beräknat blir kostnadsökningen knappt 7 miljoner kronor, oavsett alternativ. Om volymökningen blir 10 % större än beräknat blir kostnadsökningen mellan 13,5 och 13,9 miljoner kronor. Orsaken till att skillnaden mellan de olika alternativen är så marginell är att det lägre priset på anhöriganställda drar ned Förutsättning: Ingen ytterligare volymökning Sida 43 av 52

kostnaderna i alternativ 1 och 2, medan priset på anhöriganställda är lika som för andra anställda i alternativ 3. Kostnadsförändring (milj kr/år) vid volymökning 14 12 10-6-g g-g 5_g- 6 -f- 4 2 - l^äéi ffl Alternativ 1 H Alternativ 2 ra Alternativ 3 Om volymökningen blir 5% Om volymökningen blir 10% högre än beräknat högre än beräknat Det är naturligtvis möjligt att både att anhöriganställda får ordinarie anställning och att volymökningen ökar med mer än 4 % under nästkommande år och att andelen avböjd tid minskar. Bilden nedan visar tydligt att andel anhöriganställda har en stor betydelse för kostnaderna för de olika alternativen. Skillnaderna mellan alternativen blir som högst om 100 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning. Kostnadsförändring (milj kr/år) om anhöriga får ordinarie anställning + volymökning + ökning av andel avhöjd tid som utförs H Alternativ 1 M Alternativ 2 & Alternativ 3 50% av anhöriganställda 50% av anhöriganställda 100% anhöriganställda 100% anhöriganställda får ordinarie anställning får ordinarie anställdning får ordinarie anställning får ordinarie anställning + 5 % ytterligare + 10% ytterligare + 5% ytterligare + 10% ytterligare volymökning + volymökning + 37,5% av volymökning + volymökning + 37,5% av avböjd tid blir utförd tid avböjd tid blir utförd tid2 2 j Förutsättning: Alla anhöriganställda förblir anhöriganställda, avböjd tid oförändrad. Orsaken till att siffrorna är så snarlika, trots olika pris, är att priset för anhöriganställda drar ned kostnaden för alternativ 1 och 2. Här är heller inte ersättning för endast 4 dagar för avböjd tid och frånvaro inräknat och den nuvarande ersättningen för ny brukare är inte borträknad. Sida 44 av 52

Slutsatser Hur mycket nämndens utgifter kan komma att öka med de olika alternativen är svårt att förutse. För alternativ 1 och 2 ökar kostnaderna ju fler anhöriganställda som övergår i ordinarie anställning och ju fler av dagens avböjda timmar som omvandlas till utförda timmar. Detta beror på att ersättningen för ordinarie anställda är betydligt högre än till anhöriganställda och att ersättningen för utförd tid är betydligt högre än för avböjd tid i dessa förslag. Ju fler anhöriganställda som övergår i ordinarie anställning och ju fler av dagens avböjda timmar som omvandlas till utförda timmar, desto större blir också skillnaden mellan kostnaderna för alternativ 1 och 2.1 extremfallet, där 100 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning, 37,5 % av de avböjda timmarna utförs och volymen ökar med 5 % blir kostnadsökningen 4,8 miljoner högre i alternativ 1 än i alternativ 2. För det tredje alternativet påverkas inte kostnaderna av andelen anhöriganställda, eftersom ersättningen till dem är lika hög som för ordinarie anställda. Däremot är ersättningen till både anhöriganställda och till ordinarie anställda högre än priset för 2014 (318). Detta beror på att vi har lagt på den förväntade besparingen på ersättningen, precis som för alternativ 1 och 2. Detta innebär att ju fler avböjda timmar som omvandlas till utförda timmar, desto mer ökar nämndens kostnader för samtliga alternativ. Den största risken för kostnadsökningar utgörs av en betydande ökning av hemtjänsttimmarna. Kostnadsökningarna blir i stort sett lika stora, med de beskrivna scenarierna, oavsett vilket av de tre alternativen vi tittar på. En volymökning på 5 % mer än beräknat 24 ger ökade kostnader på nästan 7 miljoner för samtliga alternativ. Skillnaden mellan förslagen handlar om 100 000 kronor. En volymökning på 10 % mer än beräknat ger ökade kostnader på nästan 14 miljoner för samtliga alternativ. Skillnaden mellan förslagen utgörs av 400 000 kronor. Detta innebär således att en volymökning ensamt inte kommer att ge några större skillnader i kostnader mellan de olika förslagen. Alternativ 1 är således dyrast och innebär störst risk för kostnadsökningar. Detta beror på att alternativ 1 har den största skillnaden i ersättning mellan anhöriganställda och övriga anställda. Fördelen med detta alternativ jämfört med de övriga är att det bygger på en verkningsgrad som ligger närmare den verkningsgrad som framkommit i utredningen Alternativ 2 är betydligt billigare och innebär en besparing på 4,3 miljoner kr/år vid status quo och har en lägre kostnadsökning än alternativ 1 vid olika scenarier. Nackdelen är att det innebär en intäktsminskning för utförarna vid status quo. Även om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och om 37,5 % av den tid som idag avböjs blir utförd skulle utförarna få lägre ersättning än idag med detta alternativ. För nämnden skulle det innebära en kostnadsbesparing på 0,9 miljoner kr/år. Alternativ 3 innebär också det en kostnadsbesparing på 0,9 miljoner kr/år vid status quo, och har också den en lägre kostnadsökning än alternativ 1 vid olika scenarier. Om 50 % av de anhöriganställda övergår i ordinarie anställning och om 37,5 % av den tid som idag avböjs blir utförd skulle dock utförarna få en marginellt högre ersättning än idag. För nämnden skulle det innebära en kostnadsökning på 0,1 miljoner kronor. Fördelen med detta förslag är att det är billigare än alternativ 1. Nackdelen är att det, liksom alternativ 2, innebär en intäktsminskning för utförarna vid status quo. Dock är minskningen mindre vid införandet av alternativ 3 jämfört med alternativ 2. För år 2013 har kontoret medräknat i prognosen en volymökning på 4 %. Sida 45 av 52

7 Översyn av övriga delar i avtalet Fritt val - hemtjänst 7.1 Utbildningskrav på utförarens ledning I det nuvarande hemtjänstavtalet ställer nämnden krav på att företagets ledning, samt person med övergripande ansvar för verksamheten ska ha dokumenterad erfarenhet och adekvat utbildning. Person med övergripande ansvar ska ha minst två års erfarenhet som ansvarig för utförande av tjänster inom relevant område. 25 I praktiken har gränsen för adekvat utbildning för godkännande satts vid undersköterskenivå. Därtill krävs två års erfarenhet enligt ovan. 7.1.2 Hemtjänstutförarna om utbildningskrav på utförarens ledning I intervjuerna med hemtjänstutförarna framkom att ett krav på 2-års högskoleutbildning skulle innebära ett problem för vissa mindre utförare. Vissa av dem med ledande ställning är själva undersköterskor, men har arbetat i många år och frågar sig om de nu behöver lägga ned sin verksamhet, eftersom de tycker att de är "för gamla" för att studera. Flertalet av företagen ser dock inte ett sådant krav som ett problem och samtliga stora företag tycker istället att det är positivt med högre kompetenskrav för ledningen inom hemtjänsten. 7.1.3 Kontorets synpunkter om utbildningskrav på utförarnas ledning Kontoret anser att utbildningskraven för utförarens ledning samt personer med övergripande ansvar för verksamheten bör höjas, för att säkerställa en trygg och säker hemtjänst med hög kvalitet. Hemtjänsten är en komplex verksamhet och allt fler brukare med stora omvårdnadsbehov väljer att bo hemma istället för att flytta till ett särskilt boende. Fler äldre bor också kvar hemma med en demenssjukdom eller en psykisk diagnos. Med anledning av hemtjänstverksamhetens alltmer komplexa natur föreslår kontoret att de krav som gäller för utförarna av ledsagarservice, avlösarservice, biträde av kontaktperson samt boendestöd för personer med funktionsnedsättning även ska gälla för utförarna av hemtjänst, det vill säga följande: "Företagets ledning ska ha för uppdraget adekvat utbildning och dokumenterad erfarenhet. Utföraren och den person iföretagets ledning som ansvarar för uppdraget ska vara väl insatt i styrdokument och den lagstiftning som gäller för verksamheten. Person med övergripande ansvar, dvs. har ansvar för personal, ekonomi och drift av verksamheten, ska ha avslutad högskoleutbildning alt. avslutade högskolekurser med inriktning mot socialt arbete, socialförvaltningsrätt och organisation och ledarskap. Dessutom krävs två års erfarenhet av arbete med målgruppen varav minst sex månaders erfarenhet av arbetsledning inom verksamhetsområdet eller motsvarande verksamhet. Utsedd person ska rapporteras till beställaren" Det skulle innebära att utbildningskravet för företagets ledning samt person med övergripande ansvar för verksamheten höjs från undersköterskenivå till högskolenivå. Kontoret är medvetet om att flera av de godkända hemtjänstföretagen inte har en verksamhetschef med högskolekompetens. Därför föreslår kontoret att kravet ska gälla alla nya hemtjänstutförare Förfrågningsunderlag Fritt val - Hemtjänst punkt 4.2. Sida 46 av 52

som ansöker och blir godkända efter en ändring av förfrågningsunderlaget. Befintliga hemtjänstutförare och utförare som ansöker och blir godkända enligt det nuvarande förfrågningsunderlaget föreslås få skälig tid för omställning, vilket innebär att kravet måste vara uppfyllt senast 2015-12-31 Kontoret föreslår att nämnden ger kontoret i uppdrag att följa utbildningskraven på hemtjänstutförarnas ledning och personal under våren 2015 för att säkerställa att kraven kommer att vara uppfyllda inom utsatt tid. 7.2 Kompetenskrav på utförarens personal 7.2.1 Krav i det befintliga förfrågningsunderlaget I nuvarande förfrågningsunderlag är personalens kompetens är uppdelad i tre kategorier. Generellt ska utförarens personal ha "adekvat utbildning och/erfarenhet av arbete som kan jämställas med vårdbiträdesutbildning, omvårdnadsprogrammet eller motsvarande" 26 I ärenden med omvårdnadsinsatser ska utföraren "kunna tillhandahålla personal med god kunskap om demenssjukdomar om uppdraget kräver det. Det ska finnas en rutin för hur personalen ska agera om de observerar att den enskilde inte tillgodogör sig tillräckligt med mat. Utförarens omsorgspersonal ska ha grundläggande kunskaper om dryckens och matens betydelse för äldre, grundläggande kunskaper i matlagning och adekvata kunskaper i näringslära och livsmedelshygien. Personalen ska kontinuerligt erhålla erforderlig utbildning inom detta område" 27 I ärenden med hemstödsinsatser ska personalen "ha utbildning som motsvarar skötare inom psykiatrisk vård eller omvårdnadsprogrammet, gärna inriktning psykiatri, alternativt erfarenhet av arbete som kan jämställas med detta. Personalen ska också ha erfarenhet av att arbeta med äldre personer. Personalen ska ha fallenhet och intresse för sina arbetsuppgifter. Utföraren ska tillse att personalen har kompetens gällande bemötande och kommunikation, krishantering och problemlösning, samt vårdkedjan kring personer som har en psykisk funktionsnedsättning." 7.2.2 Tidigare förslag på högre kompetenskrav I den hemtjänstutredning som presenterades hösten 2012 föreslogs att hemtjänsten skulle ha ett krav på 100 % undersköterskor till år 2014-12-31, för att på så sätt höja kompetensen inom hemtjänsten. Vidare föreslogs samtlig nyanställd personal på tillsvidaretjänster vara undersköterskor. 7.2.3 Utförarnas ståndpunkter gällande högre kompetenskrav De allra flesta utförare (13/16) anser att kravet på 100 % undersköterskor till slutet av 2014 är orealistiskt. Argumenten handlar om att det inte skulle finnas tillräckligt med undersköterskor att anställa och att de som utbildar sig antingen börjar arbeta på särskilda boenden eller sjukhus, där de får använda sina kunskaper, eller också flyttar till Norge, där lönen är betydligt högre. Ett annat argument från utförarna är att de idag har tillsvidareanställda som Förfrågningsunderlag Fritt val - Hemtjänst punkt 4.4. Förfrågningsunderlag Fritt val - Hemtjänst punkt 5.5 Förfrågningsunderlag Fritt val - Hemtjänst punkt 6.5. Sida 47 av 52

inte är undersköterskor och de frågar sig om kommunen tänker sig att de ska säga upp den personalen. Flera nämner 50 % som ett mer realistiskt krav. 7.2.4 Kompetens inom Sollentunas hemtjänst, 2011 I SKL och Socialstyrelsens Öppna jämförelser från 2011 låg Sollentuna i gruppen om 2 % med sämst resultat i riket gällande andel av personal som har vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Särskilt inom hemtjänsten var siffrorna låga, knappt 60 % av de tillsvidare anställda. Denna statistik bygger dock på utförarnas egen definition på vad som är en undersköterska. Rikssnittet för äldreomsorgen totalt, inklusive särskilt boende, låg på ca 80 %. 29 Sollentuna hade ett lågt resultat även i jämförelse med jämförbara kommuner i länet. 7.2.5 Förväntad andel undersköterskor i och med Omvårdnadslyftet Under 2011 genomförde vård- och omsorgskontoret en inventering av antalet anställda inom äldreomsorgen i Sollentuna kommun. Den visar att 301 personer var anställda inom den kommunalt finansierade hemtjänsten i juli 2011, varav 250 var tillsvidareanställda. 30 Under fömtsättning ovanstående uppgifter om 60 % undersköterskor inom Sollentuna kommun stämmer borde det därmed 150 av dessa 250 vara undersköterskor. Denna siffra används som utgångspunkt för att uppskatta hur mycket andelen undersköterskor förväntas öka i och med satsningen på Omvårdnadslyftet. Hur många av dem som studerar vid Omvårdnadslyftet som kommer att bli färdiga undersköterskor är idag omöjligt att veta. Det beror på en rad faktorer såsom nuvarande studieresultat, studiemotivation, arbetsbelastning inom hemtjänsten och övriga familje- och fritidsaktiviteter. Det vi kan göra är att, med hjälp av vårdlärarna, få en uppskattning av hur många som studenter som kan antas bli färdiga undersköterskor. Vårdlärare Eva Lönnelid vid Consensum, företaget som har den absolut största andelen av studenterna som är inskrivna vid Omvårdnadslyftet i Sollentuna kommun, uppskattar att 8 studenter från hemtjänsten kommer att bli klara undersköterskor till december 2013 och 12 till juni 2014. Under förutsättning att Omvårdnadslyftet får fortsätta därefter förväntas ytterligare 7 studenter från hemtjänsten bli klara undersköterskor till december 2014. Därtill finns en grupp med 19 studenter från hemtjänsten som startade under vårterminen 2013 och vars utbildningsplan utgår från att de ska bli färdiga till december 2014. Hur många av dem som kan antas fullfölja utbildningen är inte möjligt att uppskatta, eftersom de nyligen har påbörjat utbildningen. 31 Om denna uppskattning visar sig stämma skulle vi, utifrån 2011 års uppgifter om nuvarande antal undersköterskor inom hemtjänsten i Sollentuna kommun, kunna förvänta oss 63,2% undersköterskor i december 2013 och knappt 71 % undersköterskor i december 2014. Om den sista gruppen tillåts studera vidare efter juni 2014 kan andelen undersköterskor öka med ytterligare några procentsatser (78 % om samtliga slutför studierna, men det är inte troligt). Rektorn på Kunskapsparken, Marie Eklund, uppger dock att hon har fått frågan från ett antal studenter om de får byta inriktning från äldreomsorg till något annat. Detta ger en indikation 29 Uppgifter från tidigare hemtjänstutredning. 30 Uppgifterna kommer från en enkät om anställdas utbildning som kontoret skickade ut till utförare inom äldreomsorg i juli 2011. 31 Information från Eva Lönnelid, vårdlärare från Consensum, företaget som har de flesta av studenterna i Omvårdnadslyftet i Sollentuna kommun. Ett 15-tal uppskattas studera vid andra företag. Sida 48 av 52

på att samtliga av de utbildade kanske inte stannar inom hemtjänsten eller annan äldreomsorg i kommunen. 32 Dessa uppskattningar ska dock läsas med stor varsamhet. Det är mycket svårt att uppskatta hur många av studenterna som kan antas bli färdiga undersköterskor och risken för felaktigheter är därmed stor. Dock ger det en indikation som skulle kunna användas i beslut om krav på ökat kompetenskrav för personal inom hemtjänsten i Sollentuna kommun. 7.2.6 Kontorets förslag på högre kompetenskrav Kontoret föreslår att de generella krav på personalens kompetens kvarstår, men att de förtydligas att dessa krav endast gäller de utförare som enbart utför servicetjänster. (I mars 2013 finns inget sådant företag godkänt i kommunen). För utförare som är godkända att utföra omvårdnadsinsatser föreslår kontoret att kompetenskraven höjs. Syftet är att öka andelen undersköterskor inom hemtjänsten. Med tanke på hemtjänstutförarnas efterfrågan om att ökade kompetenskrav införs stegvis och med tanke på hur många fler undersköterskor som Sollentuna kommun uppskattas fa genom Omvårdnadslyftet föreslår kontoret att kravet på undersköterskor höjs utifrån följande modell: 1) 2014-12-31 skall 70% och 2015-12-31 skall 75 % av den tillsvidare anställda personalen ha undersköterskeutbildning och uppfylla Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg, SOSFS 2011:12. 2014-12-31. 2) Från och med införandet av ett nytt förfrågningsunderlag skall all personal som nyanställs på tillsvidaretjänster inom hemtjänstföretagen ha undersköterskeutbildning. Från år 2015 kommer Sollentuna kommun att få hemsjukvård. De företag som vill bli aktuella för att utföra hemsjukvård kommer att behöva ha 100 % undersköterskepersonal. Det är därför viktigt att kommunen kommunicerar detta till hemtjänstföretagen, så att de företag som planerar att ansökan om godkännande för att bedriva hemsjukvård kan förbereda sig för detta. 6.3 Miljökrav 6.3.1 Krav i det befintliga förfrågningsunderlaget I nuvarande förfrågningsunderlag ska utföraren följa gällande lagar beträffande miljöaspekter till livsmedelsanvändning, kemiska produkter för renhållning samt arbetsmiljöfrågor. Utföraren ska vidare verka aktivt för att minimera negativt miljöpåverkande faktorer. 6.3.2 Tidigare förslag på Ökade miljökrav I förslaget till budget för år 2013 har vård- och omsorgsnämnden ett åtagande om att minska miljöbelastningen. Ett av måtten är att andelen miljöfordon per antal fordon och enheter inom ramen för Fritt val - Hemtjänst ska öka. För att realisera nämndens åtagande föreslog kontoret att nämnden ställde krav i förfrågningsunderlaget att alla nya leasingavtal som tecknas, eller "Uppgiften bygger på en uppskattning från utbildningsansvarig Marie Ekblad. Enl. uppgift hade 25 personer tagit 950 poäng den 17 februari och beräknas bli klara till juni 2013.26 personer hade 500 poäng och beräknas bli färdiga till december 2013. j 3 Förfrågningsunderlag Fritt val - Hemtjänst punkt 2.22 Sida 49 av 52

fordon som köps in till verksamheterna efter att förfrågningsunderlaget har ändrats, ska vara av miljöklasserna 2005, hybrid eller el. I Sverige finns miljöklasserna 2005, hybrid och el för personbilar. Tidigare fanns även miljöklass 2000, som upphörde 1 januari 2006. Miljöklass 2005 är obligatorisk för alla nya bilar som säljs från och med 2006. Miljöklass 2005-bilar släpper ut mindre luftföroreningar vid såväl körning som kallstart och har i viss mån en bättre kvalitet och hållbarhet på avgasrensningen. Utsläppen av kolväten och kväveoxider är 40 procent lägre i dessa bilar jämfört med den äldre miljöklassen 2000. Miljöklass El innebär att bilen enbart drivs med elektricitet från batterier. En bil med miljöklass Hybrid drivs däremot med både förbränningsmotor och elektricitet från batterier. 6.3.3 Utförarnas ståndpunkter gällande miljökrav De flesta utförare ställer sig inte emot de föreslagna miljökraven. Ett fatal mindre företag menar att det är negativt, då de anser att det kommer att bli dyrare för dem. 6.3.4 Kontorets förslag gällande miljökrav Kontoret föreslår att ovanstående förslag (punkt 6.3.2) kvarstår. 6.4 Övrigt 6.4.1 Matlådor Vård- och omsorgsnämnden har tagit fram en kostpolicy för äldreomsorgen. Kontoret föreslår att nämnden skriver in i förfrågningsunderlaget att utföraren ska följa och arbeta utifrån beställarens kostpolicy. Kostpolicyn tydliggör vilka krav och förväntningar som ställs på måltider och måltidssituationen. 34 6.4.2 Ersättningsregler Kontoret föreslår att nämnden ändrar datumet för den årliga prisuppräkningen enligt Omsorgsprisindex, OPI, från den 1 januari till den 1 april. Det föreslagna datumet utgår från att utförarnas kostnader för löneökningar räknas från 1 april, samt att sannolikheten är större att ett slutgiltigt OPI är framräknat den 1 april, vilket skulle underlätta prisuppräkningen. 35 6.4.3 Larm I nuvarande förfrågningsunderlag står att utföraren alla dagar mellan 7.00-23.00 ska besvara och åtgärda inkommande larm från brukare inom 30 minuter. Utförarna har tillfrågats om detta i intervjuerna som genomfördes under januari 2013. 10 av hemtjänstutförarna, de flesta små, föredrog även en central larmbevakning, framför systemet som finns idag, då samtliga hemtjänstutförare ska ha larmtjänst. Detta är framför allt ett problem som de mindre utförarna tog upp, även om även större utförare, som Carema, menade att det är en förlustaffär för dem. Vissa använder kostnadsargumentet. De menar att det är en service som de måste ha, men vars ersättning innebär att det blir en nettoförlust för dem. Andra menar att det innebär osäkerhet Tidigare hemtjänstutredning Tidigare hemtjänstutredning Sida 50 av 52

för brukarna. En utförare berättar att larmet går hem till honom och han stod i duschen när han tyckte att han hörde larmet. Efteråt såg han inget, men ringde upp de tre brukare de har, men ingen hade utlöst larmet Kontoret har tidigare fått i uppdrag att utreda larmfrågan och intervjuerna med utförarna stärker farhågan att det inte är riktigt säkert för de brukare som har små utförare att ha larm via dessa. De större utförarna verkar ha personal för detta, eller ha upphandlat detta med andra utförare. De små utförarna verkar dock ha en bristfällig organisation kring detta, vilket skulle kunna sätta brukarna säkerhet och garanti att få ett larm besvarat i fara. Kontoret kommer därför att utreda denna fråga. Detta indikerar att det kan finnas säkerhetsmässiga skäl för att utförarna inte bör ansvara för larmverksamheten. Vårdoch omsorgskontoret har sedan tidigare ett uppdrag att se över larmfrågan och föreslår därför att nuvarande formulering om larm kvarstår i väntan på denna utredning. 6.4.4 Nya regler kring IT I nuvarande förfrågningsunderlag finns en äldre version av IT-regler. Kontoret föreslår därför att följande punkter byts ut till texten nedan: 2.19. Administrativa system Utföraren ska använda de datasystem som beställaren hänvisar till. Beställaren tillhandahåller licenser till verksamhetssystemet samt till tidmätningssystemet. Utföraren kan hållas ersättningsskyldig för förkommen kommunal egendom. Beställaren tillhandahåller som bilaga en specifikation över vilka stödjande programvaror som ska finnas på datorer samt vilken prestanda nätverk och datorer ska för att systemen ska fungera optimalt. Utfbraren ansvarar för att systemen fungerar i den lokala IT-miljön. Utföraren ansvarar för att rätt användare har åtkomst till systemet. Utföraren ska skyndsamt anpassa sig till förändrade krav som beställare ställer avseende utförarens IT-utrustning, program och liknande. Utföraren ska ombesörja att personalen har kunskap i hur systemen används. Vid behov ska utfbraren tillgodose utbildningsbehov att personalen kan använda systemen. Kringkostnaderför åtkomst och användning av programmen bekostas och av utfbraren. Detta gäller även programvaror som behövs för att systemen ska fungera. Utföraren ska svara för utbildningskostnader och övriga kostnader. 7.5.3. Informationssäkerhet Hantering av skyddsvärd information ställer allt högre krav på ett aktivt informationssäkerhetsarbete vilket också lagstiftaren (PDL, PUL m.fl.) och tillsynsmyndigheterna (DI m.fl.) tar fasta på. För Sollentuna kommun är det av största vikt att vårdtagare känner sig trygga med att all informationshantering i vården sköts på ett kvalitetsoch säkerhetsmässigt korrekt sätt. Kommunens höga ambitioner inom informationssäkerhetsområdet avspeglas i kommunens informations säkerhetspolicy vilken är vägledande för all kommunal verksamhet. Kommunen tar för närvarande fram riktlinjer till informationssäkerhetspolicyn. Utföraren ska följa riktlinjerna. Det är ytterst varje utförare som bär ansvaret för att kommunens höga ambitioner upprätthålls och att alla omvärldskrav uppfylls. 7.5.4. IT-säkerhet Utföraren ska följa gällande lagstiftning, föreskrifter samt kommunens gällande Sida 51 av 52

informationssäkerhetspolicy och riktlinjer för informationssäkerhet. Utföraren ska säkerställa att obehöriga ej får tillgång till eller information från systemen. Utföraren får inte kopiera uppgifter i verksamhetssystemen till något annat register eller verksamhetsprogram. Utföraren ska säkerställa att uppdaterat virusprogram och brandvägg fmns på utförarens utrustning. Sida 52 av 52

Alternativ 1 Plustecken framför är lika med kostnadsökning och minustecken framför är lika med kostnadsminskning Givna förutsättningar Olika scenarior (som kan hända) Ekonomiska konsekvenser vid debiteringsgrad/ verkningsgrad, 65 % Förslag på pris (exkl 6% moms) Scenario Scenario Scenario 1 2 3 i mkr i mkr vid oförändrad volym vid förändrad volym Prisförslag kr/timme 330 4,3 mkr Avböjda timmar ersätts med 50 % men besparingen läggs på grundpriset 9 0 mkr Avböjda timmar ersätts med 50 % men besparing läggs på grundpriset Avböjda timmar minskas med 37,5 % 1,6 mkr A. 100 % förblir anhöriganställning - 3,3 mkr Lägre timpris kr/timme för 269 anhöriganställning B. 50% övergår till ordinarieanställnin - 0,96 mkr C. 100 % övergår till ordinarieanställning 1,4 mkr Ett högre timpris 339 samt ett lägre timpris för anhöriganställda ^gg Volym ökar med 5% 10% 15% 6,9 mkr 13,9 mkr 19,8 mkr 4 dagars ersättning istället för dagens 7 dagar - 0,981 mkr Ny/byte av brukare - 0,8 mkr

Alterhativ,2 Plustecken framför är Ilka med kostnadsökning och minustecken framför är Ilka med kostnadsminskning Givna förutsättningar Olika scenarior (som kan hända) Ekonomiska konsekvenser vid debiteringsgrad/ verkningsgrad, 70 % Förslag på pris (exkl 6% moms) Scenario Scenario Scenario 1 2 3 i mkr i mkr vid oförändrad volym vid förändrad volym Prisförslag kr/timme 320 0,7 mkr Avböjda timmar ersätts med 50 % men besparing läggs på grundpriset 9 0 mkr Avböjda timmar ersätts med 50 % men besparing läggs på grundpriset Avböjda timmar minskas med 37,5 % 1,4 mkr A. 101)% förblir anhöriganställning - i,i mur Lägre timpris, kr/timme för 269 anhöriganställning B. 50 % övergår till ordinarieanställnin -1,3 mkr C. 100% övergår till ordinarieanställning 0,7 mkr Ett högre timpris samt ett lägre timpris for anhöriganställda 2(-g Volym ökar med 5% 10% 15% 6,8 mkr 13,5 mkr 19,3 mkr 4 dagars ersättning istället för dagens 7 dagar -1 mkr

Ny/byte av brukare - 0,8 mkr

fältérnativ:^^ Plustecken framför är lika med kostnadsökning och minustecken framför är lika med kostnadsminskning Givna förutsättningar Olika scenarior (som kan hända) Ekonomiska konsekvenser Utgår från nuläge Förslag på pris (exkl 6% moms) Scenario Scenario Scenario 1 2 3 i mkr i mkr vid oförändrad volym vid förändrad volym Prisförslag kr/timme 318 0 mkr Avböjda timmar ersätts med 50 % men besparing läggs på grundpriset 9 0 mkr Avböjda timmar ersätts med 50 % men besparing läggs på grundpriset Avböjda timmar minskas med 37,5 % 1,3 mkr A. luo % torblir U,b99 mkr anhöriganställning Samma timpris, kr/timme anhöriganställning för 3 27 B. 50 % övergår till ordinarieanställnin 0,599 mkr C. 100% övergår till 0,599 mkr ordinarieanställning Ett högre timpris for alla målgrupper 327 Volym ökar med 5% 10% 15% 6,9 mkr 13,8 mkr 19,5 mkr 4 dagars ersättning istället för dagens 7 dagar -1 mkr Ny/byte av brukare - 0,8 mkr