Utveckling och centralisering av studie- och yrkesvägledningen för gymnasieungdomar i Järfälla kommun. Ett utredningsuppdrag.

Utveckling och centralisering av studie- och yrkesvägledningen för gymnasieungdomar i Järfälla kommun. Ett utredningsuppdrag. Del 1: Rapport Järfälla maj 2014 Gunilla Johansson Utredare 1

INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND OCH SYFTE 4 1.1 Uppdrag, uppdragsorganisation och tidsplan 1.2 Pågående satsningar inom studie- och yrkesvägledningsområdet 2. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 6 2.1 Metod 2.2 Avgränsningar 3. AVHOPP FRÅN GYMNASIESKOLAN 7 3.1 Nationellt 3.2 För gymnasieelever i Järfälla 3.3 Orsaker till avhopp 3.4 Åtgärder för att minska avhopp 4. REGELVERK OCH MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKES- 9 VÄGLEDNING 4.1 Vad är studie- och yrkesvägledning 4.2 Nationellt regelverk för studie- och yrkesvägledning 4.3 Utbildningsnämndens vision och mål gällande studie- och yrkesvägledning 5. STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR GYMNASIE- 12 ELEVER I JÄRFÄLLA GYMNASIESKOLOR/JVC NULÄGE 5.1 Studie- och yrkesvägledning på Järfälla gymnasieskolor 5.2 Studie- och yrkesvägledning på Järfälla Vägledningscentrum 5.3 Styrkor och svagheter med nuvarande organisation 6. STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR ELEVER I 18 GYMNASIESÄRSKOLAN- NULÄGE 7. STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR JÄRFÄLLAELEVER 18 I EXTERNA SKOLOR NULÄGE 8. EN CENTRALISERAD STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING 19 8.1 Erfarenheter från andra kommuner 8.2 Styrkor och svagheter med en centraliserad organisation 9. ORGANISATIONSMODELLER FÖR JÄRFÄLLA 22 10. REFERENSER 26 11. BILAGOR 27 2

SAMMANFATTNING Ur inledningen till Skolverkets Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning är en rättighet för eleven och har stor betydelse för hur livet kommer att utvecklas i framtiden och skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag i att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val. För detta ändamål krävs en verksamhet av hög kvalitet som hela skolan är ansvarig för. I föreliggande utredning, som är första delen i ett uppdrag från Utbildningsnämnden, visas på behovet av att satsa på studie- och yrkesvägledning. Både nationell och internationell forskning visar på detta. Orsaker till att elever byter program, eller avbryter sina studier helt, belyses och även vilka åtgärder som behövs för att komma tillrätta med dessa företeelser. En kort beskrivning ges av vad studie- och yrkesvägledning är och vilka lagar och regler som styr verksamheten samt hur visioner och mål ser ut i Järfälla. Efter samtal och intervjuer med samtliga rektorer och vägledare på gymnasienivå i Järfälla ges en bild av nuläget inom hela området studie- och yrkesvägledning. Svagheter och styrkor med nuvarande verksamhet och vägledarorganisation lyfts fram. Situationen för elever i gymnasiesärskolan och i fristående skolor och andra kommuners gymnasieskolor beskrivs. Flera kommuner har satsat på att, i olika hög grad, centralisera studie- och yrkesvägledningen med avsikt att bland annat tydliggöra rollen, stärka professionen, renodla arbetsuppgifterna, skapa bättre förutsättningar för likvärdighet och förbättra samordningen mellan skolformerna. Någon utvärdering eller forskning av vilken typ av organisation som ger bäst resultat, eller vilka konkreta resultat man egentligen vill uppnå, har inte gått att hitta. Slutsatsen blir att vilken typ av organisation man väljer troligen inte är det viktigaste, utan det är viktigare att fokusera på att genomföra verksamheten utifrån de råd och kommentarer som ges i Skolverkets Arbete med studie- och yrkesvägledning. Med utgångspunkt från dessa ges goda förutsättningar att bedriva studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv bemärkelse för att uppnå nationella och lokala mål. Ett vägval handlar om att ge studie- och yrkesvägledning till olika målgrupper samt bestämma vilken samordning som ska finnas mellan olika skolformer. I Järfälla medför systemet med beställare och utförare att hänsyn måste tas till ansvaret för både egenregin och samhällsuppdraget, vilka har olika förutsättningar avseende finansiering och målgrupper. Oavsett vilken organisationsmodell man väljer kommer verksamheten sannolikt att förbättras jämfört med nuläget. Med hänsyn till ovanstående diskuteras i slutet av rapporten olika sätt att utforma studie- och yrkesvägledningen för såväl egenregin som samhällsuppdraget i Järfälla kommun. 3

1. BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 Uppdrag och uppdragsorganisation Utbildningsförvaltningen fick i december 2013 ( 165) i uppdrag från Utbildningsnämnden att: utreda möjligheten att centralisera studie- och yrkesvägledning för alla gymnasieungdomar i Järfälla till Järfälla Vägledningscentrum (JVC) utreda möjligheten att erbjuda samtliga Järfällaungdomar studie- och yrkesväglednings- samtal ta fram en kostnadsanalys och en lämplig bemanningsstruktur för en sådan organisation Bakgrunden till utredningsuppdraget är att man har uppmärksammat att ett stort antal elever varje år hoppar av gymnasieskolan och att detta i de flesta fall anses bero på att de har valt fel program. Konsekvenserna blir ofta att dessa elever kommer efter i studierna, tappar motivationen och inte ser något tydligt mål med studierna. I sämsta fall slutför de aldrig sin gymnasieutbildning efter avhoppet. Syftet med utredningen är, enligt nämndens uppdrag, att visa på betydelsen av studie- och yrkesvägledning, skapa bättre förutsättningar för en hög kvalitet i denna samt tidigt koppla den till arbete och mål med studierna. Uppdraget syftar också till att säkerställa att samtliga Järfällaungdomar frekvent kallas till vägledningssamtal och att skapa bättre förutsättningar för omvärldsanalys och kollegialt samarbete för studie- och yrkesvägledarna (i fortsättningen kallade vägledarna ). I denna första rapport till Utbildningsnämnden görs en beskrivning och kartläggning av nuvarande studie- och yrkesvägledningsverksamhet samt diskuteras olika sätt att organisera och leda studie- och yrkesvägledarna. I nästa steg görs en analys av bemanning och kostnader. När det gäller bemanning är denna bland annat avhängig av om grundskolans vägledare ska inlemmas i organisationen och vilka beslut som fattas om innehållet i vägledarrollen. En första bedömning är att inga stora skillnader i kostnadshänseende beräknas uppstå jämfört med nuläget. I bästa fall minskar de totala kostnaderna på sikt som en följd av färre avbrott och programbyten, vilket ju också var nämndens syfte. Förvaltningen avser att återkomma med förslag till beslut till nämndsammanträdet 2014-09-30. Uppdragsorganisationen består av en styrgrupp med följande sammansättning: Annika Ramsell, Maivor Carlstam, Sune Stjärnlöf/Kirsti Jolma. Projektledare: Maivor Carlstam. Utredare: Gunilla Johansson. 1.2 Pågående satsningar inom studie- och yrkesvägledningsområdet Satsningar inom studie- och yrkesvägledningsområdet sker både nationellt och internationellt mot bakgrund av att många ungdomar lämnar skolan i förtid och att arbetslösheten inom ungdomsgruppen är hög och tenderar att öka. Nationellt. I den nya skollagen som trädde i kraft i augusti 2010 ställs högre krav på studie- och yrkesvägledning än tidigare. 4

Skollagen, kap 2: 29 Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. 30 För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet i första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder. I Skollagens kapitel Allmänna bestämmelser om gymnasieskola beskrivs utbildningens syfte: 3 Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Skolverkets Allmänna råd Skolverket gav 2009 ut Allmänna råd om studie- och yrkesorientering. Med anledning av den skärpta lagstiftningen inom området, ersattes dessa 2012 med Allmänna råd gällande Arbete med studie- och yrkesvägledning. Syftet med råden är att studie- och yrkesvägledningen ska vara likvärdig och av hög kvalitet. Ett av huvudbudskapen i de allmänna råden är att studie- och yrkesvägledning genom undervisning, information och vägledningssamtal är hela skolans ansvar och tillsammans utgör den verksamhet som ska stödja elevens val av studier och yrken. Skolverkets kvalitetsgranskning Skolverket har gett ut ett flertal rapporter och annat material runt vägledning och där uppmärksammat bristande kvalitet i vägledningen. I en av rapporterna nr 376 2012 Börja om på nytt i gymnasieskolan visar intervjuer med elever på stort missnöje med den studie- och yrkesvägledning som grundskolan erbjudit. Eleverna efterlyser vägledning tidigare än i årskurs 9. Skolverkets studie Gymnasielevers byten av program och skolor (2011), visar att fler än var tionde elev byter program under de två första åren. För många av de elever som byter program innebär det att gymnasietiden förlängs till både fyra och fem år. Felvalen, som uppmärksammas i gymnasieskolan, är alltså oftast gjorda i grundskolan, vilket pekar på vikten av att ha studie- och yrkesvägledningen i fokus genom hela skoltiden. Regeringsuppdrag Skolverket har i mars 2014 redovisat regeringens uppdrag att genomföra fortbildningsinsatser för att förbättra kvaliteten inom studie- och yrkesvägledningen med speciellt fokus på ökade kunskaper om arbetsmarknaden samt fortbildning för vägledare på gymnasieskolan med särskild inriktning mot att minska etableringssvårigheterna för unga med funktionsnedsättningar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) SKL samordnar ett nationellt EU-projekt Plug In i samverkan med ett sextiotal kommuner i landet. Projektet, som avslutas i juni 2014, ska arbeta fram nya metoder för att få ungdomar att stanna kvar eller återvända till sina gymnasiestudier. Målet är att kommunerna ska bli bättre på att använda resultaten i aktuell forskning för att minska avhoppen i gymnasieskolan. SKL har även nyligen publicerat skriften Vänd frånvaro till närvaro, en guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommunerna. 5

Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) KSL presenterades i december 2012 en förstudie om vägledning för att ringa in och ta fram förslag på vad KSL kan göra på den regionala nivån för att stötta kommunerna i deras arbete. Här framgår bland annat att en stor fråga för kommunerna är att omvalen, felvalen och avhoppen från gymnasieskolan har ökat SYVBarometern SYVBarometern är en undersökning bland vägledare som genomfördes 2013 i samarbete mellan Skolsamverkan, Ungdomsbarometern och Skolverket tillsammans med 19 av landets regioner och fyra större kommuner. KSL redovisar svaren gällande Stockholms län, bland annat i vilken utsträckning studie- och yrkesvägledningen upplevs vara integrerad i skolan och vilka utvecklingsbehov som finns. Internationellt I FN:s konvention om barnets rättigheter betonas vikten av att göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn. Inom EU står frågorna om utbildning och arbetsmarknad högt upp på dagordningen. I strategin för hållbar tillväxt, Europa 2020, är ett av målen att minska andelen ungdomar 16-24 år som inte slutfört gymnasiet, och som inte arbetar eller studerar, till tio procent. Projektet innebär, bland mycket annat, en satsning på vägledning. I Järfälla satsas på åldersgruppen 16-20 år genom Unga på gång, ett samverkansprojekt mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. För åldergruppen 20-24 år finns motsvarande verksamhet i Unga vuxna på gång. I bland annat Danmark, Nederländerna och Österrike görs stora satsningar från statens sida på olika åtgärder för att få elever att fullfölja sina studier och få förankring på arbetsmarknaden. 2. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 2.1 Metod Utredningen är en kunskapssammanställning baserad på ett urval av rapporter, statistik, utredningar, intervjuer och möten. De skriftliga uppgifterna har i huvudsak hämtats från bland annat Skollagen, Skolverket, Skolinspektionen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kommunförbundet Stockholms Län (KSL), utredningar gjorda på Gotland, i Tyresö och Haninge samt skriftlig dokumentation från kommuner som infört centraliserad studie- och yrkesvägledning. Intervjuer har genomförts med de tre rektorerna och fyra vägledarna på Järfälla gymnasieskolor samt rektor och de två vägledarna på Järfälla Vägledningscentrum. Ett studiebesök har gjorts i Upplands-Bro kommun där vägledarna har sina tjänster inom både grund- och gymnasieskolan. Slutsatserna och förslagen är baserade på en sammanvägning av det redovisade materialet, sedda mot bakgrund av Utbildningsnämndens uttalade mål och syfte. 6

2.2 Avgränsningar Uppdraget är inriktat på att utreda just studie- och yrkesvägledningens roll och inverkan på elevernas möjligheter att fullfölja sina gymnasiestudier. Utredningar visar på många andra viktiga åtgärder som skolan behöver vidta, både i grund- och gymnasieskolan, för att få ungdomarna att fullfölja sina gymnasiestudier. För att förstå komplexiteten i att ungdomar byter program, hoppar av eller slutar med en ofullständig gymnasieutbildning kommer därför även en del andra faktorer att beröras i utredningen. Uppdraget innebär att undersöka möjligheten att erbjuda samtliga Järfällaungdomar studieoch yrkesvägledningssamtal. Eftersom Utbildningsnämndens ansvar gäller ungdomar inom gymnasieskolan är det dessa som uppdraget avser och utredningen fokuserar på. Det är dock viktigt att återigen peka på vikten av att se studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar under hela skoltiden. 3. AVHOPP FRÅN GYMNASIESKOLAN 3.1 Nationellt Ungefär var tredje elev avbryter studierna helt eller behöver längre tid än tre år på sig för att fullfölja sin utbildning och få slutbetyg. Efter fyra år saknar en fjärdedel av eleverna slutbetyg. Ett femte gymnasieår påverkar inte nämnvärt andelen som fullföljer. Efter studier vid vuxenutbildningen har drygt nio av tio elever vid 24 års ålder fullföljt sina gymnasiestudier och fått slutbetyg. Pojkar avbryter sina studier i högre grad än flickor och elever på yrkesförberedande program avbryter oftare än elever på studieförberedande program. De flesta avhoppen sker i årskurs tre. I SKL:s rapport Motverka studieavbrott Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning från juni 2013 presenteras statistik över dels andelen elever i Sverige som fullföljde sin gymnasieutbildning och fick slutbetyg efter tre år, dels andelen elever vars slutbetyg efter tre år gav grundläggande behörighet för vidare studier. Statistiken omfattar de elever som började gymnasieskolan mellan åren 2005 och 2007. Riket Start 2005 Start 2006 Start 2007 Slutbetyg 68,9 68,3 68,3 Behörighet 62,5 62,7 59,2 3.2 För gymnasieelever i Järfälla Järfälla uppvisar följande statistik: Järfälla Start 2005 Start 2006 Start 2007 Slutbetyg 61,5 66,7 63,5 Behörighet 55,7 62 59,2 SKL:s statistik omfattar även andelen elever som får slutbetyg och blir behöriga efter fyra år och även här ligger Järfälla under riksgenomsnittet. 7

Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år och fått slutbetyg, elever på Introduktionsprogrammen exkluderade, enligt statistikbilagan till Bokslut och verksamhetsberättelse 2013: % 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Järfälla 82 83 80 79 76 77 Riket 84 84 83 83 83 82 Sthlms län 81 81 81 - - - 3.3 Orsaker till avhopp Det finns många orsaker till att elever avbryter sina gymnasiestudier enligt bland annat SKL:s undersökningar. Sociala och ekonomiska faktorer påverkar i hög grad om ungdomar fullföljer eller inte. Det spelar mindre roll om man är född i Sverige eller utomlands, bortsett från om man är nyanländ till Sverige. Om man klarar grundskolan klarar man oftast också gymnasieskolan, vilket tyder på vikten av att vidta åtgärder tidigt inom olika områden i skolan. Forskning om effektiva metoder för att motverka studieavbrott saknas i hög utsträckning i Sverige. I stället använder man beprövad erfarenhet i arbetet med elever i skolan. Detta kan fungera effektivt även om det inte systematiskt utvärderas, men eftersom ingen vetenskaplig grund finns så minskar möjligheterna att fatta väl underbyggda beslut om insatser mot avbrotten. Många länder har uppmärksammat problemet med att ungdomar lämnar skolan i förtid och internationellt finns mycket forskning kring studieavbrott. Även om den inte direkt går att tillämpa på svenska förhållanden så kan konstateras att problematiken är ett komplext fenomen och kräver olika typer av insatser som är riktade mot såväl individen som organisationen och systemet. Även om forskning om metoder för att förhindra studieavbrott saknas i Sverige så finns en del undersökningar om avbrott och varför ungdomar inte går till skolan. Skolverket och Ungdomsstyrelsen har genomfört undersökningar om orsaker som ungdomar själva anger till varför de har avbrutit eller inte når fullständiga betyg. De vanligaste orsakerna är brist på stöd i skolan, dåligt bemötande i skolan, brist på meningsfullhet, behov av mera praktik och mindre teori, stökig skolmiljö, fysisk eller psykisk ohälsa, att man anser sig ha gjort ett felaktigt val eller att utbildningen inte blev som man hade tänkt. Under senare år har även mobbing och socialt utanförskap lyfts fram som bidragande orsaker. 3.4 Framgångsfaktorer för att minska avhopp SKL har utifrån intervjuer med fem gymnasieskolor, som har lyckats bra med att hjälpa elever att fullfölja sin utbildning, identifierat fem framgångsfaktorer: Bra bemötande. Att tro på elevers förmåga och möta dem som unika och likvärdiga individer Tydliga mål och betoning på resultat. Att skolorna mäter och analyserar varför elever avbryter studierna och genomför genomtänkta åtgärder. Att vara på rätt utbildning. Ett flexibelt utbud, en bra introduktion och tillgång till kvalificerad studie- och yrkesvägledning för att känna motivation och hitta rätt studieväg. 8

Kvalitet genom samarbete och delaktighet. Att personalen samarbetar, involverar elever i skolarbetet och har god samverkan med arbetslivet. Förmågan att upptäcka och tillgodose elevers behov. Rutiner för uppföljning av resultat och effektivt utnyttjande av elevhälsans kompetens. 4. REGELVERK OCH MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING 4.1 Vad är studie- och yrkesvägledning? Kort historik Vägledning har bedrivits i Sverige sedan 1930-talet, först via yrkesvalslärare, som oftast var vidareutbildade lärare, företrädesvis i samhällskunskap. 1993 skapades en högskoleutbildning med inslag från pedagogik, psykologi och sociologi och titeln ändrades då från syokonsulent och till studie- och yrkesvägledare. Utbildningen är nu enligt Skollagen ett krav för att få anställas för längre tid än ett år. Fokus flyttades från studie- och yrkesorientering till studieoch yrkesvägledning, som är ett ansvar för hela skolan. I Skolverkets Allmänna råd gällande Arbete med studie och yrkesvägledning anges att syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Studie- och yrkesvägledningen kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse (se figur 1 nedan). Vägledning i vid bemärkelse är all verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det kan till exempel handla om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning om arbetslivet, studiebesök, utbildnings- information och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Denna typ av vägledning är en angelägenhet för hela skolan. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som vägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ska eleven få möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar med utgångspunkt från sina behov och förutsättningar. För att kunna göra väl underbyggda val och fatta väl underbyggda beslut behöver eleven stöd av en planerad studie- och yrkesvägledning som genomförs på ett professionellt sätt och vilar på vetenskaplig grund. Det finns många vägledningsmodeller som utgår från olika karriär- och vägledningsteorier och som i sin tur anknyter till forskningsområdena psykologi, sociologi och pedagogik. Sammanfattningsvis kan vägledningen beskrivas som att eleven, utifrån sina förutsättningar, ska: bli medveten om sig själv bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen lära sig fatta beslut lära sig att genomföra sina beslut 9

Tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning Undervisning Lärare Studie- och yrkesvägledare Vägledningssamtal Studie- och yrkesvägledare Information Studie- och yrkesvägledare Rektor, Lärare Studie- och yrkesvägledning Figur 1. Skolans studie- och yrkesvägledning kan genom undervisning, vägledningssamtal och informationsinsatser tillgodose elevernas behov av vägledning (Källa: Skolverket, Allmänna råd, Arbete med studie- och yrkesvägledning) Effekter av vägledning Forskning om effekter av studie- och yrkesvägledning i den svenska skolan är mycket begränsad. Internationellt finns vissa studier, särskilt från Storbritannien. En av studierna (Tyers och Sinclair, 2005), visar att personer som mottog både information, råd och vägledning var mera positiva till sitt jobb, tidigare lärande och nuvarande position på arbetsmarknaden jämfört med dem som enbart tog emot vägledning i form av information. Personerna ansåg sig också ha genomgått positiva personliga förändringar. 4.2 Nationellt regelverk för studie och yrkesvägledning Det regelverk som gäller för studie- och yrkesvägledning finns samlat i Skollag och läroplaner för grund- respektive gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. För att förtydliga och underlätta arbete med frågor som rör studie- och yrkesvägledning har, som nämns ovan, Skolverket gett ut Allmänna råd med kommentarer för detta arbete, alla med utgångspunkt från bestämmelserna i Skollagen och läroplanerna. Ett viktigt budskap i inledningen är att Undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken. Innehållet är uppdelat i fem kapitel, med rubriker som handlar om att: styra och leda arbetet personal och kompetens 10

undervisning och samverkan information inför val vägledningssamtal. I varje kapitel beskrivs huvudmannens, rektors och övrig personals ansvar. 4.3 Utbildningsnämndens vision och mål med anknytning till studie- och yrkesvägledning Följande visioner och mål finns för verksamhet med anknytning till studie- och yrkesvägledning för egenregin i Järfälla gymnasieskolor år 2014: Visioner: Järfällas gymnasieskolor är skolor som handleder och hjälper sina elever till en god grund för resten av livet. Under sina år i gymnasieskolan ska man bli utmanad och väl rustad för fortsatta studier och/eller sin etablering på arbetsmarknaden. Skolan är en plats där nya intryck från omvärlden berikar och är en självklar del av vardagen. Att inkludera högskola, universitet och arbetsliv på nya sätt bidrar till inspiration och kontakter. Genom en tydlig strategi ger detta eleverna ytterligare stöd att efter gymnasieskolan kunna gå vidare till högre studier och/eller arbete. Våra gymnasie- utbildningar med yrkesinriktning ska vara en god merit hos framtida arbetsgivare och utbildningen ska hjälpa eleverna att vara förberedda för sitt fortsatta yrkesverksamma liv. Verksamhetsmål för nationella program på Järfälla gymnasieskolor för år 2014 Andelen elever som uppnår examen ska ligga över rikssnittet (redovisas på programnivå) Andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning ska ligga över rikssnittet (redovisas på programnivå). Verksamhetsmål för Introduktionsprogram på Mälargymnasiet Andelen elever som går från Preparandutbildning till ett nationellt program inom ett år ska vara minst 75 %. Andelen elever som avslutar Språkintroduktion för fortsatta studier inom ett respektive två år ska öka. Andelen elever som inom Individuellt alternativ går vidare till arbete eller studier inom ett år ska öka. Resultatet för 2013 visar att av samtliga program på Järfälla gymnasieskolor har eleverna på tre av dessa nått målet att ligga över riksgenomsnittet i att slutföra sin utbildning genom att få slutbetyg, nämligen Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och Specialutformat program. Alla dessa utbildningar finns på NT-gymnasiet. När det gäller gymnasie- eller yrkesexamen, det vill säga att bli behöriga till vidare studier, ligger Elprogrammet på YTC något över riksgenomsnittet, medan NT-gymnasiets tre program ligger på samma nivå som riket och övriga program ligger under. För Introduktionsprogrammen har målet nåtts för Individuellt alternativ som ökat något medan resultatet för övriga program ligger kvar på samma nivå eller har minskat. 11

5. STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR GYMNASIEELEVER I JÄRFÄLLA GYMNASIESKOLOR/JVC - NULÄGE Järfälla-kort historik Under den tid som gymnasieutbildningen i Järfälla bedrevs i en skola under namnet Jakobsbergsskolan fanns syokonsulent-/studie- och yrkesvägledartjänster i varierande grad. Mot slutet av 1990-talet endast en tjänst. År 2001, när Järfälla gymnasieskolor bildades med fem fristående enheter utökades antalet tjänster radikalt och varje gymnasieskola fick en egen studie- och yrkesvägledartjänst och, i Kvarngymnasiets fall, flera tjänster. 5.1 Studie- och yrkesvägledning på Järfälla gymnasieskolor - nuläge Järfälla har sedan 1 juli 2013 tre gymnasieskolor i egen regi: Mälargymnasiet, NT-gymnasiet och YTC. På Mälargymnasiet finns två vägledare på heltidstjänster, varav den ena också ansvarar för gymnasiesärskolan. På NT-gymnasiet finns en vägledare på heltid och detta gäller även YTC. På alla tre skolorna ansvarar vägledarna för både Järfällaelever och elever från andra kommuner. Nedanstående tabell visar antalet elever per skola, uppdelat på egna elever, externa elever och sammanlagt i april 2014. Av Mälargymnasiets 792 elever går 245 på olika varianter av Introduktionsprogram, varav 171 är Järfällaelever och 74 är elever från andra kommuner. Den största andelen, cirka 100, är elever som är nyanlända till Sverige och går på Språkintroduktion. Mälargymnasiet NT-gymnasiet YTC Alla skolor Järfällaelever 415 313 157 885 Externa elever 377 90 248 715 Summa 792 403 405 1600 Kommunerna i Stockholms län samverkar på att antal områden gällande gymnasieskolan genom den gemensamma gymnasieregion som år 2002 bildades i KSL:s regi. Det handlar om till exempel rätten att fritt välja skola i länet, gemensam antagning och gemensamma programpriser. I den enkätundersökning som erbjuds alla skolor för elever i årskurs 2 angående lärande, trygghet/trivsel och inflytande fanns inför årets undersökning en ny rubrik: Utbildningsval framtida arbetsliv där eleverna skulle ange graden av nöjdhet med följande verksamheter: Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t ex föreläsare, studiebesök eller praktik I Järfälla gymnasieskolor har 86 % av eleverna svarat på frågorna. På den första frågan anger 40 % att de är nöjda eller mycket nöjda, jämfört med 45 % i hela länet. När det gäller den andra frågan är siffrorna 46 %, jämfört med 41 % i länet. Missnöjda eller mycket missnöjda är 32 % på den första frågan och 36 % på den andra. Siffrorna för länet är 26 respektive 31 %. En tydlig tendens är att eleverna på yrkesförberedande program är mer nöjda än eleverna på studieförberedande program. 12

Besök och intervjuer Utredaren har besökt gymnasierektorerna och de fyra vägledarna för att informera om uppdragets innehåll och genom samtal och intervjuer få en bild av hur verksamheten fungerar idag och hur man ser på möjligheten att införa en centraliserad studie- och yrkesvägledning. Vägledarna på Mälargymnasiet, NT-gymnasiet och YTC På NT-gymnasiet och YTC har vägledarna ansvar för sina respektive elever. På Mälargymnasiet ansvarar den ena vägledaren för eleverna på de nationella programmen och de programinriktade individuella programmen och den andra vägledaren för de externa eleverna på alla övriga introduktionsprogram samt eleverna i gymnasiesärskolan. Läsåret på Mälargymnasiet har präglats av turbulens på grund av processen med att bilda en skolenhet av de tidigare tre. Vägledarna hade före sammanslagningen långtgående planer på olika aktiviteter att genomföra tillsammans med elever och lärare under året men har fått lägga undan det mesta för att få ihop den dagliga verksamheten. Man pekar på de fortsatta svårigheterna i samarbetet gällande arbetsfördelningen med JVC, men att man arbetar vidare för att lösa problemen. Vägledarna är mycket nöjda med att vara två personer som kan samverka och komplettera varandra. De fyra vägledarna sätter låga värden på många av de nedanstående indikatorerna och efterlyser mål för verksamheten samt hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen i vid bemärkelse ska fördelas mellan dem och övrig personal på skolan. En av skolorna har en arbetsbeskrivning för vägledaren, övriga arbetar utan sådan. Ingen av vägledarna har en egen budget för verksamheten. De lärare som är involverade i arbete inom området studie- och yrkesvägledning anses vara de som tjänstgör på de yrkesförberedande programmen. Ingen av de intervjuade vägledarna anser att vägledning finns med bland de arbetsuppgifter de utför mest utan här nämns i stället information av olika slag, administration vid antagning och olika valsituationer, betygshantering, ansvar för studieplanerna, deltagande i elevvårdsarbetet samt i marknadsföringen av skolan. På ingen av skolorna kallas alla elever till vägledningssamtal. Eleverna söker upp vägledarna när de till exempel vill byta kurser/program eller har frågor om vidare studier. De blir kallade till vägledarna när man upptäcker problem av olika slag eller när studieplanerna inte stämmer. Eleverna på de yrkesförberedande programmen anses ha mindre behov av vägledning, än de på studieförberedande, eftersom de oftast är inriktade på att arbeta och har goda kontakter med arbetsgivare på sina platser för arbetsplatsförlagt lärande (APL). Synpunkterna på orsaker till att elever avbryter sina studier stämmer väl överens med dem som redovisats tidigare. Ytterligare en anledning som nämns är att studiemotiverade elever byter till andra, mer populära skolor, när plats finns. Detta är troligen ett storstadsfenomen, eftersom utbudet är stort och det finns ett samverkansavtal som innebär att alla skolor är öppna för alla elever i länet, oavsett hemkommun. På frågor om kunskaper och kompetens anser sig vägledarna ha nödvändiga kunskaper inom området vägledningsmetodik men behöver utöka sin kompetens inom flertalet andra områden, 13

som till exempel yrken och branscher, omvärldsbevakning, den nationella och internationella arbetsmarknaden, funktionsnedsättningar, validering och högre utbildningar. Man ställer sig positiv till att erbjuda studie- och yrkesvägledning till alla Järfällaelever, men pekar på risken, om alla kommuner satsar på detta, för att verksamheten då kanske dras ner på skolorna, främst inom de fristående skolorna som redan nu bedöms ha mindre resurser inom området. Vägledarna kan se både för- och nackdelar med en centralisering, men anser att det är viktigt att verksamheten finns på skolorna, främst på grund av närheten till eleverna och lärarna, men de efterlyser också mera samverkan med sina kollegor och även grundskolan samt en tydlig struktur och ledning. Några ser positivt på möjligheten att ha sin tjänst på både grund- och gymnasieskolan. Rektorerna på de tre gymnasieskolorna Rektorerna känner till Skolverkets Allmänna råd för Arbete med studie- och yrkesvägledning, men inget konkret arbete med planering och genomförande utifrån råden har inletts ännu. Rektorerna anser att vägledarna, i större eller mindre utsträckning, utför de flesta av de arbetsuppgifter som finns listade i bilagan Rollen som studie- och yrkesvägledare (se bilaga 2), men har uppfattningen att individuell vägledning genomförs i större utsträckning än vad vägledarna själva beskriver. Även rektorerna ser fördelar och nackdelar med både en centralisering och den nuvarande organisationen. Ingen avfärdar tanken på en centralisering, men anser att en fördjupad analys behöver göras, inte minst ur kostnadssynpunkt. Man ser, liksom vägledarna själva, positivt på att professionen finns nära verksamheten, men är också medveten om att andra arbetsuppgifter ibland tar överhanden. Eftersom dessa andra uppgifter ju också måste utföras skulle de, om vägledarnas roll skulle renodlas mera, behöva föras över på annan personal. Behovet av vägledningsresurs anses då bli mindre, särskilt på YTC där eleverna i de flesta fall är inställda på att gå direkt ut i arbete. Fördelar som rektorerna ser med en centralisering är att studie- och yrkesvägledningsrollen skulle stärkas och professionen få högre status. Nackdelen blir att man inte tillhör skolan på samma sätt även om en stor del av arbetstiden skulle förläggas till skolan. Rektors styrning och ledning av verksamheten skulle också riskera att minska. Vid en eventuell centralisering påpekas vikten av att inbegripa grundskolans vägledare. Det är ju där eventuella felval av program görs. 14

Indikatorer Rektorer och vägledare på Järfälla gymnasieskolor fick ta ställning till ett antal indikatorer, utgående från skrivningarna i de nationella styrdokumenten för studie- och yrkesvägledning samt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av verksamheten. 1 Indikatorn kännetecknar inte alls skolan 2 Tankar/diskussioner om hur indikatorn ska uppnås har inletts 3 Berörd personal har enats om hur indikatorn ska uppnås 4 Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5 Skolan kännetecknas till stor del av indikatorn 6 Denna indikator kännetecknar skolan Påstående Medelvärde rektorer Medelvärde vägledare Differens Det finns mål för studie- och yrkesvägledningen där man preciserat vad man vill uppnå 2 1,3 0,7 Skolan har planer för hur man ska uppnå målen med skolans studieoch yrkesvägledning 2 2 - Vägledningen planeras som en del av skolans verksamhet och skolans insatser utvärderas i förhållande till elevernas behov och efterfrågan 4,3 1,3 3 Det systematiska kvalitetsarbetet avseende studie- och yrkesvägledning finns dokumenterat 1,3 1 0,3 Rektor kan redogöra för resultatet av uppföljningen och utvärderingen samt för beslut om utveckling och eventuella åtgärder med anledning av brister 1 1 - Rektor ser till att skolan har tillgång till studie- och yrkesvägledare i tillräcklig omfattning 6 3,3 2,7 Rektor ser till att det finns riktlinjer för hur studie- och yrkesvägledningen ska organiseras och genomföras 2,7 1,3 1,4 Rektor arbetar för att all personal på skolan är aktiv i och samarbetar kring studie- och yrkesvägledningen 3,3 1,3 2 Alla som arbetar i skolan vet sitt ansvar i arbetet med att uppnå målen med skolans studie- och yrkesvägledning 2 1,3 0,7 Alla lärare är införstådda med hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i deras ämnen 3,7 1 2,7 Frågor om studier och arbetsliv är integrerade i undervisningen 3 2,7 0,3 Skolan avsätter särskild tid i undervisningen för frågor som rör elevens framtid 3,3 3,3 - Rektor använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet och stödja övriga personalgrupper 3,3 3,3 - Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika personalgrupperna för studie- och yrkesvägledningen 1,3 1,3 - Rektor ser till att skolan tar emot besök av företrädare för arbetslivet och/eller samverkar med arbetslivet på annat sätt 4,7 4,7 - Sammanställningen visar att både rektorer och vägledare anser att deras skola för flertalet indikatorer inte lever upp till kraven i styrdokumenten samt även att man har olika 15

uppfattning om hur väl man når upp och här har vägledarna genomgående en lägre skattningsgrad. 5.2 Studie- och yrkesvägledning på Järfälla Vägledningscentrum nuläge Inom Järfälla ett vägledningscentrum JVC, arbetar två vägledare, en kurator, en handläggare med ansvar för elever med behov av särskilt stöd, en handläggare med ansvar för UEDB (Ungdoms- och elevdatabasen) samt två personer ansvariga för Praktikbyrån, utifrån dokumentet Uppdrag och ansvar för ungdomssidan från april 2011, reviderat i oktober 2013. Verksamheten med studie- och yrkesvägledning på JVC för elever i gymnasieåldrarna inrättades för att: Vägleda obehöriga Järfällaelever till ett Introduktionsprogram Upprätta individuella studieplaner för dessa elever Vägleda elever från Introduktionsprogram till nationella program eller annan lämplig studieväg/arbete Handlägga elever i kommunens uppföljningsansvar, vilket även inkluderar behöriga elever som avbryter sina gymnasiestudier Av dokumentet framgår vad uppdraget innebär och vad som ska utvecklas samt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån de mål som Utbildningsnämnden satt upp gällande Introduktionsprogrammen. JVC, som tillhör samhällsuppdraget inom Utbildningsnämndens ansvarsområde, ansvarar i dagsläget för cirka 350 obehöriga Järfällaelever, oavsett om dessa studerar på olika introduktionsprogram i Järfälla gymnasieskolor eller i annan kommun eller fristående gymnasieskola. Ett trettiotal av elever är inskrivna på JVC och bedriver studier inom till exempel vuxenutbildningen, folkhögskola eller olika behandlingsskolor. JVC ansvar också för Järfällaelever som avbryter sina gymnasiestudier och kontaktas då av avlämnande skola. Om så inte sker syns de avhoppade eleverna i UEDB, där alla elever i Stockholms län finns registrerade. Vägledarna följer upp alla elever på introduktionsprogrammen i andra kommuner och fristående skolor minst en gång per år, antingen via besök eller per telefon till skolan. Verksamheten på JVC är nu inne på sitt tredje år och uppvisar fortfarande vissa svårigheter av arbetsfördelningskaraktär, framför allt i förhållande till Mälargymnasiet. För studie- och yrkesvägledarnas del gäller det framför allt hur JVC respektive Mälargymnasiet fördelar arbetet under elevernas studietid, för elever som placerats på Mälargymnasiet via JVC. Vid en genomgång av uppdragets olika ansvarsområden tillsammans med vägledarna framkommer att vissa uppdrag inte utförs alls eller att de utförs på både JVC och Mälargymnasiet eller bara på Mälargymnasiet. Till delar kan detta förklaras av den turbulens som uppstod, dels när verksamheten på JVC bildades som en oberoende vägledningsenhet fristående från Kvarngymnasiet, dels när tre skolor slogs ihop till Mälargymnasiet. Den nya ledningen på Mälargymnasiet och rektor på JVC arbetar för att tydliggöra ansvar och arbetsfördelning. Vägledarna på JVC är inte främmande för att utföra sitt arbete på plats på Mälargymnasiet i större utsträckning för att ha närmare kontakt med både elever, lärare och vägledarkollegor. 16

Vägledaruppdraget på JVC är delvis annorlunda än det på gymnasieskolorna eftersom det handlar om att vägleda ungdomar som av olika skäl inte blivit behöriga till nationella program. Det innebär att vägledarna även involveras i annan typ av problematik, som till exempel elever med drogproblem och fysisk och psykisk ohälsa. Vägledarna anser att de nu har hittat sina roller sinsemellan och har mera tid för vägledning, även gruppvägledning, än då de tillhörde och var placerade på skolan som då var Kvarngymnasiet. De anser sig ha mera tid för eleverna än tidigare då mycket tid gick åt till olika kringuppdrag. Det är inte heller svårare att få kontakt med eleverna trots att JVC har sin placering utanför skolan. Närheten till vuxenutbildningen och dess vägledare är positiv eftersom det då är lättare att placera elever i den verksamheten. Man har etablerat kontakt med en av vägledarna på vuxenutbildningen gällande de elever som står i begrepp att föras över dit i och med att de blir 20 år. Det kollegiala stödet upplevs mycket viktigt och man framhåller att det finns mera tid än tidigare för kompetensutveckling. Man efterlyser sådan inom i princip samma områden som nämns av gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledare. Vägledarna har delat upp ansvaret för grundskolorna i Järfälla mellan sig och besöker dessa på våren för att etablera kontakter avseende de elever som riskerar att inte bli behöriga till nationella program. JVC genomför också överlämnandekonferenser med grundskolorna samt träffar de obehöriga eleverna och deras föräldrar för inskrivningssamtal. I dagsläget erbjuds ingen studie- och yrkesvägledning utanför JVC eller på annan tid än kontorstid, men intresse finns för att etablera sådan på kvällstid, liknande den som vuxenutbildningen erbjuder. Arbete inom JVC med elever i behov av särskilt stöd och med tilläggsbelopp 34 elever har i dagsläget bedömts ha behov av särskilt stöd i varierande grad. Av dessa studerar 11 på Mälargymnasiet, en på YTC och de övriga 22 i andra kommuner och fristående skolor. Ansvarig handläggare har kontakt med skolorna, eleverna och deras föräldrar för att avgöra behovet av stöd och besluta om storleken på den extra ersättning som ska utgå. Handläggaren har ansvaret för det kommunala uppföljningsansvaret och lyckas bra med att, med olika metoder och olika snabbt, nå de allra flesta ungdomarna med erbjudande om studier eller annan verksamhet. 5.3 Styrkor och svagheter med nuvarande organisation inom Järfälla gymnasieskolor Det finns både styrkor och svagheter med hur vägledarna på gymnasieskolorna är organiserade i nuläget. Styrkor - Närhet till eleverna och all personal på skolan inklusive elevhälsoteamet - Rektor har nära till verksamheten och möjlighet att leda och fördela arbetet Svagheter - Mål och utvärdering saknas och därmed möjlighet att skapa likvärdighet - Vägledarna saknar riktlinjer för sitt arbete - Vägledarna ägnar tid åt diverse arbetsuppgifter som ligger utanför det egentliga uppdraget så som det beskrivs i styrdokumenten 17

- Lärare är i liten omfattning involverade i studie- och yrkesvägledningsarbetet, framför allt på studieförberedande program - Strukturerad samverkan mellan vägledarna inom både grund- och gymnasieskolan saknas, utöver vad som redovisats för ovan - Oklarheter i vägledarrollen på Mälargymnasiet gentemot JVC, framför allt med avseende på arbetsfördelningen under studietiden för de elever som placerats via JVC på Mälargymnasiet. Styrkor och svagheter med verksamheten organiserad inom JVC Styrkor - tydligt uppdrag via beställning - mera tid för vägledning, både enskilt och i grupp - mera tid för kompetensutveckling och samverkan - närheten till vuxenutbildningen - förutsättningar att organisera kontakterna med grundskolorna avseende elever med risk för att bli obehöriga Svagheter - viss otydlighet i vägledararbetet gentemot Mälargymnasiet - brister i samverkan med lärare och övrig personal på Mälargymnasiet 6. STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR ELEVER I GYMNASIESÄRSKOLAN NULÄGE Av Järfällas 30 elever som är inskrivna i gymnasiesärskolan studerar 2 i Järfälla på Mälargymnasiet, 6 i andra kommuners skolor och 22 i fristående gymnasiesärskolor, varav 18 elever går i Häggviks gymnasiesärskola som har två vägledare. 19 elever från andra kommuner går i gymnasiesärskolan på Mälargymnasiet. En av vägledarna på Mälargymnasiet ansvarar för eleverna i gymnasiesärskolan. Eftersom Järfälla inte har någon egen grundsärskola studerar kommunens elever på sådana skolor i andra kommuner och fristående skolor och får sin studie- och yrkesvägledning av en inköpt vägledare, knuten till särskolan i Häggvik. Som framgår av redovisningen ovan blir sedan de flesta eleverna kvar utanför kommunen under gymnasietiden. Även för gymnasiesärskolan präglas verksamheten på Mälargymnasiet av viss turbulens på grund av sammanslagningen av skolorna. Man arbetar för att hitta riktlinjer och struktur, inte minst vad gäller innehållet i utbildningen och planläggningen av teori och praktik. En utomstående vägledare har i samarbete med Praktikbyrån hjälpt till med anskaffning av praktikplatser, vilket har fungerat mycket bra. Vägledaren framhåller att i arbetet med lämpliga praktikplatser är lärare och mentorer nyckelpersoner. Olika aktörer har olika roller gentemot elevgruppen och dessa anses samverka i för liten utsträckning. Även vägledningsresursen anses vara för liten för att hinna tillgodose elevernas behov. 18

Ett flertal synpunkter för att göra verksamheten bättre kommer fram, till exempel att samverka mera mellan både grund- och gymnasiesärskolan och de olika gymnasiesärskolorna. Man önskar mera samverkan med Järfälla omsorg och dagligverksamhet, men eftersom nästan alla eleverna kommer från andra kommuner är detta inte möjligt. Den vägledare som arbetar med elevgruppen anser sig behöva kompetensutveckling inom området. 7. STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR JÄRFÄLLAELEVER I EXTERNA SKOLOR NULÄGE Järfällas gymnasieelever studerar, förutom i kommunens egna skolor, i stor utsträckning i andra kommuners gymnasieskolor och fristående gymnasieskolor, huvudsakligen i Stockholms län. I april 2014 är detta elevantal 1664 (65 % av alla Järfällas gymnasieelever), fördelat på 72 kommunala skolor och 95 fristående skolor. Både kommunala och fristående skolor lyder under samma lagar och regelverk avseende studie- och yrkesvägledning och i ersättningen, skolpengen, ingår även rätten till denna verksamhet. Inga utvärderingar eller andra uppgifter finns tillgängliga om hur Järfällaelever i andra kommuner och fristående skolor upplever studie- och yrkesvägledningen på sina respektive skolor. Läsåret 2011/12 gjordes ett utskick, på initiativ av Utbildningsnämndens dåvarande ordförande, till alla Järfällaelever som gick i gymnasieskolans årskurs 3. Eleverna fick där veta att de har rätt till studie- och yrkesvägledning på den skola där de studerar, men erbjöds också att ta kontakt med någon av studie- och yrkesvägledarna på Järfälla gymnasieskolor. Totalt 15 elever tog del av detta erbjudande, 7 via besök och 8 via mejl. Studie- och yrkesvägledarna vid JVC, som är ansvariga för att ta emot de Järfällaelever som avbryter sina studier vid externa skolor, har ibland kontakter med sina kollegor i de avlämnande skolorna. Det är svårt att, enbart utifrån dessa relativt få kontakter, avgöra kvaliteten på studie- och yrkesvägledningsverksamheten i de externa skolorna, men generellt gör vägledarna bedömningen att den fungerar något sämre på de fristående skolorna än på de kommunala, troligen främst beroende på lägre bemanning. 8. EN CENTRALISERAD STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING 8.1 Erfarenheter från andra kommuner Det finns nationella styrdokument för studie- och yrkesvägledning, men det är kommunerna som har huvudansvaret för att organisera, finansiera och styra verksamheten, vilket innebär att utformningen kan se mycket olika ut i olika kommuner. Med ökade insikter om vikten av studie- och yrkesvägledning har ett flertal kommuner tagit olika initiativ för att försöka förbättra och utveckla verksamheten och i vissa fall har detta inneburit olika typer av samordning och/eller centralisering. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har som en prioriterad fråga att stödja kommunerna i deras strävan att främja ungdomars väg till egen försörjning i projektet Unga till arbete. I skriften Framtidsval och arbetsliv - Exempel från kommuners studie- och yrkesvägledning beskrivs i kapitel 4 olika sätt att organisera vägledningen i kommunerna. 19

Generellt kan man tala om två huvudtyper av organisering: den enskilda vägledaren är anställd på en eller flera skolor med rektor som chef kommunen har samlat alla vägledare i en gemensam organisation med en egen chef, så kallad samlad/centraliserad vägledning Den första modellen är den vanligaste medan den andra har blivit vanligare på senare år. Det finns också exempel på ett mellanting, där vägledarna är anställda på de enskilda skolorna men arbetar tillsammans utifrån en sammanhållen arbetsplan och har gemensamma tider för planering och kompetensutveckling. Beslut om införande av samlad/centraliserad vägledning har ofta skett i något av kommunens styrelseorgan och exempel på skäl för beslutet är att renodla vägledarnas arbetsuppgifter för att stärka deras profession, skapa bättre förutsättningar för likvärdighet samt förbättra samordningen mellan skolformerna. För att uppnå syftet med samlad vägledning, oavsett vilka skolformer som berörs, vilken nämnd man tillhör eller hur resurserna fördelas så anges som grundprincip att vägledningen för alla kommunens skolor samordnas under en gemensam chef. I Kungsbacka har man sedan 2003 samlat kommunens studie- och yrkesvägledning i en särskild enhet som erbjuder vägledning för både barn, ungdomar och vuxna. Kommunfullmäktige fattade beslutet men ansvaret ligger hos gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Vägledningen är en del av Kungsbackas Kompetenscentrum, där även vuxenutbildningen och arbetsmarknadsinsatser finns samlade. Enheten har en egen chef som framhåller att implementeringen har tagit tid, men att de flesta idag är nöjda med vägledningsverksamheten. En viktig förutsättning har varit att få med rektorerna i arbetet. Vägledarna har arbetsplatser på Kompetenscentrum, men har till 90 % sin arbetstid ute på skolorna. De arbetar oftast i två skolformer eftersom det anses gynna helhetsperspektivet. Ingen fast resursfördelning finns utan, efter utvärdering varje halvår, fördelas resurserna utifrån de behov som rapporteras av rektorer och vägledare. Man försöker också minimera byten av vägledare eftersom kontinuiteten anses viktig för eleverna. Även i Göteborg har man sedan 2003 en centraliserad studie- och yrkesvägledning i Vägledningscentrum för årskurs 6 till och med gymnasiet. Vägledarna finns på alla kommunala grund- och gymnasieskolor och vissa fristående skolor och tjänsterna köps in från Vägledningscentrum. Uppsala har en samlad studie- och yrkesvägledning som tillhör affärsenhet Vägledning. Syftet med denna är att ge en neutral och opartisk studie- och yrkesvägledning till kommunens medborgare. Den samlade vägledningens vägledare arbetar på grundskolor, gymnasieskolor, kommunala uppföljningsansvaret samt Navet utbildning (kommunens mötesplats för allt som rör utbildningar för vuxna och antagning till gymnasie- och vuxenutbildning). Den samlade vägledningen har också i uppdrag att anordna gymnasiemässa, ansvara för framtagning av gymnasiekatalog samt samordna information om enskilda elever från grundskola till gymnasieskola. Man säljer studie- och yrkesvägledartjänster till både kommunala och fristående skolor. I Stockholms län gjorde KSL år 2009 en kartläggning som visade att 77 % att vägledarna var organiserade lokalt i skolorna, 7 % centralt i kommunen och 16 % på annat sätt, till exempel i 20