Tjänsteställe, handläggare Anders L Johansson, Landstingsdirektör 1(9) Margareta Tufvesson, Ekonomidirektör Distribution Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS Innehåll Besparingar och effektiviseringar inom landstingsstyrelsens förvaltningar... 2 Kostnadsreducering Landstingets kansli... 2 Kostnadsreducering Laboratoriemedicin... 3 Kostnadsreducering Landstingsservice... 3 Kostnadsreducering Regional utveckling... 3 Övriga förslag till beslut och åtgärder enligt insatsplan... 4 Intäktsförstärkningar skatt och avgifter... 5 Skatt... 6 Tidplan... 8
2(9) Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS Som landstingsplanen - 2018 anger ska arbetet med en ekonomi i balans över tid bedrivas inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Resursramarna för 2018 ska fastställas i november 2015, då även ramarna för och 2017 revideras. I den budget som antas i november 2015 kommer alltså de justeringar att föreslås, som krävs för att nå det ekonomiska inriktningsmålet en ekonomi i balans över tid. Detta underlag innefattar tre delar: Underlag för besparingar och effektiviseringar inom landstingsstyrelsens förvaltningar Underlag för hel eller delvis avveckling av verksamheter Underlag för intäktsförstärkningar Besparingar och effektiviseringar inom landstingsstyrelsens förvaltningar I 170 i LS den 9 juni 2015 beslutades att utgångspunkten för höstens arbete är att minska kostnaderna under planperioden motsvarande i insatsplanen angivna 190 mnkr kronor genom samordningsvinster och kostnadsreduceringar. 160 mnkr avser specialistvården. Övriga 30 mnkr beslutades fördelas inom Landstingsstyrelsens verksamheter. För Landstingsstyrelsens förvaltningar Regional utveckling och Landstingets kansli innebär föreslagna kostnadsreduceringar att de ekonomiska ramarna i budget och plan 2017-2018 minskas med totalt 8 respektive 9 mnkr. För förvaltningarna Landstingsservice och Laboratoriemedicin föreslås kostnadsreduceringar med totalt 10 respektive 3 mnkr, vilket hanteras genom en reglering av avkastningskravet och prissättningen 2017-2018. Summorna är justerade i jämförelse med beslutet med hänsyn taget till gjord verksamhetsöverföring från Landstingsservice. Hänsyn till ovanstående ska tas i budgetarbetet. Kostnadsreducering Landstingets kansli Landstingets kanslis andel av kostnadsreduceringar uppgår till 9 mnkr (justerat med 1 mnkr för gjord verksamhetsöverföring från Landstingsservice). Vad gäller möjliga besparingar är det i huvudsak en fråga om att fram till utgång 2018
3(9) minska personalkostnaderna och att noggrant pröva kostnaderna för olika projekt. Personalkostnadsminskningar kan ske dels genom naturliga avgångar och genom direkta personalminskningar. Den bedömning som gjorts är att en besparing om totalt 9,3 mnkr kan ske fram till 2018 års utgång, varav cirka 6 mnkr är minskade personalkostnader. Kostnadsreduceringar enligt ovan för landstingets kansli beaktas i kommande plan- och budgetarbete där det handlar om att i budgetarbetet för fastställa den ekonomiska ramen för förvaltningen. Se sammanställning nedan. Kostnadsreducering Laboratoriemedicin Laboratoriemedicins andel av kostnadsreduceringar uppgår till 3 mnkr. Förändringar inom denna verksamhet hänger intimt ihop med vilka förändringar som kan bli aktuella inom specialistvården. Kostnadsreduceringar enligt ovan för laboratoriemedicin beaktas i kommande plan- och budgetarbete där det handlar om att i budgetarbetet för reglera avkastningskravet, se sammanställning nedan. Kostnadsreducering Landstingsservice Landstingsservice andel av kostnadsreduceringar uppgår till 10 mnkr (justerat med 3 mnkr för gjord verksamhetsöverföring från Landstingsservice). Landstingsservice har aktualiserat två förslag som har större besparingseffekter. Dels att minska antalet leasingbilar som fram till 2018 års utgång ger cirka 5,2 mnkr i besparing och dels entreprenadisering av LVN:s café och restauranger som beräknas ge cirka 6 mnkr i besparing. Kostnadsreduceringar enligt ovan för landstingsservice beaktas i kommande plan- och budgetarbete där det handlar om att i budgetarbetet för reglera avkastningskravet, se sammanställning nedan. Kostnadsreducering Regional utveckling Regional utvecklings andel av kostnadsreduceringar uppgår till 8 mnkr (justerat med 2 mnkr för gjord verksamhetsöverföring från Landstingsservice). Föreslagna kostnadsreduceringar innebär minskade personalkostnader och minskade konsultinsatser, cirka 2 mnkr vid 2018 års utgång. Minskade anslag, bidrag och finansiering av medlemskap cirka 6 mnkr vid 2018 års utgång. Kostnadsreduceringar enligt ovan för regional utveckling beaktas i kommande plan- och budgetarbete där det handlar om att i budgetarbetet för fastställa den ekonomiska ramen för förvaltningen, se sammanställning nedan. Härutöver ska påpekas att LVN står inför en regionbildning som ska träda i kraft 1 januari 2017. Detta är i sig ett relativt omfattande åtagande som i sig kräver
4(9) förberedelseinsatser. Utöver att vara en del i budgetberedningsprocessen bör pågående förberedelsearbete i regionfrågan göras till föremål för en planering som omfattar hela planperioden 2018. Därför ska det under hösten 2015 utarbetas en handlingsplan inför bildandet av region 1 januari 2017. Kostnadsminskning, 2017 2018 mnkr Landstingets kansli 2,3 7,3 9,3 Varav personalkostnader 5,9 mnkr och generell besparing 2,6 mnkr. Laboratoriemedicin Västernorrland 0,0 1,0 2,0 Förändringar beroende av specialistvårdens åtgärder Landstingsservice 0,5 6,6 11,4 Varav personalkostnader 4,6 mnkr. Minskat antal leasingbilar samt entreprenadisering av café och restaurangverksamhet i Sollefteå och Örnsköldsvik. Regional utveckling 3,0 5,0 8,0 Varav personalkostnader 1,4 mnkr. Summa 5,8 19,9 30,7 Övriga förslag till beslut och åtgärder enligt insatsplan Enligt insatsplanen ska samordningsvinster, besparingar och effektiviseringar totalt uppgå till 250 mnkr vid utgång 2018. Detta utan hänsyn taget till återställningskrav. Mot denna bakgrund bedöms det nödvändigt att också vidta vad som i insatsplanen kallas strukturella åtgärder, dvs. att helt eller delvis avveckla vissa verksamheter. Sådana åtgärder har aktualiserats till och från under de senaste åren. I sak är det inte så mycket att tillföra utan här uppskattas effekterna av sådana strukturella åtgärder till ett sammantaget belopp om 50 mnkr också det enligt insatsplan. De här redovisade besparingsåtgärderna innebär totalt 5, 23 respektive 33 mnkr i kostnadsreduceringar för respektive år under planperioden, se tabellen (Exklusive ekonomiska effekter av länshälsan). Övriga förslag finns inom ramen för Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden.
5(9) Kostnadsreduceringar, mnkr 2017 2018 Länshälsan Ta fram underlag för ekonomiska och organisatoriska effekter vid avveckling och entreprenadisering Internationella åtaganden 0,8 0,7 0,6 Kommer ge minskade kostnader om minst en mnkr. Reducerat för att RU tagit upp 200, 300 resp. 400 tkr. Länsmuseet 4,4 4,0 1/3 av anslag från LVN (= 5mnkr). Reducerat för att RU tagit upp 600 och 1 000 tkr för minskade anslag och bidrag till kultur 2017 och 2018. Mannaminne 1,8 1,8 1,8 Översyn av avtal och möjligheter. Ny överenskommelse kan träffas efter 2015. (Avser hela anslaget). Scenkonstbolaget 9,0 18,0 Se över subventioner för kommunerna Sundsvall, Härnösand. Anslag LVN reduceras med 25 % 2017, 50 % 2018 Hola folkhögskola 0,5 2,7 2,4 Reducerat för att RU tagit upp 1,0 och 1,1 och 1,4 mnkr till folkhögskolor. Uppgifter exkl. intern hyra och interkommunal ersättning. Ålsta folkhögskola 1,4 2,8 2,8 Uppgifter exkl. intern hyra och interkommunal ersättning. Örnsköldsvik folkhögskola 0,1 0,2 0,2 Uppgifter exkl. intern hyra och interkommunal ersättning. Rörelsefolkhögskolor 1,5 3,0 Summa 4,6 23,1 32,8 Intäktsförstärkningar skatt och avgifter En kompletterande möjlighet är att öka avgifter. Några exempel nedan: Avgifter 2017 2018 Avgift ambulanssjukvården 1,2 1,2 1,2 27' uppdrag á 150 kr; 30 % efter HK-skydd Översyn avgifter, akutbesök vid sjukhus 1,7 1,7 1,7 57' besök med tillägg 100 kr; 30 % efter HK-skydd Översyn avgifter, sjukresor 3,0 3,0 3,0 Egenavgiften/billigare färdmedel Kollektivtrafikmyndigheten 3,2 3,2 3,2 Avser skolkortsavgifter (kommunerna) Summa 9,1 9,1 9,1
6(9) Skatt När det gäller jämförelser mellan landsting och deras finansiering och skatteuttag är det brukligt att jämföra skogslänen med varandra och norrlandslänen med varandra. När det gäller skattebas, infrastruktur, demografi och vårdbehov torde de för landstinget i Västernorrland lämpligaste jämförbara länen vara: Jämtland, (justerad skattesats 11.41) Gävleborg, (justerad skattesats 11.72) Dalarna (justerad skattesats 11.67) och Värmland (justerad skattesats 11.69). Både Västerbotten (justerad skattesats 11.38) och Norrbotten (justerad skattesats 10.86) är av flera skäl mindre lämpliga som jämförelselandsting. Samtliga fyra landstingen (Gävleborg, Dalarna, Jämtland och Värmland) har höjt landstingsskatten under 2012 och 2013. Under 2015 har Jämtland höjt landstingsskatten. Tre av dessa landsting ligger idag på en högre skattesats än landstinget i Västernorrland, som senast höjde skatten 2010 (justerad skattesats 11.42). Jämtland ligger på samma nivå som Västernorrland, men har då att finansiera ett akutsjukhus medan Västernorrland med sin större befolkning har tre akutsjukhus med vardera i stort sett samma innehåll. Inför kommande budgetarbete har följande beräkningsmodeller arbetats fram: Alternativ ingen skatteförändring Utfall 2014 Prognos 2015 Resultat -221-262 Kalky l Kalky l 2017 2018 Köpengar 2015/ 25 erat resultat inkl. obalanser -340-438 -576 Sjukvårdsmodellen i kostnadsutjämningen osäker 45 45 45 Besparingar enligt insatsplan 70 140 190 Strukturella åtgärder enligt insatsplan 25 50 50 Ökade kostnader för OP-centrum -15-15 -15 Delsumma -221-237 -215-218 -306 Delsumma ackumulerat -221-458 -673-891 -1 197 Patientavgifter 5 5 5 Skatteförändring öre 0 0 0 Beräknat resultat -221-237 -210-213 -301 Beräknat resultat ackumulerat (återställning) -221-458 -668-881 -1 182 Eget kapital vid årets slut 1 153 916 706 493 192
7(9) Alternativ 50 öre år Utfall Prognos 2014 2015 Resultat -221-262 Köpengar 2015/16 25 2017 2018 erat resultat inkl. obalanser -340-438 -576 Sjukvårdsmodellen i kostnadsutjämningen osäker 45 45 45 Besparingar enligt insatsplan 70 140 190 Strukturella åtgärder enligt insatsplan 25 50 50 Ökade kostnader för OP-centrum -15-15 -15 Delsumma -221-237 -215-218 -306 Delsumma ackumulerat -221-458 -673-891 -1 197 Patientavgifter 5 5 5 Skatteförändring öre 50 250 250 250 Beräknat resultat -221-237 40 37-51 Beräknat resultat ackumulerat (återställning) -221-458 -418-381 -432 Eget kapital vid årets slut 1 153 916 956 993 942 Alternativ 50 öre år 2017 Utfall 2014 Progno s 2015 Resultat -221-262 Köpengar 2015/16 25 Kalky l Kalky l 2017 2018 erat resultat inkl. obalanser -340-438 -576 Sjukvårdsmodellen i kostnadsutjämningen osäker 45 45 45 Besparingar enligt insatsplan 70 140 190 Strukturella åtgärder enligt insatsplan 25 50 50 Ökade kostnader för OP-centrum -15-15 -15 Delsumma -221-237 -215-218 -306 Delsumma ackumulerat -221-458 -673-891 -1 197 Patientavgifter 5 5 5 Skatteförändring öre 50 250 250 Beräknat resultat -221-237 -210 37-51 Beräknat resultat ackumulerat (återställning) -221-458 -668-631 -682 Eget kapital vid årets slut 1 153 916 706 743 692
8(9) Alternativ 80 öre år Utfall Prognos 2014 2015 Resultat -221-262 2017 2018 Köpengar 2015/ 25 erat resultat inkl. obalanser -340-438 -576 Sjukvårdsmodellen i osäker 45 45 45 kostnadsutjämningen Besparingar enligt insatsplan 70 140 190 Strukturella åtgärder enligt insatsplan 25 50 50 Ökade kostnader för OP-centrum -15-15 -15 Delsumma -221-237 -215-218 -306 Delsumma ackumulerat -221-458 -673-891 -1 197 Patientavgifter 5 5 5 Skatteförändring öre 80 400 400 400 Beräknat resultat -221-237 190 187 99 Beräknat resultat ackumulerat (återställning) -221-458 -268-81 18 Eget kapital vid årets slut 1 153 916 1 106 1 293 1 392 Av beräkningarna framgår att en successiv utveckling mot ekonomi i balans till planperiodens slut förutsätter en skattehöjning mellan 50 och 80 öre gällande från. Ingen skattehöjning innebär att LVN vid 2018 års utgång skulle vara av med i stort sett hela det egna kapitalet, vilket väl får anses som uteslutet som resultat av ett aktivt val. Även med en höjning om 50 öre först 2017 skulle LVN:s egna kapital kraftigt urholkas. Återstår så de två beräknade alternativen om en höjning på 50 öre eller på 80 öre, vardera från. Antaget insatsplanens genomförande blir slutsatsen därför att LVN måste höja skatten på 50 öre eller mer från ingång. Detta kräver minskade verksamhetsåtaganden motsvarande de 250 mnkr. Det är som sagt kombinationen av skattehöjning och minskade verksamhetsåtaganden som kan möjliggöra rörelsen mot ekonomi i balans. Tidplan Som landstingsplanen - 2018 anger ska arbetet bedrivas inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Budgetarbetet sker enligt fastställda budgetanvisningar och gängse arbetsprocess. Beredning sker inom respektive del av förtroendemannaorganisationen och 13 14 oktober genomförs landstingets gemensamma budgetberedning. Detta i syfte att fullmäktige slutligen ska
9(9) föreläggas förslag till budget och skattesats för vid fullmäktiges sammanträde den 18-19 november 2015, då även resursramarna för 2018 ska fastställas och ramarna för och 2017 revideras. I den budget som antas i november 2015 kommer alltså de justeringar att föreslås, som krävs för att nå det ekonomiska inriktningsmålet en ekonomi i balans över tid. Tid Aktivitet Kommentar 3 september LS 16 september C-PAR Facklig samverkan 22 september Underlag till budget från förvaltningarna 6 oktober RUU 12 oktober PAU 12 oktober FiU 13-14 oktober Budgetberedning 16 oktober LS 19 oktober C-PAR 21 oktober FiU 30 oktober LS 18-19 november LF Beslut om budget -2018