Hur mår överlevarna?

Relevanta dokument
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Uppföljning efter hjärtstopp Nationella riktlinjer och rekommendationer GISELA LILJA, ARBETSTERAPEUT, LUND

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Nationellt kvalitetsregister

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Vilka ska vi inte operera?

Fysisk aktivitet och hjärnan

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

Ett hjärtsäkert Sverige

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Uppföljning av patient och närstående efter hjärtstopp varierar stort.

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront

HLR Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent

Psykisk hälsa i primärvård

Internetbaserad psykologisk behandling

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

HLR-rådet satsar på högre HLR-kvalitet med RQI

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

Rapport från HLR-registret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Registerbaserade PROM-studier

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Aborter i Sverige 2008 januari juni

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

FK Electrodynamics I

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Barn och unga i palliativ vård

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Aktiva värmefiltar i den prehospitala sjukvården

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Nordic Casemix Centre (NCC) (Nordiskt center för patientgruppering r.f)

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Swedish framework for qualification

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Transkript:

Hjärt-lungräddningsregistrets årsrapport 2016 Hur mår överlevarna? Johan Israelsson HLR-samordnare, Länssjukhuset i Kalmar, Landstinget i Kalmar Län Forskarstuderande, Linköpings Universitet, Linnéuniversitetet Svenska rådet för HLR

PATIENTER 1400 1200 1201 1263 1307 1307 1000 1074 1106 912 800 728 600 400 494 565 200 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ÅR

Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall också vara förenat med ett liv med möjlighet till en god livskvalitet

The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) Good outcome >90% av överlevarna CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for Independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. Poor outcome <10% av överlevarna CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state Jennett, Lancet, 1975(1)480-4

Vad vet vi sedan tidigare om överlevarna? Elliot et al., 2011, Resuscitation, Systematic review of quality of life and other patient centered outcomes after cardiac arrest survival Hälsa och livskvalitet verkar vara relativt god/acceptabel Moulaert et al., 2009, Resuscitation, Cognitive impairments in survivors of out-ofhospital cardiac arrest: A systematic review Lindriga kognitiva problem tycks vara vanliga (30-50%) Wilder Schaaf et al., 2013, Resuscitation, Anxiety, depression and PTSD following cardiac arrest: A systematic review of the literature Emotionella problem tycks vara vanliga (13-61%) Wachelder et al., 2009, Resuscitation, Life after survival: Long-term daily functioning and quality of life after an out-of-hospital cardiac arrest Fatigue tycks vara vanligt (56%)

TTM-studien Lilja, et al. Anxiety and depression among out-of-hospital cardiac arrest survivors. Resuscitation. 2015;97:68-75 (n=278) Lilja, et al. Cognitive function in survivors of out-of-hospital cardiac arrest after target temperature management at 33 degrees C versus 36 degrees C. Circulation. 2015;131:1340-9 (n=287) Cronberg, et al. Neurologic Function and Health-Related Quality of Life in Patients Following Targeted Temperature Management at 33 C vs 36 C After Out-of-Hospital Cardiac Arrest: A Randomized Clinical Trial. JAMA Neurology. 2015 Jun;72(6):634-41 (n=455)

Quality of Life and Functional Outcomes 12 Months After Out-of-Hospital Cardiac Arrest (Smith, et al., 2015, n=687) The majority of the survivors had a good/acceptable Quality of Life compared to population norms EQ-VAS 75

Svensk registerdata Survival at cardiac arrest Survival at hospital discharge Survival at 30 days CPC at discharge Patient Reported Outcome Measures - PROM HADS, EQ-5D, 2 Simple Questions & Employment (+CPC)

Hjärtstopp på sjukhus (n=849) Uppstart augusti 2013, 47 (63%) sjukhus har rapporterat data Ålder 68,9 (±12,6) år, 35,7% Kvinnor, CPC 1-2 97,8% 69,7% hade inte behövt hjälp med dagliga aktiviteter de 2 senaste veckorna Hjärtstopp utanför sjukhus (n=272) Uppstart årsskiftet 2013-2014, 17 (81%) regioner har rapporterat data Ålder 63,9 (±12,7) år, 21,7% Kvinnor, CPC 1-2 97,7% 84,1% hade inte behövt hjälp med dagliga aktiviteter de 2 senaste veckorna

Hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D) Hjärtstopp på sjukhus (n=849) EQ-VAS = 65,9±21,8 (0-100)

Hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D) Hjärtstopp utanför sjukhus (n=272) EQ-VAS = 74,0±19,2 (5-100)

Rörlighet 1 1,5 2 2,5 3 Oro/Depression 3,5 4 Personlig vård 4,5 5 EQ-VAS = 65,9 vs 74,0 Smärta/Besvär Vanliga aktiviteter CPC 1-2 = 97,8% vs 97,7% HPS HUS

VAS X 2

139

CUT-OFF 8 339

Sammanfattning Majoriteten av överlevarna lever ett självständigt liv och rapporterar god hälsa och livskvalitet Resultaten indikerar stora individuella variationer, med en betydande andel som rapporterar svåra problem Det finns skillnader mellan de som drabbas på respektive utanför sjukhus Vi behöver bli bättre på att hitta dem i behov av stöd. Riktlinjer för uppföljning behövs! Med PROM bidrar HLR-registret både direkt och indirekt Vissa ändringar i PROM 2017

Health status and psychological distress among in-hospital cardiac arrest survivors in relation to sex Johan Israelsson 1,2,3, Anders Bremer 1,4, Johan Herlitz 4, Kristofer Årestedt 1,3,5,6 The PROM reference-group for the Swedish Register of Cardiopulmonary Resuscitation Kalmar County Hospital, Sweden 1, Kalmar Maritime Academy, Linnaeus University, Sweden 2, Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Sweden 3, Department of Acute and Prehospital Care and Medical Technology, and PreHospen Centre for Prehospital Research, University of Borås, Sweden 4, Department of Health and Caring Science, Linnaeus University, Sweden 5, Department of Health Care Science, Ersta Sköndal University College, Sweden 6 Introduction & Aim: Knowledge about health among cardiac arrest (CA) survivors is sparse, in particular among those suffering in-hospital cardiac arrest (IHCA). The aim was to describe health status and psychological distress among IHCA survivors in relation to sex. Methods: This national register study presents followup data of 594 IHCA survivors, from 64% of eligible hospitals in Sweden, between 2013 and 2015. A questionnaire was sent to the survivors, 3-6 months post CA, including measures of health status (EQ- 5D) and psychological distress (HADS). No conflict of interest For information mail to: Johan Israelsson Swedish Resuscitation Council johani@ltkalmar.se Results: Women reported more problems in most dimensions of EQ- 5D, worse health status (EQ-index) (0.75 vs 0.79, p<0.001) and a lower median value for EQ-VAS (65 vs 75, p<0.001). Women also reported more problems with anxiety and symptoms of depression compared to men. Being women was significantly associated with lower health status and more psychological distress in the regression models. No interaction effects for sex and age were found. Conclusions: Although the majority of the survivors reported acceptable health status and no psychological distress, a substantial group reported serious problems. Women reported worse health status and more psychological distress compared to men. All IHCA survivors should be screened for health problems during the post cardiac arrest follow-up, and offered support when needed.

www.erc.edu

HLR 2016 Svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp Johan Israelsson & Gisela Lilja Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp (Ordförande Hans Friberg)

Varför Svenska riktlinjer? Däremot är sjukvårdens omhändertagande/bemötande/information av närstående under all kritik: den är i princip obefintlig... Saknar en vårdkontakt både på sjukhus och efter vård. Vore bra med personligt samtal innan utskrivning då hade oro minimerats. Hoppas denna forskning gör att nästa drabbade får bättre vård. Och ett lugnare liv efteråt. Vill dock poängtera det fantastiska bemötandet och tryggheten all personal gav mig under sjukhustiden! Det värmde och finns inom mig resten av livet!

Varför Svenska riktlinjer? Tidigare forskningsresultat visar på behov av stöd och strukturerad uppföljning för överlevare och närstående Kartläggning av uppföljning i Sverige visar på brister och stor variation i uppföljning (Israelsson, Lilja et al., 2015) För första gången en del av riktlinjerna från ERC - evidens för strukturerad uppföljning (Nolan et al., 2015)

Post cardiac arrest care and follow-up in Sweden? (Israelsson, Lilja, Bremer, Stevenson-Ågren, Årestedt, BMC Nursing, 2016)

Both cognitive and emotional problems have significant impact and can affect a patient s daily functioning, return to work and quality of life. Therefore, follow-up care after hospital discharge is necessary www.erc.edu Moulaert et al., 2015, International Journal of Cardiology, Early neurological-focused follow-up after cardiac arrest improves quality of life at one year: A randomised controlled trail STAND STILL AND MOVE ON Uppföljning hos specialistutbildad sjuksköterska Kognitiv och emotionell screening Information och stöd Främja egenvård Remittering till specialistvård vid behov

Follow-up care should be organised systematically and can be provided by a physician or specialised nurse. It includes at least the following aspects: 1. Screening for cognitive impairments 2. Screening for emotional problems 3. Provision of information www.erc.edu

Svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp Allt fler överlever hjärtstopp. Trots att majoriteten av överlevarna mår bra, uppvisar en betydande andel hälsoproblem. Lindrig kognitiv nedsättning, psykologiska besvär och svår trötthet är vanligt och kan påverka återgång till vardagen. En strukturerad uppföljning bidrar till att identifiera överlevare (och närstående) som är i behov av extra stödinsatser i enlighet med aktuella Europeiska riktlinjer (Nolan et al. 2015). Uppföljning inom 1-3 månader efter utskrivning från sjukhus bör erbjudas samtliga patienter som överlevt ett hjärtstopp Efter hjärtstopp kan överlevaren behöva kardiologisk-, neurologisk-, psykologisk-, psykosocial- eller intensivvårdsuppföljning. Beroende på lokala förutsättningar och orsak till hjärtstoppet kan uppföljningen ske inom olika verksamheter

Oavsett bakomliggande orsak eller inom vilken verksamhet patienten följs upp bör följande fyra delar inkluderas vid återbesök efter hjärtstopp: 1. Undersök om patient och närstående erbjudits tillräcklig uppföljning och information avseende; händelseförlopp, orsak, hjärtsjukdom och behandling, sekundärprevention smärtor, fysiska begränsningar, dagliga aktiviteter etc. 2. Screening av kognitiva svårigheter (MoCA, IQCODE, TSQ) 3. Screening av emotionella svårigheter (HADS, IES) 4. Ge information

Vid emotionella svårigheter överväg remiss från din mottagning eller hälsocentral. Fortsatt bedömning av patientens behov av vidare stöd och behandling, kan utföras av t.ex. psykolog, kurator, psykiatriker, KBT-terapeut eller läkare inom primärvården beroende på lokala förutsättningar. Identifiera er lokala kontaktväg vid behov av vidare emotionell utredning. Verksamhet: Kontaktperson: Telefonnummer: Övrig info: www.hlr.nu

Tack för uppmärksamheten! johani@ltkalmar.se