Gravaleden, Samlad effektbedömning

Relevanta dokument
Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl

E22 Förbi Bergkvara, YSY004

E18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807

Minimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK"

Rv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802

E10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003

Rv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111

LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR1803

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808

Rv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813

Rv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007

Rv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006

E22 Förbi Bergkvara, YSY004

Lv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22

Borlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812

Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092

Rv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019

Väg 51 Förbi Finspång, VSO049

Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm1807

Rv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Rv 56, Katrineholm- Bie, VO1803

E4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY1810

Rv 83 Bollnäs-Vallsta, Säkerhetsåtg, VSM608

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY302

E22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008

Rv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142

E16 Borlänge-Djurås, VM066

E4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e

E4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001b

E22 Fjälkinge - Gualöv, VSY202

E45 Säffle-Valnäs, YVA003

Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY002

E45 delen Rengsjön-Älvros, VM051

Rv 56 Lgr U - Hedesunda, XSM301

Rv 25 Österleden i Växjö, VSO020

E10, Avvakko-Lappeasuando, VSN209

226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057

Mötesspår Heby, JO1802

Rv 84 genomfart Ljusdal, VSM610

Väg 44, Förbifart Lidköping, vvä_094

Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300

E4/E18 Södertäljebron, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001c

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802

Mötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001

RV 66 U länsgräns_smedjebacken mötesfri väg alt 2, VM004

Hässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825

Västra Stambanan Sävenäs Planskildhet, JVA1811

E4 Salmis - Haparanda, VSN207

Ramnäs - Brattheden, mötesspår, YO001

Barkarby bytespunkt med anslutning till tunnelbana, JST1802

Västra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810

Väg 222, Kvarnholmen och Skvaltan, trafikplatser och kapacitetsförstärkning, VST1871

Lund (Högevall) - Flackarp, fyrspår, JSY200

Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801

E4 Tpl Ljungarum, genomgående körfält, VSY1803

Laxå-Arvika, ökad kapacitet, JVA204

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802

Superbussar i Skåne, VSY 201

Älmhult - Olofström, elektrifiering och upprustning, JSY1804

E4/E18 Hjulsta-Jakobsberg, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001D

E20 Vårgårda-Vara, vva_014

Maria - Helsingborg C, dubbelspår tunnel, JSY1814

Vasaloppsvägen, VSM603

Väg 70 Enköping-Simtuna, VSO200

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001

Eslövs bangård, etapp 1, JSY1805

Sundsvall, E14 Sundsvall-Blåberget, VSM201

Väg 56 Hedesunda - Valbo/Gävle, alt 5 Sofiedal, YM001

Lv 120 Genomfart Älmhult, VSO079

E22 Trafikplats Lund S, VSK038

Årstaberg-Flemingsberg, signalåtgärder optimering, JST1811

Tillgänglighet för trafik genom Leksand till väg 70,

Rv 27 Förbi Bor, VSO055

Hässleholm-Kristianstad, kapacitetsbrister Alt 3b Förlängning av mötesstationen i Attarp 3b, XSY301

Hässleholm - Kristianstad, part dsp Vinslöv - Önnestad, JSY1807

Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801

Norrbotniabanan Umeå-Dåva ny järnväg, YSN001b

Blekinge kustbana. Mötesspår och hastighetshöjning (Etapp1), JSY1801

E4/E20 Essingeleden - Södra Länken, VST031

Karlstad godshantering, etapp 4, JVA1802

Alvesta triangelspår, JSY1820

Laxå-Arvika, JVA204. Sida 1 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v Infoga diagram, figur eller bild här. 1. Beskrivning av åtgärden

E14 Lockne-Optand/Förbi Brunflo, VM059

Farled Södertälje - Landsort, XST301

Höghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001

E4/E20 Tomteboda-Bredäng, ITS reinvestering, VST1840

Halmstad Resecentrum, JVA1801

E4 Kongberget-Gnarp, VM034

Norge-Vänerbanan, vändspår i Älvängen, JVA1805

E22 Trafikplats Ideon, VSK042

Sundsvall, resecentrum, statlig medfinansiering, BVGV007b

Uppsala, plankorsningar, JSO201

Ostkustbanan fyrspår (Skavstaby-Arlanda-Uppsala), alt. fyrspår Myrbacken-Uppsala, JO1807

Effektanalys Gravaleden

Märsta station kapacitets- och tillgänglighetsbrister, bangårdsombyggnad, JST1803

Transkript:

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Gravaleden, Samlad effektbedömning 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Karlstads kommun utreder behov av utbyggnad av den sista etappen av Gravaleden. På Ilandavägen upplevs idag flera problem kopplat till trafik. Höga hastigheter, mycket genomfartstrafik med tung trafik, kaotiskt på morgnarna vid lämning av barn på skolorna och buller är några av dem. Åtgärdens syfte: Slutföra den sista etappen av Gravaleden som förbinder väg 61/62 med väg 63 vid Stockfallet. Minska genomfartstrafiken på Ilandavägen. Syftet med den samlade effektbedömningen är ge underlag inför beslut om en eventuell fortsättning av Gravaleden. Förslag till åtgärd: Kostnaden är 82,2 mnkr i prisnivå 2015-06. Väg i ny sträckning mellan befintlig Gravaled vid Soldattorpet till befintlig cirkulationsplats vid Ilanda/väg 62. Sträckningen är cirka 2,6 km.föreslagen vägbredd 8 meter och målstandard 80 km/h. I anslutning till elljusspår i Tuggeliteskogen föreslås en planskild korsning för oskyddade trafikanter.cirka 30% av personbilstrafiken samt cirka 98% av den tunga trafiken flyttas över från Ilandavägen till den nya sträckningen. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkylen + Övriga effekter som ej värderats i kalkylen => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet -70 Olönsam Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Godstransporter Persontransp.företag Restid personbil: -2,2 kftim/år Restid lastbil: -2,4 kftim/år 15 42 0 2. Samhällsekonomisk analys Trafiksäkerhet Dödade och svårt skadade: 0,04 DSS/år -14 Klimat CO2-utsläpp: -0,041 kton/år 3 Hälsa Utsläpp av luftföroreningar 1 Landskap Landskapseffekter får inte ingå i denna tabell Övrigt DoU-kostnad: 0,2 mnkr/år -5 SamEk Inv. Annuitetskostnad: 4,5 mnkr/år -113 Nettonuvärde -70 Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= -0,62 Informationsvärde NNK = MELLAN NNK-i KA *= Effekter som inte har värderats i kalkylen -0,71 NNK-idu= -0,60 Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning Miljö Klimat Hälsa Landskap Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ny barriäreffekt i friluftsområde.negativ påverkan på landskap och kulturmiljö. Övrigt Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Övrigt Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Marginell påverkan. Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde De negativa effekterna på landskap, kulturmiljö samt ökad barriäreffekt bedöms ge stora negativa effekter. *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning 3. Fördelningsanalys Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidsos äkerhet Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Lokalt Län Värmland Kommun Karlstad Trafikanter, transporter, externt berörda Resenärer Klimat: Externt berörda Kunskap saknas Kunskap saknas Trafikslag Bil Näringsgren Åldersgrupp Vuxna: 18-65 år Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 2 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Mängd person- och lastbilstrafik Energi per fordonskilometer Energi bygg, drift, underhåll Människors hälsa Befolkning Inget bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag bidrag bidrag bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Bedöms inte fn Inget bidrag Målkonflikter Förbättrad framkomlighet ställs framför allt mot hänsynsmålen avseende klimat och landskap i och med ökade utsläpp, ökat anspråkstagande av mark samt ökad barriäreffekt. Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärden medför ökade utsläpp och ökat markintrång. Något förbättrad trafiksäkerhet samt något minskade bullerstörningar längs Ilandavägen i och med att genomfartstrafik flyttas till den nya sträckningen. Väg i ny sträckning medför en ny barriäreffekt i områden som används för rekreation och friluftsliv. Negativ påverkan på strövområden som blir mindre attraktiva. Åtgärden är ej samhällsekonomiskt lönsam. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 1. Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Åtgärdsnamn Ärendenummer Objekt-id Sammanhang Län Koordinater startpunkt Koordinater målpunkt Gravaleden Samlad effektbedömning Värmlands län Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den samlade effektbedömningen Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska genomföras Namn och datum för senaste ställningstagande före upprättandet av samlad effektbedömning Betydande miljöpåverkan? Utredning Ej prövat Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer överskrids eller lagar överträds? Nej Nej Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Leder åtgärden till att normer överskrids eller lagar överträds i annan del av transportsystemet? Nej TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här 1.3 Nuläge och brister Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Lokalisering av service och handel Distansarbete Resvanor och/eller godsflöden Färdmedelsfördelning persontrafik Färdmedelsfördelning godstrafik Gångvägens längd: Gångvägens standard: Gångtrafik: Kunskap saknas Cykelvägens längd: Cykelvägens standard: Cykeltrafik: Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: Banlängd: Banstandard: Bantrafik: Banflöde: Fartygsklass: TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Trafik i farled/hamn: Flöde i farled/hamn: Annan anläggning: dimension Annan anläggning: standard Annan anläggning: trafik 1.4 Fyrstegsanalys 1.5 Syfte Slutföra den sista etappen av Gravaleden som förbinder väg 61/62 med väg 63 vid Stockfallet. Minska genomfartstrafiken på Ilandavägen. Syftet med den samlade effektbedömningen är ge underlag inför beslut om en eventuell fortsättning av Gravaleden. 1.6 Förslag till åtgärd/er Väg i ny sträckning mellan befintlig Gravaled vid Soldattorpet till befintlig cirkulationsplats vid Ilanda/väg 62. Sträckningen är cirka 2,6 km.föreslagen vägbredd 8 meter och målstandard 80 km/h. I anslutning till elljusspår i Tuggeliteskogen föreslås en planskild korsning för oskyddade trafikanter. Cirka 30% av personbilstrafiken samt drygt 80% av den tunga trafiken bedöms flytta över från Ilandavägen till den nya sträckningen. Vilka steg 1-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 3-åtgärder ingår? Vilka steg 4-åtgärder ingår? Väg i ny sträckning. Gångvägens längd: Gångvägens standard: Gångtrafik: Cykelvägens längd: TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Cykelvägens standard: Cykeltrafik: Väglängd: Vägstandard: Cirka 2,6 kilometer. Valig väg 2kf utan mötesseparering, vägbredd 8 meter och skyltad hastighet 80 km/h Vägtrafik: ÅDT 1 300 (f/d) och lastbilsandel 8 %. År 2040. Banlängd: Banstandard: Bantrafik: Banflöde: Fartygsdimension: Trafik i farled/hamn: Flöde i farled/hamn: Annan anläggning: dimension Annan anläggning: standard Annan anläggning: trafik Annan anläggning: övrigt 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Åtgärdskostnad i löpande priser (mnkr) Datum för upprättad kostnadskalkyl Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Kostnadsberäkning Gravaleden 82 2017-01-18 2015-06 Enligt erfarenhetsvärden Huvud-analysens jämförelsealternativ. Nominell åtgärdskostnad Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Karlstads kommun 82,2 Huvud-analysens jämförelsealternativ. Nominell åtgärdskostnad 0 0 Huvud-analysens 0 utrednings- 0 0 alternativ. Nominell åtgärdskostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 82 2015-06 Enligt erfarenhetsvärden 0 1.8 Planeringsläge Utredning tidigt skede. 1.9 Relation till andra åtgärder 1.10 Övrigt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 8 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA (cost-benefit analysis) gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. 2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde) 2.1.1 Kalkylförutsättningar 2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal enl Basprognoser Person2014/40/60_160401 Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Se gods- och personprognos Prognos godstrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal enl Basprognoser Gods2014/40/60_160401 Avvikelse från prognos godstrafik Nej Prognosverktyg - godstrafik Se gods- och personprognos Befolkningsscenario Se gods- och personprognos Ekonomiskt scenario Se gods- och personprognos Näringslivsscenario Se gods- och personprognos Övrig scenarioinformation Trafikering - kollektivtrafik Se gods- och personprognos Trafikering - gods Se gods- och personprognos Infrastrukturnät Nät i EVA-analys: IPA ÅÅÅÅ-MM-DD ASEK-version ASEK 6.0 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärden 2014-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 2040 Diskonteringsår 2020 Öppningsår 2020 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 2 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum 2017-02-23 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 9 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet 2.1.1.3 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscenario Referensscenario: Tidsperiod 2014-2040 2014-2060 Personbil 14,0% 18,0% Lastbil 41,0% 72,0% Persontrafik på järnväg Godstrafik på järnväg Persontrafik på spårväg/tunnelbana Persontrafik på buss Persontrafik cykel Persontrafik gång Persontrafik fartyg Godstrafik fartyg Persontrafik med annat trafikslag Godstrafik med annat transportslag Kommentar till tabell 2.2: 2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Erfarenhetsvärde Schablonmässigt påslag om 30% på underlagskalkyl Basår för penningvärde 2015-06 2014-medel 2014-medel 2015-06 2014-medel 2014-medel Nominell åtgärdskostnad 82 106,86 0 Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor 113 0 146 0 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 2.1.2 Kalkylresultat 2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonom-isk invest- Nettonuvärdeeringskostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudanalys Erfarenhetsvärde 113-70 -0,62-0,60 Känslighetsanalys Högre investeringskostnad t.ex. successivkalkyl 85% eller motsvarande Schablonmässigt påslag om 30% på underlagskalkyl 146-103 -0,71-0,68 Känslighetsanalys 40% av trafiken från Ilandavägen flyttas till ny sträckning Erfarenhetsvärde 113-51 -0,45-0,43 Känslighetsanalyser Känslighetsanalys 50% av trafiken från Ilandavägen flyttas till ny sträckning Känslighetsanalys 50% av trafiken från Ilandavägen flyttas till ny sträckning. Sträckning ny väg 100 meter kortare än i huvudanalysen. Erfarenhetsvärde 113-17 -0,15-0,14 Erfarenhetsvärde 113 0 0,00 0,00 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden. ** Nettonuvärdeskvoten NNK-i är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. ***Nettonuvärdeskvoten NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren. 2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 11 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår 1 2040 Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräk-nat med verktyg RESENÄRER Restid - personbil Reskostnad - personbil -2,2 kftim/år 23 15 0,0 mnkr/år -7 TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Restid - lastbil Reskostnad - lastbil Godskostnad -2,4 0,0 0,0 kftim/år 32 mnkr/år 8 42 mnkr/år 1 PERSONTRANSPOR TFÖRETAG Ej beräknat 0 Ej relevant TRAFIKSÄKERHET (TS) Trafiksäkerhet - totalt Döda Svårt skadade Total olyckskostnad Förändring av statistiskt förväntat antal dödade Förändring av statistiskt förväntat antal svårt skadade - - -14 0,00 pers/ år - 0,04 pers/ år - -14 KLIMAT CO2-ekvivalenter Avser koldioxid -0,04 kton/ år 3 3 EXTERNA EFFEKTER HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Luft Luft - NOX Luft - VOC Luft - SO2 Avser NOX, HC, SO2, och Partiklar Kväveoxider Kolväten Svaveldioxid - -0,056-0,143 0,000 - ton/år ton/år ton/år 1 - - - 1 Luft - Partiklar Partiklar -0,001 ton/år - TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Ej beräknat 0 Ej relevant BUDGETEFFEKTER Samtliga budgeteffekte r Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. I reskostnadsposterna liksom här - under budgeteffekter - ingår således inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. Ej beräknat 0 Ej relevant INBESPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA Ej beräknat 0 Ej relevant DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS- KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll Drift- och underhållskostnad under kalkylperioden 0,2 mnkr/år -5-5 Totalt nuvärde exkl investeringskostnad Totalt nuvärde exkl investeringskostnad (används endast om uppdelning av nuvärdet inte är möjligt) Ej beräknat 0 Ej relevant MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Effekten år 2030 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad 5 mnkr/ år -113-113 NETTONUVÄRDE -70 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Motivering TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 -120-140 2.2 Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömningen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ex på årlig effekt 2040 Bedömning Samman-vägd Bedömt bedömning av RESENÄRER Restid - total Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Upprättar en TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER PERSONTRANSPORTFÖRETAG Restid - lastbil Biljettintäkter Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Marginell påverkan, troligtvis ingen kollektivtrafik som kommer att trafikera den nya sträckningen. Ingen effekt Upprättar en Upprättar en TRAFIK-SÄKERHET (TS) Trafiksäkerhe t-totalt Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Upprättar en KLIMAT CO2- ekvivalenter Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Upprättar en Följdeffekter för samhället) HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Luft - Partiklar Intrång i Landskap - skala, struktur och visuell karaktär Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Väg i ny sträckning genom orörda områden påverkar landskapet negativt. Ingen effekt Upprättar en Upprättar en TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning EXTERNA EFFEKTER (F LANDSKAP Landskap Ekosystemeff ekter och biologisk mångfald Intrång i Landskap effekter på forn- och kulturlämning Sträckningen passerar skogsområden med mycket höga naturvärden. Ny sträckning genom ett gammalt kulturlandskap med fornlämningar. Upprättar en Upprättar en Barriäreffekte r övrig trafik (inkl cykel och gång) En ny relativt kraftig barriär tillkommer. Den nya sträckningen korsar flitigt använda strövområden.barriäreffekten av Ilandavägen minskar något i och med trafikomfördelning. Upprättar en Barriäreffekte r djurliv Väg i ny sträckning innebär en ny barriäreffekt. Upprättar en ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Upprättar en INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA Upprättar en KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Upprättar en Motivering: Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till denna tabell med referensnummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Motivering Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Negativ (stor) TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Ej bedömt Motivering: De negativa effekterna på landskap, kulturmiljö samt ökad barriäreffekt bedöms ge stora negativa effekter. Övriga effekter bedöms vara försumbara. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet 2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 82 Ej bedömt Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Motivering Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK-i Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i -0,62 Överensstämmer Negativ (stor) HK/LR MELLAN OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 24 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Olönsam 2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Olönsam Motivering: TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 3. Fördelningsanalys Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Om en företagsekonomisk konsekvensbeskrivning har gjorts ska den redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 20 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Motivering Underlag och kompetens-område för dem som gjort bedömningen Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik Åtgärden gynnar/missgynnar män och kvinnor lika mycket. Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Lokalt Regionalt Den aktuella sträckan bedöms främst nyttjas av lokal trafik. Län Värmland Kommun Karlstad Den kommun där åtgärden föreslås bedöms få mest nytta av åtgärden. Trafikanter, transporter och externt berörda Resenärer Godstransport er Klimat: Externt berörda Förbättrad framkomlighet för personbilstrafik och godstransporter. Ökad hastighet påverkar klimatet negativt. Näringsgren Kunskap saknas Kunskap saknas Kunskap saknas Kunskap saknas om hur nyttorna fördelas på näringsgrenar. Trafikslag Bil Gods-väg Förbättrad framkomlighet. Åldersgrupp Vuxna: 18-65 år Äldre: >65 år Åtgärden gynnar främst personer med körkort. Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 21 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning Har FKB gjorts? Nej Tabell 3.2 Resultat från den företagsekonomiska konsekvensbeskrivningen (FKB) Typ av FKB Utpekat godskritiskt nod/stråk Antal beskrivna transportkedjor Berörda branscher Intervjuade företag Spridning av berörda företag Övervägande riktning på bedömning av företagens kostnader Storlek på kostnadspåverkan Största kostnadsposter som påverkas 3.3.1 Diagram med bedömd påverkan på företagens totala transport- och logistikkostnader 2 Antal svar 1 0 Kommentar: TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 22 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 4. Transportpolitisk målanalys Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Målet konkretiseras genom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringen föreslog denna målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdagen biföll 2009. 4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En sammanvägd bedömning av de effekter som en åtgärd ger upphov till är en indikator på hur åtgärden bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Olönsam 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktig hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan den förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att avgöra om huruvida en åtgärd bidrar till en hållbar utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Det betyder emellertid inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 23 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Bedömt av (namn, kompetensområde) Bidrag till långsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Samhällsekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Åtgärden gynnar biltrafiken vilket i sin tur stärker bilberoendet. Förbättrad framkomlighet i och med högre hastighet kan leda till ökat bilresande och där följer ett ökat utsläpp och större miljöpåverkan.ny mark tas i anspråk för ny vägsträckning. Åtgärden ger negativa effekter avseende ökat markintrång samt ökad barriäreffekt. Något förbättrad trafiksäkerhet samt något minskade bullerstörningar längs Ilandavägen i och med att genomfartstrafik flyttas till den nya sträckningen. Negativ påverkan på strövområden som blir mindre attraktiva. Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Följande skala används: positivt bidrag = grönt negativt bidrag = rött inget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skalan är absolut innebär till exempel att inget bidrag i måluppfyllelseanalysen skiljer sig från bedömningen försumbart i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har inget bidrag en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger på olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig, utan den kommer att behöva uppdateras framöver. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 24 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Bedömning och motivering Bedömt av (namn, kompetensområde) Funktionsmålet 1 Tillförlitlighet Inget bidrag: Marginell påverkan Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Trygghet & bekvämlighet Positivt bidrag: Minskad genomfartstrafik på Ilandavägen. Ny väg med bättre standard ger positiva effekter på bekvämlighet. Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet Inget bidrag: Marginell påverkan. Positivt bidrag: Ny väg med bättre standard och högre hastigheter ger positiva effekter på transportkvaliteten. Pendling Inget bidrag: Påverkas ej. Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet storstad Inget bidrag: Påverkas ej. Tillgänglighet till interregionala resmål Inget bidrag: Påverkas ej. Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet Inget bidrag: Påverkas ej. Inget bidrag: Påverkas ej. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade Inget bidrag: Påverkas ej. Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på egen hand Inget bidrag: Marginell påverkan. Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel gång- & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Inget bidrag: Marginell påverkan. Inget bidrag: Påverkas ej. Hänsynsmål 2 Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Bakgrund till bedömningsgrunder finns i Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2014:137. Påverkan på mängden personbils- och lastbilstrafik i fordonskilometer. Påverkan på energianvändning per fordonskilometer. Påverkan på energianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. bidrag: Minskad restid kan leda till ökad trafik. bidrag: Högre bränsleförbrukning i och med högre hastigheter. bidrag: Ökad anläggningsmassa ger ökad energianvändning vid byggande, drift och underhåll. Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Inget bidrag: Marginell påverkan. Människors hälsa Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Inget bidrag: Påverkas ej. Inget bidrag: Påverkas ej. Fysisk aktivitet i transportsystemet bidrag: Den nya sträckningen påverkar flitigt använda vandringsleder/friluftsområd e. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Materiella tillgångar Mark Vatten Luft Befolkning Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatten ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt Bedöms inte för närvarande bidrag: Betydelse för förorenade områden Inget bidrag: Påverkas ej. Betydelse för skyddsvärda områden Betydelse för bakgrundshalt metaller Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar Betydelse för skyddsvärda områden under driftskede Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomsten och hanteringen av avfall. Inget bidrag: Påverkas ej. Inget bidrag: Påverkas ej. Inget bidrag: Marginell påverkan. Inget bidrag: Utvärderingströskeln överskrids ej. Inget bidrag: Påverkas ej. Inget bidrag: Påverkas ej. bidrag: Inget bidrag: Kunskap saknas. Inget bidrag: Kunskap saknas. Bedöms inte för närvarande Bedöms inte för närvarande TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 27 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Landskap Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. bidrag: Väg i ny sträckning genom ett obrutet landskap som bland annat används som strövområde. Landskap Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv Betydelse för mortalitet Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. bidrag: Väg i ny sträckning innebär en ny barriär för vilt. bidrag: Väg i ny sträckning innebär en ny barriär för vilt. bidrag: Väg i ny sträckning. bidrag:påverkan på nyckelbiotoper och våtmark bidrag: Påverkan på nyckelbiotop och biotopskydd Betydelse för utpekade värdeområden. bidrag: Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse Betydelse för strukturomvandling. Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. bidrag: Den nya sträckningen går rakt igenom äldre kulturlandskap. Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär" bidrag: Splittring av ett tilltalande kulturlandskap, kulturhistoriska sammanhang blir svåra att tyda. Betydelse för utradering bidrag: Trafiksäkerhet Döda & allvarligt skadade. Minskat antal omkomna och allvarligt skadade. Inget bidrag: Marginell förändring av antal döda och svårt skadade. Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell 4.2 1 Transportpolitisk proposition "Mål för framtidens resor och transporter" (prop. 2008/09:93) TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 28 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets miljöbedömningsgrunder. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats under rubriken "Metod för bedömning av planer och program". Observera att definitionerna är framtagna och formulerade med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till i mallen Samlad effektbedömning framöver eftersom de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 29 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)

Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning År som kostnadseffektiviteten redovisas för 2040 Beräknat med verktyg Trafik-säkerhet D Förändring av statistiskt förväntat antal dödade per mdkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) 0,8 D/ mdkr Trafik-säkerhet DSS Förändring av statistiskt förväntat antal dödade och svårt skadade per mdkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) 12,0 DSS/ mdkr Restid Förändrat antal timmar (totalt) per tkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -1,3 tim/ tkr CO2 Förändrat antal ton CO2 per mnkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -11,8 ton/ mnkr 4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Benämning av mål Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen Ej bedömt 4.5 Målkonflikter Förbättrad framkomlighet ställs framför allt mot hänsynsmålen avseende klimat och landskap i och med ökade utsläpp, ökat anspråkstagande av mark samt ökad barriäreffekt. 4.6 Resultat från Klimatkalkyl Tabell 4.5 Utsläpp och energianvändning: Byggande, drift, underhåll, reinvestering Koldioxidutsläpp, ton CO2-ekvivalenter Energianvändning, GWh Källa och datum Byggskede totalt Byggskede, reinvestering samt DoU per år Byggskede, reinvestering samt DoU under hela kalkylperioden - - TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 30 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)