HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?



Relevanta dokument
ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Säker livsmedelsverksamhet

Lagstöd till kontrollrapport

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Säker livsmedelshantering

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

Egenkontroll livsmedelsverksamheter

Lokalkrav för livsmedelsföretagare

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER

Egenkontroll ger bättre koll

Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Mat för äldre inom vård och omsorg

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram?

Checklista - Internrevision

Förslag till egenkontrollprogram

Krav på livsmedelslokaler

Planering och utformning av livsmedelslokal

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

INFORMATION Februari 2014

Säker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram

Information om registrering av livsmedelsanläggning

Lokalkrav för livsmedelsföretag

Checklista - Internrevision

CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL

Information om krav i livsmedelslagstiftningen

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Information till dig som arbetar med livsmedel

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Godkända leverantörer

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

Säker. livsmedelshantering. Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Lokalkrav för livsmedelsföretag.

Krav på livsmedelslokaler

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

större restauranger i Malmö

PERSONAL GÄSTER. Liten handbok FÖR DIG SOM SERVERAR OCH SÄLJER LIVSMEDEL, FOLKÖL, TOBAK OCH RECEPTFRIA LÄKEMEDEL

Ändrad Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?

ALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Rutiner för livsmedelshantering

Tillsynsprojekt Revision av pizzerior

Tillsynsprojekt Revision av livsmedelsbutiker

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

UTBILDNINGSPLAN. Namn Utbildning/kurs Utbildningsansvarig Datum Signatur

Förslag till egenkontrollprogram

Tillfällig hantering av livsmedel

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Typ av verksamhet som ska bedrivas i anläggningen.. Omsättning i miljoner kronor per år.. Typ av vatten Kommunalt vatten Inte kommunalt vatten

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Flödesschema, HACCP och faroanalys

INFORMATION TILL FÖRENINGAR MED LIVSMEDELSHANTERING

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.

EGENKONTROLL FÖR LIVSMEDELSBRANSCHEN

Egentillsyn. med haccp

Egenkontroll för livsmedelsföretagare

Sprint 2. Skolmåltid 2012

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

ad ska systemet för egenkontroll innehålla?

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter

EGENKONTROLL MÅLTIDSAVDELNINGEN SKELLEFTEÅ KOMMUN

Tillfällig hantering av livsmedel

EGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för vård- och omsorgsboende samt dagverksamheter. Äldreomsorgen

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar. restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll

Driva livsmedelsföretag

Generell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd

Allma nna lokal- och utrustningskrav

Hygieninformation för livsmedelsföretag

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd

Transkript:

1 HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM? Ett egenkontrollprogram ska vara en beskrivning över hur man ska sköta och kontrollera sin livsmedelsverksamhet. Med hjälp av egenkontrollprogrammet ska företagaren lättare kunna förstå vad som är viktigt att tänka på för att verksamheten ska vara hygienisk och säker. Egenkontrollprogrammet skall hjälpa till att skapa ordning och rutiner. För att klara detta måste företagaren ha kunskap om grunderna i livsmedelshygien. Man delar in egenkontrollprogrammet i ett antal punkter/rubriker (se sidan 2), som är viktiga för livsmedelshygienen. För varje sådan punkt/rubrik, skriver man rutiner och vad man ska kontrollera. Rutinerna ska besvara ett flertal frågor. Varje egenkontrollpunkt bör ha en egen sida för att det ska bli lätt att läsa och hitta information. Tänk på att rutinerna ska skrivas för personalen så att de lätt kan hitta och förstå informationen. Man skriver inte egenkontrollprogram för kontrollmyndigheten! Genom att besvara frågorna under varje punkt nedan kan företaget ta fram sitt eget kontrollprogram. Mindre företag kan göra en enklare riskanalys genom att besvara dessa frågor. Ni ska för kontrollmyndigheten kunna visa att ni förstått riskerna med verksamheten och hur dessa förebyggs. Större företag skall göra en HACCP. Det tar tid att göra ett egenkontrollprogram. Ta en punkt i taget och besvara frågorna noga. Man måste skaffa sig kunskap och ibland erfarenhet. Egenkontrollprogrammet ska utvecklas och förbättras med tiden. 1

2 BÖRJA HÄR: Företagsinformation Vem är ansvarig för egenkontrollprogrammet? Utbildning Vilken utbildning i livsmedelshygien har personal som jobbar med oförpackade livsmedel? Vilken utbildning eller vilka instruktioner ger företaget till ny personal? (Det bör handla om livsmedelshygien, arbetsrutiner och företagets egenkontrollprogram) Hur ofta sker repetition av kunskaper om livsmedelshygien? Var och hur dokumenteras genomförd utbildning och instruktioner? Vad gör man om rutinerna för utbildning inte har följts? Personalhygien Vilken klädsel (rock, tröja, byxor, hårskydd, skor) ska personalen bära? Hur ofta byts kläder? Vem tillhandahåller kläder? Vem tvättar kläder? Vilka regler finns för smycken, kosmetika, rökning, snusning? Vid vilka tillfällen skall händer tvättas? (vid arbetets början, efter toalettbesök, efter raster, mellan olika arbetsmoment och olika livsmedel) Hur ska man göra om man har sår på händerna är förkyld har ont i magen har familjemedlemmar som är magsjuka? Vad ska man tänka på när personal varit på utlandssemester? Hur dokumenterar man att personal tagit del av, och förstått, företagets policy för personalhygien? Vilka åtgärder ska vidtas om ovanstående rutiner ej följs? Rengöring Vilka rengöringsområden finns i livsmedelslokalen? (varumottagning, kyl- och frysrum, förråd, kallskänk, varmkök, renseri, diskrum, bar, serveringslokal, toaletter, avfallsrum, övrigt) Hur och hur ofta rengörs dessa områden? (dammsugning, våttorkning, annat) När och hur rengörs arbetsbänkar? 2

3 Vilka maskiner, som behöver särskild rengöring, finns i köket? (skivmaskin, rivmaskin, blandningsmaskin, mjukglassmaskin o s v) Hur och hur ofta rengörs de? Vilka kemikalier används vid rengöring? Hur och hur ofta kontrolleras att städning och rengöring utförts korrekt? (visuellt, tryckplattor) Hur dokumenteras utförd städning/rengöring eller kontroll av städning? Hur gör man om städningen/rengöringen är dålig? Underhåll och ordning Hur ofta kontrolleras att lokaler, inredning och utrustning är hela, funktionella och lätta att hålla rena? Vad kontrolleras? (golv, väggar, skåps- och bänkinredningar, ventilation, armaturer, kylar och frysar, maskinell utrustning, termometrar o s v) Hur dokumenteras kontrollerna? Vad ska man göra om man hittar brister? Skadedjur Nämn några skadedjur som kan förekomma i en livsmedelslokal. Vad ska man göra för att förhindra att skadedjur kommer in i lokalen? Hur bekämpar man skadedjur som redan tagit sig in i lokalen? Hur kontrollerar man att en lokal är skadedjurstät och hur ofta gör man dessa kontroller? Hur dokumenteras kontrollerna och de åtgärder man vidtagit? Kontroll av inkommande varor Vad ska kontrolleras när varor anländer till livsmedelslokalen? (temperatur, bäst före-datum, emballagets skick) Hur dokumenteras mottagningskontrollen? (produkt, leverantör, datum, temperatur, emballage, kontrollör) Vad gör man med varor som inte håller måttet? Riskanalys: Vilka faror kan uppstå om varorna inte håller måttet? 3

4 Temperaturer Vilka är de högsta temperaturerna som får vara i en kyl respektive en frys? Hur ofta kontrolleras och dokumenteras temperaturerna? Vad gör man om temperaturerna är för höga? Riskanalys: Vad kan hända med livsmedlen om temperaturerna är för höga? Vid vilken lägsta temperatur ska livsmedel varmhållas och hur länge? Hur och hur ofta kontrolleras och dokumenteras temperaturen? Vad gör man om temperaturen är för låg? Riskanalys: Vad kan hända med livsmedlen om temperaturen är för låg? Till vilken kärntemperatur ska livsmedel upphettas? Hur och hur ofta kontrolleras och dokumenteras temperaturen? Vad gör man om kärntemperaturen inte uppnåtts efter avslutad värmebehandling? Riskanalys: Vad kan hända med livsmedel som inte värmebehandlats tillräckligt? Hur gör man för att snabbt och effektivt kyla livsmedel? Till vilken temperatur ska livsmedlet kylas och hur lång tid får det maximalt ta? Hur och hur ofta kontrolleras och dokumenteras nedkylningen? Vad gör man om nedkylningen har gått för långsamt? Riskanalys: Vad kan hända med livsmedel som kylts för långsamt? Hur gör man för att snabbt och effektivt frysa livsmedel? Vilket frysutrymme används? Hur och hur ofta kontrolleras och dokumenteras infrysning? Hur tinas livsmedel på ett säkert och kontrollerat sätt? Hur och hur ofta kontrolleras och dokumenteras upptining? Drickvatten och is Har livsmedelslokalen dricksvatten från egen brunn? Hur ofta kontrolleras att vattnet är tjänligt? (mikrobiologiskt och kemiskt prov) Vad gör man om vattnet är tjänligt med anmärkning respektive otjänligt? Riskanalys: Vad kan hända om dricksvattnet är otjänligt? Hur ofta rengörs kransilar och duschslangar? Hur dokumenteras detta? Hur och hur ofta rengörs och servas ismaskiner? Hur ofta kontrolleras och dokumenteras att isen är tjänlig? (mikrobiologiskt prov) Vad gör man om isen är tjänlig med anmärkning eller otjänlig? Riskanalys: Vad kan hända om isen är otjänlig? 4

5 Spårbarhet Hur kan företaget ha kontroll över varifrån alla inköpta livsmedel kommer, när de kom och hur och när de har använts i verksamheten? Hur dokumenteras detta? Hur kontrollerar man innehåll och datum på lagerhållna (kyl, frys, förråd) livsmedel? Vad gör man med livsmedel som man ej kan spåra? Märkning och matsedel Överensstämmer matsedel och märkning med vad som faktiskt serveras eller saluhålls? Hur ofta kontrolleras och dokumenteras detta? Vilka livsmedel är kända för att kunna orsaka allergiska reaktioner? Kan man efter förfrågan ge kunden fullständig upplysning om alla ingredienser i rätterna som serveras eller saluhålls? Vad gör man om man är osäker på eller saknar information om ingredienser eller råvarors ursprung? Finns skrivna recept och följs dessa ordentligt? Vad ska man göra om man brister i ovanstående rutiner? Riskanalys: Vad kan hända om livsmedlet innehåller en ingrediens som kunden inte tål? Förpackningsmaterial Hur kontrollerar man att material (påsar, kartonger, plastfilm, förvaringskärl), som kommer i direkt kontakt med livsmedel, är godkända för livsmedelsförvaring? Ge exempel på förpackningsmaterial som inte får användas till livsmedel. Finns dokumentation över leverantörer samt intyg om godkända förpackningsmaterial? Finns det glas/gaffelmärkning på förpackningsmaterialet? Produktionsordning Beskriv vilka råvarugrupper som livsmedel indelas i (jordiga/otvättade, grönsaker, mejeri, ägg, kött, fisk, fågel, degämnen, färdiglagade). Vilka risker är förknippade med dessa grupper eller hur känsliga är de? Hur gör man för att förhindra att dessa livsmedelsgrupper kommer i kontakt med varandra? Vilka vägar kan smittspridning ske? (händer, redskap, arbetsytor, kläder) Hur gör man för att förhindra smittspridning? Vad gör man om misstanke finns om att smittspridning skett? Riskanalys: Vad kan hända om olika livsmedelsgrupper kommer i kontakt med varandra? Avfall Hur sorteras avfall och var förvaras det? Ge exempel på farligt avfall. Hur ska detta omhändertas? 5