Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!



Relevanta dokument
Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.

VI OCH DOM 2010/01/22

Handledning för pedagoger

SPF:s IT enkät hösten 2010

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

1 december B Kära dagbok!

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

En vanlig dag på jobbet

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

En dag var jag ner i källaren då såg jag ett brev vid den magiska dörren jag gick dit men jag var lite rädd men det vart bättre när jag öppnde det.

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska.

Tala olika språk. Ett projekt om svenska och olika varianter. Namn:

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg. av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Inför föreställningen

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

BEN Säg inte inte. Jag tycker inte om när man säger inte. Hör här då. Hej Elin

Rädda världen och krama mej

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Thomas i Elvsted Kap 3.

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

PENGASAGOR HANDLEDNING

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Sociala medier lite statistik

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

Pedagogiskt material till föreställningen

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast

Om barns och ungas rättigheter

Detta är din första dag på arbetsplatsen för din arbetsträning. Klockan brukar alla dricka förmiddagskaffe i ett lunchrum.

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan

Sociala berättelser 1

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Studieguide Hej skolan!

Den magiska dörren. Kasper Lindström

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Scen 1. Personer är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

I dag. Presentationer Finlandssvenskt, svenskt och finskt Prepositioner Språkriktighet: vanliga problem Webben, sociala medier Svenskan i förändring

Vardagsekonomi. Engelska

Åsa Lindström. Jens Lindström. Emma Lindström. Johan Lindström

Aktivering 2.1. Vilka olika yrken finns det? Vi lär oss vad olika yrken heter på svenska.

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk

Skolår 2 Läsförståelse Svarshäfte

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Från tunnelbana till fåtölj

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Språket inom social- och hälsovård

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner

Finlandssvenska Online Helsingfors universitet/ Helga Hilmisdóttir Daniela Piipponen (koordinator) Beatrice Silén (projektledare)

Din väg till svenskan

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren Bankrånet inl.indd

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Demokrati & delaktighet

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Veronica s. Dikt bok 2

Kunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

enligt egen smak eller enligt instruktioner som kursledaren ger (valfritt alternativ).

Den döda flickans docka

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

Transkript:

Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar till kursledaren som läser högt. Deltagarna delas in i två grupper som vardera gör sida ett och sida två som drama. Deltagarna får själva välja om de läser ensamma och i tur och ordning, eller om deltagarna i gruppen delas in i tre personer som läser unisont. Vi förstår varandra! Del 1 Yvonne bor i Stockholm och Lindströms besöker henne ofta. Nu är de på fest hos Yvonne. Åsa pratar med Amanda, Yvonnes goda vän. Amanda: Jag förstår att Yvonne pratar svenska eftersom hon har bott här så länge. Men hur kommer det sig att du också talar så bra svenska? Åsa: Det är en mycket typisk fråga. Jag har svenska som modersmål! Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Åsa: Visst! I Finland finns det ungefär 300 000 människor som har svenska som modersmål. Amanda: Så många?! Jag vet nog att Finland en gång var en del av Sverige, men jag visste inte att svenska är ett levande språk i Finland. Åsa: Svenska är ju det andra officiella språket i Finland och i princip kan alla finländare svenska. Det är ett obligatoriskt ämne i skolan. När vi talar om det andra inhemska språket menar vi då finska. Och för dem som har finska som modersmål är det svenska. Vi förstår varandra! Del 2 Amanda: Men din svenska låter lite annorlunda i mina öron. Åsa: Kanske det. Men vi i Finland säger att ni i Sverige sjunger när ni talar svenska. Men det är väl lätt att förstå oss, eller hur? Amanda: Javisst, men ibland märker jag att Yvonne använder ord som vi inte längre använder här. Hon säger till exempel allena, när vi säger ensam eller själv. Och det låter så roligt när hon säger aderton när vi säger arton. Åsa: Det finns faktiskt skillnader i ordförrådet. På nätet finns det en ordlista på en hel del ord som är olika. Jag kan skicka dig länken om du är intresserad. Amanda: Det skulle det vara intressant att titta på! Tack! Kan du ge några exempel till? Åsa : Vi äter franska potatisar när ni äter pommes frites. Och om jag här i Sverige beställer en semla mitt på sommaren, får jag nog konstiga blickar. Vi säger nämligen semla när vi menar småfranska. Er semla kallar vi för fastslagsbulle.och på sommaren simmar vi, när ni badar. Vi i Finland badar bastu. Amanda: Vad roligt och intressant det låter! Tänk att vi bor i olika länder och ändå förstår varandra!

Kursledaren ger ut en lista på ord och uttryck som är olika i Sverige och Finland, ex. här nedan. Kursledaren kan lämpligen börja med de ord som nämns i texten och sedan utöka. I Finland Franska potatisar Semla Fastlagsbulle Tutt Aj jo! WC, vessa Batteri Egnahemshus Julgubben I Sverige Pommes frites Fralla, småfranska, macka Semla Napp Javisst ja! Toalett, toa Värmeelement Villa Jultomten Flera exempel hittas på internet, t.ex. Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/finlandssvenska Aktivering 2: Deltagarna delas in i grupper och får ett antal finlandismer att använda i en mening. Kursledaren hjälper sedan till att säja hur det skulle heta i Sverige. Aktivering 21.2. Språk i Norden. Vi lär oss att de flesta språk i Norden är släkt med varandra och ganska lika. På väggen finns affisch/plansch med olika språk (samma som användes tidigare). Deltagarna lyssnar till texten och läser orden samt försöker hitta sitt eget språk i det indoeuropeiska släktträdet. Kursledaren drar igång diskussion om hur många ord deltagarnas respektive språk och svenska har gemensamt. Exempel på språkträd nedan, flera finns på internet (också engelskspråkiga). Språk i Norden I de nordiska länderna talar man skandinaviska språk: danska, norska och svenska. Nästan 80 % av Nordens befolkning har de här språken som modersmål. I Norden talar man också finska, färöiska, isländska och samiska. De skandinaviska språken är ganska lika varandra och därför kan alla tala sitt eget språk och alla förstår varandra. Det finns skillnader till exempel i ordförrådet; man använder ord som liknar varandra men som betyder olika saker. Till exempel ordet rolig betyder skojig eller kul på svenska, men på norska betyder det lugn De skandinaviska språken hör till den indoeuropeiska språkfamiljen. Om ditt modersmål hör till samma familj, hittar du säkert många ord i ditt modersmål som är nästan lika på svenska!

Del 2: Gruppen lyssnar till olika finlandssvenska dialekter, t.ex. på www.sls.fi Del 3: Gruppen lyssnar till Yle svenska nyhetssändningar samt rikssvenska nyhetssändningar (finns på internet) Märks det någon skillnad? Vilken? Aktivering 21.3. Svenska i Sverige och i Finland. Vi lär oss mera om svenska som språk. På väggen finns en karta över Sverige och Finland. Kursledaren läser högt texten till övning 21.3. Del 2: Gruppen delas in i fyra grupper som får i uppgift att redogöra för de olika finlandssvenska regionerna för de andra (gärna lite mera än i texten). De kan t.ex. välja att spela upp en dialekt från den regionen för de andra.

Aktivering 2: Hur ser det ut i regionen? Vad finns det för städer och sevärdheter? Vad är unikt? Svenska i Sverige och Finland Svenska är nationalspråk i Sverige; ca 8 miljoner har språket som modersmål. Över en miljon invandrare har svenska som andraspråk. I Finland har 6 % av befolkningen svenska som modersmål. De bor i kustområdena och på Åland. Svenskfinland är indelat i fyra regioner: Nyland, Åboland, svenska Österbotten och Åland. Nyland, kustremsan i södra Finland mellan Hangö i väster och Pyttis i öster Åboland, skärgården sydväst om Åbo. Svenska Österbotten, kustremsan i västra Finland mellan Sideby i söder och Karleby i norr Åland räknas ibland som en del av Svenskfinland, men ofta räknas Åland som ett separat område. På Åland är svenska det enda officiella språket och 97 % av invånarna, ålänningarna, har svenska som modersmål. Kan alla i Finland svenska? Alla finländare kan åtminstone lite svenska eftersom svenska är ett obligatoriskt skolämne. På samma sätt är finska ett obligatoriskt skolämne för dem som har svenska som modersmål. Finlandssvenska varierar naturligtvis från individ till individ och från region till region. Om du vill lyssna på olika regionala varianter av finlandssvenska kan du gå in på adressen http://www.sls.fi/sparatalet. Aktivering 21.4. Två officiella språk. Vi lär oss om förhållandet mellan finska och svenska i Finland. På väggen finns dels en karta av Finland, dels en karta över var det talas svenska. Gruppen läser texten och lyssnar till kursledaren som läser högt. Del 2: Gruppen delas in i fyra mindre grupper och får var sin sida att redogöra för. Grupperna antecknar sådant som har med rättigheter och förhållanden mellan språken. Del 1 handlar om rättigheter, del 2 om media, del 3 om vad som är roligt, del 4 om identitet. Grupperna framför sin del som drama för de andra, och redogör för de andra vad de har kommit fram till. Deltagarna kan med fördel bekanta sig med svenska YLE, HBL, litteratur och film samt annat som kursledaren anser nödvändigt och som gruppen är intresserad av.

Del 3: Kursledaren kan vid behov berätta mera om svenskan i Finland. Två officiella språk, del 1 Amanda är mycket intresserad av Finland. Hon vill gärna veta mera om tvåspråkigheten. Amanda: Finland har alltså två officiella språk. Vad betyder det i praktiken? Åsa: Det betyder att alla lagar stiftas på båda språken. Jag som har svenska som modersmål har rätt att tala svenska hos alla myndigheter och också få all information på svenska. Jag jobbar själv inom sjukvården och där är det speciellt viktigt att alla får sjukvård på sitt eget modersmål. Därför har jag studerat finska. Då får alla mina finskspråkiga patienter också tala sitt eget modersmål. Amanda: Jag har sett i Helsingfors att gatuskyltarna är på båda språken. Åsa: Det stämmer. Det finns tvåspråkiga kommuner. Och om den svenska skylten är överst, vet man att kommunen har svenska som majoritetsspråk.

Två officiella språk, del 2 Amanda: Hur är det med radio och tv? Åsa: Vi har en finlandssvensk tv-kanal och två finlandssvenska radiokanaler. Och många dagstidningar! Många har också möjlighet att titta på de rikssvenska tv-kanalerna. Jag brukar själv läsa rikssvenska tidningar på Internet om jag har tid över. Ja, en intressant sak till: alla filmer på bio textas både på svenska och på finska! Amanda: Oj! Då är det ju lätt att öva sina språkkunskaper! Emma kommer in i rummet. Emma: Jag hörde att ni talar om två språk. Vill ni höra en vits? Amanda: Gärna! Två officiella språk, del 3 Emma: En hund var på väg gatan fram när han fick syn på en skylt i ett kontorsfönster: "Sekreterare sökes. Måste kunna använda datorer. Måste vara tvåspråkig." Hunden sökte jobbet, men fick kalla handen. "Jag kan inte anställa en hund till det här jobbet", sa kontorschefen. Men hunden gav sig inte. Han skulle absolut ha jobbet. "Okej", suckade kontorschefen till slut, "Kan du använda datorer?" Hunden gick tyst bort till en dator och knackade snabbt och smidigt fram ett brev och skrev ut det. "Kan du installera det här programmet?" frågade chefen. Hunden satte sig ner vid datorn igen, installerade programmet och gjorde det perfekt. "Tyvärr, jag kan ändå inte anställa en hund som sekreterare", sa kontorschefen trött. "Du är duktig, men jag behöver någon som är tvåspråkig. Det står faktiskt så på skylten." Hunden tittade då upp på kontorschefen och sa: "Mjau." Två officiella språk, del 4 Alla skrattar. Amandas man, Sebastian, har också någonting han vill fråga. Sebastian: Jag gillar sport. Vem hejar ni på när Finland möter Sverige i en ishockeymatch? Åsa: På Finland förstås! Sverige är vår kära fiende! Aktivering 21.5. Viktiga prepositioner. Vi repeterar. Kursledaren skriver ut övning 21.5. i stort format samt lappar med prepositionerna som ska användas. Om deltagarna är många kan det löna sig att dela upp dem i två grupper där båda gör samma uppgift. Deltagarna placerar in rätt preposition på rätt plats. Vem hejar du när du tittar på backhoppning? Johan sitter många timmar datorn på veckosluten. Vad talar Amanda och Yvonne? Brukar du titta FST5? VID OM

Man hittar mycket information om allt möjligt internet. I en tvåspråkig kommun får man all information båda språken. Vad är du intressserad? Åsa är glad att hon kan många språk. Vem pratar Jens? Mariehamn ligger Åland. Många människor Finland är tvåspråkiga. Åsa och Jens besöker Jens syster. De diskuterar Finlands två språk en fest. AV ÖVER OM MED I Aktivering 21.6. Självvärdering. Gör självvärderingsdelarna i dataklass tillsammans med läraren.