Regeringsuppdrag. Rapport Slutrapport E-SENS :59

Regeringsuppdrag Rapport Slutrapport E-SENS 2017 2017:59

Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-06-21 Dnr: 1322/2012 ESV-nr: 2017:59 Copyright: ESV Rapportansvarig: Martin Völcker

FÖRORD Förord Detta är Ekonomistyrningsverkets (ESV) slutrapportering från regeringsuppdraget att leda det svenska deltagandet i EU-projektet E-SENS. Slutrapporten har tagits fram med bidrag från de övriga svenska deltagarna: Bolagsverket, Tillväxtverket och Stockholms universitet (E-govlab). I detta ärende har t.f. generaldirektör Kristina Lundqvist beslutat. Utredare Martin Völcker har varit föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har avdelningschef Eva Lindblom och enhetschef Peter Norén deltagit. 3

INNEHÅLL Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Sammanfattning... 6 1 Inledning... 8 1.1 Syftet med denna rapport... 8 1.2 Bakgrund till E-SENS... 8 1.3 E-SENS arbete med byggstenar och domäner... 9 1.4 Projektets europeiska organisation och faser... 10 1.4.1 Arbetsgrupper och arbetet över tiden... 11 1.4.2 E-SENS och EU-kommissionen... 11 1.5 Svenskt deltagande, organisation och möten... 11 1.6 Uppdrag från nordiska ministerrådet avseende E-SENS... 12 1.7 Prioriteringar och avgränsningar för det svenska arbetet i E-SENS... 12 1.8 Omvärldsfaktorer... 13 1.8.1 EIDAS... 13 1.8.2 Ny svensk e-legitimation... 14 1.8.3 The Once Only Principle (TOOP)... 14 2 Projektets genomförande... 16 2.1 Projektledning och administration (WP1)... 16 2.2 Kommunikation och marknadsföring (WP2)... 16 2.3 Styrning och långsiktig förvaltning (WP3)... 16 2.4 Juridiskt expertiscenter (WP4)... 17 2.5 Piloter (WP5)... 17 2.5.1 WP 5:1 e-handel och offentlig upphandling... 17 2.5.2 WP 5:2 Hälso- och sjukvård... 18 2.5.3 WP 5:3 Rättsväsendet... 18 2.5.4 WP 5:4 Företagsrörlighet... 18 2.5.5 WP 5:5 Studenthantering... 19 2.6 Byggstenar (WP6)... 19 2.6.1 WP 6:1 Transport av meddelande... 19 2.6.2 WP 6:2 Riktlinjer för elektroniska dokument och processer... 20 2.6.3 WP 6:3 E-legitimering, elektroniska signaturer och säkerhetsfrågor... 20 2.6.4 WP 6:4 Ramverk för test och följsamhet mot specifikationer... 20 3 E-SENS resultat... 22 3.1 Uppnådda resultat i projektet... 22 3.1.1 En gemensam europeisk infrastruktur för e-tjänster... 22 3.1.2 Stärkt europeiskt samarbete för verksamhetsutveckling... 23 3.1.3 Stöd till svenska satsningar kring digitalisering... 23 4

INNEHÅLL 3.2 Erfarenheter av E-SENS-projektet... 24 3.2.1 Delta tidigt och kontinuerligt på EU-nivå... 24 3.2.2 Samordna nationellt och med grannländer... 25 3.2.3 Ta tillvara den kunskap och erfarenhet som skapas genom deltagande i EUprojekt... 25 3.2.4 Väl fungerande arbetsgrupper ger framgång... 25 3.2.5 Juridiska hinder för digitalisering och gränsöverskridande tjänster... 25 3.2.6 Finansiering... 26 3.2.7 Utvecklingsidéer behöver tas om hand... 26 3.2.8 Praktiska problem nationellt... 26 3.2.9 Praktiska problem huvudprojekt... 26 3.3 Tips till deltagare i framtida EU-projekt... 27 3.4 Resursförbrukning och ekonomiskt utfall... 28 5

INLEDNING Sammanfattning E-SENS är ett EU-projekt som startade 2013 med målet att skapa en gemensam europeisk it-infrastruktur som erbjuder generella lösningar för digitalt utbyte av offentliga tjänster över nationsgränserna. Projektet avslutades efter ett års förlängning den 31 mars 2017. Projektet har involverat över 20 EU- och EES- länder. EU-kommissionen är tydlig med att det i framtiden ska finnas en inre digital marknad. För att skapa förutsättningar för detta skapar man förordningar, direktiv och ger ekonomiskt stöd till medlemsländerna. Förordningar och direktiv har ofta luckor för det praktiska genomförandet och därför skapar man Large Scale Pilots. E-SENS har arbetat med att skapa gemensamma it-infrastrukturkomponenter (byggstenar) som fungerar praktiskt för områdena e-handel, rättsinformation, e-hälsa, företagsrörlighet och livshändelser. De byggstenar som har varit i fokus är e- identifiering, e-underskrift och meddelandeutväxling av strukturerad och ostrukturerad data. E-SENS har varit det centrala projektet för att medlemsländerna ska kunna uppnå den vision som EU-kommissionen förespråkar om en inre digital marknad. Från Sverige har Ekonomistyrningsverket (ESV) koordinerat Sveriges deltagande som inkluderat Bolagsverket, Tillväxtverket och Stockholms universitet (E-govlab). Det svenska deltagandet har fokuserat på företagsrörlighet och livshändelser med e-identifiering och e-underskrift. Bolagsverket har levererat en pilot tillsammans med Norge och Danmark för företagsregistrering. Det innebär att en svensk kan skapa ett företag och logga in med sin svenska e-legitimation i Norge och att en norsk person kan göra motsvarande i Sverige. Piloten har gett stor kunskap och var den första pilot inom E-SENS som uppnådde så kallad technical readiness. Byggstenarna är generella och kan användas av andra myndigheter i framtiden. E-govlab genomförde en pilot för studenter, där norska studenter kan gå en kurs i projektledning och genomföra kursen interaktivt. Arbeten lämnas in digitalt via norsk e-identifiering och skrivs under med e-underskrift. Detta studentfall var den första pilot som gick i produktion i E-SENS. De genomförda piloterna har gett Sverige god kunskap om vilka utmaningar det innebär att leva upp till EIDAS-förordningen. Vi har dessutom skapat lösningar som kan användas praktiskt genom att Sverige har tagit fram lösning för record matching och waiting room som handlar om att ge en e-legitimation som svenska tjänster kan känna igen samt hantering när användaren inte har behörighet att gå vidare i systemet. Den svenska delen har utvecklat en så kallad federerad 6

INLEDNING underskriftstjänst som har renderat stort intresse i andra länder. Denna referensimplementation är överlämnad till Connecting Europe Facility (CEF), som är ett finansierings- och styrningsprogram för digitalisering av den inre marknaden och Danmark använder redan denna som grund för framtagning av sin federerade underskriftstjänst. Då Sverige har stort kunnande inom e-identifiering har Sverige varit normgivande i E-SENS kring hur lösningar och problem ska hanteras. Det har också inneburit att lösningarna är väl anpassade för svenska förhållanden. Det har även funnits utmaningar i E-SENS då projektledningen från Tyskland har genomfört projektet enligt vattenfallsmodellen. Detta sekventiella sätt har skapat en trögare process än om man till exempel hade använt ett mer agilt angreppssätt. Administrationen och ekonomirapporteringen kopplat till E-SENS har också varit betungande. Projektet har förutom konkreta lösningar och specifikationer gett oss kunskaper och ett nätverk som vi i framtiden kan ha nytta av. Projektet har lagt en bra grund för att i framtiden kunna förverkliga visionen om en inre digital marknad. Projektet har förkortat myndigheters EIDAS-införande i Sverige och inom EU/EES. Resultatet inom e-identifiering och meddelandeutväxling förkortar också tiden för andra EUprojekt där Sverige deltar. 7

INLEDNING 1 Inledning Electronic Simple European Networked Services (E-SENS) har varit ett EU-projekt med syftet att öka tillgången till offentliga tjänster över Europas gränser, både för privatpersoner och för företag. Genom att ta fram generella it-lösningar som kan fungera inom många olika områden kan visionen om en gemensam elektronisk marknad inom Europa förverkligas. Regeringen gav Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag i regeringsbeslut N2014/637/ITP att leda och samordna det svenska deltagandet i E-SENS. I arbetet hade Bolagsverket, Tillväxtverket och E-govlab haft en central betydelse. 1.1 Syftet med denna rapport Enligt uppdraget ska ESV lämna en slutrapport av uppdraget till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 juni 2017. I denna rapport redovisas det arbete som ESV och övriga svenska deltagare har genomfört i E-SENS 2013-2017. 1.2 Bakgrund till E-SENS EU-kommissionen har inom ramen för utvecklingsprogrammet Competitiveness & Innovation Program tidigare drivit fem storskaliga EU-pilotprojekt så kallade Large Scale Pilots (LSP) med målet att skapa säkra, effektiva och interoperabla tjänster mellan myndigheter, företag och medborgare. Den gemensamma utgångspunkten är att underlätta informationsutbytet mellan regioner och länder inom EU inom olika verksamhetsområden. Dessa fem projekt var PEPPOL (inköp), STORK (e-legitimation), EPSOS (hälso- och sjukvård), SPOCS (företagsrörlighet) och E-CODEX (rättsväsendet). Sverige har varit engagerat i flera av dessa, däribland EPSOS, STORK och PEPPOL. Övriga projekt har också haft tydliga beröringspunkter med pågående utvecklingsarbete i den svenska offentliga förvaltningen. Hösten 2012 fattade EU-kommissionen beslut att etablera ett nytt konsortium och bredare projekt med namnet Electronic Simple European Networked Services (E- SENS) med uppgift att konsolidera, vidareutveckla och sprida resultaten från de fem tidigare pilotprojekten. Syftet var att därigenom stärka och effektivisera e- förvaltningen inom EU. Detta görs utifrån ett antal användningsfall där man testar och vidareutvecklar de byggstenar som ingår i infrastrukturen. Lösningarna hade vid starten av E-SENS olika mognad. Projektet har testat, färdigställt och visat att de fungerar i produktionsmiljö. Den slutliga leveransen av funktioner, specifikationer och övrig dokumentation ska göras till EU-kommissionens program Connecting Europe Facility (CEF). Tanken med kedjan 8

INLEDNING LSP E-SENS CEF är att E-SENS ska färdigställa, utvärdera och komplettera de lösningar som påbörjats inom de tidigare pilotprojekten. De utvärderade färdiga lösningarna ska överlämnas till EU-kommissionens program CEF som efter viss komplettering ska driftsätta och förvalta dessa. Figur 1: Samband LSP, e-sens och CEF 1.3 E-SENS arbete med byggstenar och domäner Två centrala utgångspunkter för E-SENS är domäner och byggstenar. En domän är ett område för en typ av verksamhet som till exempel hälso- och sjukvård eller företagsrörlighet. Myndigheter är ofta grupperade utifrån verksamhetsområden (domäner). En byggsten är en it-infrastrukturkomponent som exempelvis en e-legitimation eller ett ramverk för överföring av information. Inom alla verksamhetsområden finns behov av att kommunicera. Sättet eller metoden att kommunicera stöds av en byggsten. Ett viktigt mål med E-SENS är att vidareutveckla befintliga byggstenar så att de kan tillämpas i många olika domäner. På detta sätt uppnås en ökad grad av interoperabilitet mellan flera parter då samma byggstenar kan användas inom olika verksamhetsområden. Syftet är att undvika utveckling av egna byggstenar och istället stödja utvecklingen av gemensamma byggstenar som kan användas i nya verksamhetsområden som hittills inte har varit aktuella. E-SENS kan därigenom stimulera användningen av offentliga e-tjänster. 9

INLEDNING 1.4 Projektets europeiska organisation och faser E-SENS-projektet i sin helhet koordinerades av det tyska konsortiet. I E-SENS ingick ca 100 myndigheter från ett 20-tal länder. E-SENS startade den 1 april 2013 och beräknades pågå till den 1 april 2016, men blev förlängt med ett år till den 31 mars 2017. Ett avslutande General Assembly hölls den 21 juni 2017. De deltagande medlemsstaterna var: Tjeckien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Storbritannien, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Sverige, Slovenien, Slovakien, Spanien, Turkiet, Österrike och Tyskland. Även organisationerna OPENPEPPOL, ETSI och privata företag deltog. Figur 2: Organisationsstruktur E-SENS 10

INLEDNING 1.4.1 Arbetsgrupper och arbetet över tiden E-SENS arbete delades in i sex olika arbetsgrupper (Work Packages): WP 1 Projektledning. WP 2 Kommunikation och marknadsföring. WP 3 Hållbarhet och långsiktig styrning. WP 4 Juridiskt expertcenter. WP 5 Pilotutveckling. WP 6 Arkitektur och underhåll av byggstenar. I de olika arbetsgrupperna har undergrupper och separata projekt genomförts inom olika delar av arbetet. Projektets genomförande kan delas upp i fyra faser/verksamhetsår År 1 (2013-2014): Uppstart och identifiering av vad som skulle genomföras. Identifiering av byggstenar, användningsfall, pilotindelning samt leverabler från arbetsgrupperna. År 2 (2014-2015): Utveckling av byggstenar, planering av pilotutveckling, framtagning av en första version av långsiktig styrningsmodell för byggstenarna samt identifiering av legala utmaningar. År 3 (2015-2016): Genomförande av piloter där man använder sig av byggstenarna, utvärdering av piloterna samt rekommendationer och överlämning till EU-kommissionen. År 4 (2016-2017): Förlängning av E-SENS. Tiden behövdes för att färdigställa piloter, byggstenar och för en överlämning till finansierings- och förvaltningsprogrammet CEF. En av anledningarna till förlängningen var också att EIDAS-förordningen tillkommit under projekttiden 1.4.2 E-SENS och EU-kommissionen EU-kommissionen startade under 2014 CEF med syfte att förvalta bland annat digital infrastruktur. Knutet till E-SENS har E-SENS byggstenar lämnats över till CEF och de förvaltas via CEF som beräknas pågå till och med år 2020. I huvudsak är det DG DIGIT som operativt genomför förvaltning av byggstenarna. 1.5 Svenskt deltagande, organisation och möten I Sveriges nationella E-SENS konsortium har ESV, Bolagsverket, Tillväxtverket, E- govlab deltagit. De här organisationerna bildade tillsammans det svenska konsortiet. Till detta har samordning med E-legitimationsnämnden och Post- och telestyrelsen (PTS) genomförts. Initialt deltog också Konkurrensverket. ESV har i övrigt informerat Konkurrensverket, Upphandlingsmyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting om E-SENS arbete kring elektroniska inköpsprocesser inom ramen för vårt samarbete i Single Face To Industry (SFTI). 11

INLEDNING ESV har också bjudit in till öppna möten om arbetet i E-SENS för intresserade myndigheter och företag. 1.6 Uppdrag från nordiska ministerrådet avseende E-SENS I E-SENS har det nordisk-baltiska samarbetet varit en viktig samarbetsyta för att arbeta tillsammans i olika domäner och byggstenar. Norge, Danmark och Sverige har fortsatt att göra detta även om det nordisk-baltiska samarbetet formellt avslutades av det nordiska ministerrådet 2014. De nordiska länderna har fortsatt ett informellt samarbete där vi fokuserat på byggstenarna e-identifiering och e-underskrift samt semantik inom företagsregistrering. Även för det stöd som utvecklats av E-govlab för hantering av studenter mellan olika universitet har det nordiska samarbetet gett resultat, då piloten har genomförts tillsammans med Norge. Detta fokus inom de nordiska länderna på e-identifiering och e-underskrift kan ses som en förberedelse inför EIDAS-förordningen. 1.7 Prioriteringar och avgränsningar för det svenska arbetet i E-SENS Det svenska konsortiet deltog i första hand i WP 5 som var den del av projektet som genomförde pilotutvecklingen. Bolagsverket och Tillväxtverket genomförde tillsammans med norska DIFI och Brönnöysundregistrene piloten Företagsregistrering inom WP5-domänen företagsrörlighet. Skälet till vårt fokus på byggstenarna för e-identifiering och e-signatur har varit dels de behov som svenska myndigheter har av ett generiskt stöd, dels själva uppfyllandet av EIDAS-förordningen. I stället för att varje enskild myndighet ska ensamt göra detta arbete, har vår pilot siktat på en generisk lösning som så långt det går fungerar för svenska myndigheter och deras e-tjänster. 12

INLEDNING Den svensk-norska piloten inom området företagsrörlighet gjorde följande avgränsningar: Fokus på byggstenarna e-identifiering och e-underskrift eftersom vi såg den största (nationella) nyttan i återanvändning av de byggstenarna. Vi använde inte e-delivery eftersom byggstenen vid start av pilotutvecklingen var omogen och otillräckligt dokumenterad. Idag är e-delivery mer moget även om det finns ytterligare luckor att täppa till. Den svensk-norska piloten studentfall gjorde under arbetet en avgränsning från ursprungsplanen som var att använda e-identifiering, e-underskrift och e-delivery. På grund av att E-govlab behövde hjälpa projektet med andra saker (till exempel systemutveckling för Virtual Company Dossier, VCD) blev det nödvändigt att prioritera bort e-delivery. Sverige genomförde inte piloter inom inköpsområdet. Inom området för e-handel och e-faktura var den svenska mognaden högre och E-SENS piloter ansågs inte av ESV att ge någon egentlig verksamhetsnytta för svenska intressenter. Inom området e- upphandling valde Konkurrensverket bort sin medverkan av resursskäl. 1.8 Omvärldsfaktorer Eftersom E-SENS pågick under fyra år, påverkades projektarbetet i stor utsträckning av andra initiativ och händelser med syfte att främja digitalisering inom Norden eller mellan EU:s medlemsstater. Arbetet har under de fyra åren tagit stor hänsyn till följande omvärldsfaktorer. 1.8.1 EIDAS Den avgjort största omvärldsfaktorn när det gäller E-SENS-aktiviteter kring byggstenarna e-identifiering och e-underskrift har varit EIDAS-förordningen. EU-förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster gäller som svensk lag och är uppdelad i två delar. En del handlar om elektronisk identifiering och för den delen är ansvarig svensk myndighet, E-legitimationsnämnden. Den andra delen, där PTS är tillsynsmyndighet, handlar om betrodda tjänster. Inom E-SENS har vi i första hand påverkats av den del som gäller elektronisk identifiering. EIDAS innebär i korthet att svenska e-tjänster från den 29 september 2018 måste kunna hantera en godkänd europeisk e-legitimation på samma villkor som en svensk e-legitimation när det gäller inloggning. Även om syftet med förordningen är att samma förutsättningar ska ges till en inloggad användare med utländsk e-legitimation så säger förordningen inget om vilken servicenivå som ska ges till den inloggade. Det är till exempel upp till varje nationell e-tjänsteägare att bestämma om språkstöd ska finnas. EIDAS innebär inte heller att en användare med annan e-legitimation än den nationella ska få 13

INLEDNING tillgång till alla funktioner e-tjänsten har. Det är även här upp till e-tjänsteägaren att bestämma utifrån e-legitimationens beständighets- och säkerhetsnivåer. I inledningen av E-SENS var EIDAS-förordningen under framtagande och dess inverkan var oklar för projektet. Den tekniska plattform som E-SENS utgick från var baserade på resultaten från det tidigare STORK-projektet och de så kallade PEPSnoder som var uppsatta i ett antal länder. Det var inte helt problemfritt att även täcka in de framtida förutsättningar som EIDAS-förordningen innebar, men helt genomförbart eftersom de EIDAS-noder som EU-kommissionen specificerade var baserade på den tidigare PEPS-strukturen. Projektet la dock ner avsevärd tid på att ta fram funktionalitet för att översätta transaktioner mellan EIDAS-noder och PEPSnoder. E-govlab hjälpte EU Kommissionen att ta fram en översättningstjänst mellan STORK och EIDAS (översatta attribut). Förordningen innebar också att piloten företagsregistrering fick ett större arbetsområde än planerat. I ett tidigt skede av projektet framstod EIDAS-förordningens uppfyllande som viktig för det svenska konsortiet att bidra till. Arbetet fokuserades därför inte bara på uppdraget inom E-SENS som var att ta fram en fungerande lösning för konvertering av e-legitimationer mellan två EU-länder. Arbetet innefattade även på stöd till E-legitimationsnämnden i deras arbete med ett samordnat nationellt EIDAS-införande, nationella EIDAS-expertgrupper samt med uppdragsgivaren Näringsdepartementet (som senare flyttades till Finansdepartementet). Detta utvidgade perspektiv på E-SENS genomförande innebar att vår svenska projektgrupp investerade mer tid och resurser än det som ursprungligen planerades. Vi deltog bland annat i både nationella och europeiska EIDAS-arbeten som inte var anordnade av E-SENS-projektet. 1.8.2 Ny svensk e-legitimation En ytterligare dimension tillkom till EIDAS-problematiken eftersom det planerade införandet av den nya svenska e-legitimationen försenades vid ett flertal tillfällen och ännu inte införts. Eftersom vår pilot var baserad på den nya plattformen för svensk e-legitimation så kunde vi inte uppnå projektmålet gällande riktiga transaktioner. Från början av projektet var det ett absolut krav, men det ändrades inför slutleveransen till ett krav på Technical Readiness vilket pilotgruppen inom företagsrörlighet uppnådde. 1.8.3 The Once Only Principle (TOOP) The Once Only Principle (TOOP) är ett projekt inom ramen för Horisont 2020 som är EU:s ramprogram för forskning och innovation för perioden 2014 2020. TOOP 14

INLEDNING startade i januari 2017 och pågår i 30 månader. I Sverige deltar bland annat Bolagsverket och E-govlab. Det är ett av de projekt som tar vid där E-SENS slutar. TOOP syftar till att visa att det är möjligt att underlätta företagens uppgiftslämnarbörda genom att uppgifter enbart lämnas en gång, därav namnet the once only principle. Projektet ska införa detta på EU-nivå, genom pilotutveckling av infrastruktur för utbyte av företagsinformation mellan befintliga nationella system. TOOP är därmed en mottagare för delar av E-SENS slutleverans. 15

PROJEKTETS GENOMFÖRANDE 2 Projektets genomförande I detta avsnitt beskrivs arbetet i de olika arbetsgrupperna lite mer översiktligt. Sverige har deltagit i olika omfattning i de olika arbetsgrupperna. Vi har prioriterat de arbetsgrupper där vi har haft kompetens att tillföra och där Bolagsverket, Tillväxtverket och E-govlab har varit intresserade av att medverka. 2.1 Projektledning och administration (WP1) Denna arbetsgrupp var avsedd för ledning och samordning av hela E-SENS. Tyskland hade rollen att leda E-SENS internationellt. Beträffande nationell koordinering och administration har ESV lagt resurser på att koordinera arbetet kring de svenska piloterna och få dem godkända av E-SENS europeiska projektledning. ESV har också hjälpt de Svenska myndigheterna när det har dykt upp problem. Under projektet har Bolagsverket, Tillväxtverket och E-govlab tillsammans med de andra berörda pilotländerna visat att byggstenarna fungerar. De har också visat att det krävs mer arbete inom EU och nationellt och för att få EIDAS att fungera. Under projektet har det varit en del olika åsikter framförallt kring meddelandeutväxling (e-delivery). ESV har samordnat ståndpunkterna med övriga deltagande nordiska länder. 2.2 Kommunikation och marknadsföring (WP2) Arbetsgruppen fokuserade på att skapa intresse och sprida information kring E-SENS, på både nationell och europeisk nivå. Under projektet har ESV genomfört följande aktiviteter: Utställare på E-förvaltningsdagarna 2015 och 2016 tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket med välbesökt monter. Uppdatering av ESV:s webbplats med ny information om E-SENS ESV har informerat om E-SENS till intresserade myndigheter och organisationer. ESV har tillsammans med Bolagsverket och Tillväxtverket varit talare på olika typer av event för att föra ut kunskap. E-SENS har också gett kunskap via nätverket om andra EU-projekt och vidarebefordrat denna information till berörda myndigheter. 2.3 Styrning och långsiktig förvaltning (WP3) ESV var under 2014 aktiv i denna grupp som fokuserat på utvärdering av byggstenar samt utformning av ramverk, förslag på styrningsmodell och organisation inom 16

PROJEKTETS GENOMFÖRANDE området långsiktig förvaltning, styrning och livscykelhållning. Efter 2014 har ESV inte deltagit i arbetet aktivt men bevakat resultaten från arbetsgruppen. 2.4 Juridiskt expertiscenter (WP4) Målet med denna arbetsgrupp var att de lösningar som tas fram ska vara förenliga med lagar och förordningar hos pilotländerna och om det fanns hinder identifiera dessa och rapportera till EU-kommissionen. Gruppen hjälpte också till med att analysera kommande direktiv och förordningar som kan påverka val av lösningar. På detta sätt kan E-SENS lösningar komma att underlätta för medlemsländer att implementera nya direktiv. I arbetsgruppen ingick ett expertcenter med erfarna experter på legala frågor. Experterna kommer från olika medlemsländer och har specifik legal och rättslig kunskap inom ett eller flera av de olika områdena inom E-SENS. Från Sverige har experter nominerats inom elektronisk upphandling, elektronisk handel, företagsrörlighet och e-legitimering. Tyvärr har Sverige inte kunnat bidra med juridiska resurser inom området e-hälsa och rättsinformation. Av resursskäl har detta område varit nedprioriterat från svensk sida. 2.5 Piloter (WP5) Sverige har genomfört flera piloter inom E-SENS. Här ges en sammanfattande beskrivning av piloter i projektet. 2.5.1 WP 5:1 e-handel och offentlig upphandling Sverige har inte deltagit i detta områdes piloter. Inom området e-handel och e-faktura bedömdes piloterna mindre relevanta eftersom Sverige redan har hög mognad och är aktiva inom OPENPEPPOL. Konkurrensverket (Upphandlingsstödet) valde år 2014 att Sverige inte skulle delta i E-SENS piloter kring elektronisk upphandling. Inom inköpsområdet har E-SENS tagit fram en upphandlingslösning (e-tendering) som baseras på en fyra hörnsmodell, det innebär att arkitekturen liknar den som används för e-handel och där anbudsgivare arbetar i ett systemstöd och upphandlande myndigheter i ett annat. Detta skiljer sig från de lösningar som idag används för e- upphandling i Sverige då det mest vanliga är att den upphandlande myndigheten erbjuder en portal med två vyer, en för anbudsgivare och en annan för den upphandlande myndigheten. För piloten i E-SENS användes dessutom byggstenen e- delivery och tester gjordes med protokolletas4. Lösningen är nu överlämnad till OPENPEPPOL för att vidareutvecklas innan den kan tas i produktion. 17

PROJEKTETS GENOMFÖRANDE 2.5.2 WP 5:2 Hälso- och sjukvård Inom e-hälsa genomförde projektet en pilot med fortsättning på EPSOS med fokus på patientinformation och recept. Man använder e-delivery för informationsförsörjning. Sverige deltog inte i detta projekt. 2.5.3 WP 5:3 Rättsväsendet Sverige deltog inte i detta projekt men ESV har informerat intresserade som exempelvis Justitiedepartementet om vad som händer inom området (E-CODEX). 2.5.4 WP 5:4 Företagsrörlighet Pilot om företagsregistrering. Piloten har levererat enligt plan, och ses som en flaggsskeppspilot inom E-SENS. Det svenska deltagandet från Tillväxtverket och Bolagsverket har därmed blivit en förebild för andra europeiska länders domänpiloter. Denna pilot i E-SENS har också gjort att Tillväxtverket och Bolagsverket snabbt har kunnat ta fram en lösning för att hantera torgtillstånd. Den piloten ingick inte i E-SENS, men är ett utmärkt exempel på där man använder samma infrastruktur som i företagspiloten då den är generell. Under projektet har Sverige via Tillväxtverket, Bolagsverket och E-govlab stöttat och samarbetat med Danmark och Norge kring deras E-SENS-noder. Samarbetet och den gemensamt uppbyggda kunskapen har legat till grund för kravställning av EIDAS-noden. Projektet har via den svenska piloten för företagsregistrering samverkat med E- legitimationsnämnden och bidragit med kunskap för deras uppdrag angående den nationella infrastrukturen för att stödja EIDAS. De svenska experterna har också hjälpt Närings- och Finansdepartementen med kunskap om frågor som har behandlats i det europeiska EIDAS-nätverket. Utöver detta ledde Sverige semantikarbetet under piloten. Det handlade om att kartlägga de begrepp och processer som behövdes inom domänen företagsregistrering. I och med den svensk-norska pilotens leverans av funktionalitet för konvertering av e-legitimationer mellan länderna så kommer det inom kort att vara möjligt för en innehavare av svensk e-legitimation att använda den norska portalen för e-tjänster, altinn.no. Med hjälp av samma funktionalitet så kan en norsk e-legitimation användas i svenska e-tjänster, i ett första skede för sajten verksamt.se. Den funktionalitet som piloten tagit fram har utgått från svensk e-legitimation 2. Eftersom den nya generationens e-legitimation inte är införd så är pilotens resultat ännu inte infört i Sverige. Trots detta så har den tänkta lösningen, så kallad federerad e-underskrift 18

PROJEKTETS GENOMFÖRANDE vidarebearbetats inom E-SENS till en byggsten. Denna byggsten är överlämnad till CEF och är integrerad i European Interoperability Reference Architecture (EIRA). Genom den svenska företagsregistreringspiloten bidrog vi också till en EUgemensam best practice för generella lösningar för hantering av användare vars e- legitimation inte uppfyller e-tjänstens krav (så kallad Waiting room ) samt för skapande av unika identiteter för hantering av användare över tid (så kallad Record matchning ). Sammanfattningsvis har vi via det svenska deltagandet bidragit till uppfyllandet av den svenska regeringens och EU-kommissionens gemensamma mål om förenkling och ökad rörlighet för svenska och europeiska företagare. Arbetet har också varit ett viktigt bidrag för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter genom att vårt deltagande handlat om digitalisering av gränsöverskridande processer. 2.5.5 WP 5:5 Studenthantering I ett samarbete mellan universitet i Norge och Sverige (Stockholms universitet, E-govlab) skapades en lösning med e-identifiering och e-underskrift, som gjorde att norska elever kunde gå en interaktiv projektledarutbildning. Alla moment i den svenska kursen kunde göras på distans inklusive tentamen, betygssättning och återkoppling. I piloten kunde norska studenter lämna in uppgifter, skapa en e-underskrift och få återkoppling av lärare. Detta gjordes med e-legitimationer utfärdade i sina respektive länder. Denna pilot var den första att gå produktion i E-SENS. Nyttan med denna pilot förutom att förbättra autentiseringsförfarandet på lärplattformen är att för ytterligare ett verksamhetsområde pröva och utvärdera hanteringen av europeiska e-legitimationer och därmed bidra till förbättringar av denna hantering. 2.6 Byggstenar (WP6) Syftet med denna arbetsgrupp var att ta fram de byggstenar som är nödvändiga för piloterna. En byggsten är oftast en teknisk specifikation eller standard som kan implementeras som en tjänst eller programvara. Inom denna arbetsgrupp utförs den konsolidering av byggstenar som de tidigare fem storskaliga pilotprojekten tagit fram. Parallellt i projektet har pilotgrupperna arbetat med att fånga och dokumentera domänspecifika krav. 2.6.1 WP 6:1 Transport av meddelande Denna arbetsgrupp har ansvarat för komponenter för meddelandeutväxling även kallat e-delivery. Sådana byggstenar är nödvändiga för att etablera en infrastruktur där myndigheter, företag och privatpersoner ska kunna utväxla information på ett 19

PROJEKTETS GENOMFÖRANDE enkelt sätt. Vid sidan av överföringsprotokoll specificerades också tjänsteregister, elektroniska kuvertformat, adresseringslösningar med mera. ESV var 2014 aktiv kring framtagande av krav och specifikationer. Under 2015 och framåt har inte ESV haft möjlighet till en lika aktiv medverkan utan har haft en mer bevakande roll. ESV har genomfört punktinsatser med granskning av specifikationer. E-SENS projektledning har beklagat att Sverige inte har kunnat vara aktiv då Sverige har stor kompetens inom detta område. E-SENS har skapat profiler med tillhörande specifikationer. Dessa kommer att användas för framtida projekt som använder meddelandeutväxling. 2.6.2 WP 6:2 Riktlinjer för elektroniska dokument och processer ESV har endast haft en passiv roll och med vår expertis gjort enstaka granskningar. E-SENS har skapat profiler för elektroniska dokument och processer som varit nödvändiga för ett standardiserat informationsutbyte i de olika verksamhetsområden där piloter genomförts. 2.6.3 WP 6:3 E-legitimering, elektroniska signaturer och säkerhetsfrågor Denna arbetsgrupp arbetar med e-legitimering, signering och närliggande säkerhetsrelaterade frågor och kompletterar det arbete som utförs inom STORK. Arbetsgruppen har initialt haft ett extra fokus på lösningar för elektroniska signaturer och har undersökt hur frågan hanterats i tidigare projekt. Projektet har lyckats med ambitionen att ta fram en gemensam konsoliderad lösning. E-SENS har tagit fram E-SENS noder i de olika länderna. Dessa är oftast grund för framtagning av produktionsfärdiga miljöer, noderna baseras på EIDAS. Den framtagna lösningen för federerad e-underskrift från piloten för företagsregistrering är införd i Norge och har använts av svenska företagare. I Sverige är infrastrukturen ännu inte införd, vilket beror på att den baserades på svensk e-legitimation 2 som blivit försenat och som ännu inte är införd. Lösningen är dock uppsatt i produktionsliknande miljö (E-legitimationsnämnden DIFI). Denna miljö använder E-legitimationsnämnden som testmiljö, vilket förkortar tiden för att kunna leverera en produktionsfärdig miljö i Sverige. Myndigheter och företag kan idag göra tester mot miljön för att kunna förkorta sin leveranstid för EIDAS uppfyllnad. Värt att nämna är även att den svensk-norska lösningen används av andra medlemsstater. Analys inför utveckling pågår i ett flertal medlemsstater. 2.6.4 WP 6:4 Ramverk för test och följsamhet mot specifikationer Arbetsgruppen för testramverk arbetar med att ta fram procedurer och att rekommendera verktyg för att utföra tester. Testerna gäller exempelvis kontroll av att 20

PROJEKTETS GENOMFÖRANDE ett elektroniskt dokument är korrekt enligt gällande syntaxregler men det inkluderar även kontroll av överföringsprotokoll. Sverige har haft en passiv hållning och endast bevakat testresultaten. E-SENS har skapat testfall, testramverk och rekommendationer. Testmiljöerna för att kunna genomföra testerna har satts upp av DG DIGIT. 21

E-SENS RESULTAT 3 E-SENS resultat Nedan redovisas områden där E-SENS har skapat störst nytta. Nyttan uppkommer efter projektet är slut. Vi berör både helheten och sådant som är specifikt knutet till de svenska intressen som förekommer inom området. 3.1 Uppnådda resultat i projektet 3.1.1 En gemensam europeisk infrastruktur för e-tjänster E-SENS har arbetat aktivt med att kartlägga semantiken mellan olika länder. It-infrastrukturen kommer inte att fungera om man inte känner till olika länders motsvarande semantiska betydelser och definitioner. Det återstår mycket arbete för att få lösningar och ramverk för EIDAS på plats. Huvuddelen av det praktiska arbetet mellan medlemsstater genomfördes i E-SENS. E-SENS har levererat kunskap och lyft frågor som måste lösas nationellt samt inom EU för att underlätta implementeringen av EIDAS. E-SENS har också levererat praktiska lösningar på olika problem. E-SENS har verifierat gemensamma it-komponenter och anpassat dem till olika typer av domäner (verksamhetsområden). E-SENS har också marknadsfört de nya infrastrukturkomponenterna och pilotprojekten både på EU-nivå och på nationell nivå. E-SENS har lämnat över sitt resultat till CEF och därmed också bidragit till utvecklingen inom CEF. Genom att delta i E-SENS har vi varit med och påverkat utvecklingen av byggstenar i EU och EES. När Sverige exempelvis tar en ledande position i en pilot om företagsregistrering samt elektronisk identifiering och underskrift innebär det att vi har möjlighet att driva och påverka hur lösningarna ska se ut i morgondagens Europa. E-SENS har gett deltagarna i det svenska konsortiet kunskap om vad som händer med byggstenar samt om vilka gränsöverskridande tillämpningar som utvecklas. Företagsregistreringspiloten visar att det utöver tekniska lösningar är många delar som behöver samspela för att kunna leverera fullt fungerande gränsöverskridande lösningar. Det gäller inte minst språkstöd och i vissa fall förändringar i arbetsprocesser och processer i applikationen. Detta är värdefulla kunskaper som kan komma andra verksamhetsområden till del. Vi har via det svenska deltagandet bidragit till uppfyllandet av den svenska regeringens och EU-kommissionens gemensamma mål om förenkling och ökad rörlighet för svenska och europeiska företagare. I och med att vårt deltagande gått ut på digitalisering av gränsöverskridande processer så anser vi att deltagandet även 22

E-SENS RESULTAT stödjer regeringens mål att Sverige ska vara ledande i att tillvarata digitaliseringens möjligheter. 3.1.2 Stärkt europeiskt samarbete för verksamhetsutveckling E-SENS har ökat kunskapen kring olika länders utmaningar inom de olika verksamhetsområdena. Det gäller såväl tekniskt och juridiskt som verksamhetsmässigt. E-SENS har levererat en praktisk bedömning av vilka legala utmaningar som bör hanteras av EU. Detta görs utifrån piloter som visar verkliga fall. E-SENS har gett kunskap och idéer om hur dessa byggstenar kan användas på nationell nivå. E-SENS har byggt upp detaljerad kunskap om vad som händer inom it-branschen i EU och informerat regeringar och myndigheter om detta. E-SENS projektet har kombinerat flera komponenter och domäner vilket gör att projektet är det största samarbetsprojektet i EU inom it-området med över 20 nationer som deltagare. Om en nation har ett verksamhetsbehov av att utbyta information med andra länder har E-SENS rätt kontaktnät samt metoder för att konkretisera detta snabbt. E-SENS har dessutom förstärkt det nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet har intensifierats i och med E-SENS med löpande avstämningar och gemensam hållning gentemot andra nationer i EU. E-SENS visar att det finns många områden där det nordiska samarbetet genererar verklig nytta för medborgarna och myndigheterna. 3.1.3 Stöd till svenska satsningar kring digitalisering En tydlig positiv effekt av vårt deltagande är det stöd vi har kunnat ge till E-legitimationsnämnden och Regeringskansliet i arbetet med att utveckla och införa stöd till ett samordnat nationellt EIDAS-införande. Där har våra myndigheters expertkompetens inom området kommit till användning. Arbetet är och har varit underlag för E-legitimationsnämndens uppsättande av den svenska EIDAS-noden och därmed bidragit starkt till förenklingar för övriga svenska myndigheters uppfyllande av EIDAS-förordningen. Den EIDAS-anpassning av verksamt.se som pågår kommer inte bara att skapa nytta genom att verksamt.se blir tillgänglig för EU-användare med noterade europeiska EID. Verksamt.se tjänar även som referensinstallation för övriga svenska e-tjänster som har EU-användare. E-SENS-projektet har varit ett utmärkt verktyg för de deltagande myndigheterna att få en tidig och tydlig behovsbild och därigenom tidigt skapa ett samarbete med de 23

E-SENS RESULTAT länder där Sverige har trafik inom området företag och företagande. Det finns idag ett pågående nordisk samarbete under namnet Smart Government. Det är troligt att E-SENS gett input till det projektet likväl som Smart Government stärkt det nordiska samarbetet inom E-SENS. Det starka nordiska samarbetet kring digitalisering ger oss bra förutsättningar att skapa långsiktiga nyttor för företags rörlighet inom de nordiska länderna. Sverige och Norge har via E-SENS-piloten numera en gemensam arkitektur för hantering av e-legitimationer vilket kommer att underlätta framtida utveckling av gemensamma e-tjänster. Vidare har E-SENS skapat ett etablerat nätverk där det finns tillgång till heltäckande information samt ett samordnat och välstrukturerat samarbete. Deltagande länder och medarbetare är i många fall samma personer som också deltar i många andra centrala EU-projekt. Vi har haft nytta av den tidiga information vi fått om andra initiativ som Business Register Interconnection System (BRIS), Standard Business Reporting (SBR), Insolvency Register, The Once Only Principle (TOOP) samt för Huvudmannnaskapsregistret (Ultimate Beneficial Owners). De svenska deltagarna i projektet kommer att ha nytta av det nätverk som deltagandet i E-SENS har skapat. 3.2 Erfarenheter av E-SENS-projektet De fyra åren av pilotutveckling inom E-SENS har gett många erfarenheter som dels har varit till nytta under utvecklingen, dels kan vara till nytta i framtida aktiviteter på EU-nivå. En generell erfarenhet är att vi behöver finnas på plats redan tidigt för att påverka framtida standarder, infrastruktur och regelverk. I många fall behöver man vara delaktig redan när projekten planeras. Det är då och senare i korridorerna och på fysiska möten som man påverkar mest. Om man kommer in sent är projektplaner, tekniska specifikationer och förslag till lagtexter redanmer eller mindre färdiga. Nedan följer ett antal reflektioner över några av de viktigaste erfarenheterna och framgångsfaktorerna från det svenska deltagandet i E-SENS-projektet. 3.2.1 Delta tidigt och kontinuerligt på EU-nivå Det är en viss skillnad på att delta i samverkansprojekt på svensk respektive europeisk nivå. På svensk nivå har man mer tid på sig och kan komma in i ett senare skede och ändå få utrymme för sin målgrupps och sin myndighets behov och synpunkter. Det är sällsynt att generella beslut som myndigheterna måste följa tas inom eller i direkt anslutning till en utredning eller ett utvecklingsprojekt. Det ser inte riktigt likadant ut på EU-nivå. Projekt och utredningar är oftast initierade av EU-kommissionen i syfte att skapa underlag till reglering eller etablering av standarder och infrastruktur. 24

E-SENS RESULTAT 3.2.2 Samordna nationellt och med grannländer Beträffande nationell koordinering och administration har ESV lagt resurser på att koordinera arbetet kring de svenska piloterna och få dem godkända av E-SENS europeiska projektledning. ESV har också hjälpt de svenska myndigheterna när det har dykt upp problem. Under projektet har Bolagsverket, Tillväxtverket och E-govlab tillsammans med de andra berörda pilotländerna visat att byggstenarna fungerar. De har också visat att det krävs mer arbete inom EU och nationellt och för att få EIDAS att fungera. Under projektet har det varit en del olika åsikter framförallt kring meddelandeutväxling (e-delivery). ESV har samordnat de svenska ståndpunkterna med övriga deltagande nordiska länder. Det nordiska samarbetet har visat sig vara mycket värdefullt då samarbetet har visat vägen för många gemensamma lösningar och svar på svåra frågeställningar. Samarbetet har också skapat en starkare röst i E-SENS än vad vi annars haft. 3.2.3 Ta tillvara den kunskap och erfarenhet som skapas genom deltagande i EU-projekt Att delta i ett EU-projekt är resurskrävande och oftast ett långsiktigt åtagande. Det tar ofta lång tid innan en ny person blir bekväm i den något ovana miljö som ett EUprojekt ofta är. Deltagande i EU-projekt kräver kunskap som tar långt tid att bygga upp och det är inte effektivt att lära upp nya personer inför varje projekt. Det är därför viktigt att förvalta den kunskap som uppstår utifrån ett deltagande i EUprojekt. Detta gäller såväl ur ett myndighetsperspektiv som ur ett nationellt perspektiv. Det är även viktigt att den kunskap som byggts upp tas tillvara även om resultatet av projektet inte är helt lyckat. Ett sämre resultat kan ge lika nyttiga erfarenheter som ett bra resultat. 3.2.4 Väl fungerande arbetsgrupper ger framgång En erfarenhet utifrån E-SENS är att det i första hand är personerna och gruppen samt hur väl samarbetet fungerar där som är den stora framgångsfaktorn, snarare än vilka myndigheter som deltar eller lydelsen av uppdragen. Den svenska E-SENS-piloten och samverkande personer i Regeringskansliet och E-legitimationsnämnden har varit en väl sammansatt grupp med en gemensam målbild baserad på möjliga nyttor för den egna myndigheten såväl som för svensk e-förvaltning som helhet. 3.2.5 Juridiska hinder för digitalisering och gränsöverskridande tjänster De lösningsförslag som tas fram av E-SENS och liknande storskaliga EU-projekt kräver ofta ändringar eller annan tolkning av nationella regelverk. Det är ofta ett slutmål för projekten att få fram underlag för regleringar av gränsöverskridande 25

E-SENS RESULTAT informationsutbyte. Det är därför viktigt att jurister och verksamhetsutvecklare har ett bra samarbete som startar i tid. Det är också en erfarenhet att de jurister som deltar bör ha förmåga att utmana lagstiftningen med pragmatiska lösningar. Här tog det tid kanske för lång tid att etablera ett bra samarbete med de jurister som deltog i regeringens expertgrupper inom EIDAS. 3.2.6 Finansiering En viktig lärdom från E-SENS och andra EU-projekt är att de medel som finns för finansiering sällan räcker för att täcka alla kostnader som krävs för ett deltagande. I framtida arbeten kan vi inte räkna med att vara helt EU-finansierade utan egna medel måste finnas tillgängliga. Med tanke på den administrativa bördan att hantera ekonomi och rapportering kan det i mindre projekt vara värt att helt avstå EU-medel. Byråkratin kring rapporteringsrutiner har kraftigt försenat utbetalningar från EU-kommissionen till de olika medlemsländerna. Medlemsstaterna har i skrivande stund erhållit pengar bara för första och andra året. 3.2.7 Utvecklingsidéer behöver tas om hand Under ett projekt som E-SENS uppstår ofta idéer och lösningsförslag som läggs åt sidan på grund av att de inte direkt bidrar till projektets förväntade resultat. Dessa idéer skulle, vid en bättre hantering, kunna skapa synergieffekter för andra myndigheter och områden. En naturlig punkt att förmedla dessa idéer till vore den framtida Digitaliseringsmyndigheten. 3.2.8 Praktiska problem nationellt Under 2014 fick ESV lägga betydande resurser på dialog med Konkurrensverket inför den tänkta piloten om e-upphandling. I efterhand visade sig detta förberedelsearbete onödigt då Konkurrensverket valde att inte genomföra piloten. E-legitimationsnämnden fick sitt uppdrag att hantera utländska e-legitimationer i slutet av 2015. Då E-SENS var i full gång sedan 2013 och var beroende av att den svenska infrastrukturen var på plats för att kunna gå i produktion, hade det varit önskvärt att E-legitimationsnämnden fått uppdraget tidigare. Sverige visade med sin kompetens att vi var kompetenta inom e-identifiering och e- underskrift. Det hade varit önskvärt att vi hade kunnat lägga mer tid på e-delivery där Sverige hade kunnat påverka mer än vad vi gjorde. 3.2.9 Praktiska problem huvudprojekt E-SENS ledning genomförde projektet enligt traditionell vattenfallsmodell, dvs. utvecklingsprocessen var sekventiell. Detta gjorde att de flesta leverabler kom i 26

E-SENS RESULTAT tidsnöd. Bolagsverket och Tillväxtverket arbetade mer agilt och kom då igång med utvecklingen tidigare än andra piloter då man inte var beroende av finansieringen. Detta gjorde att det var den första piloten som uppnådde technical readiness. Hade ledningen aktivt arbetat med agila metoder hade bättre resultat kunnat uppnås. Den tyska ledningen kunde ha hanterat budgeten effektivare. Efter andra året hade man spenderat cirka 25 procent av budgeten. Finanskrisen i Europa gjorde att framförallt sydeuropeiska länder och några i Östeuropa inte kunde ligga ute med pengar. Projektledningen för E-SENS var länge ovilliga att ge förskottsbetalning och det försenade några länders resurstillsättning. Detta innebar till exempel att testmiljöer kom upp senare än beräknat. 3.3 Tips till deltagare i framtida EU-projekt Delta aktivt och tidigt i uppstarten av ett EU-projekt. Ta helst en ledande roll för ett delområde (kallad Work package leader). Då ökar möjligheten att påverka inriktning och projektresultat markant. Det ökar också möjligheten att få större budget. Arbeta för att tidigt få stöd av ansvariga huvudmän i Regeringskansliet för respektive deltagare i projektet. Det tar ofta lite tid att få igenom beslut inom ansvarigt fackdepartement. Efter att ha fått beslut om deltagande från ansvarigt departement, ökar möjligheterna att få ökade resurser inom sin egen organisation och med andra samarbetspartners. Säkerställ stöd av egna ledningen i ett tidigt skede, det är inte möjligt att vara framgångsrik om man inte har ledningens stöd. En långsiktig finansiering för hela projektet behövs för att kunna planera arbetet, men var också beredd på att behöva göra vissa förändringar i inriktningen under arbetet Överväg att avstå EU-finansiering för mindre projekt för att på så sätt minska den administrativa bördan i projektet. Det kan krävas uppemot en halvtidsresurs för att hantera olika återrapporteringskrav knutna till EU-medel för denna typ av projekt. Det är viktigt med en tydlig nationell samordnare och nationell styrning av de deltagande aktörerna. Koordinering har visat sig ta mer tid än ursprunglig plan. Det har underlättat genomförandet av E-SENS att ESV hade ett sådant uppdrag från regeringen. Tänk på att vi deltar inte bara för vårt eget lands skull utan som en del av EU, oftast har vi Sveriges nytta som huvudfokus men i EU-projekt måste man ha ett helikopterperspektiv och se hur detta påverkar medborgare, myndigheteter och privata sektorn inom hela EU. Det är en ny nivå men mycket spännande. Förmedla kunskaper om andra länders utmaningar, som du som projektdeltagare får insyn i via projekt av den här typen, till övriga i den svenska förvaltningen. 27

E-SENS RESULTAT 3.4 Resursförbrukning och ekonomiskt utfall E-SENS budget var på 27,4 miljoner euro. Av den budgeten har till dags datum 24 miljoner spenderats. En mindre del pengar kommer att spenderas i olika avslutningsaktiviteter. Sverige har förutom Bolagsverkets och Tillväxtverkets timmar lagt ner 8 000 timmar. Sverige erhåller då ca 3 miljoner kronor i finansiering från EU-kommissionen. Om Bolagsverket och Tillväxtverket inte aktivt valt bort att få tillbaka pengar (för att slippa administrationen) hade Sverige varit berättigat till mer pengar. De förbrukade ungefär 4 500 timmar. ESV har under fyra år erhållit 10 miljoner kronor från regeringen. Därutöver får ESV tillbaka ca 1 miljon kronor från E-SENS. ESV har till dags datum endast erhållit pengar för första och andra året. Det ekonomiska utfallet kan komma att justeras något då ekonomirapporteringen ännu inte är slutförd. 28

ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn 08-690 43 00 Box 45316 Fax 08-690 43 50 104 30 Stockholm www.esv.se